Investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning
|
|
- Gunilla Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Eva Ogensjö Certifierad kommunal revisor Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Landstinget i Östergötland 18 juni 2012
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod Bedömningskriterier Definition 3 3 Granskningsresultat Investeringsprocessen Är roller och befogenheter tydliga? Finns tillräckliga kunskaper om investeringsprocessen och tillräckligt stöd till verksamheten? Sker en tillfredsställande prioritering och samordning av investeringar i medicinteknisk utrustning på olika nivåer inom landstinget? Är investeringsprocessen och upphandlingsprocessen kopplade till varandra på ett lämpligt sätt? 10
3 1 Sammanfattning PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning. Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget skapar förutsättningar och om det finns en följsamhet till riktlinjer och fastställda rutiner i syfte att få en ändamålsenlig hantering av investeringar i medicinteknisk utrustning. Följande revisionsfråga ska besvaras: Är investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning ändamålsenlig? Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning: Roller och befogenheter är tydliga inom linjeorganisationen. Medicinsk Teknik Östergötlands (MTÖ) roll är tydlig när det gäller att ge stöd till verksamheten samt ansvar för inventariesystem. MTÖ verkar aktivt för standardisering, men vi anser att MTÖ:s roll behöver tydliggöras formellt i detta avseende. Det är bra att landstinget har påbörjat ett dokumenthanteringsprojekt. Den formella statusen på vissa dokument som bland annat berör ansvarsfrågor, vilka tagits fram av stödenheterna, behöver tydliggöras och uppdateras. Det är bra att landstinget tagit fram övergripande anvisningar för investeringsprocessen på produktionsenhetsnivå och att uppföljning av dessa ingått i landstingdirektörens granskningsplan. Övergripande anvisningar för investerings- och upphandlingsprocessen, vilka berör medicinteknisk utrustning, är spridda i ett flertal dokument. Det är svårt att få en samlad bild av processen. För att kunna följa upp processen och säkerställa kvalitén bör anvisningar utvecklas och samordnas. Hela processen, från identifiering av behov till att utrustningen levererats och registrerats, bör tydliggöras. Vidare bör tydliggöras hur landstinget strategiskt ser på styrning, prioritering, samordning och uppföljning av investeringar i medicinteknisk utrustning. Vi bedömer att kunskaperna om investeringsprocessen är god vid de granskade enheterna. Efterlevnaden till landstingets anvisningar bör dock förbättras så att samtliga produktionsenheter använder de anvisade underlagen. Enligt vår bedömning är verksamheterna i stort nöjda med det stöd som erbjuds från stödverksamheterna. Det finns potential att utveckla och tydliggöra hur samordning och standardisering av investeringar ska ske. Enligt vår bedömning behöver möjligheterna till samordning och standardisering ses över på landstingsövergripande nivå. Vår bedömning är att kopplingen mellan investerings- och upphandlingsprocessen kan förbättras genom det förbättringsarbete som pågår beträffande framförhållning och samordning. PwC av 10
4 2 Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning. PwC har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Monica Brodén och Gunnar Asserhed, har följt granskningen. 2.1 Bakgrund Investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning är väsentlig ur flera aspekter, till exempel patientsäkerhet och ekonomi. Landstingets investeringar i medicinteknisk utrustning hade ett bokfört värde på 497 mkr och ett anskaffningsvärde på drygt mkr. Ofta uppgår de årliga investeringarna till cirka 200 mkr. Beslutsprocessen kring investeringar är decentraliserad. Enligt landstingets ekonomistyrprinciper har varje enhet rätt att investera i utrustning motsvarande nivån på årets avskrivningar. Investeringar över denna nivå ska beslutas av landstingsstyrelsen, liksom enskild utrustningsinvestering som överstiger 1 miljon kronor. Sedan några år tillbaka finns en investeringssamordningsgrupp som ska samordna investeringar på en landstingsövergripande nivå och underlätta för upphandling. Vidare har Medicinsk Teknik Östergötland (MTÖ) en samordnande funktion beträffande medicinteknisk utrustning i landstinget. MTÖ samordnar investeringsplaner, utrustningsinköp, service och underhåll samt information och utbildning. Även Upphandlingscentrum, som genomför upphandlingar, är en viktig aktör i investeringsprocessen. Granskningsområdet framgår av landstingets revisorers revisionsplan för år 2011, vilken grundar sig på genomförd riskbedömning. 