ÖVERSIKTLIGT PM KATTHAVET-SJÖSTADEN 2 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

Transkript

1 ÖVERSIKTLIGT PM KATTHAVET-SJÖSTADEN 2 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Geoteknik (PM/Geo) Upprättad av: Niklas Larsson Granskare: Åsa Larsson

2 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2 PM Geoteknik (PM/Geo) ÖVERSIKTLIGT PM Katthavet-Sjöstaden 2 Projekteringsunderlag, utgör ej bygghandling PM (PM/Geo) Kund Mariestads kommun Kyrkogatan Mariestad Konsult WSP Samhällsbyggnad Lagergrens gata 8, Box Karlstad Tel: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm 2 (6)

3 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2 Innehållsförteckning PM Geoteknik (PM/Geo) KUND... 2 KONSULT OBJEKT ÄNDAMÅL GEOTEKNISKA FÄLT- OCH LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN MARKMILJÖ GEOTEKNISK BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER... 5 BILAGA 1 JORDARTSKARTA 3 (6)

4 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2 PM Geoteknik (PM/Geo) 1 Objekt På uppdrag av Mariestad kommun har WSP utfört geoteknisk undersökning för att bestämma de geotekniska förhållandena inför kommande nybyggnationvid Katthavet Sjöstaden 2 i Mariestads kommun, se Figur 1. Figur 1. Orienteringskarta. Röda markeringar visar det undersökta områdets läge. 2 Ändamål Undersökningen syftar till att få kännedom om grundläggningsförhållanden inför kommande projektering och detaljplan. Denna handling är ett projekteringsunderlag och behandlar rekommendationer och synpunkter för projekteringsskedet. Dokumentet utgör alltså inte Tekniskt PM Geoteknik, men kan tjäna som underlag för upprättande av detta. 3 Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar Resultatet från utförda undersökningar redovisas i MUR/Geo, (Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik) daterad (6)

5 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2 PM Geoteknik (PM/Geo) 4 Geotekniska förhållanden Området ligger i klimatzon 2, enligt Fig. RA CBB/1, AMA Anläggning 13. Området är till stor del relativt flackt. Marknivån ligger generellt runt +46 (RH2000). Marken sluttar mot norr i områdets norra del där en slänt går ner till vattnet. Platsen ligger under nivån för högsta kustenlinjen, vilket kan innebära att lerjordar förekommer. Översiktlig jordartskarta, samtutförda geotekniska fältundersökningar, visar att jorden till stor del består av fyllning. Jordartskartan redovisas i Bilaga 2. Jordartskartan visar också på att lerområden av glacial lera breder ut sig framförallt söder om området. Området har tidigare varit en del av Katthavsviken, men uppfyllning har gjorts till den nivå marken har idag. Fyllningen i området är mellanca2-4,5 m tjock. Fyllnadsmaterialet är inte homogent utan består av bland annat sand, grus, lera och silt med inslag av sten, block och tegelrester. De naturliga jordlagren under fyllningen består av lera, mellan ca 1-3,5m tjock. Leran har torrskorpekaraktär ned till Vänerns vattennivå, därunder är den lös. Mellan fyllningen och leran har ett tunt lager av torv/dy påträffats i några av undersökningspunkterna. Berg har påträffats i fem av punkterna på ett djup ca 5-7 m under markytan. Mellan lerlagret och berg förekommer i några av undersökningspunkterna ett friktionslager. 5 Geohydrologiska förhållanden Inga specifika hydrogeologiska undersökningar har utförts i området i samband med den geotekniska fältundersökningen. 6 Markmiljö Markmiljö har inte undersökts inom ramen för detta projekt. 7 Markradon Markradonhalt har inte undersökts i området. 98 Geoteknisk bedömning och rekommendationer Allmänt Den geotekniska undersökningen är översiktlig, inför en mer detaljerad projektering rekommenderas kompletterande undersökning. Vid anläggning av byggnader, konstruktioner eller vägar bör all ytlig organisk jord schaktas bort. Fyllnadsjorden i området ska förutsättas tillhöra materialtyp 3B samt tjälfarlighetsklass 2, enligt Tab. CE/1 Anl. AMA13. Tjälfritt djup i klimatzon 2 och jordarter i tjälfarlighetsklass 2 är 1,4 m enligt RA Anläggnings AMA 13, CBB.1. 5 (6)

