KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION PRODUKT (KAP. 7) PRODUKTKALKYL KALKYLMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR KALKYLMÄSSIGA RÄNTOR SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. 10) DEFINITION DEFINITION PERIODKALKYLERING SÄR- OCH SAMKOSTNADER ORDERKALKYLERING PERIODKALKYLERING ORDERKALKYLERING PRODUKT - DEFINITION PRODUKTKALKYL - En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation PRODUKTKALKYLERING - Den process i vilken produktkalkyler tas fram PRODUKTKALKYLSYSTEM - Produktkalkylsystem (eller kalkylsystem) utgör produktkalkyleringens formaliserade och rutinbundna delar 1
PRODUKT- / TJÄNSTEKALKYL - MODELL AV VERKLIGHETEN KALKYLMÄSSIGA KOSTNADER KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING (KMA) - Denna avskrivning görs till NYanskaffningspriset. Alltså inte till historiskt pris i enlighet med externredovisningen. Vi måste spara så vi har råd med att kunna bevara vår kapacitet när vi behöver köpa en ny maskin. Vi behöver alltså ta hänsyn till inflationen. KALKYLMÄSSIG RÄNTA (KMR) - Denna Ränta är en avkastningsränta på Tillgångarna, varför vi nyttar Sysselsatt Kapital. KMR är ett genomsnitt av avkastningskravet på EK och andra Räntebärande Lån. Vi tar hänsyn till Inflation för att kunna bevara kapaciteten. KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING - ETT EXEMPEL Kalkylmässig Nuanskaffningspris Inflation Prisökning Avskrivning "Ack. avskrivning" Pris o avskr år 1 1 000 000 5% 50 000 200 000 200 000 År 2 1 050 000 5% 52 500 210 000 410 000 År 3 1 102 500 5% 55 125 220 500 630 500 År 4 1 157 625 5% 57 881 231 525 862 025 År 5 1 215 506 5% 60 775 243 101 1 105 126 Totalt 276 282 1 105 126 2
KALKYLMÄSSIG RÄNTA - ETT EXEMPEL SJÄLVKOSTNAD - DEFINITION ORDER - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en order till dess att den är fullgjord och betald. TJÄNST - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en tjänst till dess att den är utförd och betald. VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. 2HUVUDMETODER 1) PERIODKALKYLERING (Även benämnd Processkalkylering) 2) ORDERKALKYLERING (Även benämnd Kund- och Påläggskalkylering) Självkostnadskalkylering Periodkalkylering - Divisionsmetoden - Normalmetoden - Ekvivalentmetoden Orderkalkylering - Påläggsmetoden (- ABC-metoden, 23/1) 3
PERIODKALKYLERING - DIVISIONSMETODEN Totalkostnad för en tidsperiod Verksamhetsvolym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen, vilket t.ex. kan vara avdelning eller tillverkningsavsnitt Exempel: Säljer 10.000 liter Rent och 12.000 liter Extrarent (även vid kundbesök) Telefonfsg Kundbesök Administration Totalt Löner 2.500 1.000 300 3.800 Resekostnader 1.000 1.000 Avskrivningar 200 100 300 600 Övriga kostnader 200 200 200 600 = 2.900 2.300 800 6.000 Rörliga kostnader Verklig volym PERIODKALKYLERING - NORMALMETODEN + Fasta kostnader Normal volym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen Övertäckning: Verklig volym>normal volym => För höga fasta kostnader/st Undertäckning: Verklig volym<normal volym => För låga fasta kostnader/st Exempel: Normal volym 10.000 tidningar/månad Mars endast 8.000 sålda tidningar Rörlig kostnad Fast kostnad Ordermottagning 2.000 kr 26.000 kr Tryckeri 106.000 kr 33.800 kr Distribution 90.000 kr 22.600 kr Redaktion 0 kr 99.000 kr = 198.000 kr 181.400 kr PERIODKALKYLERING - EKVIVALENTMETODEN Passar för produkter som är olika resurskrävande Vi börjar med att räkna ut ekvivalenttal och ekvivalentvolym för respektive resursslag. Ekvivalenttalet talar t.ex. om produkternas relativa materialåtgång i förhållande till total åtgång. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens Ek.vol. / total Ek. vol. * Sammanlagd kostnad för resursslaget. 4
ORDERKALKYLERING - 2 YTTERLIGARE DEFINITIONER VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. Teoretisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets SÄRkostnader plus fördelade SAM-kostnader. Praktisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader. SÄR- OCH SAMKOSTNADER - DET TEORETISKA BEGREPPSPARET SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Tar man inte hänsyn till de fasta kostnaderna kommer kalkylen att bli missvisande, eftersom särkostnaderna kommer att underskattas. SAM-kostnader är kostnader som kalkylobjekten orsakar gemensamt. Dessa tar man inte hänsyn till, eftersom de endast godtyckligt kan fördelas. De Rörliga kostnaderna kan dock till skillnad ifrån Fasta fördelas. DIREKTA KOSTNADER OCH OMKOSTNADER - DET PRAKTISKA BEGREPPSPARET Direkta kostnader (SÄR) = Kostnader som påförs kalkylobjektet Direkt Omkostnader (SAM) = Kostnader som påförs kalkylobjektet via Fördelning 5
ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 1 AV 2) Omkostnader Fördelningsnyckel = Pålägg Fördelningsnyckel: - Tid (t.ex. arbets- och maskintid) - Kvantitet/Mängd (t.ex. stycken, vikt och yta) - Värde (t.ex. material-, löne-, varu- och tillverkningskostnad) Exempel: Materialomkostnader (MO) (t.ex. inköps- och förrådspersonal (lön), ränta på lager och energi) Materialomkostnader Direkt materialkostnad = Pålägg Materialomkostnader Kvantitet direkt material = Pålägg ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 2 AV 2) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) - Direkt materialkostnad - Kvantitet direkt material - Direkt lönekostnad - Direkt arbetstid Administrations- och Försäljningsomkostnader (AFFO*) - Tillverkningskostnad Samma fördelningsnyckel varför Administration och Försäljning slås ihop * AFFO är den vanliga förkortningen, även om boken inledningsvis nyttjar AO & FO BIDRAG - DEFINITION Bidragskalkylering är en Resultatinriktad kalkylmetod. Fokus ligger på Intäkter och Kostnader, som har en direkt koppling till kalkylobjektet. Intäkterna kallas för Särintäkter. Kostnaderna kallas för Särkostnader. Resultatet kallas för Täckningsbidrag. Företagets resultat = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader Täckningsgrad (B:o vinstmarginal) = Täckningsbidrag/Särintäkt Vid jämförelse med Budgetföreläsningen har denna kalkylmetod fokus på Värdeskapande. 6
PERIODKALKYL - DIVISIONSMETODEN Divisionsmetoden nyttjas ju när t.ex. flera produkter/tjänster är lika resurskrävande och som utnyttjar lika slag och kvantiteter av material och/eller arbetsmetoder. Exempel: A B Volym 5.000 st 15.000 st Försäljningspris 100 kr 140 kr Totalt + Rörlig Särintäkt 500 2.100 2.600 - Rör. Särkostn./kostn.ställe Alfa 200 700 900 Beta 100 350 450 Gamma 150 450 600 = Täckningsbidrag 50 600 650 - Rör. Sam-kostn./kostn. Alfa 200 Beta 80 Gamma 120 = Resultat 250 PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 1 AV 2) Repetition Ekvivalentmetoden används ju när kalkylobjekten inte förorsakar kostnader i lika proportioner. Ekvivalenttalet tar hänsyn till skillnader i resurskraven, vilket fastställs genom särskilda studier av verksamheten. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens (Ek.vol. / total Ek. vol.) * Sammanlagd kostnad för resursslaget. PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 2 AV 2) Exempel: Försäljning av blomsterbuketter i 3 storlekar Liten Mellan Stor Totalt_ Försäljningspris 15 kr 30 kr 40 kr Försäljningsvolym 30.000 60.000 75.000 165.000 Ekvivalenttal 1,0 2,0 2,5 Ekvivalentvolym 30.000 120.000 187.500 337.500 Rörliga kostnader = 2.000.000 kr Fasta kostnader (SAM) = 100.000 kr Rörlig särkostnad per bukett Liten Bukett: 30.000/337.500 * 2.000.000 = 177.778 kr Mellan Bukett: 120.000/337.500 * 2.000.000 = 711.111 kr Stor Bukett: 187.500/337.500 * 2.000.000 = 1.111.111 kr 2,0 Mkr 7
ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 1 AV 2) SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Fasta kan vara kostnader för Reklam och Omställningar av maskiner. Rörliga kan vara Materialkostnader. Formel: Formel: + Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Täckningsbidrag (TB) + Totala särintäkter - Totala rörliga särkostnader - Totala fasta särkostnader = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 2 AV 2) Exempel: Amandis Dentist AB säljer olika tandvårdsprodukter Försäljning av Tandborsten komma åt överallt + Särintäkt 20 kr * 5.000 st = 100.000 kr 100.000 kr - Rörliga Särkostnader Material 7 kr * 5.000 st = 35.000 kr Lön 8 kr * 5.000 st = 40.000 kr - Fasta Särkostnader Omställning av utrustning 2.000 kr Annons 5.000 kr 82.000 kr = Täckningsbidrag 18.000 kr 18.000 kr Täckningsgrad = 18.000 kr/100.000 kr = 18% ORDERKALKYL -STEGKALKYL Med en Stegkalkyl analyserar man täckningsbidrag (TB) efter respektive Särkostnadspost => Vi kommer ha flera olika TB. Denna metod ger oss därför en bättre kunskap om kostnaderna. Exempel: CD-Krängaren AB Göteborg Stockholm Majorna Linné Solna Söder + Särintäkter 6.000 3.000 1.500 3.000 - Rörliga Butikssärkostnader 4.000 2.000 1.000 2.000 = Täckningsbidrag 1 2.000 1.000 500 1.000 - Fasta Butikssärkostnader 1.700 800 700 900 = Täckningsbidrag 2 300 200-200 100 Summa TB 2 per butik = 500 = - 100 - Särkostnader per stad 400 500 = Täckningsbidrag 3 100-600 Summa TB 3 per stad = - 500 - Övriga kostnader per stad 450 = Resultat - 950 8