Förskolan Gunghästen. Sida 1



Relevanta dokument
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR RAKETEN

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Förskolan Akvarellen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018

Likabehandlingsplanen

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2017 FÖRSKOLAN ROSEN

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKA BEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2014 FÖRSKOLAN UGGLAN

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2018 FÖRSKOLAN ROSEN

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Förskolan Spetsamossen 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Kullerbyttans förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kullerbyttans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Lejonströms förskoleområde

Klostertians förskolas

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Klostertiansförskola, Bureå

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Brännans förskoleområde

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Kojans förskola 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Skogsgläntans förskola, Bureå 2016/17

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN ROSEN

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Birkagårds förskola, Bureå ( reviderad )

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Transkript:

20120402 Förskolan Gunghästen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2011-2012 Sida 1

Innehållsförteckning INLEDNING 3 DEFINITIONER 4 LÄROPLANEN 5 VÅR VISION 6 Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 6 Funktionshinder 6 Sexuell läggning 6 Kränkande behandling 6 NULÄGESRAPPORT 7 Klimat och miljö på förskolan 7 Märkbar mångfald 7 Kompetensutveckling 7 Rekrytering/antagning 8 Introduktion 8 Kommunikation 8 MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER 2012 9 UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 10 Sida 2

Inledning Varje verksamhet ska ha en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet, syftet med planarbetet ska vara att främja barns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever från 2006 ersätts from januari 2009 med två lagar som skyddar barn och elever från kränkande, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen och den andra skollagen (6 kap.). Ur diskrimineringslagen 3 kap. 14 : En utbildningssamordnare som driver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska varje år upprätthålla en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnare avser att påbörja eller genomföra under kommande året. Ur skollagen 6 kap. 8 : Huvudman ska se till att det varje år upprättas en plan med en överskikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses och påbörjas eller genomföras under kommande året. Förskolan är skyldig att agera, utreda och åtgärda ifall trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten. Sida 3

Definitioner Diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan t.ex. ske genom förskolans regler, rutiner, pedagogiska verksamhet eller de anställdas förhållningssätt. Diskriminering kan vara Direkt när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis barnets kön, t.ex. en flicka blir nekad plats på förskolan för att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt när man behandlar alla barn lika, förskolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutralt men i praktiken missgynnar ett barn t.ex. alla serveras samma mat vilket diskriminerar de barn som behöver annan mat på pga. allergi eller religiösa själ. Trakasserier är när någon kränker ett barns värdighet och det har samband med en diskrimineringsgrund. Det gemensamma för trakasserier är att det gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks pga. föräldrarnas religion, sexuell läggning mm. De lagskyddande diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen är: Kön kvinna eller man Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska bakgrund, hudfärg, eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med religiösa åskådningar Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar ev. en persons funktionsförmåga, t.ex. allergi, hörsel- och synskada, ADHD eller Asperger Sexuell läggning homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet Könsöverskridande identitet eller uttryck någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck att tillhöra ett annat kön. Ålder uppnådd levnadslängd Kränkande behandling är när någon kränker ett barns värdighet med när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, ökennamn) Psykosociala (utfrysningar, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, inbjudningskort) Repressalier personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Sida 4

Läroplanen Följande mål finns i Lpfö 98/rev 10 under rubriken normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situationer samt att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 3 Sida 5