6 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2 PM Geoteknik (PM/Geo) Schaktning Schaktslänter vid schaktdjup mindre än 2m bör inte ställas brantare än 1:1. Vid djupare schakter bör flackare släntlutningar användas, 1:1,5. Temporära mindre schakter för ledningar och dylikt, kan ske med branta schaktslänter, 2:1. Vid schaktning under grundvattenytan bör grundvattnet tillfälligt sänkas till under schaktbotten för att undvika att få en störd schaktbotten. GrundläggningByggnader kan sannolikt grundläggas på platta på mark eller pålas. Val av grundläggningsmetod är beroende på byggnadernas laster, på uppfyllnadshöjder samt jordens parametrar, ytterligare utredning krävs i projekteringsskedet. Sten och block i fyllningen kan försvåra arbeten med ev. pålning och sponter. För att undvika problem med sättningar på byggnader/vägar m.m. finns också möjlighet att välja att förbelasta marken med en överlast under en period, så att de sättningar som uppstår på grund av ökad belastning redan har tagits ut innan bygget påbörjas. Då djupet till fast botten/berg är relativt stort, omkring 5-7 meter, är urgrävning ett sämre alternativ att välja som grundläggningsmetod. Vid projektering av ouppvärmda byggnader och hårdgjorda ytor bör hänsyn tas till jordens tjälfarlighet. Ledningar bör generellt kunna läggas i fyllnadsjorden i området på en ledningsbädd enligt AMA Anläggning 13. Ledningar förläggs frostfritt. Sättningar och stabilitet För bedömning av jordens sättningsegenskaper bör kompletterande undersökningar i form av ostörd kolvprovtagning med CRS-försök på laboratorium utföras på leran. För bedömning av stabilitetsförhållanden bör även lerans skjuvhållfasthet undersökas, det kan ske med förslagsvis vingförsök, CPT-sondering samt konförsök av upptagna jordprover på laboratorium. Övrigt Innan anläggning av byggnader bör markradonundersökning utföras. Om inte undersökning utförs bör byggnader förses med radonskyddande åtgärder. 30 Juni 2015 Åsa Larsson Geotekniker WSP Sverige AB WSP Samhällsbyggnad Direkt: Växel: (6)

7 13 48' Bilaga ' Jordartskarta 1: : MARIESTAD 6512 Snapen ULLERVAD LUGNÅS Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. Moränrygg Vatten och strandlinjer Hög blockfrekvens på annan jordart än morän Snuggen Blockrik yta 79,12 Storblockig yta Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Underliggande lager av torv Madlyckan Ekudden Underliggande lager av lera--silt Underliggande lager av morän Mariestad Mossetorv Krontorp Högelid Kärrtorv Torv, tidvis under vatten Svämsediment, sand Gyttjelera (eller lergyttja) 82,16 Ladukärr Ekudden Postglacial finsand 6508 Postglacial sand Svallsediment, grus Klapper 58 42' Rödjan Marieholm Lockerud Glacial lera Gärdet Isälvssediment Sandig morän 58 42' Grangärdet Fyllning Vatten Radbyn Dala 13 51' Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 Skala 1: ,0 2,5 km ' Grusig morän Urberg Bråten Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:phjs7gd5at 6508 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99.

