Hur olika kan vi vara och ändå hålla ihop?
|
|
- Gunnar Eriksson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur olika kan vi vara och ändå hålla ihop? Mångetnicitet, demokrati och den liberala staten Li Bennich-Björkman, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1997 års Bertil Ohlin föreläsning En eftermiddag när Dilbers mamma kommer för att hämta Dilber på det kommunala dagiset upptäcker hon att hennes dotter är i full färd med att naken leka mamma-pappa-barn med Olle. Dilbers mamma, som kommer från Turkiet, tar försiktigt upp detta med dagisfröken och framhåller att sådana lekar inte är något som hon önskar att Dilber skall delta i. Fröken svarar då, att dessa lekar är helt naturliga med tanke på barnens ålder och utvecklingsnivå; ja till slut vilar det nästan något vetenskapligt lagbundet över frökens sätt att försvara Dilbers lek. I fortsättningen håller Dilbers mamma tyst. Faridé, som är 17 år, och vars föräldrar är födda i Iran, vill att hennes svenske pojkvän skall sova över. Till hjälp mot sina motsträviga föräldrar tar hon socialtjänsten, som ordnar ett samtal och kallar dit mamma, pappa och Faridé för att förklara att även Faride, har en egen vilja och en egen beslutanderätt. Faridés pappa blir djupt kränkt, inte minst över det faktum att hans auktoritet ifrågasätts i barnens närvaro: Faridés mamma blir förtvivlad och lamslagen när hon föreställer sig sin dotters framtid. Två bilder av vad som ibland i svensk media- och populärdebatt kallas för kulturkrockar. Men också två ögonblicksbilder av den vardagliga maktutövning som företrädare för den svenska staten ägnar sig åt, varje dag, många gånger om dagen, året runt. Bilderna från den offentliga sektorn in action handlar om makten över värderingar, och till sist om kampen om de normer som vi vill skall vara gemensamma för helheten det kitt som binder oss alla samman - och de normer som vi vill ska vara specifika för vår egen grupp eller kulturkrets, och där man i ett heterogent samhälle skall och bör acceptera variation. Det är kring sådana frågor som jag menar att diskussionen kring mångetnicitet, integration och pluralism måste kretsa. Det finns inga givna, och heller inga enkla, svar på frågor som dessa. Verkligheten erbjuder ofta mer än en sida av samma mynt. Väljer staten att förespråka värdemässig integration kan detta leda till legitimitetsproblem, eftersom medborgargrupper vars värdesystem permanent underkänns kan förlora tilltron till de politiska institutionerna. Är det som just nu sker i storstädernas miljonprogramområden, där vad som kan tolkas som en frånvändhet från samhällets gemensamma angelägenheter breder ut sig bland befolkningen, varav många med utländskt ursprung? Förhåller sig staten å andra sidan värdemässigt neutral kan man i värsta fall riskera fragmentisering. Någon slags värdemässig grund måste finnas, någon idé om vad som håller ihop oss i en statsbildning? Men vilket skall innehållet vara i de normer och värderingar som staten skall plädera för; om staten nu överhuvudtaget skall ägna sig åt detta? Finns
2 det någon rimlig grund att hävda att staten skall ta ställning för ett visst innehåll i den privata sfär av livet dit ändå barnuppfostran hör? Finns det vidare någon grund för att staten skall ta ställning för en viss syn på auktoritetsförhållandena inom familjen? Eller rollfördelningen mellan kvinna och man? Eller synen på individen kontra kollektivet? Har vi inte då öppnat för en statsmakt som rört sig långt bort ifrån en liberal tanke om valfrihet och respekt för den enskildes värdemässiga mönster? Politiken Sverige är idag ett mångetniskt samhälle. Inom loppet av femtio år har Sverige omvandlats från ett relativt homogent etniskt samhälle till ett där över 1, 5 miljon har rötter i andra kulturkretsar. Inte minst storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö präglas idag av en etnisk mångfald, som jag tror få kunde drömma om när den första stora flyktingvågen av ester anlände hit Vad innebär det att Sverige från att tidigare ha varit så relativt sett etniskt homogent på så kort tid omvandlats till ett mångetniskt samhälle? För det första är det omöjligt att blunda för att det förekommer en mobilisering med klart rasistiska förtecken, både i Sverige och i grannländerna Danmark och Norge. I kommunalvalet i Danmark gick till exempel Dansk Folkeparti, ett främlingsfientligt parti, kraftigt framåt. Det ryktas att Ian Wachmeister kan vara på väg tillbaka in i politiken, denna gång inte försedd med betjänt men väl med ett antal experter i flyktingfrågan, förmodligen med det som populärt kallas återvandring på dagordningen. På