Att bedöma konstnärlig kvalitet i filmidéer

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET FILMHÖGSKOLAN Att bedöma konstnärlig kvalitet i filmidéer Fredrik Lange + Δ Examensarbete 15 poäng Magisterutbildning i filmproduktion Höstterminen 2009 Handledare: Docent Magnus Rönn

2 Innehållsförteckning 1. Inledning s Syfte s Metod s Avgränsning s Urval s Intervjupersonerna s Kvalitetsbedömningens grunder s Vad för kvalitet? s Kvalitet som nyckelbegrepp i film och arkitektur s Varför tävla? s Juryn s Urvalskriterier för juryledamöter s Bedömningsprocessen s Empiri s Intervjuerna s Svenska Filminstitutet s Film i Väst s Hur bedöms kvalitet i filmidéer? s. 12 A. Struktur s. 12 A.1 Professionella föreställningar s. 12 A.2 Institutionell styrning s. 12 A.3 Ekonomiska faktorer s. 14 B. Repertoar s. 12 C. Målformulering och uppdrag s. 15 C.1 Bedömning av den färdiga filmen s. 15 C.2 Publik s. 16 C.3 Prestige och originalitet s. 16 D. Metod s. 17 D.1 Modell för bedömningen s. 17 D.2 Fastställd procedur för deadlines och svarstider s. 17 D.3 Mötet med filmidéer och deras upphovspersoner s. 18 D.4 Första urval s. 19 D.5 Utveckling och avslag s. 20 D.6 Metodens validitet och den egna erfarenheten s. 21 D.7 Lektörer s. 21 E. Upphovsperson s. 22 E.1 Referenser s. 22 E.2 Talang/förmåga s. 23 E.3 Kapacitet att fullfölja s. 24 F. Dramatiskt berättande s. 24 F.1 Fungerande situationer i manus s. 24 2

3 F.2 Specifikt filmberättande s. 25 F.3 Originalitet och upplevelse s. 26 G. Helhetsbedömning s. 27 H. Samhälle - Kultur och genus s. 28 H.1 Tidsbundenhet s. 28 H.2 Angelägenhet s. 28 H.3 Genus och bedömare s. 28 H.4 Prioriteringar och verklighetsbild s. 29 I. Bedömarna s. 30 I.1 Urvalsprocess s. 30 I.2 Förkunskaper s. 30 I.3 Egenskaper hos bedömarna s. 31 I.4 Etiska problem för bedömarna s Sammanfattning s Slutsatser s Diskussion s. 35 Källor s. 37 Litteratur s. 37 Dokument s. 37 Bilaga 1 s. 38 Bilaga 2 s. 39 Jag skulle vilja tacka min fru Linda som har gjort denna uppsats möjlig, mina barn, Saskia, Tea och Arvid för sin toleranta hållning, samt min handledare Magnus för sitt stora tålamod. 3

4 1. Inledning Det här är en uppsats som har tillkommit ur en frågeställning som för mig har varit helt avgörande sedan jag började utbilda mig och arbeta inom området filmproduktion, nämligen hur man skapar, upprätthåller och säkerställer konstnärlig kvalitet. I arbetet kommer jag att uppehålla mig vid idéstadiet av ett filmprojekt och hur konsulenter/finansiärer förhåller sig till kvalitet som konstnärligt begrepp. Frågan är hur filmidéer bedöms och vilka kriterier som kvalitet i filmprojekt prövas i förhållande till. Jag har inspirerats av hur man gör kvalitetsbedömningar i arkitektvärlden. Inom arkitektur prövas den konstnärliga kvaliteten i tävlingsform. Arkitekttävlingen är en institution som varit i praktiskt bruk i över hundra år. En jury med företrädare för arkitektkåren och arrangören (byggherrar/uppdragsgivare) skall i detta fall försöka hitta ett vinnande tävlingsförslag, en lösning som har den sammantaget bästa lösningen på tävlingsuppgiften, en vinnare skall pekas ut. I tävlingen finns det program som beskriver tävlingsuppgiften och hur de tävlandes förslag kommer att bedömas. 1.1 Syfte Syftet med min undersökning är att utveckla kunskap om hur filmidéer kvalitetsbedöms av konsulenter och rådgivare. Min studie tar avstamp i hur arkitekturidéer prövas av en jury i arkitekttävlingar. Både filmprojekt och arkitekturprojekt genomgår kvalitetsbedömningar tidigt i respektive produktionsprocess där idéinnehållet är avgörande för utgången. Men hur gör bedömare för att komma fram till om förslagen innehåller goda eller dåliga filmidéer? På vilka grunder kan man göra trovärdiga bedömningar av idéer tidigt i processen? Jag kommer i uppsatsen först ta upp och diskutera kvalitetsbegreppet, sedan beskriva arkitekttävlingarna och deras grundregler. Därefter kommer jag att beskriva proceduren för hur man arbetar med kvalitet på Svenska Filminstitutet samt Film i Väst. Slutligen kommer jag att formulera några slutsatser om hur filmidéer kvalitetsbedöms av konsulenter/finansiärer. Skälet till att jag har valt arkitektur som inspirationskälla beror på att det finns likheter mellan regissörens roll och arkitekten, det finns en slags entreprenör, som har producentens roll och det finns ofta en beställare som motsvarar finansiärens roll i filmen. Naturligtvis ser inte alla arkitekturprocesser ut så, men det gör inte heller alla filmprocesser. Men det verkar finnas strukturella likheter som gör det meningsfullt att studera idéproduktionens villkor. 1.2 Metod Metoden utgår ifrån beskrivning, analys och tolkning av intervjudata. Mina informanter är erfarna bedömare av filmidéer, bedömare som med offentliga medel stöder och investerar i filmproduktion i Sverige. Kompletterande uppgifter har erhållits genom studier av dokument och litteratur. 4