2.2 Revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget skapar förutsättningar samt om det finns en följsamhet till riktlinjer och fastställda rutiner i syfte att få en ändamålsenlig hantering av investeringar i medicinteknisk utrustning. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som granskningen avser. Utifrån syftet ska följande revisionsfråga besvaras: Är investeringsprocessen för medicinteknisk utrustning ändamålsenlig? Bedömningen görs utifrån följande: Är roller och befogenheter tydliga? PwC av 10
5 Finns tillräckliga kunskaper om investeringsprocessen och tillräckligt stöd till verksamheten? Sker en tillfredsställande prioritering och samordning av investeringar i medicinteknisk utrustning på olika nivåer inom landstinget? Är investeringsprocessen och upphandlingsprocessen kopplade till varandra på ett lämpligt sätt? Granskningen har avgränsats till intervjuer med representanter för investeringssamordningsgruppen, ledningsstaben, MTÖ, Upphandlingscentrum och utvalda produktionsenheter Sinnescentrum och Diagnostikcentrum. Två kliniker vid respektive centrum har ingått i granskningen: Sinnescentrum (SC): Neurokirurgiska kliniken, Linköping och anestesi- och operationskliniken, Linköping. Diagnostikcentrum (DC): Röntgenkliniken, Norrköping och klinisk mikrobiologi. En förstudie har genomförts i syfte att få en översiktlig bild av hur landstinget arbetar med investeringar i medicinteknisk utrustning. Avgränsningen har gjorts utifrån genomförd förstudie med beaktande av att utvalda produktionsenheter ska svara för mera omfattande investeringar i medicinteknisk utrustning. 2.3 Metod Genomgång har gjorts av styrdokument dels övergripande för landstinget, dels på lokal nivå. Intervjuer har genomförts med representanter från utvalda enheter. Avstämningar har gjorts med berörda vid de granskade enheterna. Antalet intervjuer och avstämningar har uppgått till Bedömningskriterier Socialstyrelsens föreskrifter. Landstingets dokument: Investeringsplanering på PE-nivå rutin samt landstingets policys, riktlinjer och anvisningar som berör investeringsprocessen. 2.5 Definition Socialstyrelsen definierar medicintekniska produkter. Dessa ska bland annat användas för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera sjukdom eller skada etc. I rapporten används begreppet medicinteknisk utrustning. Med detta avser vi medicintekniska produkter som överskrider ett visst värde (landstingets gräns är ett halvt basbelopp) och ska användas under minst tre år. PwC av 10
6 3 Granskningsresultat Landstingets styrmodell innebär att landstingsfullmäktige i sin treårsbudget i juni anger investeringsvolym för var och ett av de kommande tre åren. Eventuella förändringar av investeringsvolymen anges i finansplanen i november. Produktionsenheternas investeringsbudget är en del av produktionsenheternas verksamhetsplan inklusive årsbudget som behandlas av landstingsstyrelsen i december. Beslut om produktionsenheternas investeringsbudget och investeringsnivåer tas av landstingsstyrelsen i augusti för att ge produktionsenheterna möjlighet att påbörja investeringsprocessen i god tid inför det aktuella budgetåret. Beslut om revidering av produktionsenheternas investeringsplaner, för de produktionsenheter som begärt det, tas av styrelsen i december i samband med beslut om produktionsenheternas verksamhetsplaner. 3.1 Investeringsprocessen Ledningsstaben har tagit fram rutiner för investeringsprocessen på produktionsenhetsnivå Investeringsplanering på PE-nivå rutin Rutinen gäller för olika typer av investeringar där bland annat medicinteknisk utrustning ingår. I rutinbeskrivningen ingår följande moment: Identifiering Besluts- Priori- Invester- Beslut inve- Godkännan- Upp- av behov underlag tering ingsplan steringsplan de av inköp handling Kliniknivå (staben) Lands- tingssty- relsen centrum Produktionsenhetschefen Kliniknivå och Produktionsenhetsnivå Upphandlings- Identifiering av behov görs av verksamheten (kliniknivå) och MTÖ för kommande tre år. Beslutsunderlag för investeringsobjekt som beräknas överstiga kr ska dokumenteras på en särskild landstingsgemensam investeringsblankett. På blanketten ska investeringens påverkan på de fyra styrperspektiven (medborgare, ekonomi, medarbetare och process) kommenteras. För investeringsobjekt som överstiger 1 miljon kronor krävs ett mer utförligt underlag i form av en landstingsövergripande så kallad LCC-kalkyl. Störst vikt läggs vid investeringar som ska göras under första året i investeringsplanen. Prioritering ska göras genom att identifierade behov sammanställs och utvärderas utifrån investeringsblanketten. Resultatet av prioriteringen (godkännande, tidsförskjutning eller avslag) dokumenteras på blanketten. Former och tidplan för detta arbete beslutas av varje produktionsenhet. PwC av 10