samma gång som det är livsviktigt att vara tydlig när det gäller rasism, är det emellertid också viktigt att den reflexion som är demokratins livsluft inte blir portförbjuden så fort vi närmar oss invandrar- och flyktingfrågor. Det måste ju kunna sägas att mångetniciteten rymmer både gläjdeämnen men också svårigheter; svårigheter som just handlar om det mest besvärliga att förena: kulturell identitet och sätt att leva. Det är också en grov och tror jag farlig förenkling som sker i debatten när främlingsfientlighet alltid jämställs med rasism. Snarare kan man nog se en del reaktioner inför invandring och invandrare som uttryck för en klassoro. Det är ju inte en slump att det är vi som sitter här idag vanligen högutbildade, välbetalda, sällan arbetslösa, säkra i sadeln - -- som är minst främlingsfientliga. Det har vi råd med. Men bland dem som känner tillvaron hotad är det betydligt svårare att vara generös; och speciellt mot dem som man konkurrerar med; om jobben, om bidragen. För det andra har utvecklingen gått mot att storstäderna, inte minst Stockholm, alltmer kännetecknas av en påfallande segregation. Regeringens proposition om invandrarpolitik talar om att Sverige håller på att få en ny underklass. Vissa bostadsområden karakteriseras av en etniskt blandad befolkning, många med låg utbildning. Arbetslösheten är hög, och den politiska alienationen tilltar enligt tillgänglig statistik. Valdeltagandet i kommunalvalen minskar i många av dessa s k utsatta områden. Det finns förstås många förklaringar till varför många
3 invandrare känner en brist på tillhörighet med samhället i stort. En uppenbar sådan faktor är vad som i byråkratiska termer kallas svag anknytning till arbetsmarknaden ; med andra ord en hög arbetslöshet. Man kommer inte in på arbetsmarknaden, ty ofta saknar man de sociala nätverk som skulle underlätta. En annan faktor är områdeseffekter. Man bor segregerat och ofta omgiven av andra som inte heller känner delaktighet. En tredje bidragande faktor- som trots sin vikt delvis är försummad är, tror jag, att mångainvandrare inte ser ett bättre liv för sina barn i det svenska samhället. Man bedömer framgångsmöjligheterna för den nya generationen som sämre än de inföddas. Sverige är inte på det sättet ett öppet samhälle, som jag tror att vissa immigranter uppfattat att USA har varit. För framgång är mycket, mycket viktigt för den som kommer ny till ett främmande land. Många gånger har frågor om överlevnad och mänsklig kamp ackompanjerat livet för flyktingar och människor som väljer att lämna sina hemländer. Med egna ögon har de sett vad pengar, utbildning, positioner och kontakter kan skänka av trygghet och faktiskt frihet. Samtidigt ser nog många inte framgången i första hand för sig själva, men framgång gärna tydlig och yttre sådan - för sina barn. Den kinesisk-amerikanska författarinnan Amy Tan beskriver bokenjoy Luck Club, hur den kinesiska mamma ständigt framhåller sin dotters framgångar i schack och vilken katastrof det är när dottern plötsligt vill sluta och de yttre framgångarna uteblir. Inget att berätta; inget som visar att familjen lyckats. Därför är det mycket illavarslande för vårt politiska system, för demokratin, att andragenerations invandrare alltså barn till invandrade föräldrar visar sig ha sämre utgångsmöjligheter än barn till svenskar. Färska siffror visar också att förstagångsväljare med utländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning än ursprungssvenskarna. Den stora invandringen har alltså skapat en delvis ny klasstruktur i Sverige. För det tredje har Sverige, sedan tjugo år tillbaka, en invandrar- och invandringspolitik vars hörnstenar är jämlikhet, valfrihet och samverkan. När det beslutet fattades 1975, innebar det en radikal omsvängning gentemot tidigare officiella strävanden som framförallt tog sikte på assimilation. Nu var det istället jämlikhet, rätt att behålla samt få stöd och uppmuntran för sin egen kultur som skulle vara ledstjärnan för statens agerande. I efterhand har det ofta sagts att med de nya målen lades grunden till ett mångkulturellt samhälle skriver regeringen i en ny invandrarpolitisk proposition som behandlas i riksdagen om någon vecka. Men hur integrerat har samhället egentligen blivit? På vilka områden tänkte man sig att mångkulturalismen skulle vara vägledande? Tar man detta med kulturell valfrihet på allvar, är det ju faktiskt så att även livsmönster som inte alls överensstämmer med majoritetskulturens skall tillåtas; och det även i mötet med staten. Hur föreställde sig 1975 års beslutsfattare att det skulle klaras av? Den rättssociologiska forskaren Masoud Kamali formulerar det så här: Problemet med integration är mycket mer komplicerat än vad som framgår av den gängse teoretiska och politiska föreställningen om invandrarna som passiva och initiativlösa individer som
