EXAMENSARBETE. Sinnesmarknadsföring. Musikens påverkan inom detaljhandeln. Niklas Renberg Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi
|
|
- Susanne Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Sinnesmarknadsföring Musikens påverkan inom detaljhandeln Niklas Renberg 2015 Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
2 Sinnesmarknadsföring Musikens påverkan inom detaljhandeln Ekonomie kandidatexamen Niklas Renberg VT 2015 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
3 Sammanfattning Traditionella typer av marknadsföring är inte lika effektiva som de en gång varit då konsumenten väljer att i allt större utsträckning undvika reklam. Nya områden har börjat utforskas där potential till framgång kring ovanstående problem anses existera. Ett av dessa områden bygger på en typ av marknadsföring med fokus på upplevelsen kring vad ett företag har att erbjuda konsumenten, vilket på senare tid blivit känt som Sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring bygger på att stimulera människans fem sinnen för att påverka konsumentens uppfattning och bedömning kring det man avser att marknadsföra, där erbjudandet av en upplevelse står i centrum. Detta ska enligt forskare möjliggöra en mer individuell typ av marknadsföring, där ett företag har möjligheten till att särskilja sig i hur de vill nå ut till sina kunder. Användningsområdet att tillämpa sinnesmarknadsföring har vid litteratursökning visat sig vara relativt brett, då många olika exempel existerar inom olika företag och branscher världen över. Syftet med denna undersökning är att analysera och diskutera hur sinnesmarknadsföring kan användas i ett varuhus inom detaljhandeln. Detta kommer bidra med att företag får ökad förståelse för sinnesmarknadsföring samt ge ett exempel på hur användandet kan bidra till detaljhandelns dagliga verksamhet. För att studera detta har en kvantitativ undersökning i form av enkätutdelning vid ett experiment genomförts. Experimentet har ägt rum i ett varuhus inom heminredningsbranschen, där en avdelning för sängar blivit modifierad till att bidra med en utökad ljudupplevelse. Enkäten som delats ut i samband med experimentet avsåg att mäta individens sinnesstämning, den uppfattade avdelningsmiljön, och avsikten till köp. Den ifylldes av 88st kunder indelat i två grupper, där svaren sedan jämförts och analyserats med hjälp av T-test. Undersökningen kunde inte ge bevis på att ljudupplevelsen bidragit med någon skillnad, däremot har en mängd tolkningar kunnat göras utifrån indikationer i resultateten till att påverkan ägt rum. Studien kunde framhäva olika synpunkter att beakta när man skapar en ljudupplevelse i form av musik. Några av de slutsatser som dragits är att musiken kan användas för att påverka konsumentens känslor, skapa uppmärksamhet till en viss avdelning, påverka intrycket av avdelningen, samt påverka köplusten hos konsumenten. De indikationer som framhävts i undersökningen visar att musiken kan skapa en upplevelse som påverkar konsumenten, där valet av musik kan vara avgörande om önskad effekt uppnås eller inte.
4 Abstract Traditional types of marketing are facing challenges when the consumers to a greater extent want to avoid advertising. New areas have been explored where potential for improvements regarding the problem above seems to exist. One of these areas is based on a type of marketing with focus on the experience that companies offer the consumer, called Sensory Marketing. Sensory Marketing is based on the theory that you can stimulate the humans five senses to influence the perception and values regarding what a company want to promote, where the offer of an experience is central. According to scientists this should enable a more individual type of marketing, where companies have the possibility to differentiate themselves in what way they want to reach their customers. The area in which Sensory Marketing can be applied has proved to be relatively wide as many different examples exist in different businesses and industries worldwide. The purpose of this study is to see how sensory Marketing can be used in retail, where the author wishes to contribute with a wider understanding around the area. The author also wants to provide examples for how this kind of marketing could contribute to a retailers daily business. To study this area a quantitative survey was performed, where questionnaire were used for collecting data during an experiment. The experiment took place in a department store in the home furnishing industry, where a department of beds was modified to provide a different set of sound experience. The questionnaire was designed to measure the individuals mood, perceived environment in the department and the intent to purchase. Eighty-eight customers participated in the experiment consisting of two groups answering the same kind of questionnaire. The answers provided by the questionnaire where then compared and analyzed using T-test. The study did not provide any proof that the sound experience affected the customer. A variety of interpretations could however be made based on the indications in the results showing that an impact probably had occurred. The study highlights different aspects that should be considered when one creates a sound experience based on music. Based on the results a variety of conclusions have been made. Some of these conclusions suggest that music can be used to affect the consumer s feelings, create increased attention towards a department, affect the impression of the department, and affect the consumer s desire to buy. The indications highlighted in the study show that music could create an experience that affects the consumer, where the choice of music can be crucial for attaining desired impact.
5 Förord Författaren vill inledningsvis rikta ett stort tack till sin handledare Maria Ek Styvén som genom att bistå med hjälp i form av kommentarer och råd har möjliggjort genomförandet av detta arbete. De kursdeltagare som deltagit vid seminarier och bidragit med kommentarer och synpunkter förtjänar också ett stort tack. Ytterligare ett tack vill författaren rikta mot butikschef och personal i Luleås Jyskbutik för att de gjort arbetet möjligt. Slutligen vill författaren rikta ett speciellt stort tack till familj, nära och kära för att de funnits där med det stöd som stundvis behövts , Luleå Niklas Renberg
6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Teoretisk referensram Sinnesmarknadsföring Hörselsinnet Sinnet, omgivningen och köpet Sinnestämningen och sinnet Konceptuellt ramverk och forskningsfrågor Metod Forskningsansats Metodval Kvantitativ undersökning Kvalitativt inslag Experiment Urval Enkät Datainsamling Förstudie Experimentets genomförande Dataanalys Reliabilitet Validitet Metodkritik Resultat Deskriptiv data T-test Sinnesstämning T-test hela populationen Könsuppdelad sinnesstämning T-test uppfattad avdelningsmiljö... 30
7 4.3.1 Resultat av T-test T-test Avsikt till köp Resultat av T-test Slutsatser och forskningsförslag Slutsatser Sinnesstämningen Den uppfattade avdelningsmiljön Avsikten till köp Slutdiskussion Teoretiskt bidrag Fortsatt forskning Referenslista Bilagor... 43
