förord Tumba 18 november 2013 Mattias Jansson Kommundirektör JÄMSTÄLLDHET I BOTKYRKA

Transkript

1 a k r y k t o B i t e h d l l ä t Jäms l e p m e x e e d n a l är

2 förord Botkyrka kommun ska erbjuda en jämställd verksamhet. Vi som jobbar i kommunen ska möta flickor och pojkar, kvinnor och män utifrån deras villkor och behov utan att könsstereotypa föreställningar ligger i vägen. Vem är du? Vad kan och vill du? Hur kan vi genom våra verksamheter bidra till att du, oavsett om du blivit född till flicka eller pojke, har möjlighet att forma ditt eget liv och vara med och forma samhällsutvecklingen? Det är frågor som ska vägleda oss när vi möter Botkyrkaborna. Jämställdhetsintegrering hjälper oss att se och förstå den verksamhet och den vardag som våra medborgare möter och lever i. Uppnår vi lika goda resultat och lika god kvalitet oavsett kön? Hur ser det ut för kvinnor och män med olika social och etnisk bakgrund i våra olika stadsdelar? Hur fördelar vi egentligen våra resurser? Hur stämmer det med kommunens mål? Vi har i stor utsträckning bekönat våra ledningsprocesser, så att allt fler politiker och medarbetare upptäckt hur verksamheterna ser ut ur ett könsperspektiv och vad vi behöver förändra. Samtidigt har förvaltningarnas utvecklingsarbeten lett till förbättringar och gett konkreta verktyg och erfarenheter för det fortsatta arbetet. Nu är utmaningen att omsätta dem i det ordinarie kvalitets- och förbättringsarbetet runt om i kommunen. Det handlar om att skala upp det som fungerat bra och sätta en standard, där jämställdhet är en självklarhet i våra kärnprocesser. Det innebär att vi fortsätter på den inslagna vägen för att skapa ett jämställt Botkyrka ett systematiskt arbete där vi tar tillvara på den starka viljan, passionen och kreativiteten som finns både bland kommunens förtroendevalda, medarbetare och invånare. I det här häftet får du möta några av de verksamheter som har tagit steget. Låt oss ta del av och inspireras av deras berättelser om hur kunskap omsätts i handling. Tillsammans bygger vi vidare på deras arbete och skapar verksamheter där kön inte spelar någon roll för Botkyrkabornas möjligheter att ta del av och få god service. Tumba 18 november 2013 Mattias Jansson Kommundirektör 2 JÄMSTÄLLDHET I BOTKYRKA

3 innehåll Förord...2 Strategi för ett jämställt Botkyrka...4 Jämställdhetssäkra styrsystemet...9 Kommunledningsförvaltningen Medborgarservice på lika villkor Kommunledningsförvaltningen Utan spaning ingen aning...13 Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen Vi ser skillnader med statistik Resultat- och indikatorpaletten Utbildningsförvaltningen Först när vi ser och gör blir det möjligt att förstå och förändra...17 Utbildningsförvaltningen Jämställda fritidsgårdar...19 Kultur- och fritidsförvaltningen Uthållighet + systematik = sant...21 Socialförvaltningen Jämställdhetsgranska missbruksutredningar...23 Socialförvaltningen Jämställd bedömning inom socialpsykiatrin...25 Socialförvaltningen Jämställdhetssäkra biståndsbedömningen...27 Vård- och omsorgsförvaltningen Direktdemokrati på jämställda villkor...29 Samhällsbyggnadsförvaltningen JÄMSTÄLLDHET I BOTKYRKA 3

4 STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA Jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och en god kommunal service. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kommunen ska bidra till jämställdhet både som politisk organisation i den lokala demokratin, som arbetsgivare och som utförare av verksamhet och service till medborgare och brukare. Kommunens förmåga att i sin verksamhet beakta villkoren för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar ur ett jämställdhetsperspektiv har stor betydelse för att vi ska uppnå en hållbar samhällsutveckling i Botkyrka. Att jämställdhetssäkra verksamheten på det här sättet kallar vi för jämställdhetsintegrering. Syftet med den här strategin är att tydliggöra vad Botkyrka kommun ska uppnå med jämställdhetsintegrering och ringa in viktiga utvecklingsområden som stöd för val av insatser på förvaltningsnivå. Strategin gäller hela Botkyrka kommun, vilket omfattar alla nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Jämställdhetsintegrering ett sätt att bidra till ett hållbart Botkyrka Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling säger bl.a. att hållbar utveckling förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. verksamheter, inte minst i kommunerna. Kommunerna bidrar genom sina verksamheter till invånarnas möjligheter att leva jämställda liv. Samtidigt visar en rad studier att kommunerna bemöter flickor och pojkar, kvinnor och män på olika villkor - som anställda, medborgare och brukare. Därmed bidrar kommunerna till att upprätthålla ojämställdheten i samhället, både genom innehållet i verksamheten och som arbetsgivare. Det främjar inte en hållbar utveckling i enlighet med de mål som Botkyrka kommun satt upp. För att vi ska uppnå en hållbar utveckling i Botkyrka behöver våra invånare oavsett kön, men också oavsett social och etnisk bakgrund, ha arbete, känna sig hemma, klara sig bra i skolan, vara friska och må bra samt ha förtroende för varandra och demokratin. Varken kvinnor eller män ska heller bidra negativt till klimatförändringarna. Både Sverige och internationella organisationer som FN och EU har fastställt jämställdhetsintegrering som huvudstrategi för att uppnå jämställdhet. Sedan mitten av 1990-talet har vi i Sverige arbetat för att genomföra jämställdhetsintegrering på kommunal, regional och nationell nivå. Vi har gjort framsteg och vunnit värdefulla erfarenheter, men mycket återstår fortfarande att göra för att jämställdhetssäkra offentligt finansierade 4 STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA

5 bakgrund Jämställdhetsintegrering bygger på insikten om att jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls genom våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter. Om vi ska kunna uppnå jämställdhet, måste vi förändra den ordinarie verksamheten där vi fattar beslut, fördelar resurser, skapar och vidmakthåller normer och värderingar. Detta uttrycks i en definition från Europarådet som säger att jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsperspektivet omfattar två delar. Dels ska verksamheten svara mot båda könens villkor och behov. Dels ska den motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm. Detta kan vi göra genom att där det är möjligt bidra till att uppfylla de nationella jämställdhetspolitiska målen. Makt att forma samhället och sitt eget liv Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål har fyra delmål: 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målen knyter an till FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, där en av konventionerna särskilt lyfter fram kvinnors och flickors rättigheter. En viktig grund är att motarbeta diskriminering p.g.a. kön. Samtidigt innebär konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor bl.a. också att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningar om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor. Antidiskriminering är på motsvarande sätt en viktig del av arbetet för jämställdhet i Sverige. Samtidigt är ambitionen att uppnå en samhällsförändring som bryter den maktfördelning som ger kvinnor en svagare social, ekonomisk och politisk position i samhället än män. Denna maktordning utgår från begreppet genussystem, som introducerades i Sverige på 1980-talet. Förenklat innebär genussystemet en maktordning, som gör skillnad mellan könen, där kvinnor är underordnade och män är överordnade som grupper i samhället, samt att mannen och det manliga är normen. Ordet genus används för att skilja mellan vårt biologiska kön och vårt socialt skapade och inlärda kön. Detta genus, som skapas genom en ständigt pågående process, uttrycker vad som betraktas som kvinnligt respektive manligt och är föränderligt över tid och rum. Genusskapandet utgör samtidigt grunden för en värdering och ett normtänkande där det som förknippas med män, pojkar STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA 5

6 och manlighet generellt värderas högre än det som förknippas med kvinnor, flickor och kvinnlighet. Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att bryta denna maktordning. Kön skär tvärsigenom alla grupper av människor. Det innebär att jämställdhetsmålen omfattar alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Jämställdhetsintegrering i Botkyrka kommun Jämställdhetsintegrering som begrepp används framför allt för att beteckna en strategi för jämställdhetsarbete inriktat på den verksamhet som medborgare och brukare möter. Olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män ska på lika villkor få del av offentligt finansierade verksamheter samtidigt som dessa verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet i samhället. Jämställdhetsintegrering kan också ses som en strategi för att uppnå ett jämställt arbetsliv, där det interna personalarbetet är ett ansvarsområde bland andra i verksamheten. Så är fallet i Botkyrka kommun, där vi har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhet både i verksamheten som är riktad till medborgare och brukare, och i det interna personalarbetet. Utgångspunkterna för arbetet med jämställdhetsintegrering är tre; lagstiftningen, verksamhetsmålen och kommunens mål för jämställdhetsarbetet. När det gäller verksamheten riktad till medborgare och brukare ska vi uppnå gällande lagstiftning och kommunens mål för de olika verksamheterna för olika grupper av flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män. Motsvarande gäller för personalarbetet, där vi ska leva upp till det arbetsrättsliga regelverket och uppnå kommunens mål för medarbetarna oavsett kön. En viktig del i lagstiftningen är den nya diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari Den berör både arbetsliv och tjänsteproduktion och är därmed en utgångspunkt för jämställdhetsintegrering både av personalarbetet och av verksamheten som riktar sig till medborgare och brukare. Den tredje utgångspunkten är den inriktning för jämställdhetsarbetet i kommunen som tas upp nedan. Med detta som vägledning ska vi fastställa mål och åtaganden som bidrar till ökad jämställdhet. Det ska vi göra i det ordinarie styrsystemet, på såväl kommunövergripande som på förvaltnings- och enhetsnivå, där det är relevant. Jämställdhetsintegrering ska på så sätt bidra till och vara en del av det ordinarie verksamhets- och kvalitetsutvecklingsarbetet i Botkyrka kommun. Ett jämställt Botkyrka inriktning på arbetet Syftet med jämställdhetsintegrering i Botkyrka är att vid planering, styrning, fördelning av resurser och genomförande av kommunens verksamheter motverka genusordningar som leder till ojämlika villkor för flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män med olika social och etnisk bakgrund i våra kommundelar. Botkyrka kommun ska: skapa en verksamhet på lika villkor oavsett kön. Det innebär dels att målen inom ramarna för det ordinarie styrsystemet - där inte annat anges - ska uppnås för båda könen, dels att fördelningen av resurser mellan könen ska göras på lika villkor. bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att de jämställdhetspolitiska målen, där så är relevant, ska konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet och därmed ligga till grund för verksamheten på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå. Vi ska bedöma hur arbetet för att uppnå ett jämställt Botkyrka går utifrån fördelningen av resurser mellan könen samt hur god kvalitet och goda resultat som uppnås inom kommunens olika verksamheter för brukare, medborgare och medarbetare av båda könen. 6 STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA

7 Insatsområden av strategisk betydelse För att uppnå en hållbar samhällsutveckling krävs ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga, samtidigt som förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete axla sin del av ansvaret för genomförandet. Fyra strategiska framgångsfaktorer behöver särskilt beaktas: mål och styrning, utbildning och kunskap, metoder och arbetssätt, samt stöd och samordning. På kommunövergripande nivå ansvarar kommunledningsförvaltningen för att ett arbete omfattande dessa fyra framgångsfaktorer byggs upp och kontinuerligt utvecklas. Förvaltningarna har motsvarande ansvar för förvaltningsspecifik styrning, utbildning, metodutveckling, stöd och samordning. För att åstadkomma detta, har följande insatsområden identifierats som särskilt viktiga. 1. Mål och styrning Kommunens styrsystem är kärnan i styrningen för ett hållbart, och därmed jämställt, Botkyrka. Genom kommunens flerårsplan med dess ordinarie ledningsrutiner ska jämställdhet genomsyra kommunens kärnverksamheter. För att uppnå det ska samtliga förvaltningar: bidra till att beköna styrsystemet. förtydliga ordinarie styrdokument kopplade till kommunens styrsystem. ta fram mätbara mål och åtaganden för jämställdhet med utgångspunkt från denna strategi. En förutsättning för jämställdhetsintegrering är att vi bekönar styrsystemet, både kommunövergripande och inom respektive förvaltning. Det innebär bland annat att vi ska förbättra uppföljningen så att vi så långt möjligt kan följa måluppfyllelse, resultat, kvalitet och resursfördelning uppdelat på kön. Som en del av arbetet med att beköna styrsystemet ska vi förtydliga styrdokument kopplade till dess olika delar, så att jämställdhetsperspektivet fångas upp i verksamhetsanalyser, mål, åtaganden och uppföljningsinstrument, där det är relevant. Förvaltningarna ska också med utgångspunkt från den här strategin identifiera om och på vilket sätt deras verksamheter kan bidra till ökad jämställdhet. Där det är aktuellt ska de sedan formulera mätbara mål och åtaganden för att öka jämställdheten. 2. Utbildning och kunskap Vi behöver ta reda på mer om hur villkoren ser ut för flickor och pojkar, kvinnor och män inom olika sociala och etniska grupper i kommunen. Syftet är att få veta hur kommunen lever upp till sina mål och åtaganden för dem som medborgare, brukare och medarbetare, samt hur det påverkar deras möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Avgörande för arbetet är också att förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräckliga kunskaper om vad jämställdhet innebär, om kommunens mål för jämställdhet och viktiga jämställdhetsfrågor inom det egna området. Därför krävs kompetensuppbyggnad. För att uppnå detta ska alla förvaltningar: kontinuerligt belysa båda könens villkor inom ramarna för förvaltningens ansvarsområden. Det ska förvaltningarna göra dels genom att vidareutveckla styrsystemet, dels genom att jämställdhetsanalyser genomförs inom relevanta verksamheter och ingår i nämndernas underlag för beslut. Grundläggande är att all statistik som relaterar till individer presenteras och analyseras med kön som övergripande och genomgående indelningsgrund. se till att chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie arbete. Följande ansvarar för kompetensuppbyggnaden: Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att med hjälp av serviceförvaltningen erbjuda kommungemensam jämställdhetsutbildning t.ex. i form av grundläggande jämställdhetskunskap, metoder för jämställdhetsanalys och könsuppdelad statistik, samt utbildning av personer som kan stödja arbetet med jämställdhet i kommunorganisationen. Processägarna ansvarar för att integrera jämställdhetsperspektivet i befintlig utbildning där det är relevant, t ex ledarskapsutbildning. Förvaltningarna ansvarar för att erbjuda medarbetarna förvaltnings- och verksamhetsspecifik utbildning till stöd för arbetet med jämställdhetsintegrering. 3. Metoder och arbetssätt För att chefer och medarbetare ska kunna beakta jämställdhet i sina ordinarie arbetsuppgifter på ett effektivt sätt måste de utöver kunskap ha tillgång till verksamhetsanpassade verktyg, metoder och arbetssätt. För detta har kommunledningsförvaltningen och förvaltningarna ett delat ansvar. STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA 7

8 För att uppnå detta ska alla förvaltningar se till att verktyg och arbetssätt, som används av olika målgrupper och i olika processer, kontinuerligt utvecklas så att jämställdhetsperspektivet beaktas i dessa. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för utvecklingen och spridningen av kommungemensamma verktyg och metoder, både när det gäller personalarbetet och verksamheten riktad till medborgare och brukare. Samtidigt måste det viktigaste arbetet för att utveckla verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt ske inom respektive förvaltning med dess olika verksamheter. Det handlar i första hand om att vidareutveckla befintliga metoder och arbetssätt om att förbättra de redskap som redan används med hjälp av ett jämställdhetsperspektiv. 4. Stöd och samordning För att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bli effektivt krävs att insatser koordineras inom kommunen, både kommunövergripande och inom förvaltningarnas verksamhetsområden. För detta krävs en samordnings- och stödfunktion, där huvuduppgiften är att leda den strategiska utvecklingen av arbetet. Att samordna utbildning och metodutveckling är också en viktig uppgift, liksom att ge chefer och medarbetare konsultativt stöd och inspiration. Organisationen för stöd och samordning består av två delar: en för jämställdhetsintegrering av verksamheten riktad till medborgare och brukare, och en för arbetet med att uppnå jämställda arbetsvillkor för medarbetarna. Båda omfattar samtliga nivåer i kommunen: kommunövergripande, samt på förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för samordning och stöd på kommunövergripande nivå. För att uppnå en fungerande samordning och stöd på övriga nivåer ska alla förvaltningar se till att det dels inom personalarbetet, dels i verksamheten: finns en fungerande organisation för stöd och samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering. finns stöd för chefer och medarbetare i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i deras ordinarie uppgifter och ansvarsområden. Ansvar och organisation För att säkra långsiktigheten och kvaliteten i kommunens arbete med jämställdhetsintegrering behövs en tydlig ansvarsfördelning. Varje nämnd ansvarar för att dess verksamheter lever upp till inriktningen i den här strategin och varje förvaltningschef har huvudansvaret för att jämställdhetsperspektivet får genomslag i personalarbetet liksom i verksamheten riktad till medborgare och brukare. Kommundirektören har ytterst det förvaltningsmässiga ansvaret för att jämställdhetsintegrering genomförs i enlighet med denna strategi. Den politiska styrningen Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för att målen för jämställdhetsintegrering uppnås. Demokrati- och integrationsberedningen bereder underlag för beslut för verksamheten riktad till medborgare och brukare. Personalutskottet har motsvarande roll när det gäller personalarbetet. Jämställdhetsintegrering av personalarbetet Personalfunktionen på kommunledningsförvaltningen har huvudansvaret för att personalarbetet jämställdhetsintegreras i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens ambitioner. Förvaltningscheferna ansvarar för genomförandet. De fackliga organisationerna har en viktig uppgift i arbetet för jämställdhet bland medarbetarna. Genom att de deltar i utarbetandet av förvaltningarnas planer för aktiva åtgärder säkrar vi deras medverkan och inflytande i processen. Jämställdhetsintegrering av verksamheten Kommunledningsförvaltningen har huvudansvaret för att kommunövergripande leda, samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, liksom för att utveckla arbetsformer. Förvaltningscheferna på varje förvaltning ansvarar för genomförandet. Uppföljning Förvaltningarna ska följa upp resultatet av arbetet för ett jämställt Botkyrka som en del av den ordinarie mål- och resultatuppföljningen. Utvecklingen av mål- och resultatuppfyllelse utifrån kön i förvaltningarnas olika verksamheter är ett mått på hur arbetet fortskrider. Dessutom följer vi upp arbetet kommunövergripande genom flerårsplaneprocessen som grund för en rapportering till kommunstyrelsen. Uppföljningen fokuserar dels på processen med att genomföra jämställdhetsintegrering, dels på verksamhetsresultat som speglar utvecklingen inom nyckelområden för jämställdhet, ur ett medborgar-, brukar- respektive medarbetarperspektiv. 8 STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA

9 Lärande exempel Jämställdhetssäkra styrsystemet Kommunledningsförvaltningen Att uppmärksamma den egna verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv ger nästan alltid nya insikter. I Botkyrka drivs sedan ett antal år ett arbete för att på lika villkor tillförsäkra invånarna oavsett kön inflytande i kommunen och en god kommunal service. Målet är en jämställd verksamhet som bidrar till en jämställd samhällsutveckling, där flickor och pojkar, kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund 2008 inledde Botkyrka kommun ett strategiskt arbete för en verksamhet på lika villkor som bland annat omfattar att jämställdhetsintegrera kommunens mål, styrning, utförande och uppföljning. I linje med detta antog kommunfullmäktige 2009 den jämställdhetsstrategi som idag ligger till grund för arbetet. I strategin beskrivs att verksamheten ska svara mot båda könens villkor och behov, samtidigt som den ska motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör normen. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund kunna ta del av och ha inflytande över kommunens verksamhet. Med jämställdhetsstrategin i ryggen började samma år ett omfattande arbete med att beköna kommunens styrsystem. Tanken var att bygga upp en infrastruktur där båda könens villkor, behov och resultat synliggörs i ordinarie ledningsprocesser. Till hjälp för att göra bland annat tekniska omställningar fick kommunen utvecklingsmedel från SKL:s program för Hållbar jämställdhet. Arbetsprocess Beköningen av styrsystemet följer parallella processer där kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för att leda, samordna och stödja arbetet genomfördes en utvärdering som lade grunden för fortsatta insatser. Fyra framgångsfaktorer (MUMS) leder arbetet framåt. De utgår från: Mål och annan styrning Utbildning och kunskap Metoder och redskap Samordning och stöd Metod Nedan ges några exempel på vad MUMS hittills omfattat i arbetet. Mål och annan styrning Kommunens jämställdhetsstrategi fastställer beköningen av styrsystemet som en förutsättning för jämställdhetsintegrering. Vidare ger ordinarie anvisningar och mallar vägledning. Ett exempel är den mall som tagits fram för nämndernas ettårsplaner, och som utgår från könsuppdelning av mätbara mål och indikatorer. Det förtydligas bland annat i kommunens flerårsplan, där alla individbaserade indikatorer ska följas upp per stadsdel och med kön som övergripande indelningsgrund. I flerårsplanen finns även en särskild indikator, som följer utvecklingen av beköningen i nämndernas styrning och uppföljning. Detta har sammantaget bidragit till att nämndernas ettårsplaner med mål och budget nu till stor del är bekönade. Utbildning och kunskap Beköningen av styrsystemet har byggt på en rad utbildningsinsatser. Från utbildning av förtroendevalda och chefer i att efterfråga jämställdhetsintegrerande underlag, till utbildning i könsuppdelad statistik och konsten att jämställdhetssäkra mål för controllers och andra personer med nyckelfunktioner. LÄRANDE EXEMPEL 9

10 Metoder och redskap Resultat och lärdomar För att beköna styrsystemet krävs att ordinarie metoder och redskap för verksamhetsstyrning och uppföljning gör det möjligt. Utöver att ställa om IT-system till könsuppdelad uppföljning har bland annat en diagramoch tabellmall i Excel producerats. Den bygger på Botkyrkas grafiska profil och ska göra det lätt att göra rätt när överskådliga och könsuppdelade tabeller samt diagram behövs. Beköningen av styrsystemet har kommit en bra bit på väg i Botkyrka, även om en del arbete fortfarande återstår. Den senaste utvärdering som genomförts 2013 visar att Botkyrka kommun nu genom ordinarie styrning och uppföljning i stor utsträckning synliggör resultat och kvalitet och i ökande omfattning även resursfördelning utifrån kön. Detta ger ett kontinuerligt underlag för kvalitetsutveckling och förbättringsarbete inom alla förvaltningar. Samordning och stöd Samordningen har skötts av en arbetsgrupp bestående av kommunens jämställdhetsstrateg och administrativa chefer, controllers eller motsvarande från samtliga förvaltningar. Det har inneburit ett bra utvecklingsstöd och erfarenhetsutbyte. Där deltagarnas olika kompetenser kunnat läggas ihop och tas tillvara. Vad händer nu? Förvaltningarna arbetar just nu med analyser utifrån frågan om vem som får vad, på vilka villkor och med vilka resultat samt hur olika verksamheter kan säkerställa kontinuerlig uppföljning och analys av bland annat resursfördelning ur ett könsperspektiv till nämnderna. Rapporten beräknas vara klar i början av 2014 men redan nu har kultur- och fritidsnämnden slagit fast att den från och med 2014 ska analysera alla förslag till större investeringar ur ett jämställdhetsperspektiv som en del av sin ärendeberedning. Anvisningarna från nämndernas framåtsikter som ligger till grund för arbetet med den kommande flerårsplanen innehåller också krav på jämställdhetsbedömning av förslag till verksamhetsförbättringar och investeringar. Det fortsatta arbetet kommer att präglas av resultaten från analyserna och den utvärdering som i år genomförts av kommunens arbete. I övrigt kommer arbetet att fortsätta utifrån den inriktning som kommunens jämställdhets- 10 strategi slår fast: att jämställdhetsintegrering ska bidra till och vara en del av det ordinarie verksamhets- och kvalitetsutvecklingsarbetet i Botkyrka. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har huvudansvaret för att leda, samordna och stödja arbetet i hela kommunen. Förvaltningen är kommunstyrelsens utförarorgan och arbetar bland annat fram metoder för utförandet. Vill du veta mer? Kontakta: Anna Giotas Sandquist, utredningschef Mail: anna.giotas-sandquist@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL

11 Lärande exempel Medborgarservice på lika villkor Kommunledningsförvaltningen Hur skapas goda förutsättningar för en jämställd medborgarservice? På medborgarkontoren i Botkyrka kommun har ett jämställdhetstänk på olika sätt arbetats in och med ny kraft belyst bemötandet med brukarna. Bakgrund Botkyrka kommun arbetar sedan 2008 med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. I sitt arbete med jämställdhetsintegrering har Botkyrka kommun fått medel genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet. Under har kommunen genomfört utvecklingsarbeten för en jämställd och jämlik medborgarservice med sin ordinarie budget samt medel från programmet. Samtidigt har samarbeten med olika lärosäten bidragit till att synliggöra utvecklingsbehov inom medborgarservicen i Botkyrka. Arbetsprocess Arbetet för en jämställd medborgarservice har under de senaste åren karaktäriserats av parallella processer. I linje med kommunens jämställdhetsstrategi, ska kommunledningsförvaltningen leda, samordna och stödja det kommunövergripande arbetet. Därtill har utvecklingsledare samordnat och ansvarat för olika delar. Arbetet har bedrivits med fokus på fyra faktorer för förändringsarbete: Mål och annan styrning Utbildning och kunskap Metoder och redskap Samordning och stöd Idén med dessa framgångsfaktorer är att de ska finnas med i alla steg av processen. Här nedan presenteras några exempel på vad det har inneburit för Botkyrka i strävan efter en jämställd medborgarservice åren Metod 2008 avlossades startskottet för medborgarkontorens strategiska arbete med att jämställdhetssäkra sin verksamhet. Initialt genomförde medborgarkontoren en omfattande utbildningsinsats. Tillsammans med kommunens jämställdhetsstrateg utbildades all personal på dialog- och serviceförvaltningen. Utbildningen byggde på erfarenheter från den statliga utbildningen JämStöd. Därefter utbildades ett tiotal förändringsledare på förvaltningen. Förändringsledarna axlade tillsammans ansvaret att ta fram en ny policy för ett jämlikt och jämställt bemötande. Under en utbildning, som leddes av en konsult, togs ett utkast till policyn fram. Under utbildningen använde sig gruppen av: Dramaövningar Dagboksanteckningar Aktgranskning Medlyssning vid telefonkontakt med medborgarna Tillsammans syftade övningarna till att gruppen skulle få ett kritiskt förhållningssätt kring kön och genus genom att lyfta blicken och upptäcka egna föreställningar om människorna de möter. Kunskap är vägen mot målet men det är inte alltid som utvecklingsbehoven är självklara genomförde en magisterstudent en studie av en grupp samhällsvägledare och arbetsförmedlare och medborgarkontoren fick upp ögonen för ytterligare utvecklingsbehov. Studenten använde sig av intervjuer för att belysa jämställdhet och implementering. Uppsatsen visade att personalens föreställningar slog igenom i verksamheten och att detta LÄRANDE EXEMPEL 11

12 inte alltid gick hand i hand med kommunens jämställdhetsstrategi. Uppsatsen visade på ett fortsatt behov av att arbeta med bemötandefrågor inleddes därför ett arbete med handläggningsrutiner ute på medborgarkontoren. I detta ingick bland annat: Utbildningsinsatser, ofta interaktiva och för all personal Granska och revidera handläggningsrutiner Skapa en definition av samhällsvägledarrollen utifrån en jämställt- och interkulturellt perspektiv Detta steg i utvecklingsarbetet avslutades hösten Resultat och lärdomar Arbetet så som det har sett ut fram till idag har spridit nytt ljus över medborgarkontorens verksamheter. Det har visat sig vara en framgångsfaktor att i dialog med utförarna av service skapa gemensamma spelregler utifrån kommunens övergripande strategier. Det har stundom mött motstånd i form av otydlighet i delprojektens målformuleringar, tydlig ledning är därför av stor vikt i det fortsatta arbetet. Nedan konkretiseras vilken effekt arbetet haft på medborgarkontorens verksamhet: Insatserna har bidragit till ett kunskapslyft för personalen som nu har ökad förståelse för sin egen betydelse i arbetet för ett jämställt och jämlikt bemötande Brukarna i fokus material har tagits fram i syfte att lyfta brukarnas upplevelse av mötet med kommunens medborgarservice Handböcker i handläggningsrutiner med ett integrerat jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv har tagits fram Nytt arbetssätt kring att föra statistik som möjliggör bra faktaunderlag för analys kring kön. Nedskrivna rutiner för barnomsorg och riksfärdtjänst med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Ändrade brevmallar inom dödsbohandläggning Vad händer nu? Med utgångspunk från verksamhetens ettårsplaner arbetar verksamheten med att förstärka jämställdhetsoch jämlikhetsperspektivet i uppföljning och mål. Utifrån det arbetar medborgarservice konkret med att i ordinarie arbete förbättra service och bemötande. Medborgarkontoren i Botkyrka Det finns ett medborgarkontor vardera i Botkyrkas fem olika kommundelar. Verksamheten är vägledande i frågor om offentlig service. På kontoren handläggs även ärenden så som barnomsorg och riksfärdtjänst. Medborgarkontoren i Botkyrka är välbesökta och ärendena varierar. Detta förutsätter att personalen är väl medveten om hur de bör agera för ett bemötande på lika villkor. Vill du veta mer? Kontakta: Monika Larsson, verksamhetschef Mail: monika.larsson@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL

13 Lärande exempel Utan spaning ingen aning Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen För att försäkra oss om att våra verksamheter skapar jämställda villkor vad gäller kvalitet och resultat utvecklade vi styrsystemet. Arbetet har gett en ökad kunskap om villkor och behov hos olika grupper av kvinnor och män, samt lagt en grund för fortsatt utveckling av våra verksamheter och prioriteringar. Bakgrund Samtliga förvaltningar i Botkyrka kommun har i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Efter att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen brutits ut från en tidigare större förvaltning för utbildning och arbetsmarknad, intensifierade vi 2011 vårt arbete med att utveckla styrsystemet. Ambitionen var att skapa en starkare målstyrning med fokus på uppnådda resultat kopplat till förvaltningens uppdrag. Det nya arbetssättet har gett förutsättningar att från början skapa mål och mätetal som tar sikte på en jämställd verksamhet. Arbetsprocess Att jämställdhetsintegrera styrsystemet kräver en rad stödprocesser. Förvaltningens specialister med särskild kompetens kring strategiskt viktiga områden (HR, ekonomi, kommunikation och utvecklingsfrågor) fungerar som ett stöd i arbetet med att implementera och utveckla ledarskapssystemet. Arbetet började i ledningsgruppen, vidare tillsammans med våra specialistfunktioner och senare med samtliga chefer på alla verksamhetsnivåer. Parallellt har vår förvaltningschef haft träffar med all personal. På träffarna har styrsystemet och arbetet med jämställdhetsintegrering förankrats. Arbetet har bedrivits systematiskt under två år och forsätter under Under 2013 har processen med att ta fram ettårsplanen utvecklats. Arbetet bygger på en hög grad av delaktighet och dialog i förvaltningen. Processen påbörjades under våren och avslutades i september. Detta arbetssätt kommer att utvecklas ytterligare inför ettårsplanen Metoder Vi menar att det är i de ordinarie strukturerna och processerna som jämställdhetsperspektivet ska integreras lyftes därför arbetet med jämställdhetsintegrering in i vår mest centrala process, styrsystemet. Det fick genomslag i nämndens ettårsplan I ettårsplanen 2013 bekönades alla mätetal kopplade till våra målområden. I styrsystemet ingår kvartalsvisa uppföljningsmöten och varje målområde redovisas utifrån mätetal som bygger på könsuppdelad statistik. Utgångspunkten för våra uppföljningsmöten är att synliggöra avvikelser utifrån uppställda mål, analysera, ta lärdom och vidta åtgärder i riktning mot en bättre måluppfyllelse. Med hjälp av jämställdshetsperspektivet har vi synliggjort en rad skillnader kring resultat för kvinnor och män i verksamheten. Insikterna ger en grund för kontinuerliga verksamhetsförbättringar. Resultat och lärdomar Arbetet har synliggjort att jämställdhetsintegrering kräver ett väl fungerande styrsystem, i vart fall underlättar det. Efterfrågan på jämställdhetsperspektiv har växt i takt med utvecklingen av mål- och resultatstyrningen. Genom att belysa kvinnor och män i uppföljningen av verksamheten har vi fått kunskap om hur verksamheten bidrar till måluppfyllelse för båda könen. Erfarenheten visar att jämställdhetsarbete möter motstånd när organisation och ledning inte ser nyttan med jämställdhet. Genom att visa på nyttan med arbetet har motståndet avtagit och energin förflyttats till att åtgärda uppmärksammade brister, motverka strukturer och förbättra verksamhet som skapar ojämställdhet. Vårt arbete med jämställdhet har inneburit ökad kvalité LÄRANDE EXEMPEL 13