4 socialiseras in i det nya samhället. Invandrares specifika kulturella övertygelser, som yttrar sig I ett annorlunda socialt beteendemönster än de inföddas, har tappats bort i diskussionen (UNT ) Kulturella uttryck av det mer oförargliga slaget där man med förtröstan kan se den goda samexistensen spira är man beredd att understödja politiskt; när det gäller matkultur, dans och sång finns det inga gränser för mångetniciteten. Övergår man däremot till att betrakta den del av kulturen som rör grundföreställningar kulturella grundackord kan vi kanske kalla det om hur tillvaron är strukturerad och om hur mänskliga relationer är uppbyggda; kort sagt värderingar som finns inbäddade i Dilbers och Faridés fall, som synen på auktoritet och jämlikhet, över- och underordning, rollfördelningen mellan könen och mellan generationer och synen på individen kontra kollektivet är det stopp. Om detta talar vi mycket litet. Från offentligt håll är det mestadels tyst. Det kanske inte är så märkligt, ty det är när man närmar sig kultur från detta håll som man inser att mångetnicteten har ett pris och att valfriheten har en bortre gräns. För hur olika kan vi egentligen vara när det gäller grundvärderingar och ändå hålla ihop och forma en fungerande samhällsbildning? Utmaningen för det mångetniska samhället är precis denna: att finna en balans mellan det gemensamma och det specifika. Det är ingen lätt balansgång, eftersom det handlar om så grundläggande ting för människor som respekt och identitet å ena sidan och gemensamhet, tillhörighet och ett sammanbindande kitt å den andra. Men varifrån kommer normer och föreställningar? Hur benägen är man att lära om? Kultur som lärande Jag är själv en del av den svenska mångetniciteten. Min mamma är född i Estland, hon flydde hit 1944 och har levt i Sverige, gift med en svensk, i över 50 år. Estland lämnade hon bakom sig; det dröjde ungefär 20 år efter krigsslutet innan hon för första gången återsåg hemlandet, syskonen och föräldrarna. Sitt vuxna liv har mamma levt här. Ändå är det först nu, när jag själv som vuxen åker till det fria Estland och i möten med släktingar, politiker, tjänstemän och vanligt folk konfronteras med de tankemönster och de beteenden som finns där som jag på allvar börjar förstå hennes mer djupliggande föreställningar om världen och om hur samhället och människorna fungerar. Först nu, genom att blicka in i den kulturkrets som präglade henne, en kultur som till stor del kunnat överleva trots ockupationen, blir det väldigt tydligt för mig i hur hög grad mamma är ett barn både av sin tid förstås, men också av sin kultur. För mig är det en illustration och en påminnelse av betydelsen av tidig prägling och det tidiga lärandets betydelse; vad som i sociologisk forskning kallas primär socialisation. För ränderna går inte ur. Forskning kring socialisationsprocesser visar att den kulturella prägling och normbildning som sker i barndomen och ungdomen i framförallt familjen, men också i skolan, i kamratgruppen, genom media och i Sverige inte minst via staten, ofta har så starka effekter att hållningar och föreställningar är svåra att radikalt förändra
5 senare i livet, även om man lever under andra förhållanden och så skulle önska. Vad är svenskt, vad är något annat? Nyligen var jag på en disputationsmiddag. Hon som disputerade var, som alltfler i Sverige är, halvis. Med en pappa som är född i Sverige och en mamma som kommer från Korea, har hon ett mycket svenskklingande namn. Hennes mamma reste sig upp vid middagsbordet liten, späd och mycket koreansk - och höll ett tal till sin dotter som flödade över av en oförblommerad stolthet över sitt fantastiska barn, en stolthet som på sätt och vis gällde hennes dotter men kanske också henne själv, hennes familj som hade lyckats. Jag insåg plötsligt att jag känt Carina i flera år utan att egentligen tänka på henne som koreansk i den kulturella bemärkelsen. På ett mycket osvenskt sätt fanns hos denna koreanska mamma på den svenska disputationsfesten en självklar identifikation med sin dotter: i denna stund smälte de samman till en enda och hon strålar mot de svenska gästerna: se på min dotter; vi har lyckats. Jag uppfattade det som stolthet, men också som förundran inför ett barn som tillägnat sig det främmande. Kanske kan man uttrycka det så som förundran inför ett barn som låst upp de lyckta dörrarna till den främmande kulturen och klivit inte bara in utan också