5 Intervjuerna har transkriberats och sedan har varje meningsbärande enhet/citat sorterats ut ur den skrivna texten. Citaten har därefter kodats och 14 kategorier/ överrubriker har efter hand gått att urskilja. Yttrandena har placerats under relevant rubrik, ett urval har gjorts och varje kategori har beskrivits med en förklarande/ sammanfogande text. Ovanstående metod har en kvalitativ ansats och utgår ifrån Grounded Theory. Metoden går ut på att låta empirin generera hypoteser och strukturera det insamlande materialet i kategorier. Intervjudata har samlats med stöd av en intervjuguide (Se bilaga 2). Frågeformuläret bestod av fyrtio frågor indelade i sju kategorier. Syftet med detta var att ha en uppsättning frågor som överlappade varandra för att de intervjuade på så sätt skulle komma att ringa in frågeställningen från ett flertal perspektiv. Avsikten var att få en så heltäckande bild som möjligt av den tidiga kvalitetsbedömningen av filmidéer. Varje intervju tog mellan femtio minuter till en och en halv timme att genomföra och utfördes i december Avgränsning Undersökningen innefattar långfilm och dokumentärfilm men inte kategorin kortfilm. Tidsmässigt har studien avgränsats till behandla nutida förhållanden. Jag har avgränsat mitt arbete till kvalitetsbedömningen av filmidéer vid två ledande institutioner i Sverige: Svenska Filminstitutet och Film i Väst. Det är konsulentsystemet på Filminstitutet och systemet med rådgivare på Film i Väst som står i fokus för undersökningen. Dessa två system liknar varandra i hög grad och där de skiljer sig åt redogörs för i empirin. Jag gör ingen historisk tillbakablick och tar därför inte heller upp hur filmidéer prövades tidigare. Arkitekttävlingen har främst använts som grund för utvecklingen av intervjuguiden. Det har inte heller varit möjligt att inom ramen för denna undersökning göra några fördjupade studier av likheter och skillnader mellan kvalitetsbedömningen av idéer i filmprojekt och arkitekturprojekt. 1.4 Urval Informanterna i studien består av sju personer verksamma vid Svenska Filminstitutet och Film i Väst. Fem av de intervjuade är konsulenter eller har en konsulentliknande ställning. Dessutom har jag intervjuat en avdelningschef samt en verkställande direktör som bedömer filmidéer. Avdelningschefen har ett delansvar för fördelningen av utvecklingsmedel och den verkställande direktören är även verksam som bedömare i sin organisation. 1.5 Intervjupersonerna De intervjuade är (i den ordning jag intervjuade dem): Thomas Eskilsson, VD och ansvarig för internationella produktioner, Film i Väst, har bedömt tusentals projekt. 5

6 Jessica Ask, Rådgivare svensk långfilm, Film i Väst, har bedömt åtskilliga hundra projekt. Bo Sjökvist, Rådgivare, dokumentär, Film i Väst, har bedömt c:a 200 projekt Charlotta Denward, Chef för produktionsavdelningen, Svenska Filminstitutet, har bedömt c:a 1000 projekt. Lisa Ohlin, Konsulent långfilm, Svenska Filminstitutet, har bedömt cirka 450 projekt. Johan Bogeaus, Konsulent barn och ungdomsfilm, Svenska Filminstitutet, har bedömt cirka 370 projekt. Tove Torbiörnsson, Konsulent dokumentärfilm, Svenska Filminstitutet, har bedömt cirka 900 projekt. Intervjupersonerna är vana bedömare av filmidéer. Tillsammans tar informanterna varje år ställning till flera hundra förslag. Det är centralt placerade personer vid två ledande institutioner som låtit mig få del av deras erfarenheter hur kvalitet i filmidéer prövas utifrån professionella föreställningar. Urvalet av informanterna kan ur denna synvinkel antas förmedla en trovärdig bild av hur filmidéer kvalitetsbedöms. 6

7 2. Kvalitetsbedömningens grunder I det här avsnittet skall jag diskutera hur kvalitetsbegreppet kan definieras. Därefter behandlas kortfattar arkitekturtävlingen. Här lyfter jag särskilt fram kraven på juryledamöter och kvalitetsbedömningen sedd som bedömningsprocess. 2.1 Vad för kvalitet? Begreppet kommer av latinets Qualitas som i sin ursprungliga form betyder Beskaffenhet eller Grad av egenskap. Demokritos delade in kvalitetsbegreppet i hårda och mjuka egenskaper. De hårda egenskaperna var föremålens naturgivna tillstånd och de mjuka upplevelserna var resultat av sinnesintryck. Denna dikotomi har sedan dess kommit att dominera synen på vad som är kvalitet och hur den uttrycks. John Locke och David Hume byggde vidare på Demokritos genom att definiera två olika typer av kvalitet; primära kvaliteter och sekundära kvaliteter. Primära kvaliteter representerar objektiva egenskaper hos föremål, egenskaper som är mätbara. Sekundära kvaliteter är subjektiva och relaterade till upplevelsen av föremål. (Rönn, 2007) I sin bok, En fråga om kvalitet skriver Magnus Rönn följande: Kvalitet i konst, arkitektur och kultur är oupplösligt förenat med ett värderande förhållningssätt till de projekt eller verk som skall bedömas. Det faktum att våra omdömen kan variera över tid och skilja sig åt mellan individer befriar oss i inte från tvånget att ta ställning i kvalitetsfrågor. Vi har behov av att kunna tolka tecken på kvalitet. Hög kvalitet är ett erkännande av att något är bra eller väl utfört. Låg kvalitet representerar ett slags underkännande. Det är bristen på kvalitet som i detta fall uppmärksammas av bedömare och som fäller avgörandet vid kvalitetsbedömningen. (Rönn, 2007, s. 12) Enligt Nationalencyklopedin, NE, kan det estetiskt orienterade kvalitetsbegreppet beskriva fyra olika dimensioner. Kvalitet kan, för det första, betyda en form av goda egenskaper. Vidare säger man att kvalitet kan hänvisa till en viss typ av material eller tekniskt utförande. Det också vara uttryck för personliga förmågor, kunskaper eller inre egenskaper hos den som skall förverkliga ett projekt. Till sist kan det betraktas som en viss typ av åtgärd för att säkerställa framtida kvalitet. Ett typiskt exempel på detta är att någon gör något för att se till projektet att får de egenskaper som förväntas. 2.2 Kvalitet som nyckelbegrepp i film och arkitektur Kvalitet är ett öppet begrepp inom arkitektur och film. Att veta vad som är kvalitet innebär i detta fall att bedömare skall kunna känna igen, förklara och redovisa belysande praktiska exempel. Det som är typiskt för öppna begrepp är att de hela tiden revideras och omtolkas (Rönn, 2007). Det finns alltså ingen slutlig definition av vad som är kvalitet, utan innehållet i begreppet förändras över tiden. Det är genom debatt mellan kompetenta bedömare som begreppet kvalitet kan användas inom praktik, teori och kritik. Kvalitet är också ett begrepp som producerar oenighet och debatt oenigheten finns både hos de som bedömer och de som skapar de olika artefakterna. Skillnader ger en process som skapar debatt och bidrar till att definiera relevanta kvalitetskriterier. 7