8 1. Inledning Detta kapitel inleder rapporten med vad det är som ligger i grund till varför marknadsföring via människors sinnen har blivit uppmärksammat. Det fortsätter genom att ta upp en problemdiskussion kring området för att sedan ta upp studiens syfte samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund Vad är marknadsföring? Detta är något vars svar förändrats en hel del genom tiden. Den tidigare marknadsföringen som mestadels bestått av massmarknadsföring med produktorienterat fokus har numer övergått till en marknadsföring där största vikten är lagd på den faktiska upplevelsen kring det man erbjuder. Hultén, Broweus & Van Dijk (2011) menar att den nya marknaden består av ett oändligt antal segment där individualisering är något som står i fokus hos konsumenterna. De menar även att detta har fått många att väcka kritik mot den traditionella massmarknadsföringen, då många börjar tvivla på ifall detta är ett framgångsrikt sätt att nå ut till konsumenterna (Gordon 1998). Informationsflödet i dagens samhälle är allt annat än lågt och det tenderar till att fortsätta öka, och detta är även något som berör marknadsföringens möjligheter. Dagens konsumenter befinner sig i ett stort informationsflöde, där de ständigt träffas av olika företags marknadsföring i form av annonser och reklam, genom t.ex. TV, radio, internet, post och mail. Detta har bildat något som kan ses som ett stort brus av information, där ett företag och dess varumärke kan få det svårt att särskilja sig i mängden och tränga sig igenom detta brus så det når ut till konsumenten. Det blir dessutom mer och mer känt att den traditionella typen av marknadsföring, exempelvis annonsering eller reklamfilm, även möter andra typer av utmaningar. Lindstrom (2005) menar att det blir allt mer vanligt att folk väljer att helt avstå detta brus av information och vill skärma av marknadsföringen till fullo, vilket gör det ännu mer komplicerat för ett företag att nu ut till sin målgrupp. Det kan exempelvis gälla reklam ned i postlådan som förhindras genom Nej tack till reklam skyltar eller liknande. De motgångar den traditionella marknadsföringen möter har medfört att nya tillvägagångssätt och teorier uppkommit. På senare tid har utvecklingen inom marknadsföring gjort att allt fler börjat tillämpa olika typer av relationsmarknadsföring, där avsikten hos företagen varit att stärka sin relation med dess kunder. Detta är dock också något som kritiserats av många, då denna typ av marknadsföring tenderar att vara tekniskt avancerad istället för att framföras på ett personligt sätt (O Malley & Tynan, 2000). Detta kan innebära att marknadsföringen framstår som opersonlig, vilket oftast är motsatsen till den egentliga avsikten. 1
9 Pine & Gilmore (1999) menar att erbjudandet av upplevelser kan vara ett sätt att differentiera sig från konkurrenterna genom att flytta sitt fokus från de materiella till de immateriella värden ett varumärke har. De diskuterar även vidare att detta kan bidra med en minnesvärd upplevelse som skapar engagemang hos kunden, och dessa upplevelser är ett nytt värdeskapande som företag kan erbjuda sina kunder för att nå dem på ett personligt plan. Det senaste årtiondet har ett nytt område inom marknadsföring dykt upp, där forskare funnit ett sätt att särskilja sig från de sätt att marknadsföra sig som diskuterats ovan. Det nya området har konsumenten i fokus, där utgångspunkten ligger i individens sinnesupplevelse (Hultén et al, 2011). Detta har uppmärksammats mycket och anses vara ett sätt ta tillvara på något som mass- och relationsmarknadsföringen inte tar i beaktning enligt Hultén. Det nya området lägger sitt fokus på att kundbemötandet ska ske på ett så djupt plan som möjligt för att ett varumärke ska få en plats hos individen, där Hultén menar att de mänskliga sinnena ska vara vägen som möjliggör detta. För att varumärket ska bli accepterat och få en plats hos kunden ska detta bemötandet bygga på logik och rationalitet i kombination med känslor och värderingar. Hultén et al (2011) diskuterar även vidare att detta är något som kan användas genom olika strategier för att etablera en varumärkesimage med anknytning till kundernas personlighet, identitet och livsstil, vilket är vad som ligger till grund för vad som idag kallas för sinnesmarknadsföring. 1.2 Problemdiskussion Aradhna Krishna, som haft en stor roll inom sinnesmarknadsföringens utveckling, beskriver sinnesmarknadsföringen genom att definiera det enligt följande: Marknadsföring som engagerar konsumenters sinnen och påverkar deras uppfattning, omdöme samt beteende (Krishna, 2012, s. 333). Med detta menar hon att företag kan påverka konsumenten i dess upplevelse av t.ex. köpet, varumärket, produkten/tjänsten eller besöket i butiken genom att stimulera individens fem sinnen, dvs. hörsel, syn, smak, doft och känsel. Då varumärken i vanliga fall handlar om image, identitet, känslor och värderingar, har intresset väckts kring sinnesmarknadsföring där tillit och känslor kring varumärket är det som istället bedöms (Hultén et al, 2011). I dagsläget har ett flertal företag uppmärksammat sinnesmarknadsföring och tillämpar det för olika ändamål. Hörselsinnet och synsinnet är de vanligaste sinnena företag stimulerar, då de flesta tillämpar traditionell marknadsföring i form av olika sorters reklam eller annonser. Det finns dock studier som visat att hörselsinnet kan stimuleras på andra sätt än detta, där Hultén et al (2011) bl.a. nämner att: långsam musik skapar välbefinnande i ett servicelandskap och får kunderna att stanna längre (s. 91). När man söker efter studier som gjorts kring sinnesmarknadsföring blir det tydligt att det är relativt utspritt i många olika branscher och sammanhang. Det har genomförts mycket studier i 2
10 multinationella företag där det kan handla om en rad olika miljöer och syften kring hur konsumenter kan påverkas via deras sinnen. Det har exempelvis visats att en servitris i USA kan öka sin dricks genom en enkel fysisk beröring av sin kund, trots att den service som utförts inte ansetts vara bättre (Crusco & Wetzel, 1984). Det har även visats att beröring produkter emellan kan ha påverkan mot konsumenten. Produkter som ansetts vara äckliga har påverkat försäljningen av andra produkter i samband med att de placerats så att de vidrört varandra. Tamponger som placeras på så sätt att de vidrör potatischips skapar en mindre attraktiv bild av chipsen, men att ha dem nära utan att de tar i varandra skapar ingen påverkan (Krishna, 2012). Krishna (2012) berättar även att under rätt omständigheter kan en individs villighet att spendera pengar påverkas genom att stimulera denne med behaglig doft. Det har exempelvis påvisats att försäljningen av kläder ökat när dofter som överensstämmer med klädesplaggen har tillförts, där stimulansen bestod av att en avdelning för kvinnor fått feminina doftinslag samt en avdelning för män maskulina inslag av doft. Då man däremot använde dofterna tvärtom resulterade det i en lägre försäljning jämfört med tidigare. (Krishna 2012) Förutom att sinnesmarknadsföring varit användbart på sätt som beskrivits i tidigare exempel finns även möjligheter inom andra områden. Ett exempel från IKEA visade hur de kunde lösa ett problem de hade med hjälp av stimulans mot hörselsinnet. Då kunderna ofta frågade efter kundvagnarna, trots vägvisande skyltar, införde IKEA att ljud av kundvagnar som slår i varandra skulle spelas i närheten av var deras kundvagnar var placerade. Detta gjorde att fler kunder hittade kundvagnarna på egen hand istället för att behöva fråga butikspersonalen. (Hultén et al, 2011) Då företag som inom den svenska heminredningsbranschen möter stor konkurrens från andra företag som erbjuder liknande produkter är möjligheten till differentiering något som kan skapa konkurrensfördelar. Som tidigare nämnts kan företag nå sina kunder på ett ännu djupare plan genom att tillämpa sinnesmarknadsföring, vilket bidrar med en möjlighet till att särskilja sig. I och med att hörselsinnet kan stimuleras på fler sätt än via traditionell marknadsföring bör detta ses som en möjlighet till att uppnå denna differentiering på marknaden. Gällande detaljhandeln är mängden studier kring detta dock relativt begränsad, speciellt när det kommer till heminredningsbranschen inom Sverige. Genom att använda tidigare studier och teori som utgångspunkt finns möjligheten att erhålla ny kunskap kring detta. Denna nya kunskap kan även öppna upp för nya utvecklingsområden, både inom hörselsinnets användning inom sinnesmarknadsföring likväl som möjligheten till användandet av detta inom den svenska detaljhandeln. 3