7 Investeringsplanen är en sammanställning av produktionsenhetens investeringsobjekt. I planen ska totala investeringsbeloppet per år anges. Ambitionen bör vara att så långt som möjligt specificera varje enskilt objekt. Genom en detaljerad investeringsplan ges förutsättningar för MTÖ och Upphandlingscentrum att planera och samordna upphandlingar. Beslutsunderlaget till investeringsplanen ska sparas inom produktionsenheten. Beslut investeringsplan. Investeringsplanen ska lämnas landstingsstyrelsen för godkännande. Godkännande av inköp. Före upphandling/beställning ska produktionsenhetschefen godkänna inköpet. Upphandling. Inför upphandling ska en referensgrupp sammansättas med projektledare och erforderliga kompetenser för att ta fram kravspecifikation. 3.2 Är roller och befogenheter tydliga? Iakttagelser Organisationen som hanterar investerings- och upphandlingsprocessen avseende medicinteknisk utrustning inom verksamheterna består främst av ledningen för produktionsenheten respektive kliniken samt de stödjande enheterna MTÖ och Upphandlingscentrum. Produktionsenhetscheferna ansvarar för att investeringsplaner och verksamhetsplaner lämnas till landstingsstyrelsen enligt tidsplan. Verksamhetscheferna har ett stort ansvar i investeringsprocessen, dels i samband med framtagande av investeringsplan, dels vid inköp och upphandling av utrustning. Ansvaret följer linjeansvaret och framgår till stor del av besluts- och delegationsordning. Kopplingen till klinikens investeringsutrymme i budgeten framgår av intervjuerna. Av intervjuerna framkommer att cheferna är väl insatta i sina respektive ansvarsområden i investeringsprocessen. MTÖ och Upphandlingscentrum uppger att de även tar ett ansvar i investerings- och upphandlingsprocessen som egentligen inte åligger dem, men som ändå ligger i deras intresse. Av inköps- och upphandlingspolicyn (beslutad av landstingsfullmäktige ) framgår att Upphandlingscentrum ansvarar för bedömning av att lagar, riktlinjer och policys efterlevs vid inköp och upphandling. Vidare framgår att verksamheten ansvarar för att relevant kunskap finns på enheten och att beställaren ansvarar för att erforderlig expertkompetens finns tillgänglig för att ta fram och fastställa funktionella krav. Det framgår dock inte av handlingen på landstingets intranät när den har upprättats, på vems uppdrag den upprättats eller av vem. På Upphandlingscentrums hemsida finns även ett dokument om metodbeskrivning för upphandling av medicinteknisk utrustning som gäller för LiÖ. I dokumentet anges vem som ansvarar för de olika aktiviteterna i upphandlingsprocessen. Dokumentets status är dock otydlig. PwC av 10
8 MTÖ är en serviceenhet som, genom så kallat fullfunktionsavtal, ansvarar för förvaltning, service och underhåll av medicinteknisk utrustning. Vidare erbjuder enheten rådgivning och utbildning. MTÖ ansvarar för inventariesystemet för medicinteknisk utrustning. På uppdrag av landstingsdirektören har MTÖ upprättat ett landstingsövergripande dokument 1 om ansvar och uppdrag. Dokumentet regleras utifrån flera av Socialstyrelsens (SoS) föreskrifter. Av dokumentet framgår verksamhetschefers ansvar och uppdrag på olika enheter, varav en del berör själva investeringsprocessen. Krav ställs på dokumenterade rutiner på kliniknivå utifrån gällande föreskrifter. Enligt dokumentet ansvarar MTÖ för att det finns dokumenterade rutiner för att definiera viktiga krav på standardisering av medicinteknisk utrustning främst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Vi har dock inte hittat dessa dokumenterade krav. Vi noterar också att dokumentet inte är uppdaterat utifrån SoS:s nya föreskrifter om ledningssystem (SOSFS 2011:9) och att vissa beteckningar inte överensstämmer med chefsbefattningar i landstingets nuvarande organisation. Vidare hänvisas till rutiner som upprättas av verksamhetschefen för IT-centrum. Även dessa rutiner för ITinfrastruktur har inte uppdaterats efter organisationsförändringar. Enligt uppgift har ett dokumenthanteringsprojekt påbörjats i landstinget, vilket bland annat tar upp frågor kring status på olika styrdokument. Revisionell bedömning Enligt vår bedömning är roller och befogenheter tydliga inom linjeorganisationen. MTÖ:s roll är tydlig när det gäller att ge stöd till verksamheten samt ansvar för inventariesystem. MTÖ verkar aktivt för standardisering, men vi anser att MTÖ:s roll behöver tydliggöras formellt i detta avseende. Det är bra att landstinget har påbörjat ett dokumenthanteringsprojekt. Den formella statusen på vissa dokument som bland annat berör ansvarsfrågor, vilka tagits fram av stödenheterna, behöver tydliggöras och uppdateras. 3.3 Finns tillräckliga kunskaper om investeringsprocessen och tillräckligt stöd till verksamheten? Iakttagelser Som framgått tidigare finns en landstingsövergripande dokumenterad rutin för investeringsplanering 2. Dokumentet togs fram i ett projekt som påbörjades 2009 i syfte att erhålla ett mera enhetligt arbetssätt. Här kan nämnas att en uppföljning av rutinen ingick i landstingsdirektörens granskningsplan för år Som stöd finns 1 Ansvar enligt SOSFS 2008:1 om medicintekniska produkter och till dess anslutna informationssystem (daterat ). 2 Investeringsplanering på PE-nivå rutin. PwC av 10
9 också landstingsövergripande blanketter. Enligt intervjuerna finns det kunskaper om investeringsprocessen, men följsamheten till rutinen varierar mellan produktionsenheterna. Utöver ovanstående rutinbeskrivning finns ett flertal riktlinjer och rutiner som i varierande grad berör olika aktiviteter i investeringsprocessen. Utifrån den landstingsövergripande rutinen har DC utvecklat en lokal rutinbeskrivning. Den lokala rutinbeskrivningen inkluderar såväl text som flödesschema över investerings- och upphandlingsprocessen samt tydliggör roller och befogenheter inom produktionsenheten. SC har inte upprättat någon lokal rutinbeskrivning utan arbetar mer utifrån praxis enligt de intervjuade. Inom DC finns en beredningsgrupp som stödjer verksamhetscheferna. I beredningsgruppen ingår verksamhetschefer, representant från MTÖ, ekonomer och ekonomichef. Ett ytterligare syfte med gruppen är att få kontinuitet i planeringen. Inom SC finns inte motsvarande beredningsgrupp, däremot finns ekonomstöd på stabsnivå. Vidare har SC processmöten på produktionsenhetsnivå. Under senare tid har även investeringsfrågor kring medicinteknisk utrustning tagits upp på dessa möten. MTÖ ger genom sitt fullfunktionsåtagande stöd i investeringsplaneringen. Enligt intervjuerna är MTÖ ett bra stöd till verksamheterna, framför allt i upphandlingsprocessen. För att stärka behovsperspektivet i verksamheternas investeringar pågår en utveckling av MTÖ:s inventariesystem. Utifrån inventariesystemet signalerar MTÖ till verksamheterna när det finns behov av att investera i ersättningsutrustning. Generellt anser stödenheterna att kompetens och framförhållning i verksamheterna varierar beträffande investerings- och upphandlingsprocessen. Upphandlingscentrum har för avsikt att informera mer om upphandlingsprocessen i verksamheterna. Revisionell bedömning Socialstyrelsens nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2009:11) ställer krav på att vårdgivaren ska identifiera de aktiviteter som ingår i alla slags processer i ett kvalitetssystem. Det är bra att landstinget tagit fram övergripande anvisningar för investeringsprocessen på produktionsenhetsnivå och att uppföljning av dessa ingått i landstingdirektörens granskningsplan. Övergripande anvisningar för investerings- och upphandlingsprocessen, vilka berör medicinteknisk utrustning, är spridda i ett flertal dokument. Det är svårt att få en samlad bild av processen. För att kunna följa upp processen och säkerställa kvalitén bör anvisningar utvecklas och samordnas. Hela processen, från identifiering av behov till att utrustningen levererats och registrerats, bör tydliggöras. Vidare bör tydliggöras hur landstinget strategiskt ser på styrning, prioritering, samordning och uppföljning av investeringar i medicinteknisk utrustning. PwC av 10
10 Vi bedömer att kunskaperna om investeringsprocessen är god vid de granskade enheterna. Den landstingsövergripande rutinen är känd vid produktionsenheterna. Efterlevnaden till landstingets anvisningar bör dock förbättras så att samtliga produktionsenheter använder de anvisade underlagen. Enligt vår bedömning är verksamheterna i stort nöjda med det stöd som erbjuds från stödverksamheterna. 3.4 Sker en tillfredsställande prioritering och samordning av investeringar i medicinteknisk utrustning på olika nivåer inom landstinget? Iakttagelser Identifiering av behov och prioritering Av intervjuerna framkommer att identifiering av behov av investeringar i medicinteknisk utrustning sker på kliniknivå i dialog med MTÖ. Genomgången sker årligen utifrån landstingets fastställda tidsplan. DC har en lokal rutinbeskrivning för hur behovsidentifiering, samordning och dokumentation ska ske. SC har inte tagit fram motsvarande rutinbeskrivning. På produktionsenhetsnivå görs vanligtvis inte någon prioritering. Det sker vanligtvis inte heller någon prioritering på landstingsövergripande nivå. Ett problem som lyfts är att likartade verksamheter/kliniker i de olika länsdelarna tillhör olika produktionsenheter. Det decentraliserade ansvaret medför också att det är svårare att disponera om pengar mellan produktionsenheterna enligt de intervjuade. Som underlag för prioritering krävs att kalkyler tas fram. Enligt anvisningarna ska investeringar överstigande kr beskrivas, dels i de olika styrkortsperspektiven, dels avseende kostnader under livslängden. För investeringar överstigande 1 mkr ska en särskild så kallad LCC-kalkyl upprättas. SC använder inte de anvisade blanketterna, däremot görs enligt uppgift kalkyler för strategiska större nyinvesteringar. Samordning Av intervjuerna framkommer att samordningen av investeringar i medicinteknisk utrustning inom produktionsenheterna varierar, dels utifrån hur stödet organiserats, dels utifrån olika förutsättningar för samordning. Samordningen mellan produktionsenheter uppges vara marginell. Det finns inga uttalade direktiv för samordning av investeringar enligt de intervjuade. Samtidigt kan noteras att det finns kliniker inom olika produktionsenheter med liknande investeringar av medicinteknisk utrustning, exempelvis avseende operationsverksamhet. PwC av 10
11 Efter intervjutillfällena har en ny inköps- och upphandlingspolicy tagits fram. Av policyn framgår att landstinget ska samordna och koordinera inköps- och upphandlingsarbetet. Vad som avses med landstinget framgår inte. Vi kan inte se något tydligt samordningsansvar på landstingsövergripande nivå. Det finns en landstingsövergripande investeringssamordningsgrupp. Gruppen är dock relativt okänd i verksamheterna. Gruppen har inte varit aktiv under Anledningen uppges vara att MTÖ har ett tydligt uppdrag att samordna medicinteknisk utrustning avseende funktionalitet och standard, varför risken för dubbelinvesteringar anses obefintlig. Varken av intervjuerna eller i dokument framgår dock att MTÖ har ett tydligt samordningsansvar. Enligt investeringssamordningsgruppens ordförande kommer gruppens roll att ses över. Inom DC sker samordning mellan kliniker med verksamhet i olika länsdelar. Samordning och prioritering av investeringar som överstiger kronor görs i beredningsgruppen. Inom SC finns inte motsvarande forum för verksamhetschefer för att skapa koncensus kring investeringarna. En anledning som uppges är att verksamheterna inom centrat är så olika och därför kräver olika utrustning. Ansvaret för samordning och prioritering ligger helt på respektive verksamhetschef. I vissa fall ska den medicintekniska utrustningen anslutas till landstingets ITinfrastruktur. Det finns riktlinjer framtagna för vad som ska beaktas av MTÖ och leverantörer i samband med att medicinteknisk utrustning ska anslutas. Dokumentet är, som tigare nämnts, inte uppdaterat. Vid intervjuerna framkommer att MTÖ eftersträvar standardisering av utrustning. Standardisering uppnås dock inte i önskad omfattning, till exempel på grund av olika kulturer och önskemål. Vidare uppges att MTÖ, som stödverksamhet, inte har befogenhet att besluta om standardisering. Vikten av landstingsövergripande standardisering av medicinteknisk utrustning framgår av landstingets patientsäkerhetsberättelse för 2010 respektive Revisionell bedömning Det är enligt vår bedömning viktigt att det finns formaliserade och dokumenterade rutiner för hur prioritering, samordning och dokumentation ska ske. Det finns potential att utveckla och tydliggöra hur samordning och standardisering av investeringar ska ske. Enligt vår bedömning behöver möjligheterna till samordning och standardisering ses över på landstingsövergripande nivå. PwC av 10
12 3.5 Är investeringsprocessen och upphandlingsprocessen kopplade till varandra på ett lämpligt sätt? Iakttagelser Av anvisningarna framgår att upphandlingsprocessen ska initieras genom ett skriftlig godkännande från produktionsenhetschefen. Av intervjuerna framkommer att det är viktigt att kopplingen mellan investeringsoch upphandlingsprocess fungerar bra. Samtliga upphandlingar av medicinteknisk utrustning ska hanteras av Upphandlingscentrum. För att hela processen, från inventering av behov till leverans av utrustning, ska fungera bra krävs långsiktig planering och god kommunikation mellan verksamheten och Upphandlingscentrum. Vidare framkommer att upphandlingsprocessen är en stor del av hela processen från identifiering av behov till leverans av utrustning. Upphandlingsprocessen anses för lång och det saknas tillräckligt bra underlag för Upphandlingscentrum för att kunna planera och prioritera upphandlingarna på ett bättre sätt. För att få en bättre koppling mellan investerings- och upphandlingsprocessen pågår ett förbättringsarbete på Upphandlingscentrum. Även på DC pågår förbättringsarbeten genom försök med så kallad upphandlingskalender, som ska tydliggöra när upphandlingen måste påbörjas för leverans i önskad tid. Kalendern ska bland annat visa objektsprioritering och när avrop eller upphandling ska påbörjas. Investeringskalendern är även tänkt som ett underlag för Upphandlingscentrums planering. Av intervjuerna framkommer att Upphandlingscentrum inte har ett tydligt uppdrag att samordna investerings- och upphandlingsprocessen, men enligt praxis hanterar Upphandlingscentrum samordningen. På Upphandlingscentrum är uppfattningen att verksamheterna behöver ha en bättre framförhållning inför beställning av utrustning. Idag styrs inköpen allt för mycket av budgetarbetet. Hur mycket tid verksamheterna vill avsätta till processerna varierar. Det finns verksamheter som är självkritiska och menar att engagemanget i processerna kan förbättras, till exempel beträffande deltagande i de referensgrupper som ska tillsättas vid upphandlingar. Revisionell bedömning Vår bedömning är att kopplingen mellan investerings- och upphandlingsprocessen kan förbättras genom det förbättringsarbete som pågår beträffande framförhållning och samordning. För att erhålla bra koppling mellan investerings- och upphandlingsprocessen bör de olika kompetenserna i referensgruppen tillsättas i ett tidigt skede. Det är viktigt att ansvariga chefer skapar förutsättningar för erforderliga kompetenser att medverka i referensgrupperna. PwC av 10
Produktionsplanering
www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merKontroll av anställdas bisysslor
Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA
Peder Björn 2014-12-16 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Ärende 7. Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t
Läs merUppföljning av revisionsrapporten "Investeringsprocessen Bollnäs Kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Malin Liljeblad Uppföljning av revisionsrapporten "Investeringsprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Bakgrund, uppdrag och metod...3
Läs merStöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter
Revisionsrapport Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Linda Sandelin IT-specialist Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Landstinget i Östergötland 2013-01-23
Läs merRevisionsrapport - Produktionsplanering
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-09-28 Dnr: RS 2015-271 Regionstyrelsen Revisionsrapport - Produktionsplanering Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma om
Läs merGranskning av upphandlingsverksamhet
Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och
Läs merUppföljande granskning av landstingets strategiska råd och grupper
PROMEMORIA Uppföljande granskning av landstingets strategiska råd och grupper Augusti 2015 Eva Röste Moe, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. GRANSKNINGENS
Läs merChef- och ledarutveckling
Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merHantering av IT-risker
Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning
Läs merLandstingets ärende- och beslutsprocess
LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets
Läs merKontroll av anställdas bisysslor
Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning
Läs merGranskning av upphandlingsverksamheten. Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamheten Nina Törling Erika Brolin September 2018 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2.
Läs merRevisionsrapport Patientdelaktighet Landstinget i Östergötland Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Certifierade kommunala
www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Patientdelaktighet Landstinget i Östergötland Certifierade kommunala revisorer 10 april 2014 Patientdelaktighet Innehållsförteckning 1.
Läs merUppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer
1(5) Landstingsstyrelsen Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer Inledning De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det är en god internkontroll i landstinget.
Läs merMiljöarbetet. Region Östergötland. Revisionsrapport. www.pwc.se
www.pwc.se Revisionsrapport Eva Ogensjö, Cert. kommunal revisor Anders Larsson Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor Miljöarbetet Region Östergötland 27 januari 2015 Miljöarbetet Innehållsförteckning
Läs merFörstudie: Övergripande granskning av ITdriften
Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...
Läs merAvvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Läs merRevisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson 2013-03-14 LiÖ 2013-181 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets
Läs merProjekthantering uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-05-14 Johan Magnusson Rev/18006 Projekthantering uppföljning Rapport 3-18 Projekthantering uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merRevisionsrapport Patientdelaktighet
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 Dnr: RS 2015-214 Regionstyrelsen Revisionsrapport Patientdelaktighet Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY FÖR LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY FÖR LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND 1. BAKGRUND Landstingsdirektören har det formella ansvaret för framtagande av inköps- och upphandlingspolicy och gemensamma regler för anskaffning
Läs merStyrning av behörigheter
Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem
Läs merArboga kommun. Granskning av investeringsprocessen. Projektplan KPMG AB Antal sidor: 5
Granskning av investeringsprocessen Projektplan KPMG AB Antal sidor: 5 firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte och revisionsfråga 1 3. Avgränsning
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens investeringsprocess
Granskning av landstingsstyrelsens investeringsprocess Rapport nr 16/2013 Januari 2014 Jonas Hansson, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1. Rekommendationer... 3 2. Inledning...
Läs merGranskning av upphandlingsverksamhet
Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin C 4 Energi AB och C 4 Elnät AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser
Läs merGranskning av patientnämnden
Revisionsrapport Granskning av patientnämnden Landstinget i Östergötland Eva Andlert Cert. kommunal revisor Christina Widerstrand Cert. kommunal revisor Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor 2013-04-11 Granskning
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens kontroll över ledningssystemet år 2016
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över ledningssystemet år 2016 Rapport nr 06/2016 December 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 14:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merBeredning av beslutat investeringsutrymme
PROMEMORIA Beredning av beslutat investeringsutrymme JANUARI 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Västerbottens läns landsting Diarienr: REV 52:2-2015 Sidan 1 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING...
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens process för fastighetsinvesteringar
Granskning av landstingsstyrelsens process för fastighetsinvesteringar Rapport nr 23/2014 Februari 2015 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Diarienummer: Rev 59:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTNING...
Läs merStyrning av städning i vårdlokaler
www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Cert. kommunal revisor Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Styrning av städning i vårdlokaler Landstinget i Östergötland 11 november 2014 Styrning av städning i vårdlokaler
Läs merGranskning av upphandlingsverksamhet
Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser
Läs merLandstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/17008 Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning Rapport 4-17 2 Landstingets ärende- och beslutsprocess uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för
Läs merRevisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun
Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag
Läs merGranskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor
Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Läs merIntegrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson
Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4
Läs merBudgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisionskonsult Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3
Läs merKrav på riktlinjer vid direktupphandlingar
Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent
Läs merRevisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merPatienssäkerhet - avvikelseoch riskhantering
Revisionsrapport Patienssäkerhet - avvikelseoch riskhantering Landstinget i Östergötland Eva Ogensjö Ceritiferad kommunal revisor Marlen Dagersten Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 22 mars 2012
Läs merGranskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar
Revisionsrapport Granskning av upphandlingsförfarandet inom utvalda nämnder och förvaltningar Svalövs Kommun Fredrik Andrén Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.
Läs merGranskning av styrning och kontroll över verksamhetsövergripande projekt
Granskning av styrning och kontroll över verksamhetsövergripande projekt Rapport nr 09/2013 Oktober 2013 Eva M. R. Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1. Rekommendationer...
Läs merGranskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...
Läs merProjekt med extern finansiering styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merBarnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merGranskning av kommunens hantering av styrdokument
Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......
Läs merRevisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.
Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...
Läs merHalmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning
Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merSamverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad
Läs merI Central förvaltning Administrativ enhet
., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens
Läs merUppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet Simon Lindskog Hanna Franck Larsson December 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Läs merRemisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Läs merLandstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 28/2015 April 2016 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 BAKGRUND...
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av medicinteknisk säkerhet Revisionsrapport. KPMG AB 2009-02-19 Antal sidor: 9
Granskning av medicinteknisk säkerhet Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 2 4. Revisionskriterier 3 5. Ansvarigt politiskt organ
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merRevisionsrapport Granskning upphandling
s revisorer Kmunstyrelsen För känned: Kmunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genfört en granskning av rutinerna för upphandling. Revisionen hemställer att kmunstyrelsen lämnar
Läs merInköps- och upphandlingspolicy konsekvensändring med hänsyn taget till bifallen motion samt förtydligande avseende elektronisk handel
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson 2017-05-30 Dnr: RS 2017-370 Regionstyrelsen Inköps- och upphandlingspolicy konsekvensändring med hänsyn taget till bifallen motion samt förtydligande
Läs merLandstingets revisorer
1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på
Läs merKundfordringar en uppföljande granskning
Kundfordringar en uppföljande granskning Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 03 22 16REV47 2(7) Sammanfattning I vår tidigare granskning av kundfordringar uppmärksammades ett antal risker och
Läs merRevisionsrapport Granskning av projektredovisning
Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merKungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning
Läs merErfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merGranskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...
Läs merRevisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna
Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Malin Liljeblad Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 1.2
Läs merExternt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merOvanåkers kommun. Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionsrapport. KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7
Uppföljning av genomförda granskningar KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning 1 1.1.1 Bisysslor 1 1.1.2 Driftkostnader och investeringar 1 1.1.3 Moms 1 2. Uppdrag
Läs merIT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser
Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merProjekt inom utvecklingsenheten
www.pwc.se Revisionsrapport Projekt inom utvecklingsenheten Johan Lidström Januari 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merGranskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merRevisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning
Läs merKommunens investeringsverksamhet
www.pwc.se Revisionsrapport Clas-Bertil Söderlund Cert. kommunal revisor Maj 2013 Kommunens investeringsverksamhet Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merExtern kommunikation
Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebostäder AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning
Läs merGranskning av Intern kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3
Läs merRevisionsrapport 8/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari Mölndals stad. Granskning av investeringsprocesser
Revisionsrapport 8/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014 Mölndals stad Granskning av investeringsprocesser Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Läs merÖvergripande granskning av IT-driften - förstudie
MISSIV 1(1) 2013-09-04 LJ2013/1116 Landstingsstyrelsen Övergripande granskning av IT-driften - förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har i skrivelse 2013-06-13 redovisat en övergripande granskning
Läs merLandstingets internkontrollarbete år 2012
Landstingets internkontrollarbete år 2012 Rapport nr 33/2012 Mars 2013 Richard Norberg, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1
Läs merGranskning av Samordningsförbundet i Ånge Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Granskning av Samordningsförbundet i Ånge 2016 Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 04 28 17REV40 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och övergripande revisionsfrågor... 3 3 Revisionskriterier...
Läs merRevisionsrapport Avtalstrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Helena Carlson Avtalstrohet Ljusdal Energi AB Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdrag... 1 1.1. Syfte och revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning...2 1.2.1. Kommunala bolag...2
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte
Läs merInformations- och kommunikationsteknologi. Smedjebackens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Informations- och kommunikationsteknologi inom undervisningen Johanna Kemppainen Januari 2016 Smedjebackens kommun Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merReglemente för intern styrning och kontroll
1(6) Reglemente för intern styrning och kontroll Syfte Landstinget är en demokratiskt styrd och skattefinansierad organisation som ger service till länets invånare. Användningen av gemensamma resurser
Läs merUppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar
Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3
Läs merRevisionsrapport Ramavtal Sundsvalls kommun Linda Marklund, Revisionskonsult Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund, Revisionskonsult Ramavtal Sundsvalls kommun Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor Oktober 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merIntern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun
Revisionsrapport Intern kontroll i kommunen och dess företag Anita Agefjäll December/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merInhyrd personal via bemanningsföretag
Revisionsrapport Inhyrd personal via bemanningsföretag Landstinget i Östergötland 2010-08-26 Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander Stefan Knutsson Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merRevisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst- granskning
Läs merFörändring av den politiska organisationen
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs mer