14 i leveransen av vårt grundläggande uppdrag att vara i medborgarnas tjänst. Här är några exempel som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete: Kvinnor kommer snabbare ut i arbete efter genomförd gymnasial vuxenutbildning Majoriteten av de som studerar inom gymnasial vuxenutbildning är kvinnor. Kvinnor har en något högre förvärvsfrekvens än män efter avslutad gymnasial vuxenutbildning. Valet av yrkesinriktningar är könssegregerat. Män kommer snabbare ut i arbete efter genomförd SFI Fler män än kvinnor är i arbete 6 månader efter att ha ökat sina språkliga färdigheter via SFI och grundläggande utbildning. Genomsnittstiden för att uppnå betyg inom SFI är kortare för män än för kvinnor. Ansvaret för det obetalda arbetet har stor betydelse för kvinnors val av studietid och studietakt. Kvinnor och män har olika skäl till varför studierna avbryts. En konkret verksamhetsförändring direkt koppad till resultatet av en könsuppdelad uppföljning och analys är att våra SFI-kurser nu erbjuds till föräldralediga. Det är en viktig åtgärd inte minst för kvinnor som ofta avbrutit studier på grund av föräldraledighet. Sannolikt kommer åtgärden bidra till att föräldralediga som väljer att fortsätta studera på SFI inte tappar sin språkutveckling under denna period, vilket ger dem större förutsättningar att fortsätta sina studier eller arbete efter föräldraledighetens slut. Vad händer nu? Utifrån vår analys har flera fördjupade studier genomförts. En av de viktigaste frågorna som analysen bidragit till att lyfta är den stora andelen kvinnor i Botkyrka som står utanför arbetsmarknaden. Tillsammans med kommunledningsförvaltningen har vi genomfört en fördjupad statistisk kartläggning, en intervjustudie med kvinnor utanför arbetsmarknaden och en samhällsekonomisk analys i samarbete med SKL:s projekt Smart ekonomi. Tillsammans visar studierna på tydliga ekonomiska vinster också av omfattande utbildningsinsatser för kvinnor som är långt från arbetsmarknaden. Detta har påverkat kommunens arbetsmarknadsinsatser som nu bland annat också omfattar mer av uppsökande insatser. Med inspiration av jämställdhetsanalysen och folkhälsobokslut har kommunledningsförvaltningen 2011 och 2012 också genomfört bredare analyser av samhällsutvecklingen i Botkyrka utifrån ett mänskligt rättighetsperspektiv. Dessa analyser har varit ett underlag för kommunens flerårsplan och nämndernas ettårsplaner. På vår förvaltning har analysen också bidragit till att vi under hösten 2013 genomför en jämställdhetskartläggning inom två av våra verksamheter, vuxenutbildning och daglig verksamhet enlig LSS. Syftet är att identifiera eventuella skillnader i resultat för kvinnor och män och analysera skälen därtill. I arbetet används metoden 5R. Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta med resultatet av genomförda kartläggningar. Avsikten är också att vidga analysen kring jämställd resursfördelning till att omfatta samtliga verksamhetsgrenar i förvaltningen. 1 5R metod för kartläggning och analys, representation, resurser, resultat, realia och realisera Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens vuxenutbildning (som också omfattar svenska för invandrare), yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar och annan eftergymnasial utbildning. Vill du veta mer? Kontakta: Andreas Liljenrud, utvecklingsledare Mail: andreas.liljenrud@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL

15 Lärande exempel Vi ser skillnader med statistik Resultat- och indikatorpaletten Utbildningsförvaltningen På utbildningsförvaltningen i Botkyrka använder vi oss av en resultat- och indikatorpalett. Med hjälp av den har vi sett att pojkarna generellt har sämre resultat, medan flickorna mår sämre. Varför är det så och vad finns att undersöka på de enheter där det faktiskt är tvärtom? Att ta fram könsuppdelad statistik har visat oss vägen för vidare kvalitetsutveckling i arbetet för en verksamhet på lika villkor. Bakgrund År 2008 begärde den nytillträdde förvaltningschefen att få en samlad, tydlig bild av kommunens skolresultat. Central förvaltning påbörjade då insamlingen av data och den så kallade paletten har sedan byggts på med fler faktorer för varje år. På utbildningsförvaltningen i Botkyrka använder vi oss av könsuppdelad statistik i det reguljära kvalitetsarbetet. Varje år samlas skolresultaten in för att analyseras och diskuteras, både på central nivå och på skolenheterna. Detta har skapat en större medvetenhet om genus och jämställdhet inom organisationen. Arbetsprocess Förvaltningsledningen gör sin analys av iakttagelserna i det statistiska underlaget. På de kvalitetsdialoger som årligen genomförs ute på enheterna lyfts alltid frågor om skillnaden mellan flickors och pojkars prestationer och välmående. Elevernas uppfattningar redovisas genom index från olika enkäter vad beträffar trygghet, trivsel, inflytande, arbetsmiljö och hälsa. I paletten finns också nödvändiga nyckeltal för ekonomi, lokaler och medarbetarskap. Metod Paletten redovisar med tabeller och diagram uppgifter från förskola, grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola. Här samlas resultat från nationella prov, betyg, gymnasiebehörighet, meritvärde och andelen som har betyg i alla ämnen, samt spridningen i och mellan kommunens skolor. Samtliga data är inte könsuppdelade, men tillräckligt många för att mönster ska gå att urskilja. Varje skolenhet får sin palett, och en övergripande palett för hela kommunen tas fram till utbildningsnämnden. Resultat och lärdomar År 2010 gjorde kommunen en utvärdering av utvecklingsarbetet. Då framkom det att många skolledare var oförberedda när genus och kön först infördes som en del av ordinarie uppföljning. På utbildningsförvaltningen arbetar vi därför med att förankra nyttan och idag välkomnas perspektivet som en del i kvalitets- och utvecklingsarbetet. Genom att resultat- & indikatorpaletten återkommer årligen får Botkyrkas skolledare ett gott underlag för att se eventuella skillnader mellan kön, områden och elevgrupper. LÄRANDE EXEMPEL 15

16 Vad händer nu? Paletten är en grundsten i utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete, den visar på ett konkret sätt hur det förhåller sig i våra verksamheter. Utmaningen för oss är att ta fram verktyg och metoder för att utjämna uppvisade, oönskade skillnader. Jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar är ett av de fundamentala värden som skolväsendet enligt läroplanen har att verka för. Ett första steg i den riktningen är att vi varje år problematiserar den statistik som paletten redovisar. Nästa steg handlar om att omsätta det i konkret förbättringsarbete. Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen ansvarar för förskolan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, gymnasium, särskolan på grundskolenivå och gymnasienivå. Vill du veta mer? Kontakta: Kristina Gustafsson, utvecklingschef Mail: kristina.gustafsson@botkyrka.se Telefon: Om jämställdhetsarbetet: Helena Duroj Mail: helena.duroj@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL

17 Lärande exempel Först när vi ser och gör blir det möjligt att förstå och förändra Utbildningsförvaltningen Hur breddar vi barns möjligheter i sitt identitetsskapande att bli en människa och inte ett kön? I förskolans verksamheter i Botkyrka arbetar vi med ett genusperspektiv. Ett genusnätverk har under tre års tid träffats regelbundet för att skapa förståelse och motivera varandra i det praktiska arbetet. Det räcker inte att prata om genus och diskriminering, vi måste leva och göra det för att förstå och förändra. Bakgrund Våra styrdokument är tydliga med att vi i förskola och skola ska arbeta aktivt med jämställdhet. Förutom Botkyrka kommuns jämställdhetsstrategi förhåller vi oss till: Skollagen: skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda krav på plan mot kränkande behandling Läroplanen: motverka könsstereotypa roller Diskrimineringslagen: krav på plan mot diskriminering (och kränkande behandling) Förskolan har också under flera år arbetat med pedagogisk dokumentation. I det arbetet har observationer, reflektioner och analyser från praktiken legat som grund. Den pedagogiska dokumentationen har som syfte att få syn på barns undersökande och utforskande. Hur stödjer vi och utmanar barns lärande? Vilka förutsättningar ger vi barnen för sin nyfikenhet, sitt utforskande och lärande? Som ett resultat av detta arbete, framstår det tydligt att vi som arbetar i förskolan behöver kunskaper inom olika områden och teorier om kunskapssyn, ämneskunskaper, materialkunskaper, jämställdhet och genus. Förvaltningen har erbjudit fördjupade nätverk, med pedagogisk dokumentation som grund för att bredda våra kunskaper och vår medvetenhet kring dessa områden. Genusnätverket är ett av dessa. Med detta som utgångspunkt ville vi också närma oss frågan utifrån pedagogens perspektiv. Vad krävs det av en vuxen för att arbeta med dessa frågor? Arbetsprocess Ett nätverk bestående av ca 30 pedagoger har träffats 10 gånger under ett år, en halvdag i månaden. Arbetet har pågått i tre år, där sammantaget cirka 110 pedagoger genomgått utbildningen. Utbildningen leds av en genuspedagog från verksamheten och som också är anställd på Stockholms universitet. Genuspedagogen är processledare och en utvecklingsledare från förvaltningen är processtödjare. Utgångspunkt i nätverket är att vi inte ska ändra på barnen utan på oss själva. Metoder Nätverket har varit ett processarbete, där erfarenheter, teorier och praktik har varvats. Med stöd av observationer, reflektioner och analyser har vi ökat vår medvetenhet kring genusfrågor. Observationer i sin egen praktik parallellt med att inhämta kunskap om det vi ska observera har varit den mest framgångsrika metoden. Pedagogerna har observerat, reflekterat själva och sedan tillsammans i nätverket synliggjort och problematiserat sina förståelser av handlingar och innebörder, för att sen kunna förändra. Att också i början gå igenom spelreglerna för nätverket och göra överenskommelser där alla har ett ansvar för innehållet har varit en viktig förutsättning för att skapa ett klimat som gör det möjligt att se kritiskt på sig själv utan att känna sig kritiserad. Utformandet av träffarna i nätverket har gjorts med samma grunder som innehållet av det likabehandlingsarbete vi diskuterar. Delaktighet, demokrati och jämställdhet. LÄRANDE EXEMPEL 17

