BOLLNÄS KOMMUN. PM geoteknik. Bollnäs Resecentrum

Transkript

1 BOLLNÄS KOMMUN PM geoteknik Bollnäs Resecentrum

2 PM GEOTEKNIK Bollnäs Resecentrum KUND Bollnäs kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan Gävle Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Fredrik Eriksson Tel: UPPDRAGSNAMN Bollnäs resecentrum UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Fredrik Eriksson DATUM Mail: David Stenman Tel: Mail: ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Viktor Hardyson Bollnäs resecentrum

3 INNEHÅLL 1 UPPDRAG PLANERAD BYGGNATION DOKUMENTETS SYFTE 4 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5 4 UNDERLAG FÖR UTREDNING 5 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGERFÖLJD RÖTT OMRÅDE JORDLAGERFÖLJD RÖTT OMRÅDE JORDLAGERFÖLJD BLÅTT OMRÅDE 7 6 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER 7 7 BILAGOR 9 8 KONTROLL Bollnäs resecentrum 3

4 1 UPPDRAG WSP Sverige AB har på uppdrag av Bollnäs Kommun, utfört en geoteknisk utredning, inför detaljplan Bollnäs resecentrum. Se figur 1. Figur 1: Aktuellt område för geoteknisk utredning (Google maps, 2017). 1.1 PLANERAD BYGGNATION Bollnäs resecentrum skall detaljplaneläggas, framtida byggnation består bland annat av reseterminal, byggnad för kontor samt en gångbro. se bilaga 1 detaljplan för Bollnäs Resecentrum. 1.2 DOKUMENTETS SYFTE Denna utredning har till syfte att definiera dem geotekniska frågeställningarna som bör beaktas i nästa skede av byggprocessen. Förtydliga och tolka tidigare gjorda undersökningar Bollnäs resecentrum

5 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR SGI, 1986 geoteknisk utredning för järnvägsgatans ombyggnad, nytt terminalområde, ny godsbyggnad och taxistation. Se bilaga 2. 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Undersökningsområdet ligger norr om Bollnäs station, med järnvägsgatan i öster och bangården till väster. I huvudsak utgörs marken av hårdgjord yta i form av asfalterad väg och parkeringsytor. 4 UNDERLAG FÖR UTREDNING SGU jordartskarta, Se bilaga 4. SGU jorddjupskarta, Se bilaga 4. SGI, 1986 geoteknisk utredning för järnvägsgatans ombyggnad, nytt terminalområde, ny godsbyggnad och taxistation. Se bilaga 2. 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Utifrån tolkade undersökningar se bilaga 2-3. Kan detaljplaneratområdet delas in i 3 delar, se figur 2. Rött område, har 2 provtagningar utförts som data fortfarande finns på. Grönt område, har 7 provtagningar utförs som data fortfarande finns på. Blått område, har inga provtagningar utförts. Generellt har ytligt grundvatten noteras i tidigare undersökning Bollnäs resecentrum 5

6 Figur 2, Tolkning utifrån gjorda sonderingar illustrerat på detaljplaneområdet. 5.1 JORDLAGERFÖLJD RÖTT OMRÅDE Utifrån 2 st provtagningar utförda i tidigare undersökning i det röda området består jorden överst av grusigt fyllnadsmaterial ovan en silt som vilar på lera. Se bilaga 3 för provtagningsplan. Fyllnadsmaterial Fyllnadsmaterialet grusigt med en mäktighet om ca 0,5-1,5 m. Silt Silten har en mäktighet om ca 0-1,5 m Lera Lera har påträffats i en provtagningspunkt i södra delen av den planerade gatan. Mäktighet hos leran går ej att säga då provtagningen har avbrutits innan den har nått lerans underkant Bollnäs resecentrum