11 1.3 Syfte Syftet med denna undersökning är att analysera och diskutera hur sinnesmarknadsföring kan användas i ett varuhus inom detaljhandeln. Detta kommer bidra med att företag får ökad förståelse för sinnesmarknadsföring samt ge ett exempel på hur användandet kan bidra till detaljhandelns dagliga verksamhet. 1.4 Avgränsningar Jag har valt att avgränsa min undersökning till att enbart behandla en produktgrupp inom heminredningsbranschen, vilket är sängar. Jag begränsar mig även till att enbart undersöka stimulansen av ett av de fem mänskliga sinnena, vilket är hörselsinnet. Anledningen till att jag väljer just hörselsinnet i kombination med sängar grundar sig i teorin som säger att ljud kan skapa en lugnare miljö (Hultén et al, 2011), då sängar är något man vanligtvis relaterar till lugn och ro. 4
12 2. Teoretisk referensram Detta kapitel tar upp teori och tidigare undersökningar som är relevant för rapportens syfte. Det inleds med att förklara sinnesmarknadsföring i sin helhet, där det sedan övergår till ett fokus mot hörselsinnets roll i detta. Kapitlet avslutas sedan med ett konceptuellt ramverk för studien och vad som ligger i grund för de tre begrepp ramverket innehåller. 2.1 Sinnesmarknadsföring Krishna (2012) beskriver sinnesmarknadsföring som en tillämpning av möjligheten till att påverka konsumenten via marknadsföring, samt hur detta kan användas när det kommer till konsumentens uppfattning, uppfattningsförmåga, känslor, inlärning, preferenser, val och utvärdering. För att man ska förstå hur detta fungerar inleder Krishna (2012) med att förklara skillnaden på sinnesupplevelsen och uppfattningen av den, vilket är två av de steg man går igenom när ens sinne processar det som upplevs. Sinnesupplevelsen kan beskrivas som när kroppen blir utsatt för stimulans som påverkar något av dess sinnen, där sinnesorganet tar emot stimulansen och påbörjar processen med att behandla den information som just inkommit. Detta kan ske via vilket som helst av de kroppens fem olika sinnen, men beroende på typen av stimulans kommer informationen fördelas och tas upp enskilt av dem. Sinnets uppfattning av stimulansen är dock något som varierar, då denna dels bygger på uppfattningsförmåga (cognition) samt vilka känslor (emotion) som är kopplade till en sådan upplevelse. Dessa två byggstenar är något varje individ utvecklar med tiden, och dessa kan formas olika beroende på vad man utsätts för genom livet. Vad som påverkar dem är också något som varierar, då individens attityd, beteende, inlärningsförmåga och minne har betydelse. Krishna (2012) lyfter fram ett exempel för att förklara detta, där japaner som spädbarn är kapabla till att höra skillnaden på R och L medan de vuxna uppfattar båda bokstäverna som samma. Detta har att göra med att japanerna lär sig att uppfatta dem som samma när de växer upp eftersom att skillnaden på dessa bokstäver ej spelar någon roll i deras språk. Även om ljudet vid uttal av de två olika bokstäverna signalerar olika information mot hörselsinnet är uppfattningen densamma, vilket får hjärnan att tolka dem båda som L. Detta exempel visar skillnaden på den sinnesupplevelse sinnet behandlar och den uppfattning som äger rum i samband med detta. För att enklare förstå de olika stegen visualiseras även denna förklaring i nedanstående figur: 5
13 Figur 2.1: Ett konceptuellt ramverk för sinnesmarknadsföring. Källa: Krishna (2012, s.335) 2.2 Hörselsinnet Hörselsinnet är ständigt aktivt, och med det menas att vi aldrig kan stänga av det. Detta innebär att alla de ljudvågor som når oss tas upp av hörselsinnet, oavsett om vi vill det eller inte. Det är dock skillnad på vad vi hör och vad vi väljer att lyssna på. Alla de ljud som når oss tas upp genom örat vilket gör att vi hör dem, men då vi enbart hör ljuden innebär det att vi inte märker dem eller ägnar någon tanke åt dem. Då vi istället lägger märke till något av dessa ljud gör det att hjärnan börjar fokusera på det, vilket medför till att vi lyssnar aktivt. De ljud vi lyssnar till är oftast de som vi själv anser vara betydelsefulla. (Hultén et al, 2011) När det handlar om ljudets inverkan på hur vi uppfattar något finns det olika möjligheter för hur ett företag kan särskilja sig. Det kan exempelvis vara en röst som används på ett specifikt sätt eller en viss sorts musik som spelas för att bilda en önskvärd atmosfär i ett specifikt område. Hultén et al (2011) menar att det finns olika sinnesuttryck som kan bidra till att skapa en ljudupplevelse, där några av dem kommer tas upp nedan. Jinglar, musik och röster är en speciell typ av ljud som företag använder sig av, där de olika typerna av ljud kan användas på olika sätt för att ett företag ska uttrycka sin identitet. En röst som används kontinuerligt och konsekvent kan vara ett exempel på detta, där BMW är ett av företagen som tillämpar detta. BMW i Storbritannien har i över 10 års tid använt sig av den brittiske skådespelaren David Suchets röst i deras reklamfilmer, då detta anses vara viktigt för att skapa rätt känsla i filmerna. Det konsekventa användandet av skådespelarens röst visade sig vara något som bidragit till att stärka identiteten hos företaget. (Hultén et al, 2011) 6
14 En väl genomtänkt jingel är också något som kan få ett företag att sticka ut ur mängden. Ett exempel på detta är Pepsis egen jingel de tog fram som på efterhand spelades i en miljon jukeboxar runt om i USA på grund av att den blev så populär (Jackson 2003). Bortsett från att en jingel kan bli populär har de även en förmåga att vara minnesrika. Då en jingel ofta består av korta ljudsekvenser som upprepas ofta är detta något som tenderar att fastna på minnet. (Hultén et al, 2011) När det kommer till att skapa ett intryck som ska vara kvarstående under längre tid anser många forskare att ljudet i form av musik är ett av de viktigaste verktygen (Hultén et al, 2011). En studie av Ronald E. Milliman (1986) visar att takten i den musik som spelas i bakgrunden av butiker och restauranger påverkar servicen, hur mycket som spenderas samt flödet av kunder i den miljö det gäller. Lindstrom (2005) har även visat att kunder stannar betydligt längre kvar vid borden i en restaurang om det spelas långsam musik i bakgrunden, vilket medfört att mer pengar spenderas vid besöket. Vid en jämförelse visade det sig att försäljningen per kvitto ökade med 29 % i snitt för ett matställe när man spelade långsam musik istället för snabb. (Lindstrom 2005) North, Hargreaves och McKendrick (1999) genomförde en studie