8 Kvalitet är ett värdeladdat begrepp som har en värderande funktion som preciseras genom olika kriterier till omdömen som exempelvis bra, dålig, ful och vacker. God kvalitet får ett filmprojekt som man tillmäter ett värde samtidigt som man identifierar önskvärda egenskaper som värdefulla för någon på något sätt. Exemplevis upphovspersoner, regissör, skådespelare eller biobesökare. Kvalitet tolkas inom film och arkitektur även utifrån värdeladdade kriterier som inbegriper både avsikter, ideal och föreställningar om önskvärda egenskaper. Detta kan även vara sådana saker som nyhetsvärde och originalitet. Kvalitet är en kunskapsform som producerar bedömningar som kan prövas mot det färdiga resultatet. I efterhand går det således att pröva genomförda filmprojekt, om kvalitetsbedömningen i idéfasen var rimlig. Men det är bara en minoritet av alla filmidéer, som går vidare till produktion. Vidare är kvalitet ett begrepp för en helhetsuppfattning av verket, en sammanvägning av de faktorer/aspekter som ingår i verket. Kvalitet i film och arkitektur kan utifrån denna synvinkel både används för att synliggöra eller dölja värderingar hos bedömare. Begreppet är knutet till intressen i samhället som har olika uppfattningar om begreppets räckvidd och status. Makt utövas genom att något bedöms ha den önskade kvaliteten. 2.3 Varför tävla? Inom arkitektvärlden finns det en föreställning om att tävlingar bidrar med utvecklingskraft till professionen. Man menar att de premierar originalitet och mångfald samt kan ge innovativa lösningar på komplicerade arkitektoniska gestaltningsproblem. Tävlingen bidrar också till professionell kunskapsutveckling både för de tävlande, och de som verkar i juryerna samt bidrar till att höja beställarnas kompetens. Det förekommer att arrangörer genom öppna tävlingarna ger stora prestigeuppdrag åt unga och oprövade arkitekter. Tävlingarna anses dessutom bidra med intellektuell stimulans till professionen i stort (Kazemian, Rönn, Svensson, 2007). Det finns fyra olika former för arkitekturtävlingar; allmän tävling, inbjuden tävling, idétävling och projekttävlingen. Den allmänna tävlingen är öppen för alla och brukar resultera i ett stort antal inlämnade förslag (från 30 till 300). Om den allmänna tävlingen har engelska som tävlingsspråk kan det komma tusen förslag. Den inbjudna tävlingen är begränsad till namngivna arkitektkontor, vanligtvis deltar 3-6 kontor i dessa tävlingar. Idétävlingen syftar till ett beslutsunderlag och medför inga förpliktelser till fortsatt uppdrag. Projekttävlingen används när avsikten med tävlingen är att få fram förslag som skall förverkligas. Vinnaren får i detta fall fortsatt uppdrag för att på grundval av vinnande tävlingsförslag genomföra projektiden. Utmärkande för arkitekttävlingen är kravet på anonymitet. Vinnare skall vara det förslag som har den bästa idén oberoende av vem som är förslagsställare. Det är en i grunden liberal idé som förmedlar en bild av tävling på lika villkor. I den allmänna arkitekttävlingen är samtliga förslag anonyma för juryn. I den inbjudna tävlingen är arkitektkontoren kända, men förslagen skall presenters för juryn med ett motto för att bevara anonymitet. Den som bryter mot kravet på anonymitet blir utesluten. 8

9 2.4 Juryn Juryförfarandet är ett traditionellt sätt att pröva kvaliteten i konstnärliga prestationer. I arkitekturtävlingar kvalitetsbedöms förslagen av en jury med företrädare för arkitektkåren och arrangören. Juryledamöterna i arkitekttävlingen representera de intressen och parter som finns i byggprocessen (professionen, uppdragsgivaren/ byggherren och användaren). Juryn är organiserad som en kommitté där arrangören utser ordföranden och en majoritet av ledamöter, som kan vara både chefstjänstemän och lekmän på arkitektur som politiker och företrädare för verksamheten i lokalerna. Minst en tredjedel av ledamöterna i juryn skall ha samma kompetens som de tävlande, vilket i detta fall betyder professionella arkitekter. En annan kompletterande regel är att minst två ledamöter utses av Sveriges Arkitekter. 2.5 Urvalskriterier för juryledamöter Det finns erfarenhetsbaserade urvalskriterier när jurymedlemmar skall utses till arkitekttävlingar. Först och främst skall de juryledamöter som utses vara kunniga i tävlingsuppgiften. Professionell kompetens behövs för att kunna läsa och förstå ritningar. Därefter vill man försäkra sig om att de är sakliga och har en opartisk relation till tävlingsförslaget. Dessutom vill man se till att de i juryn som är utsedda av arrangören har en sådan ställning att de kan svara för genomförandet av det vinnande tävlingsförslaget. Av detta skäl är angeläget att arrangörens ledamöter har en stark ställning hos uppdragsgivaren. Arkitektdomarna i juryn utses av arkitektorganisationen (Sveriges Arkitekter). Det skall vara erfarna arkitekter med gott rykte som kan inge förtroende. Arkitektdomarna skall utöver detta vara förmögna att kommunicera kvalitet och förklara de inskickade förslagen till övriga jurymedlemmar. Pedagogisk kompetens är därför en betydelsefull färdighet. Till sist vill man försäkra sig om återväxten inom bedömarkompetens, genom att man tar med yngre arkitekter som skall läras upp av sina erfarna kollegor. 2.6 Bedömningsprocessen Det brukar ta 5 möten för juryn att utse en vinnare. Kvalitetsbedömningen av förslag i arkitekturtävlingen är en process som kan delas in i sex avgränsade steg: 1) Först utför man en inlämningskontroll, där man sorterar bort de projekt som inte uppfyller kriterierna, saknar uppgifter eller är för sent inkomna, eller där sekretessen är bruten. Även förslag som anses vara för omogna sorteras bort i det här stadiet. 2) Därefter beslutas om en arbetsordning för instudering av förslagen och detta sker ofta i utskott, som studerar delaspekter. I detta skede bedöms även behovet att anlita experter och ifall juryn anser sig behöva kompletterade underlag/beräkningar. 3) Sedan görs ett första urval av arkitektdomarna. Denna första kvalitetsbedömning har en öppen karaktär och det finns inga hinder för att återta utsorterade projekt på det här stadiet. Juryledamöterna börjar peka ut sina favoriter. 9

