Personer som är hemlösa och missbrukar: Så blir vi behandlade i sjukvården

Transkript

1 Anna Petersson Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning 210 hp Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskapliga metoder med examensarbete, 20 hp, SEL 62, 2012 Handledare: Kenneth Sundh Examinator: Marie Nordfeldt Personer som är hemlösa och missbrukar: Så blir vi behandlade i sjukvården Homeless people and substance abusers: The way we get treated in the healthcare

2 Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser. De flesta menar att de blir både bra och dåligt behandlade, men att de sällan får den hjälp de efterfrågar. Inom vården har enskilda sköterskor och läkare fått beröm för sina insatser, men flera intervjupersoner vittnar om att personalen har ont om tid och missar allvarliga diagnoser. Över 80 procent anser att hemlösa och missbrukare behandlas sämre som grupp. Intervjupersonerna berättar om missade diagnoser, att de hamnar efter i kön på akuten och att de får höra nedsättande kommentarer på sjukhusen. De menar att utseende, dagsform och social status spelar in i bemötandet. Utifrån dessa svar har jag intervjuat experter på vård av hemlösa personer och missbrukare. Experterna bekräftar personernas berättelser. De säger att bristerna i bemötande och hjälp kan bero på att personalen har ont om tid och kan för lite om målgruppen. Jag har jämfört resultatet med stämplingsteorin och organisationsteorin. Stämplingsteorin visar att det ofta uppstår en motsättning mellan de som känner sig som avvikare och det etablerade samhället. Organisationsteorin visar att det byggs upp en intern gruppkultur i slutna organisationer som sjukhus och att det sättet att jobba ibland krockar med verkligheten. Den tidigare forskningen visar att det finns mycket att förbättra när det gäller hemlösa personers möte med vården: Överdödligheten är två till sex gånger högre i gruppen. Många dör i behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation. Forskningen bekräftar också personernas ovilja att gå till läkare. Till sist visar forskningen att man kan uppnå betydligt bättre resultat i sjukvården genom andra sätt att jobba. Nyckelord: Hemlös, missbruk, sjukvård, vårdcentral, akutsjukhus, läkare, sjuksköterskor Keywords: Homeless, abuse, healthcare, care centre, emergency hospital, doctor, nurse

3 Förord Ett varmt tack till alla som har gjort uppsatsen möjlig: Gästerna på Convictus i Högdalen och Klaragården i city som tagit sig tid och på ett öppet sätt delat med sig av sina erfarenheter och berättelser från sjukvården. Min praktikhandledare Dino Gerdin, som kan målgruppen bra och har hjälpt mig ta fram givande frågor, varit flexibel och gjort det enkelt att intervjua gästerna. Min uppsatshandledare Kenneth Sundh som med sin erfarenhet i forskning har hjälpt mig att hitta bra teorier och snabbt finner väsentligheterna. Likaså till forskare Ulla Beijer samt läkare Robert Irestig och Peter Friberg. De har både hjälpt till att hitta forskarrapporter och att ge sin syn på gästernas berättelser. Anna Petersson Stockholm, oktober 2012

4 Innehåll 1. Inledning 4 Syfte 5 2. Metod 9 3. Tidigare forskning Teorier Resultat 29 Så blir vi bemötta i vården Resultat av våra besök i vården 6. Analys Diskussion Referenslista 52

5 1. Inledning Jag går hellre till skomakaren och frågar om jag har ont i huvudet än att jag går till läkaren. Jag känner mig som en övervintrad hippie när jag kommer dit. Det är så skämmigt. Så säger en 50-årig man, en av gästerna på Convictus i Högdalen, när han berättar om hur han ser på att gå till läkaren. Convictus är ett av de ställen i Stockholm dit personer som är hemlösa och missbrukar går för att få mat och kläder under dagen. Jag har gjort min praktik på Convictus. Många av gästerna som kommer dit tillhör de mest sjuka i samhället. Här får de kontakt med läkare som jobbar ideellt och som fångar upp en del som sjukvården missar. När jag har pratat med gästerna och personalen har jag förstått att många som är hemlösa och missbrukar drar sig länge för att vända sig till sjukvården med sina åkommor. Några kommer också tillbaka utan att de tycker att de har fått ordentlig hjälp. Med denna uppsats vill jag därför undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar upplever att de blir bemötta i sjukvården. Problemformulering Situationen för denna grupp är ett relativt utforskat område, men empiriska studier har oftast fokuserat på andra aspekter än hur personerna blir bemötta i sjukvården. Eftersom personerna ofta har kontakt med socialtjänsten, har uppsatsen relevans för socialt arbete. Det här är också en brukarstudie i en målgrupp som är svår att nå. Därför kan uppsatsen utgöra ett bidrag till kunskapsutvecklingen.