där de kunde visa hur konsumenters bedömning och val av produkter varierar beroende på den musik de stimuleras av när de befinner sig i en butik. Det visade sig att franska viner föredrogs i hög utsträckning när fransk musik spelades men att det vid tysk musik istället såldes mycket fler tyska viner. Användandet av musik som påverkar den upplevda atmosfären är också något som kan bidra till skapande av en ljudupplevelse hos individen. Det är vanligt förekommande att företag använder sig av detta för att uppnå ovanstående, där antingen förgrundsmusik eller bakgrundsmusik går att använda för att påverka atmosfären i en lokal (Hultén et al, 2011). Förgrundsmusik är den typ av musik som innehåller artister som utövar sång, och kan även variera när det kommer till frekvens, volym och tempo i musiken. Det som kallas bakgrundsmusik är istället restriktiv när det kommer till variationen i tempo, frekvens och volym, och består istället för sång enbart av musiker som spelar sina instrument (Yalch & Spangenberg, 1990). Även vid skapandet av uppmärksamhet är ljudet ett verktyg som går att använda. Förutom det tidigare nämnda exemplet där IKEA löste sina problem med kundvagnarna har även andra företag tillämpat ljud för att skapa uppmärksamhet. Ett annat exempel på detta är Lindex som placerat högtalare i sina skyltfönster, vilket gjort att de kunde spela musik för att fånga uppmärksamheten hos kunderna. De anpassade volymen utefter folktillströmningen på gatan där förhoppningarna var att förbipasserande lättare skulle uppmärksamma butiken och på så vis bli mer medveten om dess existens (Hultén et al, 2011). 7
15 Ljudmärken och signaturljud är också något företag använder vid skapandet av en ljudupplevelse. Båda dessa typer av verktyg består oftast av ett kort ljud eller en melodi som spelas i vid marknadsföring eller i direkt samband med en produkt, där Hultén et al (2011) menar att ett konsekvent användande av detta kan bidra till ökad medvetenhet och igenkännande hos kunderna. Skillnaden mellan ljudmärken och signaturljud är att ljudmärket är juridiskt skyddat och blir således exklusivt för det företag som har rätten till det. Ett exempel på ett ljudmärke är melodin som spelas från hemglassbilen, vilket är ett av de mest kända registrerade ljudmärkena i Sverige (Hultén et al, 2011). Ett sammanfattande av den ovan diskuterade/presenterade teorin kring ljudet ur ett marknadsföringsperspektiv kan göras genom den modell Hultén et al (2011) lyfter fram. Modellen visar de olika sinnesuttryck som kan användas för att med hjälp av ljudsinnet bidra till en ljudupplevelse hos individen. Ljudsinnet Jingel, röst och musik Atmosfär, tema och uppmärksamhet Ljudmärke och signaturljud Ljudupplevelse Figur 2.2: Sinnesuttryck för ljudupplevelsen. Källa: Hultén et al (2011, s.8) Sinnet, omgivningen och köpet Lindstrom (2005) menar att desto fler sinnen du lyckas attrahera desto starkare blir budskapet. Ur ett marknadsföringsperspektiv innebär detta att konsumenterna tydligare skulle uppfatta det budskap ett företag vill nå ut med. Han diskuterar vidare att detta leder till att företaget skapar ett starkare band till konsumenten, vilket i sin tur är direkt relaterat till att konsumenten når en ökad vilja till att betala för en produkt eller tjänst. (Lindstrom 2005) 8
16 Han tar även upp att sinnet i direkt anslutning till produkten har en påverkan till kundens uppfattning av den, där företaget Rolls Royce används som exempel. De har spenderat hundra tusentals dollar på att ta fram en viss lukt som ska relateras till en lyxigare känsla efter att kunderna lämnat klagomål på att deras nya bilar inte levde upp till samma intryck som deras berömda föregångare. I och med att doften inte var den rätta försämrades upplevelsen av deras produkt. Med detta menar han att konsumenten värdsätter inte bara materiella aspekter kring produkter utan även det immateriella, så som doften av en ny bil. Detta bidrar till uppfattningen och upplevelsen av produkten vilket i slutändan påverkar köpbeslutet. (Lindstrom 2005) Köptbeslutet har även påverkats via användandet av musik enligt andra undersökningar. I en studie där klassisk musik använts för att påverka atmosfären i en butik visade det sig att en positiv effekt uppnådes när det kom till kundernas vilja till att handla. Studien visade att musiken i fråga ansågs stämma bra överens med produkten butiken sålde (smycken) vilket var orsaken till att deras kunder handlade mer. (Grewal et al 2003) Som tidigare nämnts menar Hultén et al (2011) att musiken är ett fungerande verktyg för att skapa en omgivning som ger ett bättre intryck, där den upplevda atmosfären är vad som påverkats och att musiken varit i form av förgrunds- eller bakgrundsmusik. Det finns även studier som visar att användandet av specifik bakgrundsmusik har haft en positiv inverkan på upplevelsen av en butiksmiljö, då kunderna fått ett bättre intryck av butiken (Dubé & Morin 2001) Sinnestämningen och sinnet Det finns undersökningar som visar att ljud påverkar sinnesstämningen hos en individ, där Hultén et al (2011) menar att detta har betydelse för individens helhetsupplevelse. Han utrycker sig enligt följande: Ljud bidrar till människans sinnestämning och psykologiska tillstånd, och varnar för faror likväl som de skapar lugn och ro för själen (Hultén et al, 2011, s.84). Det finns även studier som visat att ljud i form av musik påverkat upplevelsen av annonser och reklam, där musiken påverkat mottagarens humör och sinnesstämning (Park & Young, 1986). Som ovan diskuterats finns betydelse kring valet mellan förgrunds- och bakgrundsmusik när det kommer till att påverka omgivningen. Studier kring just bakgrundsmusiken har visat att det är skillnad vid användandet av lugnare respektive snabbare bakgrundsmusik. Kunderna till den restaurang som undersöktes tenderade till att stanna längre vid användandet av lugnare bakgrundsmusik och spenderade även mer pengar jämfört med då snabbare bakgrundsmusik användes. De slutsatser forskarna dragit kring denna studie är att resultatet berodde på att kunderna kände sig mer avslappnade när det blev utsatta för lugn bakgrundsmusik istället för en med snabbare tempo. (Milliman 1986) 9
17 Det känslomässiga tillståndet är något man bör ha i åtanke när det kommer till musik och dess påverkan. Studier visar att överensstämmelse mellan en viss produkt och det känslomässiga tillstånd en individ befinner sig i bidrar till att ökad effekt vid köpbeslut uppnås. Vid en studie användes produkten Hallmark-kort med olika budskap för att undersöka om det fanns någon koppling mellan dessa och känslorna glad och ledsen, vilket resulterade i att chansen för köp ökade när humör och produkt stämde överens. (Alpert et al 2005) Det har även visats att musik kan vara ett verktyg för att påverka känslor genom att få individen att uppleva olika grader av känslosvall (arousal), där det även undersökts på vilket sätt musiken ska användas för att uppnå en lämplig nivå av detta. Exempel på företag som använder sig av denna strategi är Abercrombie & Fitch som säljer kläder. Då de vill skapa en energisk och fartfylld känsla hos sina kunder väljer de att spela musik med högt tempo för att uppnå detta i deras butiker. I motsats till detta finns företag som vill uppnå en dämpad och lugn känsla genom att istället spela musik med lugnt tempo. Starbucks är ett exempel på detta då de spelat sådan musik för att deras kunder ska