upp. Men framförallt illustrerade detta tal och budskapet i det i blixbelysning skillnaden mellan ett mer familjeorienterat, kollektivistiskt synsätt som ofta dominerar asiatiska och medelhavskulturer och kontrasten till det mer individorienterade, där individen har skarpa konturer, och är klart separerade från sitt sammanhang. Etnologen Åke Daun, ibland tillsammans med Billy Ehn, har sedan det blev mer rumsrent ägnat forskning åt vad som konstituerar det svenska. Just individualism, i bemärkelsen att människor betraktas som existerande inte inom ramen för en helhet utan var och en för sig är, enligt Daun, en typisk svensk grundföreställning. Varje individ ses på något sätt som ett knippe möjligheter och förväntas utmärka sig på något sätt, göra något extraordinärt, bli något, vara unik. Kontrasten till det kollektivistiska mönstret kunde inte vara större. I många av dessa kulturkretsar betraktas inte människan som separerad från sitt sociala sammanhang, som sin familj eller släkt. Individen är en del av familjen, en del som inte kan förstås eller existera utanför den helheten. Synen baseras på roller, permanenta roller som är grund för identiteten inom familjen; rollfördelningen mellan barn-förälder, äldreyngre, kvinna-man. Rollförväntningarna föreskriver vidare ofta bestämda beteenden. Ytterligare ett exempel på i sig mycket olika grundföreställningar ligger i den svenska betoningen av oberoende och självständighet från tidiga år, i kontrast till en mycket starkare uttryckt auktoritetsbundenhet, och hierarkiskt tänkande i medelhavsländerna och även i Asien. I Sverige, och jag minns det även från ett tal som introducerade mig till amerikansk kultur, implicerar detta också
6 oberoende rent fysiskt; klara sig själv, flytta hemifrån tidigt, tjäna egna pengar. Diskussioner som då och då förs i media om ungdomar som bor hemma för länge är ett typiskt uttryck för denna hållning. I andra kulturkretsar vore detta fjärran. Vem är staten? Genom vem eller genom vad lär vi oss vårt sociala systems avgörande beteenderegler? Föräldrar och andra nära vuxna är i många samhällen en mycket viktig källa. I många andra länder fyller fortfarande kyrkan och religionen denna roll. I Sverige är däremot inte minst statens institutioner, vid sidan av familjen och kanske på senare decennier medierna, en mycket viktig arena för kulturell prägling. Det är i de skandinaviska välfärdsstaterna svårt att undvika relationer med staten eller det offentliga där mycket av den sociala omsorgen kanaliseras via staten. Därför tror jag att man kan säga att den snabba utvecklingen från en relativ homogenitet till stark heterogenitet som samhället genomgått kan innebära en större utmaning och omställning för en välfärdsstat än för en mer begränsad stat med färre sociala uppgifter. Vi har en stor stat, där påfallande mycket av medborgarnas välfärd leveras av staten. Därigenom kommer de allra flesta av oss, ibland ofta och intensivt, att personligen stå öga mot öga med staten i dess olika skepnader; när vi har våra barn på det kommunala dagiset, när de går på den kommunala förskolan, i den offentligt finansierade skolan eller när vi behöver hjälp och vänder oss till vårdcentralen, socialkontoret, eller till polisen. Statens företrädare är alltså långtifrån enbart politiker och förtroendevalda. Staten är ju också alla dessa som inom institutionerna genomför politik på gräsrotsnivå; alla de som möter medborgarna i olika roller. Vad som i statsvetenskaplig litteratur kallas gatubyråkrater ger statens politik ett innehåll och staten ett ansikte. Så vill man veta vad staten gör, och vad staten vill, så räcker det inte trots mitt tidigare fokus på politiken att stirra sig blind på denna. Istället måste man också titta in i de ofta svarta lådor som dagis, skolor, socialkontor och flyktingmottagningar är och betrakta dem som har kontrollen över dessa institutioner. Framförallt bör intresset riktas mot den växande gruppen av välfärdsprofessioner de kallas ibland så för att de vuxit fram i ett nära samspel med statens reformverksamhet - som förskolelärare, lärare, fritidspedagoger, socialassistenter. Hur genomför de den beslutade politiken om kulturell valfrihet, integration och pluralism? Professionerna har i den moderna politiken blivit alltmer autonoma. Vilka värderingar binder dem samman? Vilka kulturella grundföreställningar bär de med sig in i sina verksamheter? Hur uttolkar de i sin vardagliga verksamhet vad staten vill? Delvis, men bara delvis, kan man närma sig svaret på sådana frågor genom att undersöka vilka de är. Litet tillspetsat man då säga att det offentliga på gräsrotsnivå ofta är en yngre eller medelålders kvinna med svensk bakgrund, uppväxt i medelklassen. Både klassmässig, könsmässig och etnisk tillhörighet kan uppenbarligen ge vissa nycklar för att förstå den politik den politik som bedrivs. Den sociala homogeniteten i den offentliga sektorn har faktiskt föranlett till