10 4) När man har valt ut ett antal intressanta förslag skall arkitektdomarna utföra en saklig och neutral beskrivning av dessa för övriga juryledamöter. Arkitektdomarna har en professionell skyldighet att försöka genomskåda förföriska presentationer samt lyfta fram och påtala brister. Bedömningen görs med utgångspunkt från de kriterier som redovisats i tävlingsprogrammet. 5) Efter genomgången sker en rangordning av bidragen. Detta är det avgörande momentet i bedömningen där ledamöterna avkrävs personliga uppfattningar och juryn åläggas att väga in utvecklingspotential hos de utvalda projekten. En jurymedlem skall förklara eller peka ut varför ett förslag är bättre än ett annat. 6) Valet av vinnare växer fram i slutet av processen. Juryn ser att ett av förslagen i slutbedömningen passar bättre på platsen än sina konkurrenter. När valet är gjort återtår kritikfasen. Dels utför man en allmän kritik av tävlingen och därefter en individuell kritik av de prisbelönta lösningarna av uppgiften. Nu får juryn öppna förslagen och se vilket arkitektkontor som lämnat in vinnande förslag. Genom valet av vinnare har juryn fullgjort sitt uppdrag. Tävlingsresultaten blir offentliga. Tävlingsförslagen presenteras tillsammans med juryutlåtande i tidskrifter och på hemsidor. Den offentliga redovisningen gör att tävlingsuppgiften, premierade lösningar på gestaltningsproblem och juryns bedömning av förslagens kvaliteter blir del i en professionell kunskapsutveckling. 10

11 3. Empiri 3.1 Intervjuerna Jag har intervjuat ett antal finansiärer inom svensk film och frågat dem om hur man bedömer kvalitet i filmidéer. Redovisningen inleds med en kort beskrivning av Svenska Filminstitutet och Film i Väst. Detta för skapa ett institutionellt sammanhang till svaren från informanterna. 3.2 Svenska Filminstitutet Processen på Filminstitutet för kvalitetsbedömningen av filmidéer är följande. Man tar emot projekt löpande och har en svarstid på sex veckor. Filminstitutet har ett system med konsulenter som själva beslutar om vill projekt de vill utveckla. Det finns dock vissa begränsningar. De konsulenter som finns på Filminstitutet handhar långfilm (två personer), dokumentär, barn och ungdomsfilm samt kortfilm. För de projekt man bedömer vara intressanta att vara med och utveckla har konsulenterna först ett möte med upphovspersonerna. Därefter beslutar konsulenten om någon form av utvecklingsstöd. Om detta blir högre än en halv miljon kronor måste konsulenten förankra beslutet hos chefen för produktionsavdelningen. När projektet sedan är färdigutvecklat och man tar beslut om produktionsstöd behöver detta godkännas av Filminstitutets styrelse. 3.3 Film i Väst Processen på Film i Väst är olika beroende på om det gäller lång spelfilm eller dokumentär. För spelfilmer gäller en svarstid om sex veckor och de tas emot löpande. Spelfilmer handläggs av VD samt en rådgivare för långfilm. VD har huvudansvaret för de internationella projekten och rådgivaren för långfilm har ansvaret för de svenska projekten. Film i Väst har även en manuskonsult som analyserar varje projekt som kommer in. Utöver detta finns ytterligare en person som konsulterar VD och rådgivaren för långfilm. Film i Väst två ansökningstider per år för dokumentärfilm. Svarstiden beräknas också här till sex veckor. Dokumentärfilmsrådgivaren arbetar oftast tillsammans med någon ansvarig person på SVT Väst och förankrar sitt urval med övriga bedömare vid Film i Väst inklusive dess VD. Här är regionala hänsyn av stor betydelse. Film i Väst ställer dessutom krav på att de bolag som man investerar i skall använda stödet i regionen. Då Film i Väst är intresserad av ett projekt lägger man detta i process det betyder inte per automatik att man går in projektet, utan snarare att om alla bitar faller på plats så kan man gå in och ekonomiskt medverka till projektet förverkligas. 11

12 3.4 Hur bedöms kvalitet i filmidéer? Sammanställning av kategorierna i de olika intervjuerna: A. Struktur Under denna rubrik hamnar uttalanden om förutsättningarna för stödsystemen för filmproduktion i Sverige. Dessa förutsättningar ligger långt fram i de hänsyn som tas när det handlar om att bedöma kvalitet hos inkommande filmprojekt. A.1 Professionella föreställningar Informanterna är i stort sett överens om att det inte bara kan vara personliga tyckanden och preferenser som skall avgöra urvalet. Charlotta Denward på filminstitutet framhåller följande: Som konsulent ska du ju kunna ge stöd till människor du inte tycker om och till en film som du personligen inte skulle välja att gå och titta på bio, men där du kan se att det faktiskt finns andra människor som kan vilja gå och se den. (CD) Thomas Eskilsson på Film i Väst uttrycker liknande åsikter. Han betonar även behovet av att göra en professionell extern bedömning av projekten. Där har manuskonsulten som Film i Väst anlitar en viktig roll. Och han gör en väldigt strikt strukturell läsning av ett projekt. Så han tittar på det utifrån klassiskt dramaturgiska utgångspunkter Och han ser var vändpunkterna ligger, hur akterna är strukturerade, hur scenerna är strukturerade, hur karaktärerna är uppbyggda. Han gör en ren, om man så vill, vetenskaplig läsning av manuskriptet. TE A.2 Institutionell styrning Den institutionella styrningen ses som garant för att de bästa projekten blir gjorda. Filminstitutet bedriver ett förändringsarbete som syftar till att höja kvaliteten på de projekt man engagerar sig i. På Film i Väst finns ett etablerat system samt en tydlig regional profil. Vi har blivit mer kvalitetsinriktade just för att vi hade några riktigt taskiga år där vi tappade både publiken och kritikerna och förtroendet utomlands för svensk film. Vi väntar längre med att ge pengarna för att tvinga fram längre utvecklingstider. CD Alla de intervjuade är medvetna om att kvalitet är ett diskursivt begrepp och detta faktum gör att konsulenterna har en specifik roll att verka för kvalitetshöjningar. 12