uppleva en känsla som är förknippad med lugn och ro. Ett företag kan med detta i åtanke stärka sin identitet genom att använda sig av musik som skapar passande sinnesstämning, vilket ska motsvara vad det är företagets varumärke vill avspegla ut mot kunden. (Hargreaves & North, 1997) 2.4 Konceptuellt ramverk och forskningsfrågor De teorier som tagits upp ovan ligger till grund för det ramverk denna undersökning kommer att utgå ifrån. Det är tydligt att ljudupplevelsen kan påverka individen på många sätt i en butiksmiljö, utifrån detta fastställs här tre olika begrepp som sammanfattar ovan diskuterad teori till vad som är grunden för undersökningen. Teorin och exemplen ovan visar att en stimulerad ljudupplevelse kan påverka individens känslor (Alpert et al 2005; Hargreaves & North, 1997; Hultén et al, 2011; Milliman 1986; Park & Young, 1986), den uppfattade omgivningen (Dubé & Morin 2001; Hultén et al, 2011), och viljan till köp (Grewal et al 2003; Lindstrom 2005). De tre begreppen är Sinnesstämning som är individens upplevda känsla, Uppfattad avdelningsmiljö som är hur individen upplever omgivningen, och Avsikt till köp som är individens upplevda vilja till att köpa erbjuden produkt eller tjänst. I det inledande kapitlet beskrevs syftet med denna undersökning, vilket är att analysera och diskutera hur sinnesmarknadsföring kan användas i ett varuhus inom detaljhandeln. Det beskrevs även att undersökningen är avgränsad till att enbart behandla produktgruppen sängar inom heminredningsbranschen, och att det enbart är hörselsinnets stimulans som undersöks. Med detta till grund formuleras tre forskningsfrågor som var och en är relaterade till ovan nämnda begrepp, där utformningen av dessa frågor bygger på studiens syfte och valda avgränsningar. Forskningsfrågorna redovisas nedan. 10
18 FF 1 Hur kan sinnesmarknadsföring via hörselsinnet användas inom den svenska heminredningsbranschen för att påverka konsumentens sinnesstämning? FF 2 Hur kan sinnesmarknadsföring via hörselsinnet användas inom den svenska heminredningsbranschen för att påverka konsumentens uppfattning om avdelningsmiljö? FF 3 Hur kan sinnesmarknadsföring via hörselsinnet användas inom den svenska heminredningsbranschen för att påverka konsumentens avsikt till köp? För att sammanfatta och förtydliga det konceptuella ramverket har en modell skapats. Modellen illustrerar att sinnesmarknadsföring kommer undersökas, samt på vilket sätt. Genom att använda musik som stimuli mot hörselsinnet ska en ljudupplevelse skapas. Utifrån forskningsfrågorna mäts sedan var och en av de tre ovan nämnda begrepp för att se om ljudupplevelsen bidragit med påverkan. Modellen visas nedan. Sinnesmarknadsföring FF 1 Sinnesstämning Hörselsinnet Ljudupplevelse FF 2 Uppfattad avdelningsmiljö FF 3 Avsikt till köp Stimuli Musik Figur 2.3: Modell för det konceptuella ramverket. 11
19 3. Metod Följande kapitel kommer att beskriva den metod som tillämpats för att kunna genomföra denna studie på ett vetenskapligt sätt. Vald forskningsansats kommer att presenteras och jag kommer redogöra för de tekniker och tillvägagångssätt som använts genom studien. 3.1 Forskningsansats Vid genomförande av en vetenskaplig studie innebär det oftast att författaren väljer en ansats att utgå från, vilket vanligast är att en deduktiv eller induktiv metod som tillämpas (Bryman & Bell, 2011). Med en deduktiv ansats menas att man utgår från befintlig teori och skapar hypoteser som man senare antingen godkänner eller förkastar utifrån en empirisk granskning. Den induktiva ansatsen skiljer sig mot detta då man utgår från att det man undersöker är vad som blir grunden till det man senare anser vara ämnesområdets teoribildning (Bryman & Bell, 2011). Sinnesmarknadsföring som begrepp är relativt nytt och delvis outforskat, vilket gjort att jag på förhand inte kunnat anta hur resultatet av min studie kommer att se ut. Det som prövats vid denna undersökning har således varit teori och tidigare studier kring ämnesområdet, dock utan att hypoteser utformats. Detta har legat till grund för att den deduktiva ansatsen används, vilket ansetts mest lämpligt för studien. 3.2 Metodval Bryman och Bell (2011) lyfter två olika typer av metoder som kan användas när det kommer till forskning, där man antingen kan använda en kvalitativ metod eller en kvantitativ metod. Det som särskiljer dessa metoder är att den kvalitativa metoden ses som ett sätt att skapa förståelse, medan den kvantitativa bygger mer på en förklarande natur. Den kvalitativa metoden ligger oftast till grund för induktiv forskning där skapandet av ny teori är vad som önskas. Den kvantitativa metoden är mer vanlig vid ett deduktivt tillvägagångssätt där redan befintlig teori sätts på prov. (Bryman & Bell 2011) Kvantitativ undersökning Det som kännetecknar en kvantitativ metod är det naturvetenskapliga synsättet och dess förmåga att bidra med en objektiv syn på verkligheten. Bryman & Bell (2011) beskriver denna metod som en forskningsstrategi som lämpar sig bäst när det kommer till insamling av numerisk data i samband med att den forskning som bedrivs är av deduktivt slag. Två av de viktigaste begreppen inom denna typ av metodik är kausalitet och mätning. Begreppet kausalitet bygger på att beskriva varför saker är på ett visst sätt, där det handlar om de faktorer som kan påvisa att det finns ett samband mellan orsak och verkan. Genom att kombinera detta med rätt typ av mätning kan den kvantitativa 12
20 metodiken bidra med ett mer precist mått av olika variabler än vad som vore möjligt vid en kvalitativ undersökning. (Bryman & Bell 2011) Större delen av denna undersökning har byggt på kvantitativ metodik för att besvara aktuella forskningsfrågor. Som tidigare teori har indikerat kan musik användas för att skapa en ljudupplevelse i en butiksmiljö, vilket gjort att detta område sett som lämpligt för en undersökning i syftet att besvara forskningsfrågorna. För att möjliggöra detta har tre olika variabler, som bygger på tidigare teori, utformats och blivit utsatta för påverkan och mätning. Utifrån denna mätning kommer kvantifiering av numerisk data vara möjlig, vilket även möjliggör att statistiska analyser kan genomföras. Detta gör att den kvantitativa metodiken som grund för undersökningen varit ett lämpligt metodval Kvalitativt inslag Ibland är det även lämpligt att tillämpa en mix där både kvalitativ och kvantitativ metod för att bedriva effektiv forskning, vilket beror på det syfte och den frågeställning som ligger till grund för forskningen (Bryman & Bell 2011). En sådan mix har delvis ägt rum vid denna undersökning då en kvalitativ metodik i form av att en intervju tillämpats, vilket dock enbart bör ses som en förstudie till den kvantitativa undersökningen. Denna förstudie har använts i ett explorativt syfte, vilket görs när man står inför exempelvis ett fenomen eller en frågeställning som man i förväg vet väldigt lite om (Bryman & Bell 2011). 3.3 Experiment Då denna studie syftat till att undersöka hörselsinnets påverkan i en butiksavdelning har detta undersökts genom att ta reda på hur ett antal olika faktorer påverkats när musik tillförts i en avdelningsmiljö. En undersökningsteknik som ska kunna bevisa samband mellan variabler som dessa är när man genomför ett experiment, där man undersöker om det finns samband mellan orsak och verkan (kausalt samband). För att kunna genomföra ett experiment måste man fastställa vilka variabler man ska ta med i undersökningen för att kunna genomföra den, där variablerna är indelade i två grupper. De olika variablerna kallas oberoende variabel och beroende variabel, där de oberoende variablerna är de faktorer som manipuleras och används för att se om förändring sker hos de beroende variablerna. (Christensen et al 2001) Den oberoende variabeln i denna studie har varit det upplevda ljudet i den butiksmiljö undersökningen ägt rum. De beroende variabler forskaren mätt har varit de begrepp som formats i det konceptuella ramverket, vilket var upplevd sinnesstämning, uppfattad avdelningsmiljö, och viljan till köp. Avsikten har således varit att mäta förändringen i begreppen när ljudet manipulerats i butiken. 13