7 exempel den nya invandrarpropositionen att förespråka en rekrytering till statlig förvaltning som speglar den etniska sammansättningen i landet alltså en slags kvoteringstanke inte bara till politiken utan också till byråkratin. Är det då möjligt att urskilja vilka normer som förmedlas i en av de viktigaste institutionerna, nämligen dagis? Etnologen Billy Ehn tillhör de få som genomfört oerhört intressant forskning kring vad som faktiskt händer i mötet mellan dagispersonal, barn och föräldrar och vilka kulturella koder som är föremål för inprägling. Hans slutsats är något som också följs upp i invandrarkommittén Svenska dagis även i Botkyrka - fostrar till svenskhet. Typiska svenska teman återkommer på dagis inte så mycket i form av predikningar uppifrån men som något som visar sig i vad och hur man gör; hur man löser konflikter t ex. Jämlikhet, individualism och oberoende, icke-auktoritet och konfliktundvikande är livskraftiga värden inom den offentliga barnomsorgen, i kontrast mot de hållningar som präglar många av de kulturkretsar från vilka de invandrade barnen kommer. Den präglingen och vad den faktiskt innehåller, är vare sig tydliggjord eller medvetandegjord för de inblandade. Tittar vi alltså på vad staten gör, är det långtifrån kulturell valfrihet som står fram som den bästa beskrivningen. Det finns mycket som talar för, också i andra undersökningar, att offentliga institutioner i sin dagliga verksamhet ägnar sig åt betydande socialisation och normöverföring. Självbilden inom institutionerna är emellertid inte denna. Det är en prägling som sker i icke-principiella termer, utan åthävor och ofta motiverad utifrån utvecklingsmässiga, praktiska eller tekniska argument. Är det ett problem? Mitt svar är att det är ett problem eftersom statens möjligheter till socialisation är så omfattande i en välfärdsstat. grunderna för politiken är oklara: vad betyder integration och vad menas med valfrihet? ingen medvetenhet finns om varför vissa normer anses naturliga ; vissa beteeendemönster rätta? Är vissa grundvärderingar befrämjande för demokratin? Man kan konstatera att den svenska staten långtifrån beter sig värdemässigt neutralt och det på ett område där man till skillnad från en hel del andra just framhållit den principen som den grundläggande och rätta. På samma gång menar jag emellertid att man med fog kan ifrågasätta om jämlikhet och valfrihet är vad som bör eftersträvas när det gäller grundnormer och grundhållningar, om man nu som jag har gjort definierar kultur som något utöver mat, dryck och dans. Det kanske är så, att just demokrati som styrelseskick blir mer stabilt och har bättre överlevnadschanser, om medborgarna hyser vissa grunduppfattningar, grunduppfattningar som vilket jag försökt visa är en produkt av kulturell prägling från skilda håll? Redan för drygt 30 år sedan visade de amerikanska statsvetarna Gabriel Almond och Sidney Verba i ett på samma gång banbrytande och mycket kritiserat verk, att de stabila demokratierna kännetecknades av vad de kallade en civic culture ; en politisk kultur som präglades av
8 vissa grundföreställningar: en tro på sig själv och sin egen förmåga, en brist på auktoritetstro, etc. I deras efterföljd har Robert Putnam visat att grundhållningen tillit och förtroende för andra människor hänger nära samman med en fungerande demokrati. Mycket annan forskning stöder dessa slutsatser. Vad dessa forskare och andra visar är hur upplevelser, erfarenheter och lärande i icke-politiska, privata, delar av tillvaron spiller över och blir väsentliga för vad som sedan händer i den politiska sfären; ett barn som fått delta i rådslag hemma får en bild av sig själv som en som faktiskt räknas och blir i det offentliga livet någon som bär upp demokratin genom sitt deltagande. För demokratin som styrelseskick är det alltså inte likgiltigt om medborgarna bär på föreställningar om att auktoriteter kan ifrågasättas eller om de betraktar andra som de som bestämmer. Det är inte likgiltigt om man ser sig som någon som kan göra självständiga bedömningar; jag räknas. Vad jag vill ha sagt är att det finns vissa grundföreställningar där en statlig normöverföring kan motiveras utifrån ett överordnat värde om demokratisk stabilitet och som därigenom skulle kunna utgöra det gemensamma kitt vars konkreta innehåll måste definieras. Det