7 5.2 JORDLAGERFÖLJD RÖTT OMRÅDE Utifrån 7 st provtagningar utförda i tidigare undersökning i det gröna området består jorden överst av grusigt fyllnadsmaterial av varierade karatär och mäktighet, ovan en silt som vilar på lera. Se bilaga 3 för provtagningsplan. Fyllnadsmaterial Fyllningen är dominerande sand och har kraftigt varierande sammansättning och mäktighet. Mäktigheten är mellan 0-2 m. Silt I syd östra hörnet av området återfinns silt under fyllningen. Lera Leran är normalkonsoliderad enligt tidigare utförda CRS försök utförda från prover i punkt 6 och 16. Mäktighet hos leran går ej att säga då provtagningen har avbrutits innan den har nått lerans underkant. 5.3 JORDLAGERFÖLJD BLÅTT OMRÅDE Inga provtagningar eller sonderingar är utförda jordlagerföljden går därför ej att tolka. 6 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA SKEDEN Enligt tidigare utförda undersökningar har inga sonderingar utförts i blåmarketrat område (se figur 2). I nästa skede när läge och laster på framtida konstruktioner är känt bör jordlagerföljd undersökas. Påträffas lera bör den utredas för att avgöra hur sättningsbenägen den är. Även djup till fastmark alternativt berg bör undersökas. I gata i rödmarkerat område (se figur 2) finns två skruvprovtagningar, om marken skall höjas mot befintlig nivå rekommenderas komplettering av sonderingar. Ytterligare skruvprovtagningar bör göras för att undersöka jordlagerföljden i området. Beslutas en gångbro att byggas i GATA (CK) (se bilaga 1) bör jorden undersökas i punkterna för brofundamentet. Detta genom att undersöka jordlagerföljden, friktionsvinkeln på friktionsmaterialet och skjuvhållfastheten hos kohesion jorden. Djup till fastmark alternativt berg bör utredas. I nästa skede när läge och laster på framtida konstruktioner. Bör det gröna området undersökas med tyngre sonderingar för att bestämma djup till fastmark alternativt berg samt leras kompression egenskaper bör verifieras/undersökas. Grundvattenytan bör i nästa skede undersökas för hela det detaljplanerade området, i tidigare utförda undersökningar har den mätts till att befinna sig 2-3 m under markytan. Detta bör bekräftas för att kunna planera bland annat djupare schakter. Schakterna kan bli aktuellt för att åtgärda deponi, dragning av nytt VA eller vid grundläggning av byggnader Bollnäs resecentrum 7

8 Inom det gröna området (se figur 2) återfinns lera, enligt tidigare utredningar är den normalkonsoliderade. Begreppet normalkonsoliderad kan förklaras genom, att om en last påförs på lera, finns risk att leran komprimeras. Markytan kommer då att sjunka och få en ojämn över yta. En last som kan ge upphov till oönskade sättningar kan vara att om markytan höjs i förhållande till dagensnivå eller om en byggnad uppförs. För att förhindra sättningar kan byggnader pål grundläggas, där pålarna slås ned till friktionsjord eller berg. En annan grundläggning som kan vara möjlig är kompensationsgrundläggning. Då grundläggs bygganden på en betongplatta, under betongplattan har jord skiftats ut till ett visst djup och återfyller med lättare material typ celllast. På så sätt kan allt för stora sättningar undvikas. För att förhindra sättningar kan också jordmaterial/krossmaterial läggas ut innan byggskedet en så kallad överlast. På det sättet sker sättningarna innan färdig konstruktion och på så sätt undviks alltförstora skador på färdig konstruktion. Vilken nivå på geotekniska utredning som behövs för att bygga definieras i 3 nivåer, nämnda geotekniska gategorier (GK) GK 1medför att en mindre utredning/geotekniska undersökning krävs, ex provgropsgrävning. Endast enklare byggnader och enkla förhållanden faller inom GK1. Exempelvis mindre och ej sättningskänsliga byggnader så som förråd eller lättare/enklare bostadshus på fast friktionsjord. - GK2 medför att en mer omfattande utredning/geotknisk undersökning krävs. Exemplevis geoteknisk undersökning med borrvagn. GK2 motsvara i detta fall det som inte faller inom GK 1, i stort sett byggnader med mer än 1 våning eller byggnader som är sättningskänsliga, medför stora laster på marken eller djupa schakter. - GK3 medför att en utökad utredning/geoteknisk undersökning krävs pga av svåra förhållanden eller väldigt komplexa konstruktioner. I och med att stora byggnader planeras på sättningskänslig lera bedöms fortsatt utredning bedrivas som en GK 2 utredning Bollnäs resecentrum