6 Syfte Hur upplever personer som är hemlösa och missbrukar att de blir bemötta och behandlade i vården? Upplever de att de får relevant hjälp för de problem de sökt för av vårdpersonalen? Hur ser sambandet ut mellan bemötande och resultat i deras berättelser. Hur ser professionella (läkare och forskare) på deras berättelser? Centrala begrepp Alla intervjupersoner på Convictus och Klaragården är eller har varit hemlösa. Alla missbrukar också alkohol eller droger. Hemlöshet Hemlöshet

7 Missbruk

8 Sjukvård Disposition metod kvalitativa triangulera tidigare forskning Stämplingsteorin teorier Resultatet organisationsteorin

9 de fått relevant hjälp? analysen Hur blir personer som är hemlösa och missbrukar behandlade i vården? Och har diskussionen

10 2. Metod kvalitativa intervjuer. Val av metod triangulering av datakällor triangulering

11 explorativ ansats. deskriptiv ansats Urval Personer som är hemlösa och missbrukar kriterierelaterat typfallsurval diskriminerande uteslutande

12 Experter Irestig Ulla Beijer Peter Friberg, Robert Intervjuer och bearbetning av materialet Intervjuer med gästerna på Convictus och Klaragården semistrukturerad intervju Hur har du blivit bemött? Tror du att gruppen missbrukare och hemlösa blir lika bemötta som andra medborgare i samhället?. om att gå vidare?, Fick du chans att påverka? Fick du remiss eller råd Hur slutade mötet. Vad fick du hjälp med

13 och vad fick du inte hjälp med? Bearbetning av materialet meningskategorisering. meningskoncentrering, Intervjuer med experterna Kunskapsläge och informationssökning missbrukare hemlös hemlöshet missbruk

14 Etiska ställningstaganden individskyddet forskningskravet konfidentialitetskravet nyttjandekravet informationskravet, samtyckeskravet, informerade frivilligt

15 konfidentiellt tas fram till forskning Metodproblem

16 Validitet Validitet innebär att man undersöker det som avses att undersökas. Det är ett mått på trovärdighet och svarar på frågan: Mäts rätt saker? (Neuman 2006, s.188ff) (Thurén 2004, s 26). För att få hög validitet har jag utformat frågeformuläret med både Dino Gerdin på Convictus som har aktuell sakkunskap och Kenneth Sundh som drivit forskning på området. Jag har också valt att triangulera i metoden och att jämföra intervjusvaren från hemlösa och missbrukare med hur experter ser på frågan. Detta för att fördjupa informationen och få en mer mångsidig bild av fenomenet, vilket ökar validiteten (Larsson, s 112). Jag har valt den semistrukturerade intervjun för att både ha möjlighet att jämföra svaren med varandra och ha utrymme för improvisation om det dyker upp intressanta ämnen under intervjuns gång. Den kvalitativa intervjun som metod har hög validitet eftersom den motsvarar mitt syfte och bäst lämpar sig att svara på frågeställningarna i uppsatsen. Ett problem för kvalitativa studier är den yttre validiteten, som handlar om att en studie ska vara generaliserbar (Bryman 2009, s 258). Det finns en tendens bland forskare att använda sig av ett begränsat urval och fallstudier, och så är det även med den här studien. Å andra sidan menar Bryman att validiteten är hög om de iakttagelser och teoretiska idéer som forskaren använder och utvecklar i en studie stämmer bra överens (Bryman 2009, s 257). Trianguleringen och tidigare forskning stöder resultatet av intervjustudien med hemlösa och missbrukare. Merriam beskriver ytterligare ett sätt att förbättra den yttre validiteten: genom att ge en detaljerad beskrivning av det sammanhang som undersökningen genomförs i. Beskrivningen måste specificera allt som en läsare behöver veta för att förstå resultaten (Merriam 1994, s 187). Jag har i studien så långt det varit möjligt beskrivit förutsättningarna för intervjuerna och hur de gick till.