13 Förut hade vi nämnder. Just för att man har så olika åsikter om vad som är kvalitet kom man överens med minsta gemensamma nämnare. LO Metoden att uppnå kvalitet genom institutionell styrning går ut på att vid bedömning föröka identifiera projektens potential i utveckling. Resultatet är en form av framtidsbedömning genom utslagning. Man sätter igång fler projekt, sätter dem i utveckling. Jag blir tvungen att ställa dem emot varandra. Problematiken är naturligtvis att ställa frågan: vilket ska vara det viktigaste kriteriet? Det är svårt när de kommit till en viss utvecklingsnivå. JB På Filminstitutet beskriver intervjupersonerna rangordningen av projektidéer som en pyramid, där det finns en bred bas av idéer och längts upp i toppen inspelningsbara projekt. Detta är en tanke som också de intervjuade personerna på Film i Väst omhuldar. Idén bakom arbetssättet är att man hellre friar än fäller och låter projektet utvecklas vidare, än att man säger nej i ett tidigt skede. Lisa Ohlin menar att med detta sätt att arbeta kommer projekten att rangordna sig själva som i en tävling: Efter att själva idén gått vidare till ett projekt eller ett manus, då börjar det slå ut sig själv eller slå sig fram för egen del. LO Informanterna är principiellt överens om att stödsystemen i huvudsak inte är till för att finansiera TV-produktion. Bo Sjökvist uttrycker tanken som att det ska vara film som ges stöd snarare än att sponsra TV. Å andra sidan kan vissa projekt bedömas vara så angelägna att konsulenten använder organisationens stöd för att se till att andra finansieringsmöjligheter skall öppna sig. Vissa projekt brinner man mer för, eftersom man vet att de kanske skildrar en väldigt utsatt människa och att de har väldigt motstånd i annan finansiering som televisionen eller så. Då blir man mer som en soldat för det projektet. Det är oftast de mest vågade projekten som har väldigt svårt att komma med eller så förstår de andra finansiärerna inte potentialen eller så tycker de att det är konstigt eller för smalt. De inser inte att det är det som är styrkan. TT På Film i Väst bidrar regionala skäl, behovet av exponering och önskan om framgång till att styra vilket projekt som man ger stöd till. Om det står mellan två stycken, och den ena inte bor här, så väljer vi, att ge åt dem som är här Men sen, så är det också viktigt, att vi är med i filmer där vi ser, att ah fan, det här kan bli en kanonrulle Det är ingen självklar verksamhet, man måste se till att man syns och man måste också värna om verksamheten. BS Gemensamt för informanterna är att de inte vill styra upphovspersonernas idéer i det fortsatta utvecklingsarbetet. Fokus ligger på genomförandet av utvalda filmprojekt och upphovspersonernas behov av stöd. Vad händer om vi börjar styra? Jo, då skulle folk sätta igång bara för att det finns mjuka pengar. De skulle inte sätta igång för att de vill gifta sig med projektet och slåss med det i två år. LO 13

14 A.3 Ekonomiska faktorer Från Filminstitutets sida menar man att underfinansieringen av branschen i sig är ett hot emot att höja kvaliteten på svensk film och därför har man bestämt sig för att producera färre filmer med högre genomsnittlig budget. De ekonomiska strukturerna i filmbranschen kan också kväva kreativiteten om alla alltid har för lite pengar man har inte råd att berätta någonting annorlunda. CD Här går uppfattningarna isär. Thomas Eskilsson på Film i Väst menar att man borde se över distributionsledet i stället för att fokusera på färre titlar. Alltså det är det som ibland är systemets ansvar kan jag tycka, att inte låta upphovsmän kraschlanda och därför skulle man ju önska sig, istället för att säga mer pengar till färre filmer att man sa, Okej vi ska göra ungefär lika många filmer men att det är mycket tuffare med vilka som ska distribueras i hela kedjan. För tog man bort det där att en film ska upp på bio vilket kostar bara de många miljoner av lansering och kopior och pr och allt vad det är, då skulle man också göra det potentiella fallet lite mjukare. TE Hos flertalet informanter finns en uppfattning om att ekonomisk framgång står i ett potentiellt motsatsförhållande till konstnärlig kvalitet. Den konstnärliga kvaliteten mäts genom utmärkelser vid festivaler, priser och interna kriterier. Ekonomisk framgång blir en fråga om antal filmbesök och publiens villighet att köpa biobiljetter. B. Repertoar På frågan om det finns ett repertoartänkande svarar alla nekande, men det finns ändå repertoarliknande kriterier som måste uppfyllas. Lisa Ohlin menar att Filminstitutet är helt beroende av de enskilda kreatörerna som säger att det här är vad vi vill göra och definierar sitt urval på följande sätt: Det ska dels vara en film som man ser bara som underhållning, ungefär som Vecko-Revyn. Därtill ska det också finnas filmer som ifrågasätter hur film görs och historier som inte blivit berättade. LO Thomas Eskilsson och Jessica Ask anser att det inte finns någon anledning att ha en synpunkt på genre, medan mångfald och spridning är viktiga begrepp. Det förekommer dessutom att ett antal likartade filmprojekt prövas samtidigt i process på Film i Väst och således konkurrerar med varandra om medel. Vi hade alla de här projekten som handlade om två par och otrohet och så, de låg ju kvar, de var i process allihop, men i slutändan Så valde vi ett. JA Att vara med och se till att minst en barn- och en ungdomsfilm produceras årligen är viktigt för Film i Väst. För Johan Bogaeus på Filminstitutet väger ändå hans kvalitetsbedömning starkare än spridningen i målgrupp: 14

15 Jag anser att det första är att plocka ut de allra bästa projekten. Jag blir ju förstås glad om det går att säga: det här är något för de riktigt små och det här är familjefilm eller det här är ett ungdomsdrama. Det är ju jätteroligt när det blir så. JB C. Målformulering och uppdrag Under denna kategori hamnar uttalanden om syftet med filmproduktionen i Sverige. C.1 Bedömning av den färdiga filmen Både Filminstitutet och Film i Väst har kvalitetskriterier för att bedöma de projekt de har involverat sig i. Förutom interna kriterier på konstnärlig kvalitet och ekonomiska överväganden används externa kriterier på kvalitet som publik och tilltron till producenternas förmåga. Ett belysande synpunkt är: Vi mäter ju kvalitén i den färdiga filmen och då mäter vi det på olika sätt. Recensionsindex, utländska festivaler och publik är ju också sådana kvalitetsmått, kan man säga. CD Filminstitutet har formulerat ett formellt system för bedömningen av genomförda filmprojekt som bygger på kvalitet och publikframgång: + Vi använder oss av två axlar när vi mäter resultatet och den ena är en kvalitetsaxel med betyg och festivaler, det andra är publikaxel. Och då vill vi att alla filmer som har fått pengar av oss ska ligga i det högra hörnet. Positivt både på betyg och publikaxeln. De som ligger där nere i vänstra hörnet de skulle vi helst inte haft någonting med att göra. CD 15