9 Dem två huvudfrågeställningarna i nästa skede gällande geoteknik bör vara; Grundläggning av tyngre konstruktioner så som, byggnader och gångbro, detta på grund ut av att lera har påträffats. Identifiera grundvattennivån och utreda om detta kommer att påverka framtida schaktarbete. För att kunna utreda dessa två frågor behöver läge och laster på planerade konstruktioner och planerade schaktdjup vara kända. 7 BILAGOR Bilaga 1 detaljplan för Bollnäs Resecentrum. Bilaga 2 SGU, 1986 geoteknisk utredning för järnvägsgatans ombyggnad, nytt terminalområde, ny godsbyggnad och taxistation. Bilaga 3 Provtagningsplan Bilaga 4 SGU jordartskarta samt SGU jorddjupskarta. 8 KONTROLL Kontroll ska utföras enligt rapport BFS 2011:10 EKS samt enligt Eurocode 7-2 kap 2.5 Kontroll Bollnäs resecentrum 9

10 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Bollnäs resecentrum

11 60 59 AR 59 4: PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet ALIRGATAN 58 2 LÖVKOJAN 58 6: POSTGRÄND 2: Servitut /77.D HEDEN 4: BRO 4:1 HEDEN 4:114 BRO 5:10 57 JÄRNVÄGSGATAN 1 COLLINIGATAN ÄNGEN 1 3 APOTEKSGATAN 5:6 TOR MAGISTERN COLLINIPARKEN ÄLGGATAN ODEN GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GÅNG TORG GATA GATA (CK) Kvartersmark (TCK) TCK T Gångväg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Torg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Gata. Gatan får överbyggas med gångbro för kvartersmark för ändamålen centrum och kontor (CK). Minsta fri höjd är 5 m. Gångbrons högsta antal våningar är en (I), PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Resecentrum, centrum och kontor i plan över TORG. Minsta fri höjd är 3 m. Högsta antal våningar är en (1), PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. Resecentrum, centrum och kontor, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. Järnvägsändamål, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Höjd på byggnader )0 Högsta byggnadshöjd i meter, PBL 4 kap st 1 p. Utformning f Entréer ska placeras mot GATA och/eller TORG, PBL 4 kap st 1 p. Placering Huvudyggnad ska placeras i användningsgräns mot GATA, PBL 4 kap st 1 p. p 1 Byggnader där människor vistas stadigvarande ska placeras minst 25 meter från järnvägsspår, PBL 4 p 2 kap st 1 p. Störningsskydd m 1 Om kontor och centrum uppförs i fler än en våning ska centralt avstängningsbar ventilation finnas, PBL 4 kap st 1 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft, PBL 4 kap. 21 2:1 2 ÅKERN 5 6 POSTG WILHELMINAPASSAGEN TINGSHUSTORGET 5: PLANKARTA Skala 1:1 000 (A2) Meter Till planen hör: Planbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse ÖVERSIKTSKARTA Beteckningar på grundkartan UU UU UU Traktgräns UU UU Stängsel Staket M9M 9 Fastighetsgräns Kvartergräns Stödmur 9 Slänt q Häck Vägkant resp. kantsten Ägoslagsgräns M8M Gångbana Dike Gf Löv- respektive barrträd p n Barr- respektive lövskog Höjdkurvor A D Avloppsledning V Dagvattenledning E Vattenledning F Elledning I Fjärrvärmeledning IT-kabel T T TV-kabel Teleledning Fastställd höjd på gata och mark GÄRDET Traktnamn 1:1 Registernummer ALIRGATAN Gatunamn Bostadshus och uthus efter husliv Bostadshus och uthus efter takkontur Byggnad i allmänhet resp transformator Skärmtak Detaljplan för Bollnäs Resecentrum Del av Bro 5:10, Heden Dnr: Bollnäs kommun Granskning Gävleborgs län Upprättad datum: Reviderad datum: Stefan Norberg Planarkitekt Beslutsdatum Antagande Laga kraft Instans GRUNDKARTAN Upprättad: Fastighetsredovisning aktuell: Koordinatsystem i höjd: RH2000 Koordinatsystem i plan: SWEREF

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 ' 574 G 73, ' N Ren ' Jordartskarta BOLLNÄS ' Heden Brånan Hamre Gärdet G Sävsberg Björktjära G Höglunda Ljusnan G lund G Karls- G G G Bollnäs Höghammar Vevlinge Ren 61, ' Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. G Berg Vatten och strandlinjer Blockrik yta Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Torv Älvsediment, sand Åsen Säversta G 61,88 Varpen 51,2 77,33 Älvsediment, grus Lera--silt Blockmark Postglacial sand Isälvssediment Isälvssediment, sand Häggesta Morän Berg Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:flgqsmk7kk Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Voxsjön 16 21' 86,77 Brunnmyra G Granberg G G Sunnerstaholm 74,99 Vik 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5km Skala 1: ' G Hängsjöb ' Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Fyllning Vatten

38 ' , ' N Ren ' Jordartskarta BOLLNÄS Ljusnan ' Heden Åsen Brånan Hamre Sävsberg Gärdet Säversta Björktjära Höglunda Karls- lund Bollnäs Höghammar Varpen Vevlinge ,88 Ren 61,65 51,2 77,33!!!!!!!! 61 21'!!!!!!!!!!!! Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1: till 1: Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Edsbyn Alfta Järvsö Arbrå Bollnäs Kilafors Sibo Hudiksvall Iggesund Söderhamn Söderala Bergvik Njutånger Enånger Sandarne Ljusne Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:flgqsmk7kk Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Voxsjön 16 21' 86,77 Brunnmyra Granberg Sunnerstaholm 74,99 Häggesta ' Vik 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5km Skala 1: Hängsjöb ' Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Åmot Lingbo Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 2). Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 4). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 5). Norrsundet

39 Storbrännb. 570 Fröste 89,65 Rösteån 16 20' Tokbäcken 575 Växsjö Växsjön 85, ' Jorddjupskarta ARBRÅ Magberget 204,87 Braxenbobäcken Magbergsb. St. Torrberget 73, ,99 262,6 Holmo 86,32 Dalabacken Träskrinnsbacken Röste Norrborn 82,08 Ljusnan Dönje 82,50 Röstebo N Ren 131,90 Laviken 145,38 Källsvabäcken Torrbergsbäcken Kartans syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet. Kartan grundas på analys av jorddjupsinformation från brunnsborrningar, undersökningsborrningar, schakter och seismiska undersökningar. För att identifiera områden där jordtäcket är mycket tunt eller saknas helt har information om berg från SGUs jordartskartor använts. Jorddjupet har beräknats genom att interpolera kända jorddjupsdata. Eftersom vissa jordarter uppvisar betydligt större jorddjup än andra har jordartskartan använts som stöd vid denna interpolering. Information om sprickzoner i berggrunden har använts för att ta fram områden med speciellt stora jorddjup. Osäkerheten i beräkningarna ökar med avståndet till punkter med uppmätta jorddjup. Om avståndet exempelvis är flera hundra meter till närmaste observation är osäkerheten i det beräknade jorddjupet betydande. Ny information om jorddjup tillkommer hela tiden vilket gör att kartan successivt kan förbättras. Kartan kommer därför att uppdateras ungefär en gång per år. ALFTA BOLLNÄS SEGERSTA KILAFORS SIBO Långmyrbäcken 117,81 107,74 Heden Brånan Hamre Sävsberg Gärdet Björktjära Karls- lund Höglunda Bollnäs Ren Höghammar 61,65 Vevlinge Rabo Åberget Rabobäcken 111,61 Uppskattat djup till berg (m) > Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:5rpqnhrdsf Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se ' 103,36 Granberg Stocksätter 94,38 Edstuga Brunnmyra Vik 6800 Freluga 86, ,20 Mödänge Voxnan Mödänge Västerberget 156, Sunnansjö 16 20' Hertsjö Åsen Voxsjön 76,7 84,14 Säversta 87,35 Övra Herten Sunnerstaholm 74,99 61,88 Häggesta Voxnan Görtsbo 198,6 106,07 Hängsjöb. Varpen Lenninge 62,63 77,33 Voxsätter km 575 Skala 1: ,2 62,80 Stocksättersberget Varpen Änga 74,15 84,73 Kvarnb. Ollesb , ' 69, ' Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Uppmätt djup