18 Spelregler för ett gott arbetsklimat i gruppen och för ett kritiskt tänkande. Samlad kompetens individuellt lärande Alla ska få komma till tals Viktigt att få ställa frågor utan att det finns svar Vi ska utmana oss själva genom att kritiskt se, inte kritisera varandra Påfyllnad av kunskaper genom föreläsning och litteratur, samt observationer/dokumentationer som underlag för reflektioner har varit kärnan i arbetet. Reflektionen har skett i fasta smågrupper om cirka 5 personer/grupp. Exempel på innehåll i utbildningen Genuskompensera och genuskomplicera Könsmaktsordning Bemöta och tolka barn utifrån stereotypen flickor och pojkar Gränsöverskridande pojkar och duktiga flickor Makt, positionering och härskartekniker Maktanalys av filmade barn Interkulturalitet, etnicitet, heteronormen och regnbågsfamiljer Barns delaktighet Normkritisk barnlitteratur och genusanalys av barnlitteratur Normkritisk sagoberättande Exempel på observationer i verksamheten Tonläge, olika röster, ordrikedom, tillsägelser Maktstrukturer i en barngrupp Intervjuer med barn för att få syn på barns föreställningar om kön och vad som är norm Observerar sin egen ledarroll i en samling Observationer på den fysiska miljön på förskolan Kartläggning i rummen. Var befinner sig barnen? Vart befinner sig pedagogerna? Analysera sagoböcker ur ett genusperspektiv En förmiddag med dramatisering av sagor Resultat och lärdomar Varje grupp gör en utvärdering kring följande frågeställningar. Vad har jag främst utvecklat i min förståelse för vad ett jämställt arbete i förskolan är? Vad har jag ändrat i mitt agerande mot barnen? Vad har jag tillsammans med kollegorna jag arbetar med, ändrat i vårt arbete med barnen? Vilka effekter har det gett barnen? Genom våra observationer blir det tydligt att vi gör kön hela tiden, och att det också sker kränkningar kopplat till de andra diskrimineringsgrunderna. Men det sker omedvetet. Det är först när det blir medvetet som vi kan göra skillnad. Det går inte att prata genus eller diskriminering, vi måste göra och leva det. Den stora svårigheten är att förstå diskurser i ett samhälle och hur allt i samhället påverkar min syn som pedagog. Det blir synligt att vårt arbete inte handlar om genus bara utan det blir ett normkritiskt arbete där kunskapen gör att jag ser så mycket mer. Kunskapen påverkar inte bara mig i professionen utan också som människa. För att det skall bli ett arbete i vardagen på den enskilda förskolan behövs en organisation som skapat systematik och kontinuitet i att reflektera med observationer och dokumentationer som underlag. Det är viktigt att ha med chefer och ledare i processen eftersom de har stor betydelse för vad det blir på den enskilda förskolan. Vad händer nu? Flera förskolor beskriver i sin årsberättelse hur de har arbetat med genus i förskolan. En enhet exemplifieras i detta dokument som ett gott exempel för andra. Denna enhet sprider sitt exempel på olika konferenser både inom och utom kommunen. Det kommer också att spridas till skolan som ett gott exempel. Arbetet har lett till att fler barn idag blir bemötta med en möjlighet att få vara på många olika sätt utan att bli värderade utifrån kön. Utbildningsförvaltningen Förskolan i Botkyrka tillhör utbildningsförvaltningen. Förvaltningens organisation är uppdelad efter verksamhet med verksamhetschefer som är direkt ansvariga. Vill du veta mer? Kontakta: Eva Andersson, utvecklingsledare i förskolan Mail: eva.andersson@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL

19 Lärande exempel Jämställda fritidsgårdar Kultur- och fritidsförvaltningen I en studie som genomfördes uppmärksammade kultur- och fritidsförvaltningen skillnader i personalens möte med tjejer och killar på våra fritidsgårdar medvetenheten bland personalen var låg. Samtidigt uppmärksammade vi att våra fritidsgårdar har betydligt fler killar än tjejer bland besökarna. Flickornas andel låg mellan 17 och 37 procent på de olika gårdarna. För att locka fler tjejer inleddes ett kunskapshöjande och normkritiskt arbete. Idag finns ett jämställdhetsnätverk med personal från våra fritidsgårdar och andelen tjejer som besöker våra gårdar har ökat. Bakgrund I Botkyrka ska fritidsgårdarna vara mötesplatser där alla känner sig lika välkomna. Där alla får ett likvärdigt bemötande av personalen och har samma möjligheter att utöva aktiviteter och delta i verksamheterna, oavsett kön. I och med att kommunens styrsystem bekönats har vi idag möjlighet att följa antal flickor och pojkar som besöker våra gårdar. Genom att oönskade skillnader uppmärksammats har verksamheten ändrat riktning och sedan 2010 pågår ett normkritiskt arbete med fritidsgårdarna för att faktiskt kunna erbjuda verksamheter där alla känner sig välkomna. Arbetsprocess Fritidsgårdssamordnaren vid kultur- och fritidsförvaltningen har lett arbetet med stöd av verksamhetsutvecklaren och föreståndarna. Föreståndargruppen har sedan fortsatt arbeta för jämställda fritidsgårdar och samtliga fritidsledare har haft möjlighet att delta i workshops i normkritik. Metoder Inledningsvis genomfördes en kartläggning av verksamheterna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Observationer tillsammans med kartläggningen visade skillnader i bemötande hos personalen och en ojämn fördelning mellan tjejer och killar i verksamheterna. Därför startades ett normkritiskt arbete på fritidsgårdarna bland annat med hjälp av Machofabriken, Rädda barnen och 101Tillsammans. Bemötandeutbildningar genomfördes med samtliga fritidsledare och föreståndare. I arbetet har också likabehandlingsplaner tagits fram för att tydliggöra hur vi ser på jämställdhet och jämlikhet i våra verksamheter. Jämställdhetsarbetet följs upp genom att en ny rutin för hur gårdarna återrapporterar i sina tertialrapporter används. Resultat och lärdomar Samtliga fritidsgårdar, såväl föreståndare som fritidsgårdar, har deltagit i utbildningarna. I tertialrapporterna återrapporteras jämställdhets- och jämlikhetsarbetet vilket gör att personalen kontinuerligt reflekterar kring frågeställningarna och vidareutvecklar sina arbetssätt. Vi kan se att andelen tjejer i verksamheterna ökat sedan arbetet inleddes 2010 och att vi vid fritidsklubbarna idag ligger inom mål 40/60 vad gäller könsfördelningen och att vi närmar oss dessa siffror vad gäller fritidsgårdarna. Där är fördelningen nu 38 % tjejer och 62 % killar. När det kommer till mötesplatserna för unga vuxna återstår en hel del arbete, även om utvecklingen gått åt rätt håll med något större andel tjejer. LÄRANDE EXEMPEL 19

20 Vad händer nu? Fritidsgårdarna fortsätter att rapportera jämställdhetsoch jämlikhetsarbetet i sina tertialrapporter samt följa upp det vid föreståndarmötena. Ett jämställdhetsnätverk med representanter från samtliga fritidsgårdar har startats där erfarenheter, kunskap och idéer delas, vilket bidrar till arbetets hållbarhet. Målen är tydligare, fritidsgårdarna ska locka både tjejer och killar erbjuda en varierad verksamhet för alla oavsett kön. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga ska ha särskild möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka. Verksamheterna ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka.. Vill du veta mer? Kontakta: Anki Andersson, tillförordnad verksamhetschef Ungdom och förening Mail: ann-christine.andersson@botkyrka.se Telefon: LÄRANDE EXEMPEL