16 C.2 Publik Det viktigaste kriteriet vid bedömningen för samtliga intervjuade är publiken. Film i Väst har ett kvantifierat publikmått som förutsättning för att överhuvudtaget gå in i ett filmprojekt: Är det något som en större grupp kommer att vilja se? En större grupp för oss är minst människor som köper en biobiljett och ser filmen. (TE) Johan Bogaeus på Filminstitutet menar att en stor publik är en kvalitet i sig. Har en film setts av sexhundratusen så är det en kvalitet, vilket kan vara svårt att förstå när man pratar om vissa filmer. En film ska ju nå ut. Det kan den ju göra på många sätt, både på festivaler och nationellt. JB Publikframgång anses vara viktigt av intervjupersonerna redan på ett tidigt stadium av kvalitetsbedömningen av filmprojekt. Lisa Ohlin formulerar det som att konsulenten också på idéstadiet har ett ansvar gentemot publiken och biografintäkterna. Vi har ett ansvar att ha väldigt breda filmer, som fungerar mot en bred publik, som drar in väldigt mycket pengar av folk som inte är speciellt intresserade av film i framkanten. LO Även inom dokumentär är publiken ett nyckelkriterium i bedömningen. Tove Torbjörnsson koncentrerar sig på innehåll och att filmerna ska beröra en stor publik. Det finns samtidigt ett medvetande om att något kan gå förlorat med ett allt för starkt fokus på den publika kvaliteten. Alla vill stödja den publika kvaliteten: Inte ens de offentliga institutionerna vill ge pengar till den kvalitativt intressanta filmen. Av den anledningen håller den på att gå under. LO C.3 Prestige och originalitet Ett skäl till att finansiera filmer som man inte kan se någon uppenbar större publik till är om det finns en stor potential att filmen kan komma att visas på de prestigefyllda A-filmfestivalerna. Både Film i Väst i Väst och Filminstitutet har en liknande hållning i den här frågan. utländska festivaler. Att man kan falla dem på läppen, den här filmen kanske är skitsmal den kanske inte är någonting som jag älskar men jag tror att den här kommer att ha en potential att resa över världen. CD Att ha filmfestivaler som mål innebär att originella filmidéer och projekt kan ges stöd. Originalitet har med det att göra att vi ska försöka få filmerna att hamna på de stora festivalerna. Festivalfilm som också ska få en stor publik. JB 16

17 D. Metod Detta är den kategori som omfattar flest kommentarer från intervjuerna. Här tas upp såväl modeller för bedömningen, som redovisar hur bedömarna faktiskt går tillväga, och de svårigheter som förknippas med urvalsförfarandet. D.1 Modell för bedömningen Film i Väst har en modell för kvalitetsbedömning som består av följande faktorer formulerad av Thomas Eskilsson: Institutionell kvalitet Δ Professionellt bedömd kvalitet (Konstnärlig kvalitet) Publik kvalitet TE Modellen beskriver en bedömning av filmidéer som baseras på historiska publiksiffror för den konstellationen av upphovspersoner som skall svara för genomförandet av filmprojektet. Den institutionella kvaliteten innebär att projektet skall medföra positiva effekter för regionen både ekonomiska och marknadsföringsmässiga. Basen har två sidor. På den ena sidan konstnärliga kvaliteten och på andra sidan publik. Det är en bedömningsgrund som utgår från publiksiffror för den konstellation av upphovspersoner som står bakom filmidén. Tidigare meriter får därigenom stort genomslag i bedömningen av filmprojektet. På Filminstitutet skapar de olika konsulenterna sina egna system för bedömning. Det finns inget gemensamt system, utan en tradition som i mer eller mindre kodifierad form tillämpas av konsulenterna. Tove Torbiörnsson formulerade en rad punkter i skrift när hon tillträdde sin befattning och som fungerar som en mall för hennes bedömningar. (bilaga 1). D.2 Fastställd procedur för deadlines och svarstider Både Film i Väst och Filminstitutet har samma handläggningstid på sex veckor. I de flesta fall kan man hålla dessa tider, även om det finns undantag. I sådana fall låter man meddela upphovspersonerna detta. Filminstitutet har inga generella deadlines, något som man Film i Väst har när det gäller dokumentär, men för inte långfilm. Film 17

18 i Väst har två deadlines per år när det gäller dokumentär, en på våren och en på hösten. På Filminstitutet fattar konsulenterna besluten själva för utvecklingsstöd. Om beloppet överstiger en halv miljon måste beslutet förankras hos chefen för produktionsavdelningen, Charlotta Denward. Där finns dessutom en Production-Controller som gör en ekonomisk-teknisk värdering av projektet som stöd till konsulenterna, vilket uppskattas av konsulenterna och bedöms ha positiv betydelse också för upphovspersonerna. Enligt konsulenterna får upphovspersonerna genom proceduren hjälp med att se till att budgeten är realistisk för sina filmprojekt. Det har även tillkommit en Production-Controller för dokumentär under På Film i Väst är proceduren olika om det gäller dokumentär eller lång spelfilm. Bo Sjökvist fattar besluten efter förankring hos VD och de andra rådgivarna på Film i Väst. Dessutom anlitar man oftast ytterligare någon person för bedömningen, hitintills från SVT. Vad gäller lång spelfilm är det Thomas Eskilsson och Jessica Ask som har huvudansvaret. Katarina Knave och manuskonsulten Per Nielsen ingår i den grupp som avgör vilka projekt som kommer att läggas i process som är den terminologi Film i Väst använder sig av för de projekt man är intresserad att eventuellt medverka i. Därutöver har Thomas Eskilsson huvudansvaret för internationella samproduktioner och Jessica Ask för svenska samproduktioner. D.3 Mötet med filmidéer och deras upphovspersoner Lisa Ohlin beskriver hur hon arbetar med de inskickade förslagen: Om jag får in en filmidé, som jag tycker är intressant så vill jag träffa dem. Jag vill höra hur de uppfattar idén vad de vill göra med den och hur de vill gå vidare. Jag vill veta var de anser att deras styrkor och svagheter finns. LO En samlad bild växer fram: På idéstadiet gäller det att läsa manuset, titta på ansökan och se efter vilka människor som är inblandade, ta kontakt och ha en diskussion och bedöma hur stort projektet ska vara. Efter att jag har mött dem och i samråd med dem så bestämmer jag vad deras första steg ska bli. Därefter berättar jag för hela gruppen här. LO Det första mötet med upphovspersonerna är avgörande för att skapa trovärdighet hos konsulenterna kring filmidén och filmprojektets möjlighet till genomförande. Och vidare: Det är ju de som ska göra sin film, inte jag som gör min, så jag måste förstå och därför måste jag undersöka. TT Alltså först idén sedan kommer processen sedan kommer resultatet av den processen, ser det bra ut så får de ett förnyat utvecklingsstöd och så går man vidare och efter hand så faller det bort de då som inte har lyckats så bra. CD 18