Vår vision På vår förskola ska alla trivas och känna sig välkomna dvs. barn, vårdnadshavare och personal. Alla ska bemötas med respekt och bli accepterad för den man är, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck. Vi ska lyssna på varandra. Allas åsikter är viktiga. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Vi tar tillvara på våra barns olika etniska tillhörigheter genom att synliggöra familjerna nationaliteter på flaggor i tamburen där det står hej o hej då på respektive nationalitet, siffror uppsatta på väggen med olika språk, kulturella dockor, leksaksdjur från olika länder, världskarta, jordglob, bilder av olika slag som visa föremål och dyl., serverar specialkost och översätter blanketter o information som rör förskolan. Pedagogerna har fått kompetensutveckling när det gäller interkulturellt förhållningssätt vilket gör att det blir lättare att möta olika kulturer i en lärande miljö. Funktionshinder Vi anpassar vår verksamhet efter barnen så att alla kan delta i aktiviteterna på deras egna villkor i förskolan. Vi anpassar också verksamheten utifrån barn med allergier och religion. Sexuell läggning Som pedagoger är vi lyhörda när barnen pratar om att flickor lever m flickor och pojkar lever med pojkar. Vi lånar böcker som på visar olika sexuella läggningar och diskuterar kring det. Vi försöker förklara att alla är individer med likheter och olikheter. Kränkande behandling Om något barn har blivit illa behandlat så samtalar vi tillsammans om händelsen och förklarar varför man inte ska utsätta varandra för kränkande behandling vilket gör att barnen förstår på ett annat sätt när man har samtalat. Vi arbetar med boken Tilda med is och sol ett pedagogiskt material för att förebygga kränkningar som vi håller aktuell. Vi samtalar dagligen om hur en bra kamrat ska vara, vi har Kompis Klara och kompis luva på väggen där barnen själva har berättat hur en bra kompis ska vara: Leka med alla Inte slåss Dela med sig Fråga snällt Kramas Samarbeta Man ska hjälpa varandra Vänta på sin tur Lyssna på varandra God kamrat Snäll Sida 6

Nulägesrapport Klimat och miljö på förskolan På vår förskola har vi en värdegrund som ligger grund till klimatet där alla pedagoger strävar efter att alltid lyfta fram det positiva hos varje barn och att vi använder ett vårdat språk när vi samtalar med varandra. På 3-5 avd så har vi tillsammans med barnen diskuterar hur en bra kompis ska vara som resulterade i en kompisluva, som sitter synlig på väggen. Barn, föräldrar och pedagoger trivs och känner sig trygga på förskolan vilket visar sig genom deras vistelse hos oss. Ibland kan det förekomma påpekningar bland barnen hur de samtalar med varandra vilket innebär att barnen tar kontakt med oss pedagoger och berättar vad som sagts. Det kan upplevas kränkande hos visa barn. Vi arbetar medvetet att alla barnen ska acceptera varandra samt att alla ska leka med alla. De äldre barnen är duktiga att visa omtanke mot de yngre barnen vilket gör att de hjälper varandra. Vi uppmärksammar barnen genom deras identitet inte deras yttre egenskaper som t.ex. vad barnen har på sig. Vår pedagogiska miljö ger barnen eget inflytande genom att allt material är tillgängligt för alla barn vilket innebär att barnen själva väljer aktiviteter. Det är också viktigt att vi som pedagoger kan stötta och stärka dem i deras val av aktivitet. Vi ser till att servera kost som alla kan äta utifrån deras behov. Vi pedagoger är uppdelade så vi finns till hand i den pedagogiska miljön som vi har. Våra rum är uppdelade i aktiviteter såsom bygg- och konstruktion rum där de flesta av barnen vistas. I det här rummet kan det hända att barnen springer runt och knuffar varandra och skriker dumma saker. Det här rummet kan leda till kränkande behandling. I tamburen kan också upplevas kritiskt när alla ska gå ut och det blir trångt även i toalett kön innan utevistelsen. Aktiviteter som anordnas av förskolan Ska barnen själva ges möjlighet att välja om de vill medverkar i eller inte. Märkbar mångfald På ytterdörren i entrén finns ett anslag med frasen välkommen på olika språk. I tamburen hänger flaggor som representerar barnens olika ursprung. Vi har räkneord på olika språk på väggen. En avd har boklådor med böcker i på respektive språk, som ges möjlighet att lånas hem. Den andra avd har lånat böcker på olika språk på biblioteket. På 1-3 avd har vi dockor med olika hudfärg. På 3-5 avd finns det en mångkulturell almanacka. Vi har böcker med olika familjer konstellationer. Karta och jordglob finns på 3-5 avd. Vi behöver utveckla och komplettera med pussel och spel. Lekar och sånger från olika länder. Be föräldrarna delge oss hur de firar sina traditionella högtider. Kompetensutveckling Vi har gått på en föreläsning om Interkulturell förhållningssätt. Vi har en barnpilot. Pedagogerna har arbetat tillsammans med likabehandlingsplanen. Pedagogerna har Des för innan läst boken Förebygga diskriminering främja likabehandling i förskolan. Vi kommer att delge våra vikarier vår likabehandling samt föräldrar. Vi kommer att gå igenom den på föräldramötet. Familjecentrum finns tillgänglig vid behov. Sida 7

Rekrytering/antagning Vår rekrytering sker endast utifrån den kö som registreras hos kommunen. Vi välkomnar alla barn och föräldrar oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning eller funktionshinder. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida. Och alla föräldrar får en familjepärm som bl.a. innehåller förskolans likabehandlingsplan. Vid behov kan Likabehandlingsplanen fås på annat modersmål än svenska. Introduktion Vi har inskolningssamtal med samtliga vårdnadshavare. Där har vi möjlighet till att Informera om vår verksamhet och vår likabehandlingsplan. Att ge vårdnadshavarna Oavsett trosuppfattning samma rätt att lämna önskemål och behov. Vi bemöter vårdnadshavare med respekt oavsett hur deras språkkunskaper är eller hur deras familjebild ser ut. Vi behöver göra en kartläggning på rutiner för hur man tar emot barn med funktionshinder. Utifrån den kartläggningen kan förskolan sedan anpassa och variera aktiviteter så att de passar alla barn. Kommunikation Vi skickar ut planen under vt-12 till samtliga vårdnadshavare Förskolan kommer att informera om likabehandlingsplanen på kommande föräldramöte där vårdnadshavare kan lämna synpunkter. Vi får fråga vårdnadshavare med annat modersmål än svenska om behov av tolk finns. Sida 8

Mål och konkreta åtgärder 2012 Mål: Förebyggande åtgärder av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Konkreta åtgärder: Vi pedagoger behöver sprida ut oss mer på gården för att få mer uppsyn av barnens aktiviteter. Ta bort allt trasigt material som barnen kan göra sig illa på. Vi pedagoger ska fördela oss mer i lokalerna för att finnas tillgängligt för barnen. Fortsätta att arbeta vidare med kompisluvan. Minska kön vid gemensam utgång vid toaletterna. Vid full barngrupp kan vi ta ut några barn i taget i tamburen för påklädning. Uppföljning och utvärdering: Regelbundna systematiska dokumentationer. Det gäller samtliga pedagoger. Regelbundna diskussioner och reflektioner på apt. Barnintervjuerna som sedan tas upp på barnportfoliosamtalet/utvecklingssamtalet där barnen deltar tillsammans med vårdnadshavare/pedagog. Pn-enkät om trygghet och trivsel i förskolan. Ansvarig: Hela arbetslaget/ Eva Johansson för samtliga åtgärder. Tidsram: Vt 2012 Rutiner för akuta situationer: Om en situation uppstår där vi uppfattar att ett barn känner sig kränkt av andra barn måste pedagogen agera omedelbart. Den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvara för att samtala med samtliga som varit delaktiga i situationen. Pedagogen/förskolechefen ansvar för att berörda vårdnadshavare informeras om situationen. Pedagogen ger en återkoppling till övriga pedagoger. Den ansvarige pedagogen dokumenterar och daterar situationen/händelsen. Ansvarig pedagog följer upp det berörda barnet/barnen. Vårdnadshavarna ges vid behov möjlighet till samtal ang. den akuta situation som uppstått. Och pedagogerna följer upp situationen så länge behovet kvarstår så att man kan göra en åtgärdsplan tillsammans med berörda vårdnadshavare. Om en situation uppstår där vi misstänker att en vuxen kränker ett barn så ska pedagogerna gå in i den akuta situationen. Det är viktigt att pedagogen samtalar med den vuxne. Den vuxne samtalar med barnet tillsammans med pedagogen. Om en pedagog upptäcker att en annan pedagog kränker ett barn så måste man gå till aktiv handling genom att ta pedagogen åt sidan för samtal. Varje pedagog har ansvar för att informera förskolechefen då man anser att en annan pedagog har kränkt ett barn. För att underlätta dokumenteringen så finns ett tydligt dokument. Sida 9

Uppföljning/utvärdering Utvärdering av plan kommer att ske juni 2013. Utvärderingen beskriver hur åtgärderna utförds samt hur resultatet blev vilket tas med i efterkommande plan. Den reviderade planen 2013-2014 ska vara genomförd juni 2013. Alla pedagoger på förskolan ansvara för att planen upprättas. Sida 10