21 När det kommer till att göra ett experiment finns två typer av detta att genomföra, där man antingen gör ett kontrollerat experiment eller ett kvasiexperiment. Ett kontrollerat experiment bygger på att man säkerställer fyra olika krav för att experimentet ska anses vara korrekt utfört. De krav som ställs är att en kontrollgrupp måste finnas, vilket innebär att en grupp av respondenter utsätts för manipulerade oberoende variabler och en kontrollgrupp utsätts för icke manipulerade vars resultat mäts grupperna emellan. De övriga kraven som ställs är att respondenter som medverkar i experimentet måste behandlas lika, vara slumpmässigt utvalda där de ska kunna slumpas till vilken som helst av de två grupperna, och undersökningen måste vara i direkt tidsföljd när de olika grupperna som medverkar i experimentet undersöks. Om dessa krav inte kan uppfyllas kallas experimentet istället för ett kvasiexperiment. (Christensen et al 2001) Experimentet delades in i två omgångar, där den första omgången bestod av att undersöka det ursprungliga beteendet och uppfattningen hos kunderna i befintlig avdelningsmiljö. Denna inledande undersökning var den så kallade kontrollgruppen i experimentet. Den andra omgången undersöktes kundernas beteende och uppfattning i en manipulerad avdelningsmiljö, vilket var den så kallade experimentgruppen. Med detta gjort uppfylldes kravet för att en kontrollgrupp måste finnas vid experimentets utförande. För att uppfylla kravet om direkt tidsföljd genomfördes experimentet över en och samma helg, där kontrollgruppen undersöktes på en lördag och experimentgruppen mättes dagen efter på söndag. En av anledningarna till varför valda dagar för experimentet låg i följd under samma vecka var de kampanjer butiken förde, vilket genom veckovis nedsatta priser på olika varugrupper kunde påverka syftet till varför kunderna besökte butiken samt påverka kundflödet i den avdelning i butiken där experimentet ägt rum. Ytterligare en anledning till att dessa dagar valdes grundades i erhållen statistik över butikens totala kundflöde. Då antalet respondenter kan påverka pålitligheten av undersökningen ansågs det önskvärt att ha ett så högt kundflöde i butiken som möjligt vid experimentets genomförande. Statistiken visade att chansen för högt kundflöde i butiken var högre över helger jämfört med under veckan. Den helg som valdes för experimentets genomförande var helgen vecka 19, vilket var en helg mitt i månaden. När det kom till kravet för slumpmässigt utvalda respondenter bestämdes på förhand att de kunder som enbart går rakt förbi avdelningen som undersöks inte får medverka i studien, då dessa inte kommer kunna bidra med uppfattning kring beroende variablerna. De kunder som däremot lagt märke till avdelningen, genom att exempelvis titta på den, har blivit tillfrågade att delta i studien, vilket dock inte är tillräckligt för att uppfylla kravet för slumpmässigt utvalda respondenter. Kravet om lika behandling hos respondenterna var också svårt att kontrollera, då de säljare som jobbar i 14
22 butiken vissa gånger försökt påverka kunderna till att lägga märke till utbudet av varor samt öka chanserna att kunden handlar. Då alla krav för att experimentet skulle klassas som kontrollerat inte blev uppfyllda blev det istället klassat som ett kvasiexperiment. 3.4 Urval För att kunna genomföra experimentet behövdes ett företag som ställer upp med en butik lämplig för undersökningen. Företaget skulle även vara aktivt inom heminredningsbranschen i och med att detta var den bransch studien syftar att fokusera på. Något som dessutom varit avgörande för valet av företag är storleken på marknaden, då tillräcklig mängd respondenter i form av kunder är ett behov för att kunna påvisa någon skillnad utifrån experimentets resultat. När jag kontaktat olika företag som passar den beskrivning som angetts ovan fick jag positiv respons från företaget Jysk. Då Jysk i Luleå är en av de största butikerna inom koncernen med ett av de högsta kundflödena och att Jysk som kedja har ett näst intill obefintligt användande av ljudstimulans i sina butiker idag ansågs detta som lämpligt för min undersökning, vilket således blev mitt val av företag. Vid valet av avdelning i butiken ansågs sängavdelningen lämplig för undersökningen. Detta motiveras med att den produktgruppen är en av de största och att den lugna melodi som spelas vid experimentet kan ses som passande för att spelas vid sängar, då dessa oftast förknippas med lugn och ro. När det kommer till att samla in data till en undersökning kommer detta bygga på ett visst urval, där det finns två huvudsakliga urvalsprinciper. Den ena av dessa olika principer kallas sannolikhetsurval, vilket är en princip som bygger på att alla individer i en population har en sannolikhet att bli utvalda i urvalet. Den andra urvalsprincipen, som heter icke-sannolikhetsurval, bygger på att vissa individer blir utvalda utifrån forskarens förutbestämda referensram. (Bryman & Bell 2011) Detta experiment har byggt på ett urval respondenter som enligt forskaren varit lämpliga till att delta i undersökningen, vilket innebär ett icke-sannolikhetsurval. Då möjligheten till respondenter ansågs relativt begränsad utifrån den tidsbrist som ägt rum har vissa förutbestämmelser gjorts för vad som ska ses som en lämplig respondent. De kunder som överhuvudtaget inte uppmärksammat eller varit intresserade av den avdelningen som undersökts har inte fått medverka då detta inte skulle bidra med någon relevant information. Det kriterium som skulle uppfyllas för att få medverka i undersökningen var att kunden på något sätt skulle uppmärksamma aktuell avdelning för att anses ha tagit del av den upplevelse som undersökningen avsett att mäta. Uppfylldes detta kriterium ansågs kunden vara en lämplig respondent och blev tillfrågad om de ville medverka i undersökningen. 15