17 Reliabilitet Reliabilitet handlar om hur pålitliga forskningsresultaten är. Det vill säga: är mätningarna korrekt gjorda och skulle resultatet bli detsamma om undersökningen gjordes igen? (Bryman 2009, s 86; Thurén 2004, s 26). Reliabiliteten anses vara hög när resultatet och analysen har gjorts i ett sammanhang. För att reliabiliteten ska vara hög ska en studie kunnas göras om av en annan forskare. Men det är inte möjligt i en kvalitativ studie eftersom det är olika förutsättningar varje gång. Däremot har jag andra saker som vittnar om hög reliabilitet. Dels har jag har gjort många intervjuer, 25 stycken. Dels ger intervjupersonerna intryck av att vara uppriktiga, flera vittnar om att de själva inte alltid varit till sin fördel i mötet. Dels med metoden triangulering, där samtliga tre experter bekräftar de intervjuades berättelser. Tidigare forskning tyder också på att det de berättar stämmer. Därför kan man utgå från att det är hög reliabilitet. När man inte kan göra om en studie på exakt samma sätt får man istället bedöma kvalitén på genomförande utifrån vald metod (Neuman 2006, s 188ff). 3. Tidigare forskning Hemlöshet

18 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Omfattning och karaktär.

19 omfattning och karaktär. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 Hemlösa personers vistelse på sjukhus och antal vårddagar sjukhus. Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på

20 Dödlighet bland hemlösa personer Stockholm, Mortality and cause of death among homeless women and men i Hemlösa personers hälsa och deras syn på sjukvården

21 Synen på läkarmottagningen för hemlösa Pelarbacken bland målgruppen

22 4. Teorier

23 stämplingsteorin organisationsteorier Stämplingsteori Stämplingsteorin kommer från USA. Den används inom sociologi och kriminologi och går ut på att Stämplingsteorin blev populär och utvecklades under 1960-talet, men rötterna kan spåras redan till 1902 då sociologen Charles H Cooley myntade begreppen stämpling avvikarkarriär självbilden

24 Vill bekräfta sin självbild Alla spelar teater Jaget och maskerna symbolisk interaktionism

25

26 Organisationsteori naturliga slutna öppna rationella nyinstutionell analys standarder

27 Ett eget kulturellt system symbolisk interaktionism, Jaget och maskerna

28 Värderingar påverkar hur en grupp behandlas Liten kontroll över själva verksamheten Decoupling

29

30 5. Resultat Om intervjupersonerna jag inte har frågat Personer som är hemlösa och missbrukar berättar: Så blir vi bemötta i vården

31 Omdöme om personligt bemötande Ont om tid berätta vad jag hade för ont. Men vänta, jag fick inte ens Nedsättande kommentarer

32 . Andra får gå före Omdöme om hur personer som är hemlösa och missbrukar behandlas

33 Människor har olika värde Rädsla ligger bakom

34 Synpunkter på sjukvården

35 Personer som är hemlösa och missbrukar berättar: Resultat av våra besök i vården att gå vidare? Fick du chans att påverka? Fick du råd om Fick du den hjälp du ville ha? Fick du någon chans att påverka?

36 Fick du något råd om hur du ska gå vidare? Fick du den hjälp du ville ha? Missad diagnos

37 Fick inte psykologhjälp

38 Fick fel mediciner Fick du den hjälp du ville ha?

39 Samband mellan bemötande och resultat av besöket behövde?. Chans att påverka?, Råd om att gå vidare? Fick du den hjälp du Sammanfattning De flesta intervjupersoner menar att de blir både bra och dåligt behandlade, men att de sällan får den hjälp de efterfrågar. De berättar att de hamnar efter i kön på akuten, att de får höra nedsättande kommentarer på sjukhusen och att vårdpersonalen ibland missar allvarliga

40 diagnoser. 21 av 25 anser att personer som är hemlösa och missbrukar behandlas sämre som grupp i sjukvården. De menar att utseende, dagsform och social status spelar in i bemötandet. Experters syn på berättelserna från vården Ulla Beijer Robert Irestig Peter Friberg Intervjupersonerna berättar att läkare missar diagnoser som lunginflammation och knäckta revben. Hur ser ni på det? Robert Irestig: Ulla Beijer: Peter Friberg:

41 Intervjupersonerna berättar att de hamnar efter i kön på akuten och vårdcentralen. Andra patienter får gå före, trots att de kan ha smärre åkommor. Ulla Beijer: Robert Irestig: Ingen av dem som har bett om tid hos psykolog har fått det. Flera har allvarliga multipla diagnoser, en är paranoid schizoid. Hur ser ni på det? Ulla Beijer: Peter Friberg: Robert Irestig: Över 80 procent av gruppen tycker att personer som är hemlösa och missbrukar blir annorlunda bemötta än andra medborgare. De tycker att de bedöms efter utseende och journal och att sjukvården ofta inte ser missbruk som sjukdom. Robert Irestig: Peter Friberg:

42 Ulla Beijer: Intervjupersonerna berättar att personalen pratar om semester över huvudet på dem. De har också fått kommentarer som han är bara en gammal pundare. Peter Friberg: Hemlösa personer upplever att det beror på vem de möter om de får hjälp eller inte. Hur ser ni på den bilden av professionell sjukvård? Robert Irestig: Ulla Beijer: Peter Friberg: Hur ska vården för personer som är hemlösa och missbrukar förbättras? Peter Friberg: Ulla Beijer: Robert Irestig:

43 Peter Friberg: Sammanfattning

44 6. Analys Hur blir personer som är hemlösa och missbrukar behandlade i vården? Och hur ser resultatet ut av deras besök i vården? Finns det något samband mellan hur de upplever att de blir bemötta och resultatet av deras besök? Tema: Bemötande Jaget och maskerna

45 Omdöme om hur hemlösa personer behandlas som grupp

46

47 Tema: Resultat av besöket. Samband mellan bemötande och resultat. Fick du den hjälp du ville ha?

48 Fick du den hjälp du behövde Fick du chans att påverka?, Fick du råd om att gå vidare? Sammanfattning har du blivit bemött? Hur

49 ha? Fick du den hjälp du ville

50 7. Diskussion

51

52

53 8. Referenslista Alvesson, M & Sköldberg, K (2008). Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Backman, J (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Beijer U (2007). Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus En jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor. FoU-rapport 2007:8. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenhet, Stockholms stad. Beijer U (2009). Läkarmottagningen vid Enheten för hemlösa. Ett samarbete mellan socialtjänst och landsting. Länsstyrelsen och Stockholms socialtjänst. Stockholm. Beijer U, Andréasson S (2009). Physical diseases among homeless people: Gender differences and comparisons with the general populations. Scand J Public Health, 37, Beijer U & Andréasson S (2010). Gender, hospitalization and mental disorders among homeless people compared with the general population in Stockholm. Europ J Public Health, 20, Beijer U, Andréasson S, Ågren G, Fugelstad A (2011). Mortality and causes of death among homeless women and men in Stockholm. Scand J Public Health, 39, Bryman, A (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Liber. Burström B, Schultz A, Burström K, Fritzell S, Irestig R, Jensen J, Lynöe N, Martilla A, Sun S (2007). Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län. Stockholm: Enheten för Socialmedicin, Enhet för Hälsoekonomi, Centrum för folkhälsa. Dalen, M (2008). Intervju som metod. Lund: Gleerups. Denscombe, M (2004). Forskningens grundregler samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur. Engdahl, O, Larsson, B (2006). Sociologiska perspektiv grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur. Forsman, B. (1997) Forskningsetik en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

54 Goffman, E (2000). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma. Goldberg, T (2005). Samhället i Narkotikan. Solna: Academic Publishing of Sweden Organisation och omvärld nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Elektronisk) Nedladdad Tillgänglig: Larsson, S, Lilja, J, Mannheimer, K (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Merriam, S B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Neuman, L W. (2006) Social Research Methods, Qualitative and Quantitative approaches (6th ed). Boston: Pearson/Allyn and Bacon. Nielsen S F, Hjorthøj C R, Erlangsen A, Nordentoft M. Psychiatric disorders and mortality among people in homeless shelters in Denmark: a nationwide register-based cohort study. Lancet. 2011;377: Socialstyrelsen (2011). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär. Lindesberg: Bergslagens grafiska AB. Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Lindesberg: Bergslagens grafiska AB. Swärd, H (1998). Hemlöshet Fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma?. Lund: Studentlitteratur. Thurén, T (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber. Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.