19 Enligt Lisa Ohlin får de som kommer in tidigt med sina projektidéer en fördel gentemot de som vill utveckla projektet själva och kontakta Filminstitutet senare. För de som kontaktar Filminstitutet senare kan det innebära att de kommer högre upp i pyramiden och på sätt får svårare att få till en finansiering. De projekt som konsulenterna vid Filminstitutet vill driva vidare förankras i konsulentgruppen tillsammans med Charlotta Denward. Först berättar jag om projektet. Då får jag frågor. Oftast är det inte så ifrågasättande frågor men ibland kan det vara det. Inför styrelsen är det mycket som ska sys ihop inför finansieringen. Jag måste skriva ihop en kommentar om mitt beslut som går till styrelsen. TT D.4 Första urval Av de inkomna idéerna görs ett första urval genom läsning. Ett mycket begränsat antal projektidéer går vidare i bedömningsprocessen. Det finns bland samtliga informanter ett stort mått av konsensus om de inskickade filmprojektens kvalitet kan identifieras i det första urvalet. Intervjupersonerna säger sig utan större problem kunna urskilja intressanta filmidéer i inskickade ansökningar. Folk brukar vara förbluffande överens. Säg så här: Av 100 % så är 80-85% väldigt lätta att sortera bort. CD På ungefär tio manus kan man säga att två till tre stycken som man lägger i någon slags vidare diskussion JA Alla anser att det är lätt att sortera bort de projekt som inte håller måttet. i de goda fallen vet jag redan efter ett par sidor att här finns en originell röst. Det säger nästan alla, att man kan känna när man lyfter ett bra manus att det är bra. LO De flesta delar in projekten de får in tre kategorier. En liten grupp projekt som man lätt kan identifiera som kvalitativa, en stor grupp projekt som man inte anser ha de kvaliteter som krävs, samt en mindre grupp som är osäkra. Och vidare: Innan vi bestämmer oss, så sitter man och sorterar eller jag har gjort så. Jag sorterar upp dem i tre olika högar och sen så har jag skrivit upp vad jag har tyckt. Därefter så har jag gått igenom dem noga. BS Det första är att jag läser och sen kanske konstaterar att: det här är inte något som kan komma ifråga. Sen finns det de som är i mitten där det finns intressant regissör och sen finns de dem som jag bara måste ge utvecklingsstöd åt för att jag tror starkt på dem. JB Ett första problem för konsulterna i bedömningen av filmprojekt är att de på grund av begränsade resurser måste säga nej till filmidéer som är av så hög kvalitet att de borde gå vidare i processen. 19

20 det svåra är, att man har en begränsad budget, att man måste tacka nej till filmer där man känner att de verkligen har någonting. TT En andra problem för konsulenterna är svårighet att rangordna de filmprojekt som definierats som osäkra. Det är projekt som kan rymma en dold kvalitet. Det är kanskehögen som ger de sömnlösa nätterna. TT Intervjupersonerna vid Filminstitutet förtydligar svårigheterna med att bedöma utifrån ett textmaterial. Här påpekas skillnaderna mellan skrivna filmidéer och upphovspersonernas personliga och praktiska filmkunnande: För det kan vara så att jag får in en ansökning av en person som skriver som en kratta och då är det en väldigt lätt ansökan att slänga i papperskorgen. Men sedan så ser man någonting som är den här människans tonträff i berättelserna... då så ser jag att där finns någonting som jag blir väldigt intresserad av och det också är cinematografiskt. TT D.5 Utveckling och avslag De intervjuade uppfattar sin roll som rådgivande, bollplank som bidrar till projektets utveckling. Det finns olika sätt att bidra till utveckling och avveckling. Bo Sjökvist på Film i Väst beskriver det så här: Ibland görs som så, att man tar någonting som man anser är okej och tänker, att det här skulle kunna vara någonting men än är det inte framme. Då går man in lite grann och hjälper till. BS Sen kan man också gå in i någonting som man inte alls vet något om, men som har någon slags konstnärlig kvalitet. Ger jag den här personen lite fria tyglar så kan det bli väldigt bra. BS Några intervjupersoner beskriver den negativa sidan av rådgivningen. För Tove Torbjörnsson är det viktigt att skriftligen formulera skäl till varför man inte ska engagera sig i ett projekt. Jag försöker vara tydlig ändå, för olika människor hör olika saker och man tror att man har sagt så. Därför är det bra att skriva. Men jag måste också ha stor respekt för deras idé så det är till att fila på avslagsbrev. Sedan är det ju så, att det bara är att filma på ibland. Så det finns projekt som jag har sagt nej till 4-5 gånger som sedan får ett ja. TT En del av de tillfrågade säger: Jag avslår också mycket noga. Jag anser att man behöver det som upphovsman. JB Därtill kommer en tidsaspekt: Man inte kan dröja för länge, för det är inte bra för energin och det är förnedrande. Så man har en viss press på sig att man måste ta ett beslut. TT 20

21 Upphovspersonernas reaktion på anslagen har betydelse för konsulenterna. Tove Torbiörnsson menar att filmidéer som läggs ner efter ett avslag, får henne att undra om projektförslagets betydelse för upphovspersonen. I bland kan hon önska att upphovspersonerna istället för att acceptera avslaget fortsätter att slåss för sin berättelse. D.6 Metodens validitet och den egna erfarenheten Både på Filminstitutet och på Film i Väst anser intervjupersonerna att det är rätt filmer som får finansiering och att urvalsprocessen fungerar tillförlitligt med något undantag. Metoderna för bedömning av filmprojekt ses som kvalitetshöjande. Man kan ju se att det mesta av det som görs utan stöd av oss, det blir faktiskt oftast inte så bra. CD Även om filmen inte blev så bra som jag hade hoppats på så tycker jag nog att det var rätt beslut, så här efteråt. Jag har aldrig hamnat i den sitsen att jag tänkt att jag borde ha tagit det andra istället. JB Jag kan säga, att vi säger totalt nej till rätt filmer. BS Den finns en stor tilltro till den egna förmågan att bedöma filmidéer och projektförslag. Kvalitetsbedömningen ses som en ständigt pågående läroprocess. Mina erfarenheter är det som jag mest går på när jag läser ett manus. JB Man övar upp sin förmåga och blir skickligare Man ser vad som slår an och jag försöker analysera vad det är som slår an. JB Detta blir också ett sätt att se till att man lägger sin energi på rätt saker. Ju mer erfarenhet man har av jobbet, desto färre går vidare. LO D.7 Lektörer Det finns ett stort utrymme för konsulenterna att göra egna tolkningar av filmprojektens kvalitet, ett förhållande som visar sig i svaren på frågor om man använder sig av lektörer i urvalsprocessen. Det är bara i vissa fall - osäkra filmprojekt och långa spelfilmer - som man anser det önskvärt att ta med externa granskare i filmprojekt. Förut hade vi en hel del lektörer, det har vi nästan skrotat i nuläget. Det gav väldigt lite, det tycker jag. TE Jag tar väldigt lite hjälp av lektörer. Jag läser alla projekt själv. JB Johan Bogaeus tar ibland hjälp av lektörer om han behöver en fräsch syn på ett projekt som har legat i utveckling. Lisa Ohlin anser att behovet av att ta in en lektör kan vara ett skäl att avslå ett projektförslag: 21

22 I de fall då är jag osäker låter jag det vila ett dygn Jag ogillar att ta in en lektör för det är som att ge någon annan ansvar för min egen smak Är man så osäker att man inte vet efter ett dygn eller efter att ha tittat på filmerna då är det nog dags att säga nej. LO För Film i Västs del så låter man alla långa spelfilmsprojekt granskas av manuskonsulten Per Nielsen. Manuskonsulten är utsedd på professionella grunder. Vi har ju också en manuskonsult som vi samarbetar med. Och där är det ju också väldigt sällan som man har väldigt, väldigt olika åsikter. JA Dessutom händer det att Film i Väst i vissa fall använder sig av lekmän. Tanken är i detta fall är att man skall få synpunkter på manus från personer som skall representera till en potentiell publik. Tove Torbiörnsson funderar över möjligheterna att starta en referensgrupp: Om jag är för mossig för att förstå det här projektet, att det kanske inte är politiskt korrekt i min värld, så kanske jag kan be någon bara titta på det här och fråga: vad tycker du om det här? TT E. Upphovsperson Här har uttalanden om upphovspersoner samlats. E.1 Referenser Vilka som är upphovspersoner och deras referenser anses avgörande för kvalitetsbedömningen av filmprojekten. Charlotta Denward menar att filmidén visserligen är viktig, men att man går mycket på vilka som står bakom filmprojektet. Jag tror inte alls på den idén att man skulle läsa manus anonymt. Det tycker jag är rena dumheter. Manus är ju ingenting förrän du vet vem det är som ska genomföra det här och få upp det på duken och sedan alla de här andra egenskaperna; tydlig, ödmjuk och respektfull. CD Thomas Eskilsson på Film i Väst delar denna uppfattning. att det här var ett väldigt starkt, väldigt gripande manus, men vi kan inte bedöma det på manus, utan då sa vi så här: vi vill se någonting som hon har gjort förut Då tittar vi på regissörens status och tidigare meriter helt enkelt vad den här personen har gjort innan. TE För Lisa Ohlin blir referenserna ett sätt att skapa sig en uppfattning om hur resultatet kan komma att bli. Säger man åt olika personer att göra en stol så vet man ju hur många olika stolar det blir. Det är samma sak med ett manus. Det är i hög grad förknippat med just den författaren i kombination med den regissören och i kombination med den producenten. LO 22

23 För Tove Torbiörnsson och Bo Sjökvist är det angeläget att ha tillgång till filmat material vid bedömningen av filmprojektet. Jag får inte alltid filmat material, men då kan man ju också tänka att man känner till den personens röst och tycker att det är en väldigt bra idé och då tar man på det. Men om man är okänd, då är det väldigt bra att kunna visa någonting på hur man berättar. TT Här är en idé, som man ser vart den är på väg och man kan även jämföra med vad de har gjort tidigare. Då kan man känna en trygghet i det. BS E.2 Talang/förmåga Informanterna tolkar filmidéer i relation upphovspersoner och regissörer. Det finns ett sammanhang som avgör utfallet av kvalitetsbedömningen. Eller: En idé är inget värd om du inte har en kreatör som kan forma den till ett bra manus. Och sedan ytterligare en kreatör som kan ta sig an det. CD Det är oftast inte själva idén utan om hur man tror att personerna bakom kommer att kunna förvalta det. Jag är intresserad av idén men frågan är om den kommer att bära frukt? LO Detta är ytterligare ett skäl till att fokus ligger på upphovspersonerna, men man identifierar också ett behov av att som finansiär ge plats åt kreatörerna. Det ska stor talang till men det ska också till att man ger ett utrymme för de talangerna redan från att de kommer med sin idé att få lov att växa med den idén. CD För samtliga respondenter intar regissören en särställning i kvalitetsbedömningen. Om det är någonting som uppenbart berättas på ett helt annorlunda sätt om man tycker att det finns något spännande och intressant och utmanande i det, då handlar det ju jättemycket om hur mycket vi tror på den regissören. Hur mycket tror vi att den här regissören verkligen kan göra det här då till det där helt unika, att det sticker ut, att det kommer att märkas. TE Bo Sjökvist menar att det kan finnas individuella grunder för att ge en upphovsperson, som inger förtroende, möjlighet att förverkliga sitt filmprojekt. Kanske känner man att den här personen är värd att få berätta eller att den här händelsen är värd att berättas om. BS Även Johan Bogaeus arbetar efter en liknande strategi. Är det så att jag har ett gott intryck av en person som kommer med en ny idé, så är det klart att det blir ett slags kvalitet är det en person som gjort en 23

24 mycket bra kortfilm och sen kommer med en idé till en långfilm så är det klart att det första finns med i bedömningen. Jag kan ge ett utvecklingsstöd bara för att jag måste få se hur den personen handskas med en långfilmsidé. JB E.3 Kapacitet att fullfölja Förutom de kreativa aspekterna försöker intervjupersonerna uppskatta upphovspersonernas potential att slutföra projektet framgångsrikt. Regissören ligger åter i fokus för denna bedömning: Avgörande för beslutet, det är om vi kan tro på att regissören kan gestalta det här på ett bra och intressant sätt om man tror så att säga att det här verkligen är en cast som funkar och funkar behöver inte alltid vara att det är jättekända skådespelare eller någonting, men det är någonting som gör att vi att vi tror på den här berättelsen och tror på att den kommer att fungera. TE Samarbetet mellan upphovspersonerna i filmprojektet bedöms ha stor betydelse för hur konsulenterna bedömer eventuella risker med den kreativa konstellationen. Viktigt är att man känner att regi, producent och författare drar åt samma håll. Det tillsammans ger en sån där aha-upplevelse och man märker att de håller på att göra samma film. JB Tove Torbiörnsson framhåller behov av samsyn hos upphovspersonerna. För flera av de intervjuade är engagemanget hos upphovspersonerna en viktig faktor i bedömningen av filmprojekt. Lisa Ohlin belyser behov av drivkrafter hos upphovspersonerna på följande sätt: Det är kampen att vilja slåss för något som måste finnas för att komma hit. LO F. Dramatiskt berättande Uttalanden i kategorin dramatiskt berättande visar hur intervjupersonerna värderar manuset och de skriftliga delarna i de inskickade filmidéerna. F.1 Fungerande situationer i manus Att finna texter med ett kvalitativt dramatiskt berättande ses av de intervjuade som ett tecken på konstnärlig kvalitet hos filmidéer. Jag har varit med om att få in förslag till mig som har varit så här långa på papperet (visar med fingarna) bara, men där man direkt ser komplikationen och utvecklingsmöjligheterna och de olika vägarna man kan gå och de moraliska dilemman som den här set-upen bjuder på. Och det är ju ett kvalitetskriterium Alltså när någon presenterar en idé, en set-up, så måste där ju finnas någon slags konflikt inbyggd redan i set-upen. CD 24