23 3.5 Enkät Vid utförande av samhällsforskning är enkäter vanligt att använda som forskningsinstrument. När kvantitativ forskning bedrivs kan en väl utformad enkät vara effektivt för att samla in de numeriska data som behövs, och då en enkät är något som besvaras på egen hand av respondenten är även objektiviteten högre i och med att det inte finns någon intervjuare som kan vinkla frågorna så att svaren påverkas. (Bryman & Bell 2011) När man utformar en enkät är det viktigt att ha vissa saker i åtanke för att enkäten ska bli lyckad. En viktig faktor är att de frågor man ställer i enkäten är enkla att förstå, vilket är för att man vill minimera risken för förvirring hos respondenterna som kan leda till att de missar att besvara vissa frågor eller helt enkelt inte förstår frågan och ger ett missvisande svar. Enkäten får inte heller vara för lång så att enkättrötthet skapas, vilket kan få respondenten att inte vilja fullfölja enkäten där denne antingen kan avbryta ifyllandet eller skynda sig igenom enkäten genom att sluta läsa frågorna och bara ge slumpmässiga svar. Det är även önskvärt att inte hålla enkäten för tät mellan frågorna, då en luftigare enkät inger ett enklare och kortare intryck vilket får fler att vilja ta sig tiden till att besvara den. (Bryman & Bell 2011) Vid utformandet av den enkät som använts vid denna undersökning har de faktorer ovan varit i åtanke. Det frågor som besvarats i enkäten har omarbetats ett flertal gånger efter att enkäten blivit ifylld av testpersoner, där målet varit att de ska vara så enkla som möjligt att förstå. Testpersonerna har även fått komma med synpunkter kring tätheten och längden på enkäten, vilket gjort att detta även beprövats för att finna en passande layout. Den typen av frågor som enkäten består av har baserats på teori kring hur man lämpligast mäter de olika beroende variabler vars påverkan mätts vid undersökningen. För att mäta sinnesstämningen i avdelningen har skalor för att fastställa känslomässigt tillstånd använts, vars fokus legat på känslor relaterade till hur lugn och avslappnad respondenterna känner sig. Skalorna bygger på användningen av par-ord där motsatserna till den känsla som ska beskrivas befinner sig i vardera av ändarna på skalan. Utformandet av dessa skalor bygger på hur en PAD-skala (Pleasure, Arousal, Dominance) ska se ut, vilket är en lämplig skala för att mäta känslor när det handlar om marknadsföringssammanhang (Mehrabian & Russel 1974). Vid mätningen av kundens uppfattning av sängavdelningen har frågorna baserats på teori som finns kring ämnet, där en Likert-skala ses som lämplig när uppfattningen av en butiksmiljö ska mätas. Tidigare forskning föreslår att man använder tre olika typer av variabler för att kunna genomföra en mätning som denna, där det handlar om externa- interna- och mänskliga variabler. Interna variabler 16
24 är de som upplevs i den miljö man avser att mäta, och mänskliga variabler är hur människor som befinner sig i miljön påverkar uppfattningen. De externa variablerna är saker som kan påverka kunden utanför den miljö man avser att mäta, men som ändå bidrar till helhetsuppfattningen. (Turley & Milliman 2000) I denna enkät blev externa och interna variabler det som mättes, där respondenten hade möjlighet att svara på en sjugradig Likert-skala där högt värde var en positiv uppfattning och lågt värde en negativ uppfattning. Fyra frågor representerade mätningen av den uppfattade avdelningsmiljön där en av dem var en extern variabel och resterande tre var interna variabler. Anledningen till valet av störst antal interna variabler baserade jag på att tidigare studier fördelat på liknande sätt. Möjligheten att ta sig till avdelningen var den externa variabel som mättes och de interna variablerna var hur tilltalande sängarna upplevs, hur ren avdelningen upplevs samt hur passande dess inredning upplevs. Avsikten till köp eller återbesök mättes också genom en sjugradig Likert-skala, där två frågor användes för att mäta detta. Anledningen till att samma skala användes var för att hålla enkäten så enkel som möjligt för respondenten, och den aktuella frågeställningen kring kundens avsikt till köp gick bra att anpassa till denna skala. De frågor som användes för att mäta denna variabel var hur stor sannolikheten är att de inom kort köper säng hos Jysk samt hur stor sannolikheten är att de återbesöker Jysk när det är aktuellt för ett köp av säng, där ett högre värde på skalan stod för stor sannolikhet och ett lägre värde för låg sannolikhet. I slutet av enkäten fick respondenterna även svara på bakgrundsfrågor där de fick ange ålder, kön och en kort sammanfattning av syftet med deras besök. Erhållen information från syftet med respondentens besök var initialt sett tänkt för att se om intressanta mönster existerar eller om det går att fånga upp relevanta kopplingar mot övriga frågor. Jag insåg på efterhand att det var väldigt tidskrävande att tolka alla de olika öppna svar jag fått på denna fråga vilket gjort att jag uteslutit denna information. Övriga bakgrundsfrågor har använts för att kunna skapa en deskriptiv bild av mitt urval av respondenter. Då en könsuppdelning tillämpats vid genomgången av besvarade enkäter, för att kunna ta fram och tolka fler resultat, kom frågan om kön till ytterligare användning. De frågor som använts i enkäten för att mäta begreppen från teorins konceptuella ramverk sammanfattas i tabell 3.1 nedan. Enkäten i sin helhet återfinns i bilaga 1. 17
25 Avsedd mätning Fråga Teoretisk grund Sinnesstämning 1 4 Mätning av känslor i marknadsföringssammanhang med PAD-skala (Mehrabian & Russel 1974) Uppfattad avdelningsmiljö 5 8 Mätning av den uppfattade omgivningen (Turley & Milliman 2000) Avsikt till köp 9 10 Ej taget från specifik teori Tabell 3.1: Sammanfattning av enkätens frågor. 3.6 Datainsamling Vid genomförandet av denna studie har en mängd data insamlats, vilket använts till att kunna besvara forskningsfrågorna. Det finns olika sätt att insamla data, där genomförandet av en förstudie och ett experiment har ansetts lämpligt för att erhålla data i denna undersökning Förstudie Som ovan nämnt har en förstudie genomförts som inledning till undersökningen. Avsikten med denna har varit att nå ökad förståelse kring relevanta aspekter för att kunna genomföra undersökningen på ett mer lämpligt sätt. De aspekter förstudien behandlat är valet av det ljud som ska användas vid experimentet samt vilka dagar experimentet ska äga rum. Den teori som tagits upp ovan indikerar att valet av musik är av betydelse ifall en ljudupplevelse vill skapas, vilket är vad denna undersökning delvis kommer bygga på. Butikschefen i den butik undersökningen ägt rum hade tidigare erfarenheter kring användandet av musik i en heminredningsbutik och även information kring butikens kundflöde och andra faktorer som kan påverka experimentets utfall. Med detta till grund ansågs det lämpligt att genomföra en förstudie i form av en intervju med honom. Den intervju som hölls bör ses som en informell intervju, där inte några större förberedelser gjordes och de frågor som ställdes var riktade mot vilken typ av musik han använt sig av samt vad han upplevt för reaktioner hos kunderna. Utifrån de frågor som ställts under intervjun fick jag reda på att en instrumental melodi med ett lugnt tempo använts, där avsikten varit att skapa en inspirerande lugn miljö kring de soffgrupper butiken säljer. Jag fick även höra av honom att vissa av butikens kunder kommenterat musiken som något trevligt och att vissa av dem även diskuterat hur skönt det varit med avkopplande musik i butiken. Denna information i kombination med tidigare studier och teori la grunden för det val av musik som använts vid denna undersökning, där samma låt som de spelat tidigare i butiken blev det den musik som använts till ljudstimuli när experimentets genomförande ägt rum. 18
Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende.
Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Denna uppsats syfte undersöker via ett fältexperiment i en ICA-butik hur bakgrundsmusik
Läs merGabriella Johansson & Jasmine Moradi
Gabriella Johansson & Jasmine Moradi En studie om hur företag strategiskt kan varumärkesanpassa musiken i sina butiker för att påverka konsumenternas beteende, förstärka sitt varumärke och öka försäljningen.