innebär inte, att vi nödvändigtvis skulle komma fram till att det är just de svenska normerna som är de mest främjande. För att ta ett exempel, så tror jag att den mer och mer framväxande individualismen i västvärlden; inriktning mot prestation och oberoende genemot andra, visserligen tenderar att skapa starka och kompetenta individer. Men frågan är vad som händer på längre sikt - med samhällsgemenskaper och social tillhörighet. För närvarande finns det siffror som visar en sjunkande trend när det gäller medlemskap i organisationer och politiska partier, trots att utbildningsnivån är högre än någonsin förr. Ensam är stark är ingen bra utgångspunkt för ett politiskt deltagande i kollektiva former. Den sociala inneslutning som många andre kulturkretsar omfattar ter sig som en väl så viktig förutsättning för en fortsatt demokrati. Att offentliga institutioner i sin dagliga praktik ägnar sig åt viss normpåverkan skulle kunna legitimeras när det gäller vissa kulturella grundföreställningar med anknytning till demokratisk stabilitet. Däremot måste såväl politiker, professionella och medborgare föra diskussioner om vilka dessa skulle vara och varför. Det är inte säkert att enighet alltid skulle råda. Men det skulle vara ett sätt att visa att man som demokratisk stat tar den kulturella pluralismen på allvar.
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Demokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA
Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Flickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Landstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Strategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Segregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Det svenska samhällskontraktet
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016
Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens
NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Förändringar i Lpfö 98
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
Bilder av arbete för social hållbar utveckling
Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla
Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare
17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Värdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011
Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Kl. 08.15-10.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade
Vad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.
2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson
www.tris.se info@tris.se
https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!
Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Det sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Inledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då
Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera
Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.
Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!
VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Samtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Demokratiutveckling och medborgardialog
Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.
kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Digital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.
Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan
Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg
Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya
FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri 25 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Värdegrundsforum 14 september
Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet
Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Svensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Förskolan Frö & Freja
Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-
en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda
Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:
Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig
Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson
Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen En majoritet av svenska folket är beredda att hjälpa de människor som flyr. Flera vill
ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Små barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29
OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik
Intervju med Anders Bergman
Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering
Samverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.
FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle
Demokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande