Långsjövägen 53 Tyresö kommun

Transkript

1 Översiktligt geotekniskt och bergtekniskt PM Långsjövägen 53 Tyresö kommun

2 Sida 2 (8) Översiktligt geotekniskt och bergtekniskt PM Uppdragsnamn Långsjövägen 53 Tyresö kommun LW Sverige AB Box Tyresö Uppdragsgivare Crestum Fastighets AB Axel Forsell Vår handläggare Fredrik Eriksson Ulf Renberg Datum Objekt har på uppdrag av Crestum Fastighets AB, genom Kent Alterius, utfört en översiktlig geoteknisk och bergteknisk utredning på fastigheten Vallmon 8-11, Tyresö kommun (figur 1.1). Figur 1.1: Undersökt område markerat med röd markering. Bild från enrio.se Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 3 (8) 2 Ändamål Syftet med utredning är att översiktligt utreda de geotekniska och bergtekniska förutsättningar inför fortsatt projektering och ansökan av bygglov. 3 Underlag Följande handlingar har utgjort underlag för utredningen: SGU:s jordartskarta SGU:s berggrundskarta Platsbesök , , Styrande dokument Denna PM ansluter till SS-EN 1997 med tillhörande nationell bilaga enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), BFS 2013:10, EKS 9. 5 Planerade konstruktioner Crestum Fastighets AB planerar att bygga fem stycken parvillor med totalt 10 lägenheter på fastighet Vallmon 8-11, Långsjövägen i Tyresö kommun (se figur 5.1). Husen kommer att ha ett souterrängplan och ett våningsplan över mark. I samband med byggnationen av husen planeras det att anläggas parkeringsytor. Figur 5.1: Planerade parhus och parkeringsplatser.

4 Sida 4 (8) 6 Mark- och jordlagerförhållanden 6.1 Topografi och ytbeskaffenhet Aktuell fastighet sluttar huvudsakligen mot SSO, ned mot Långsjövägenvägen och Smalsjön. Inom fastigheten finns det två branta bergsluttning mot SSV. Marken i läget för de planerade husen utgörs idag av tomtmark, bestående av huvudsakligen gräsmattor men även berg i dagen med träd och sly. Berg i dagen förekommer på två platser, nordväst respektive sydväst om byggområde. Områdena utgörs av både berg- och jordslänter med större höjdskillnader. Strax väster om projektområdet och dess sydvästra berg- och jordslänt finns det en cirka VNV SSO-lig svacka. Norr och öster om planerad tomt förekommer det höjdområden som sluttar mot söder Figur 6.1: Vy mot cirka nordost.

5 Sida 5 (8) Figur 6.2: Vy mot cirka nordväst. 6.2 Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta (bilaga 1) består jorden i området av ett tunt lager morän/fyllning vilande på berg. Bedömningen vid platsbesöket stämmer väl överens med dessa förhållanden. Ytblock och berg i dagen förekommer ställvis inom det aktuella området. Marken under gräsmattan tros vara fyllningsmaterial på morän. 7 Berggrundsgeologiska förhållanden Berggrunden inom aktuellt område består i huvudsak av en grå till mörkgrå sedimentådergnejs. Sedimentådergnejsen har en kornstorlek som varierar mellan fint medelkornig till grovkornig och är ställvis kraftigt förskiffrad. De grovkorniga partierna är ställvis pegmatitiska i sin struktur och sammansättning och är ett resultat av partiell uppsmältning (migmatitisering). Övergången mellan partierna med olika kornstorlekar är flytande. De mörkare banden i sedimentådergnejsen är på ett flertal ställen rostiga vilket vanligtvis innebär en högre järnhalt. I sedimentådergnejsen förekommer det kvartssliror/kvartansamlingar. Berggrundens vittringsgrad är måttligt vittrad, d.v.s. II 1, enligt okulär bestämning. SGU:s berggrundsgeologiska karta (bilaga 2) över aktuellt område samstämmer med den inom projektet fältmässiga tolkningen av geologin. Enligt berggrundskartan förekommer det även basiska bergarter (mörka, svarta bergarter) strax utanför projektområdet. I Stockholmsområdet förekommer dessa bergarter ofta som gångar i berggrunden. Under 1 Klassificering av en bergmassas vittringsgrad utförs enligt ISRM:s klassificeringssystem I VI, där I motsvarar Frisk och VI motsvarar Jord.

6 Sida 6 (8) fältbesöket observerades dock inga basiska bergarter men det är rimligt att anta att det kan förekomma i mindre omfattning. Enligt SGU:s berggrundskarta förekommer det sydost om projektområdet nästintill NO- SV-liga ospecificerade deformationszoner. Dessa deformationszoners riktningar överensstämmer relativt väl med riktningarna på framträdande sprickplan i bergmassan inom aktuellt projektområde. Inom projektområdet har det inte observerat några deformationszoner men bergmassan består av ett flertal större öppna sprickor samt sprickplan som följer den kraftigt utvecklade förskiffringen. 8 Hydrogeologiska förhållanden Inget ytvatten observerades vid platsbesöket. På grund av områdets topografi så bedöms grundvattennivån ligga under planerade schakt- och grundläggningsnivåer. 9 Schakt och stabilitet 9.1 Generella stabilitetsförhållanden Marken bedöms bestå av ett tunt lager morän på berg samt berg i dagen. Detta innebär att det i dagsläget bedöms förekomma endast mindre generella stabilitetsproblem i aktuellt område. Om planerat arbete utförs på ett korrekt sätt bedöms inga stabilitetsproblem bli aktuella för planerade konstruktioner. Enligt befintligt kartmaterial förekommer det inte några större svaghetszoner i berggrunden inom aktuellt område. Baserat på erfarenhet antas bergkvaliteten vara generellt relativt mindre bra och man bör förvänta sig stabilitetsproblem i form av blockutfall, t.ex. kilutfall, från bergslänt. Man bör dessutom utgå ifrån att lokala mindre svaghetszoner kan förekomma. 9.2 Jordschakt Jordschakt kommer att krävas för grundläggningen av huset. Dock bedöms jorddjupet vara begränsat vilket betyder att inga djupa jordschakter kommer att behöva utföras. I tomtens södra hörn finns det en bergslänt, som sluttar ned mot Långsjövägen, parallell med Långsjövägen (se figur 9.2). Ovanför bergsläntkrön ligger det ett tunt moränlager. Moränlagret sträcker sig nästan hela vägen upp till nästa släntkrön cirka 10 meter norr om ovannämnda bergslänt. Eventuell bergschakt i nedre delen av slänten parallell med vägen kommer att innebära en ökad risk för ras i ovannämnda moränskikt. Vid byggnationen av denna del av tomten är därmed rekommendationen att schakta bort all jord ovan bergytan.

7 Sida 7 (8) Figur 9.2: Jordslänt mot Långsjövägen 9.3 Bergschakt och förstärkning Nybyggnationen innebär att upp till 4 meter höga temporära bergslänter och 6 meter höga permanenta bergslänter kommer att anläggas vid de två parhusen längst västerut respektive de tre parhusen längst österut. Alla lösa block i bergslänter ska i samband med start av byggskede tas bort eller säkras.. Efter utförd skrotning ska bergsakkunnig bedöma behov av ytterligare säkerhetsåtgärder. Förstärkning av bergslänterna, i form av t.ex. bult, kommer att bli nödvändig. De bult som sätts ska vara klassade TKL Rekommendationer 10.1 Grundläggning Planerad byggnad föreslås grundläggas på plattor eller plintar direkt på avschaktat berg, packad sprängbotten eller på packad fyllning. Före grundläggning ska förekommande fyllning, mull- och finjord schaktas bort. Vid dimensionering av grundkonstruktioner ska geoteknisk kategori 2 väljas enligt SS-EN Ovanstående översiktliga rekommendationer baseras på platsbesök samt geologiska kartor från SGU. Innan slutgiltiga rekommendationer kan ges ska de geotekniska förhållandena bekräftas med geotekniska undersökningar i fält Fortsatt utredning I god tid före start av entreprenad ska en riskanalys upprättas. I riskanalysen utförs en inventering av angränsande byggnader och anläggningar och det anges erforderlig omfattning av exempelvis syneförrättning, kontrollavvägning och vibrationsövervakning. För vibrationsövervakning anges max tillåtna vibrationsnivåer för respektive

8 Sida 8 (8) kontrollobjekt. I aktuellt fall är vibrationsövervakning kopplad till planerade schaktningsarbeten. För en kravställning på bergschakt och bedömning av eventuellt behov av bergförstärkning rekommenderas det att en sprickkartering av berget utförs, d.v.s. utredning av bergmassans sprickbild. Där berg i dagen karteras i detalj bör en inmätning av området utföras. En terrängmodell och berg kan sedan upprättas som underlag för mängdning av berg- och jordschakt. En radonundersökning bör utföras för att klassificera mark och berg med avseende på markradon. 11 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Jordartskarta, skala 1:25 000, SGU Berggrundskarta, skala 1:50 000, SGU Geoteknik Fredrik Eriksson Fredrik.eriksson@bjerking.se Granskare Fanny Hartvig fanny.hartvig@bjerking.se Geologi, sprängteknik & förstärkning Ulf Renberg ulf.renberg@bjerking.se

9 ' Jordartskarta Farmar- stigen Krusboda Trollbäcken Skälsättra Nyfors 68,0 Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:2ib74rnqvs Söder- gården Gudö Tutviken ' Berg Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Underliggande lager av torv Torv Mossetorv Svämsediment, ler--silt Gyttjelera (eller lergyttja) Postglacial lera Postglacial silt Postglacial sand Glacial lera Sandig morän Urberg Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Fyllning

10 685 Jordartskarta Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:2ib74rnqvs Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: Farmarbäcken Söder- gården Gudö stigen Skälsättra Tutviken 685 Krusboda ,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Skala 1: Nyfors 68,0 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1: till 1: Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Södertälje Täby Sollentuna Grödby Sorunda Lidingö HemmestaDjurö Mörtnäs Stockholm Stavsnäs Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 2). Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 4). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 5).

11 Kartan ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar. Ytor som är för små för att visa på kartan representeras som linjer. Lägesnoggrannheten är normalt bättre än 50 m för observationer. För tolkningar, exempelvis vissa bergartsgränser, kan noggrannheten vara mycket lägre. Ytterligare information finns lagrad i SGUs databas, exempelvis detaljerad information om mineraliseringar eller berggrundens mineralsammansättning, kemiska sammansättning, petrofysiska egenskaper eller naturligt förekommande radioaktiv strålning, och kan beställas från SGU. I de få fall ospecificerade ytor förekommer så hänvisar vi till våra tryckta kartor för mer information. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.