8 ' ' 434 Jordartskarta MARIESTAD Snapen LUGNÅS ULLERVAD Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1: till 1: Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Svartå Snuggen Otterbäcken 79,12 Sjötorp Hova Ekudden Mariestad Madlyckan Högelid Krontorp Hällekis MariestadTöreboda Ullervad Lugnås Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:phjs7gd5at 58 42' Rödjan Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Ekudden Lockerud 430 Bråten Radbyn 13 48' Marieholm Dala Gärdet 432 Grangärdet 13 51' 82,16 Ladukärr ,5 1,0 1,5 2,0 2,5km Skala 1: ' Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Lidköping Kvänum Götene Skara Skövde Skultorp Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 2). Tibro Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 4). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 5). Karlsborg Mölltorp

9 RAPPORT GEOTEKNISK UNDERSÖKNING KATTHAVET-SJÖSTADEN 2 MARIESTADS KOMMUN Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) Upprättad av: Niklas Larsson

10 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestad Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) RAPPORT Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestads kommun Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) Kund Mariestads kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\5464\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Åsa Larsson WSP Sverige Niklas Larsson WSP Sverige (6)

11 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestad Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) Innehåll 1 Objekt 3 2 Ändamål 4 3 Underlag för undersökningen 4 4 Styrande dokument 4 5 Arkivmaterial 4 6 Befintliga förhållanden Topografi Jordartsförhållanden enligt SGU 4 7 Positionering 4 8 Geotekniska fältundersökningar Utförda provtagningar Undersökningsperiod Fältingenjörer Kalibrering och certifiering Provhantering 5 9 Geotekniska laboratorieundersökningar Utförda undersökningar Undersökningsperiod Laboratorieingenjörer Kalibrering och certifiering Provförvaring 6 10 Miljötekniska markundersökningar 6 11 Hydrogeologiska undersökningar Utförda undersökningar 6 12 Härledda värden Hållfasthetsegenskaper 6 13 Övrigt 6 L:\5464\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 BILAGOR: Bilaga 1 Laboratorieundersökningar RITNINGAR: G001 Plan skala 1:200 G002 Fristående borrhål skala 1:100 1 Objekt På uppdrag av Mariestads kommun har WSP Samhällsbyggnad utfört en geoteknisk undersökning i området Katthavet-Sjöstaden 2. 3 (6)

12 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestad Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) 2 Ändamål Undersökningen syftar till att få kännedom om grundläggningsförhållanden samt ge förslag på utformning av åtgärder för vidare projektering i området. 3 Underlag för undersökningen Underlag för undersökningen har erhållits av Mariestads kommun samt Ledningskollen. 4 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Tabell 1. Planering och redovisning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:96 samt SS- EN-ISO Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 5 Arkivmaterial Inga tidigare borrningar har utförts i området. 6 Befintliga förhållanden L:\5464\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Topografi Området ligger i ett flertal parkeringsytor med både belysning, träd och buskage i närheten. Inom området finns det VA-ledningar och el-ledningar. Ledningsdragning har hämtats från ledningskollen samt i kontakt med kommunen. 6.2 Jordartsförhållanden enligt SGU Enligt SGUs jordartskarta består området av fyllning. 7 Positionering Undersökningspunkten är inmätt och avvägd i plansystem Sweref och höjdsystem RH Punkterna har satts ut och mätts in av fältingenjör 4 (6)

13 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestad Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) Tobias Johansson, WSP Samhällsbyggnad Örebro. Punkten inmätning uppfyller kraven för mätningsklass B. 8 Geotekniska fältundersökningar 8.1 Utförda provtagningar Följande provtagning har utförts: Skruvprovtagning i 8 punkter Följande sonderingar har utförts: Jb-Sondering i 5 punkter Trycksondering i 7 punkter Vim-sondering i 5 punkter 8.2 Undersökningsperiod Undersökningarna har utförts i april Fältingenjörer Peter Ölmerud och Joakim Öberg WSP Samhällsbyggnad i Sundsvall med borrvagn GM77GTT samt Ingvar Sundin WSP Örebro med borrvagn Geotech 604 har använts. L:\5464\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Kalibrering och certifiering WSP är certifierade enligt kvalitetsstandard ISO I dessa rutiner ingår regelbunden kalibrering av fältutrustning. 8.5 Provhantering Upptagna prover har hanterats i enlighet med Geoteknisk fälthandbok, SGF Rapport 1:96. 9 Geotekniska laboratorieundersökningar 9.1 Utförda undersökningar Laboratorieundersökningar har utförts på WSP:s geotekniska laboratorium i Sundsvall. Följande prover har utförts på laboratoriet: 5 (6)

14 Uppdragsnr: Katthavet-Sjöstaden 2, Mariestad Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) Jordartsbenämning 28 st. Vattenkvot 12 st. Materialtyp och Tjälfarlighetsklass 28 st. 9.2 Undersökningsperiod Laboratorieundersökningarna har utförts i juni Laboratorieingenjörer Daniel Svensson och Maykel Birhane. 9.4 Kalibrering och certifiering Geotekniska laboratoriearbeten utförs enligt SGF laboratorieanvisningar och normerna CEN ISO/TS Provförvaring Inlämnade prover förvaras svalt på laboratoriet. 10 Miljötekniska markundersökningar Ej aktuellt inom ramen för denna undersökning. 11 Hydrogeologiska undersökningar L:\5464\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Utförda undersökningar Inga specifika hydrogeologiska undersökningar har utförts inom området. 12 Härledda värden 12.1 Hållfasthetsegenskaper Ej aktuellt 13 Övrigt Uppritningen av undersökningsresultatet har utförts med det AutoCadbaserade programmet Geosuite Presentation. 6 (6)

15 Uppdragsnamn Katthavet PROVTABELL BILAGA 1 Sida 1 Uppdragsnummer: Enligt TK Geo AMA Anläggning Borrhåls-nummer och sektion Djup under my/provtagningsnivå Jordart 15W04 0,0-3,3 skr Något stenig och grusig sand 2 1 Provtagningssätt Materialtyp Tjälfarlighetsklass Vattenkvot Konflytgräns 15W04 3,3- skr Lera 4B 3 Grå 15W05 0,0-0,5 skr Något siltig grusig sand 3B 2 15W05 0,5-0,8 skr Lera 4B 3 36 Blågrå 15W05 0,8-3,0 skr Något grusig och lerig sand 3B 2 15W01 0,0-1,2 skr Något lerig grusig sand 3B 2 15W01 1,2-1,7 skr Sandmorän W03 0,0-2,2 skr Grusig sand W03 2,2-2,5 skr Lera 4B 3 32,9 rostfläckar 15W03 2,6-3,0 skr Något siltig lera 5A 4 37,7 Grå 15W08 0,0-1,0 skr Fyll något stenig grusig sand W08 1,0-2,5 skr Grusig lerig med växtdelar sand 3B 2 15W08 2,5-2,7 skr Växtdelar något sandig och lerig 6B 1 67,3 Trärester 15W08 2,7-3,2 skr Något siltig med växtdelar lera 5A 4 35, W08 3,2-3,8 skr Något lerig med växtdelar silt 5A 4 57,4 15W12 0,0-1,0 skr Fyll något stenig grusig sand W12 1,0-2,0 skr Fyll grusig sand W12 2,0-2,7 skr Fyll något grusig sand W12 2,7-4,0 skr Lera förorenad med sand och grus 4B 3 36,6 Orent prov 15W11 0,3-1,0 skr Fyll något grusig sand W11 1,0-2,0 skr Fyll något siltig sand 3B 2 Tegeltester 15W11 2,0-3,3 skr Fyll något siltig grusig sand 3B 2 15W11 3,3-4,0 skr Lerig grusig sand med lite växtdelar 3B 2 42,8 15W11 4,0-4,8 skr Något finsiltig lera 5A 4 43, W09 1,0-2,5 skr Lerig Sand 4A 3 15W09 2,5-2,7 skr Växtdelar något sandig och siltig 6B 1 69,4 15W09 2,7-3,2 skr Lera med lite växtdelar 5A 4 35,1 15W09 3,2-4,0 skr Sandig lera 4B Orent prov Anm. Lab. Undersökare Daniel Svensson & Maykel Birhane Undersökningsdatum

16

17