Läs merDu och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se
Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merJohan Swahn Doctoral Dissertation. If I can taste it, I want it... Sensory Marketing in Grocery Retail Stores
Johan Swahn Doctoral Dissertation If I can taste it, I want it... Sensory Marketing in Grocery Retail Stores INTRODUKTION Marknadsföringen inom detaljhandeln behöver konkurrenskraftiga verktyg i arbetet
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merSinnesmarknadsföring vid småskalig handel i butiksmiljö
Sinnesmarknadsföring vid småskalig handel i butiksmiljö En kvalitativ och kvantitativ studie om sinnemarknadsföringens användning hos företag samt uppfattning hos kunder Daniel Engström Fredric Berge Examensarbete
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en
Läs merEXAMENSARBETE. Sinnesmarknadsföring vid småskalig handel i butiksmiljö. En kvalitativ och kvantitativ studie om sinnesmarknadsföringens användning
EXAMENSARBETE Sinnesmarknadsföring vid småskalig handel i butiksmiljö En kvalitativ och kvantitativ studie om sinnesmarknadsföringens användning hos företag samt uppfattning hos kunder Daniel Engström
Läs merGymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Läs merFördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst
Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som
Läs merDet visuella ordets kraft på kunders känselbeteende
Det visuella ordets kraft på kunders känselbeteende - En kvantitativ studie om kunders beslutsfattande i detaljhandelsbranschen Författare Caroline Lindahl Detaljhandel och servicemanagement Handledare:
Läs merDen gröna påsen i Linköpings kommun
Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel
Läs merSinnesmarknadsföring
Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Höstterminen 2013 Sinnesmarknadsföring - En jämförelse mellan två galleriors tillämpning av sinnesmarknadsföring
Läs merStimuli riktad mot kundernas sinnen
Stimuli riktad mot kundernas sinnen - en fallstudie av ICA Maxi Kalmar Författare: Sebastian Åberg Handledare: Leif Rytting Examinator: Leif Marcusson Ämne: Företagsekonomi - Marknadsföring Nivå och termin:
Läs merHur smakar varumärket?
Hur smakar varumärket? En kvalitativ studie om hur livsmedelsbranschen använder sinnet smak i marknadsföringen. Författare: Anna Hansson Sara Hedman Handledare: Anna-Carin Nordvall Student Handelshögskolan
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merStatistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen
Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merMARKNADSKOMMUNIKATION MARKETING COMMUNICATIONS. Sinnesmarknadsföring inom klädbutiker beroende på om den är riktad mot män eller kvinnor
MARKNADSKOMMUNIKATION Sinnesmarknadsföring inom klädbutiker beroende på om den är riktad mot män eller kvinnor MARKETING COMMUNICATIONS Sensory marketing of clothing stores depending upon whether it is
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merSlutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland
Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merFBRN Brandjobs. Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS 2010. Fredrik Berggren & Robert Nises
FBRN Brandjobs Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS 2010 Fredrik Berggren & Robert Nises BEHOV & KONSUMENTBETEENDE Konsumenter köper inte produkter eller tjänster
Läs merPromotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI
Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:
Läs merUpplevelser i den fysiska butiken: En jämförelse mellan detaljhandlares och konsumenters perspektiv
Upplevelser i den fysiska butiken: En jämförelse mellan detaljhandlares och konsumenters perspektiv 2006-2016 HUI Research 2017 Vad skapar positiva upplevelser för kunden i den fysiska butiken? Våra utgångspunkter»
Läs merSå får du ut det mesta av din merchandise.
Så får du ut det mesta av din merchandise. Merchandise i form av profilkläder och andra profilprodukter är inte bara en av de absolut bästa marknadsföringsmetoderna som finns, det skapar även goda kundrelationer
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merKonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat och mätningar. Marie Lindkvist Epidemiologi och global hälsa
Konsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat och mätningar Marie Lindkvist Epidemiologi och global hälsa Vetenskap Vad är vetenskap? Systematisk kunskap Vad är skillnaden mellan vardaglig kunskap
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs mer733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen
733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret
Läs merFöretagsekonomi C-uppsats, HT-13. Gabriel Gimdal & Max Johnson. Titel: Hur Påverkar Gerillamarknadsföring Generation Y?
Bilaga 1. Företagsekonomi C-uppsats, HT-13. Gabriel Gimdal & Max Johnson. Titel: Hur Påverkar Gerillamarknadsföring Generation Y? Intervjufrågor Fokusgrupp. Varumärkesattityd * Vilka tankar och känslor
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merHANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM RETAIL MANAGEMENT KANDIDATUPPSATS VÅREN 2012
HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM RETAIL MANAGEMENT KANDIDATUPPSATS VÅREN 2012 Butiksupplevelsens påverkan på prestationen En kvantitativ undersökning av hur en butiks ekonomiska prestation påverkas av konsumenternas
Läs mersamhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merBetygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng
OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:
Läs merKommun och landsting 2016
SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt
Läs merVAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger
Läs merMarknadsmixen 4P Daniel Nordström Marknadsföring
Marknadsmixen 4P Daniel Nordström Marknadsföring Marknadsföringsprojektets olika delar Disposition av marknadsplanen Moment 1 Nulägesbeskrivning Moment 2 Marknadsundersökning Moment 3 Mål och strategier
Läs merAllmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat.
Forskningsmetoder i företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: 22FF1D Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Lördagen den 14 januari 2017 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga restriktioner,
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merKommunikation. En aptitretare från VisVires AB
Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar
Läs merStimulerad & observerad
Kandidatuppsats 15hp Stimulerad & observerad En studie kring sensorisk stimuli och dess påverkan Författare: Katrin Bjälkenfalk, Sofi Peters Handledare: Niklas Åkerman Examinator: Christine Tidåsen Termin:
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merFinns det vissa typer av människor som du inte gillar?
Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla
Läs merMobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.
Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,
Läs merGUIDE 5 STEG TILL FRAMGÅNGSRIK DISPLAY I DIN BUTIK
GUIDE 5 STEG TILL FRAMGÅNGSRIK DISPLAY I DIN BUTIK Om du är stressad och inte har tid att läsa hela texten om hur du ska lyckas med display och skyltning kan du kontakta oss direkt istället. Vi hjälper
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merVarumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun
Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merHUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR?
HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR? HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR?* 1. NETÄKEN ÅP DNÄV! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! 2. ENGAGERA MERA! 3. LÅT IP JOBBA! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! Har du några övriga
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merAffärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merFÖRORD. Slutligen vill vi tacka Max Mikael Björling för hans hjälp vid framtagandet av statistiken genom SPSS. Kalmar, januari 2010
FÖRORD Arbetet med uppsatsen har varit lärorikt och spännande. Vår förståelse och kunskap för ämnet Sinnesmarknadsföring har fördjupats. Vi vill framförallt rikta ett stort tack till Dr. Bertil Hultén
Läs merRAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg
RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan
Läs merUpplev med SILENTIA SKÄRMSYSTEM
Upplev med SILENTIA SKÄRMSYSTEM PhotoPanels Bilder påverkar våra sinnen mer än vi tror. Silentia PhotoPanels skapar inte bara avskildhet utan också en rofylld och behaglig känsla. Studier visar att bilder
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs mer50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson
50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan
Läs merKom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
Läs mer#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.
#minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merBranding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015
Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.
Läs merTitel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Läs mer729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop
729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16
Läs merVad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?
Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs mer2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda
Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs mer