Slutrapport. Nätverk Handel Malmö

Transkript

1 Slutrapport Nätverk Handel Malmö

2 KORTFAKTA OM PROJEKTET Projektnamn: Nätverk Handel Malmö Projektanordnare: ABF Malmö Projektperiod: 04/01 05/06 Total projektkostnad: tkr För mer information, kontakta: Christina Merker-Siesjö, Benedicte Villemoes eller Maria Bielke Telefon (Maria Bielke telefon ) E-post: christina.merker-siesjo@abf.se, benedicte.villemoes@abf.se, maria.bielke@spray.se Rapportförfattare: Benedicte Villemoes och Maria Bielke Övriga rapporter eller annat material från projektet: Målutvärdering (Eva Friis). Extern utvärdering som levereras i augusti: Intervjuer med styrgrupp och kursdeltagare (Per Wickenberg (Lunds universitet) och Justus Aurell (Malmö högskola)) 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. INLEDANDE SAMMANFATTNING PROJEKTIDÉN PROJEKTETS HUVUDSAKLIGA SYFTE OCH INRIKTNING PROJEKTETS UPPLÄGG Arbetsformer, metoder och insatser Översiktlig tid- och aktivitetsplan Uppföljning, dokumentation och utvärdering PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Projektorganisation Hinder och problem med genomförandet av projektet Beskrivning av arbetet med de deltidsarbetslösa Beskrivning av arbetet med butikscheferna Slutsummering av aktiviteter efter halvårsrapporterna Aktivitet/delprojekt för begränsad grupp av deltagare Öppna projektaktiviteter Gjorda insatser för synliggörande och spridning av projektet RESULTATREDOVISNING OCH RESULTATANALYS Externa utvärderingar av projekt Nätverk Handel Malmö - preliminär förhandsrapport, maj Intern utvärdering av kurserna SLUTSATSER OCH FÖRSLAG BILAGOR

4 0. INLEDANDE SAMMANFATTNING Nätverk Handel Malmö är ett samverkansprojekt mellan tre av arbetsmarknadens parter inom branschen handel, Arbetsförmedlingen Malmö, Svensk Handel Malmö och Handelsanställdas förbund avdelning 1. Folkbildningen representeras av ABF Malmö och Malmö Folkhögskola. Projektägaren ABF Malmö fungerar som en neutral plattform från vilken projektet utgår. En av de viktigare ingredienserna i projektet är just samverkan över gränserna. Projektet finansieras av Arbetsförmedlingen Malmö, HelaProjektet och ESF Skåne Projektets mål var att minska deltidsarbetslösheten och timanställningarna inom handeln. Projektet har arbetat med och prövat två verktyg, dels kompetensutveckling för deltidsarbetslösa inom handeln och dels nätverksbildning. Totalt har 87 deltidsarbetslösa studerat i projektet. Projektet har även arbetat med kartläggning av de deltidsarbetslösas situation och butikschefernas situation. Extern utvärderare av projektet var Lunds universitet. Deltidsarbetslöshet är ett komplext problem som kräver engagemang i alla tre perspektiv, arbetsgivar-, arbetstagar-, och samhällsperspektivet för att kunna lösas. Vi har på ett tydligt sätt haft med alla tre perspektiv i projektet. Vi har dock främst arbetat med individperspektivet genom att testa en ny utbildningsmodell med god plats för individuella lösningar och personlig utveckling för deltidsarbetslösa inom handeln. Syftet med utbildningen var att öka kursdeltagarnas möjligheter till önskad arbetstid genom ökad kompetens i handelsinriktade ämnen. Utbildningarna, med bland andra ämnena danska, företagsekonomi, säkerhet och kundservice, har varit flexibla och anpassat sig efter kursdeltagarna. Detta är en förutsättning för att de över huvudtaget ska kunna gå en utbildning då de har oregelbundna arbetstider. Utbildningarna har fungerat väl och kursdeltagarna har erhållit ett kursintyg de kan visa nuvarande arbetsgivare eller en framtida. Drygt hälften, 57 %, av deltagarna tyckte sig ha nytta eller mycket nytta 1 av utbildningen i sitt arbete och 13 % svarade lite nytta eller mycket lite nytta. Resten svarade varken eller på frågan. Utbildningen har gett resultat i ökad arbetstid men även på det personlig planet med ökat självförtroende. Av de 87 kursdeltagarna har 55 % nått sitt mål eller ökat sin arbetstid. Utbildningarna har dock inte bara gett deltagarna ökade kunskaper utan deltagandet har även stärkt deras självförtroende. Något projektet vill poängtera är vikten av det personliga individuella stödet för att nå en förändring. Arbetet med handlingsplan, vägledningssamtal/coachning, CV och löpande allmän kontakt har visat sig mycket viktigt och dessutom uppskattat av kursdeltagarna. Att tillhöra ett sammanhang, bli sedd, hörd och respekterad är stärkande för självförtroendet, inte minst för kvinnor ur ett jämställdhetsperspektiv. För att nå varaktiga förändringar har projektet har även arbetat med nätverksbyggande. Ett nätverk med butikschefer har startat och har vid projektets slut hunnit träffats 3 gånger. Projektets kontaktpersoner för de fem Af-kontoren är ett annat exempel på projektets nätverk. Förhoppningen är att nätverken fortsätter att träffas även efter projektets slut. 1 Varje kurstillfälle utvärderades internt genom enkät. Totalt 154 svar (varje kursdeltagare läste flera ämnen). Skala 1-5 där 1= inte alls nytta i arbetet och 5=mycket nytta i arbetet. 3

5 1. PROJEKTIDÉN PROJEKTETS HUVUDSAKLIGA SYFTE OCH INRIKTNING Projektets huvudsakliga syfte är att sänka deltidsarbetslösheten för inom handeln. Då deltidsproblematiken främst berör kvinnor finns det ett inbyggt jämställdhetsarbete i projektet. Handeln är en bransch som befinner sig i stark förändring, både vad det gäller verksamhet och arbetsmetoder. Dessa förändringar beror bland annat på att Sverige blivit medlem i EU och, för oss i södra delen av Sverige, på broförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn. Handeln i Malmö har alltid influerats av omvärldens utveckling. De senare årens inköpsutbyte Danmark Tyskland och den ökade turismen medför andra krav på service. Det är en stor nyetablering av butiker på gång i Malmö. Malmö Stad har avdelat mark och större butikskedjor passar på att etablera sig. Närheten till Danmark och ökad handelsturism mellan Malmö och Köpenhamn ger goda utvecklingsmöjligheter. Kvinnor anställs i större utsträckning än män på deltid med små möjligheter att påverka sina anställningstimmar. Kvinnor är också överrepresenterade i tidsbegränsade anställningar. Män däremot tillsvidaranställs i högre utsträckning på heltid. De vanligaste tidsbegränsade anställningarna inom detaljhandeln är behovsanställningar och vikariat. Enligt mångas uppfattning ledde avskaffandet av affärstidslagen 1972 till att behovet av tillfälliga anställningar och deltidsanställda ökade. Arbetarnas Bildningsförbund i Malmö (ABF Malmö) har ett antal lokalt anslutna fackliga medlemsorganisationer. En av dessa är Handelsanställdas förbund avdelning 1. ABF Malmö är väl införstådd med problematiken kring deltidsarbetslöshet inom Handeln och är även engagerad i jämställdhetsfrågor. Efter att ABF Malmö hört talas om möjligheten att driva projekt i dessa frågor tog man, tillsammans med Malmö Folkhögskola, kontakt med Handelsanställdas förbund, Arbetsförmedlingen och Svensk Handel. 2. PROJEKTETS UPPLÄGG Projektets syfte: Syftet är att förbättra arbetsvillkoren för deltidsarbetslösa inom handeln när det gäller arbetstid, utbildning och lön. Då deltidsproblematiken främst berör kvinnor finns det ett inbyggt jämställdhetsarbete i projektet. Kommentar till Syftet: Projektet har arbetat utifrån syftet ur ett individperspektiv. Genom kompetensutveckling och nätverk kan den deltidsarbetslöse öka sin arbetstid eller få nya arbetsuppgifter och därigenom även höja sin lön. Huvudmål Projektets huvudsakliga mål är att minska deltidsarbetslösheten inom handeln. Målet är även att minska timanställningarna inom handeln. Kommentar till Huvudmålet: Målet är förtydligat att 60 % av kursdeltagarna i projektet skall vara utskrivna ur Arbetsförmedlingen och att de inte längre nyttjar a-kassan vid projektets slut. Delmål för att uppnå huvudmål 4

6 1. Öka kunskapen hos arbetsgivare och anställda om arbetsmiljöns betydelse och effekter för individ och företag 2. Undersöka 250 anställda inom handeln och därigenom hitta lösningar på deltidsarbetslöshets- och jämställdhetsproblematiken deltidsarbetslösa/timanställda ska genomgå bransch- och individanpassade kompetenshöjande insatser och/eller utbildning i basämnen och andra kompetenshöjande ämnen för individen 4. Alla deltagare ska inom projektets ram utforma sin egen handlingsplan 5. Sänka sjuktalen 6. Bygga nätverk inom handeln för att underlätta för erfarenhetsutbyte mellan arbetsgivare 7. Utöver utbildningar kommer tillfälle ges till praktik på andra arbetsplatser inom handeln 8. Nå varaktiga förändringar Kommentarer till delmålen: Punkt 1. Arbetsmiljö har funnits med som en av modulerna under kursen Stresshantering. Punkt 2. Personliga intervjuer har genomförts med 159 deltidsarbetslösa inom handeln kring möjligheter och hinder för önskad arbetstid. Punkt 3. Det blev 87 deltidsarbetslösa som fick utbildning. Punkt 4. Nästan samtliga utformade sin egen handlingsplan. Punkt 5. Projektet har inte arbetat aktivt med att sänka sjuktalen. Dock ser vi sänkt sjuktal som en trolig effekt av utbildningen i stresshantering. Punkt 6. Projektet har byggt ett fungerande nätverk bestående av 10 butikschefer. Punkt 7. En kursdeltagare har genomgått praktik. Punkt 8. Projektet har åstadkommit positiva förändringar och vi hoppas att de dessutom är varaktiga. Förväntade långsiktiga effekter av uppnådda mål: Ökad jämställdhet och jämlikhet inom handeln då anställningsform, arbetstid och lön förbättras för handelsanställda Ökad status i branschen genom att stärka de anställdas kompetens och anställningsvillkor Minskning av löneskillnaderna mellan män och kvinnor Fler män i handeln genom ökad status och bättre anställningsvillkor Minskning av sjukskrivningarna inom branschen Färre arbetsskador För att nå varaktiga förändringar för deltidsproblematiken ska projektet: Främja samarbetet mellan den lokala fackliga organisationen, lokala arbetsgivaren och arbetsförmedlingen Sprida goda metoder till arbetsgivare, fackliga organisationer och arbetsförmedlingar Projektet i stort arbetar med och utifrån de tre perspektiven Individ, Samhälle och Arbetsgivare. Vi har haft riktade aktiviteter som vänder sig till antingen enskild grupp eller en kombination. Målgrupp måste alltså sägas vara alla tre grupper som representerar de tre perspektiven. 2.1 Arbetsformer, metoder och insatser Kompetensutveckling för deltidsarbetslösa Kompetensutveckling för deltidsarbetslösa med oregelbundna arbetstider kräver flexibelt upplägg. Projektet har tagit fram en ny utbildningsmodell som är väl anpassad efter de deltidsarbetande inom handeln. Detta för att de över huvud taget skulle ha en möjlighet att genomgå kompetensutveckling. Det var även viktigt att utbildningen inte krockade med arbetet då de skulle studera under icke-arbetstid. Vi 5

7 var tydliga gentemot kursdeltagarna att de alltid skulle prioritera arbete framför utbildning om fler timmar erbjöds. Det vi anpassade i upplägget var: Tiderna kursdeltagarna fick välja mellan kl eller Tiderna var dessutom förlagda vid två skilda dagar. Morgontiden var mest populär då de efteråt kunde gå till arbetet som ofta började kl. 10. Längden Då kursdeltagarna har svårt att vara uppbokade flera timmar pga. arbetet var 1.5 tim. lärarlett och 6 timmars självstudier. De fick särskilda uppgifter att arbeta med dessa 6 timmar, ex. mäta kundströmning i sin butik, läsa litteratur eller träna avslappningsövningar. Fristående moduler Varje kurstillfälle var fristående så att de inte skulle halka efter om de missat en modul pga. arbetet. Missad modul kunde de ta igen vid ett senare tillfälle. Varje modul upprepade sig De hade två tillfällen att välja på varje vecka. Efter slutförd utbildningsperiod på 12 veckor började utbildningen om igen. De kunde då ta igen eventuella missade moduler. Kursdeltagarna behövde inte föranmäla sig till varje kurstillfälle. Detta för att undvika ytterligare stressmoment om arbetsgivaren ringde och bad dem arbeta extra samma dag. Närvarolistor skrevs på varje utbildningstillfälle och projektledarna förde sedan över dessa i varje kursdeltagares individuella närvarorapport. Genom att varje modul var fristående och det kunde vara olika kursdeltagare varje utbildningstillfälle hade projektet ingen uppföljning i grupp av hemuppgifterna. Kursdeltagarna kunde däremot boka utbildaren för enskild genomgång. Kartläggningen Intervjuerna genomfördes av projektledarna och bestod av enskilda intervjuer 2 med 159 deltidsanställda (22 män och 137 kvinnor) och lade grunden för utbildningen, både innehåll och upplägg. Intervjuer gjordes även med 22 butikschefer 3. Nätverk Nätverket med 10 butikschefer har blivit etablerat och de har under ett halvår träffats tre gånger och består av de butiker där projektets kursdeltagare arbetar. Deltagarna turas om att vara värd för nätverksträffarna. Deltagarna driver olika typer av butiker (kläder, dagligvaror, fackhandel etc.) men verksamheterna är tillräckligt lika för att de lätt ska kunna applicera idéer och lösningar till den egna verksamheten. Medlemmarna har olika drivkrafter, eller syften med sitt deltagande, men gemensamt är att de alla vill utveckla sig och sin verksamhet. De är nyfikna på varandras lösningar och idéer kring gemensamma problem. Även Arbetsförmedlingen skapade ett nätverk för att arbeta med rekryteringen av deltagare till projektets kompetensutveckling bland de registrerade deltidsarbetslösa. Nätverket bestod av en arbetsförmedlare från var och en av de fem fullservicekontoren och träffades ett flertal gånger tillsammans med projektledarna. Att kontoren ligger i samma stad, Malmö, borgar inte för att de har samma rutiner i arbetet. Genom nätverket kunde de ta del av varandras lösningar och idéer. Ett mer informellt nätverk bildades även mellan kursdeltagarna som kunde byta erfarenhet, ge tips och få råd från någon i samma situation som de själva. Projektets styrgrupp. Genom att träffas en gång i månaden och, förutom sedvanligt styrgruppsarbete, diskutera kring två gemensamma ämnen (deltid och jämställdhet) ökar även förståelsen och respekten för 2 Se bilaga 1. Intervjumall individ 3 Se bilaga 2. Intervjumall arbetsgivare 6

8 varandras perspektiv och utgångspunkt. Ökad förståelse ger större möjlighet till gemensamma lösningar. Här kunde även annan information bytas som var i angränsning till projektet vilket ger ett viktigt mervärde. Emma Carlström, Nätverk Handels Kronoberg, tog initiativ till ett nationellt nätverk, Nätverk Handel Sverige, med de projekt som arbetat inom branschen handel. Nätverket har träffats ett antal gånger och delat erfarenheter, varit varandras bollplank och hjälpt varandra driva projekten vidare. Samarbetet har varit mycket värdefullt. Nätverket ska även hålla en nationell konferens 3 november -05 i Stockholm. Jämställdhet Det finns ett strukturellt jämställdhetsproblem i samhället vilket påverkar de deltidsarbetslösa kvinnorna på ett individuellt plan. Projektet har därför valt att även arbeta med jämställdhet ur ett individperspektiv för att därigenom förändra strukturen. I utbildningen har jämställdhetsperspektivet funnits med och genomsyrat alla ämnen. Exempelvis har ämnet Kundservice tagit upp kvinnors och mäns olika rörelsemönster i butik och i stresshantering gick utbildaren igenom de olika stressreaktionerna och skillnader i ansvarsfördelningen i hemmet. Berit Ås Härskartekniker har också ingått i ämnet stresshantering. Inför varje kursstart gick projektledarna igenom med varje utbildare projektets jämställdhetsperspektiv. Det var viktigt att förankra jämställdhetsaspekten hos varje utbildare för att säkerställa att perspektivet genomsyrade utbildningen. Genom att medvetandegöra skillnader och deras orsaker samt likheter, såväl på ett individuellt plan som på ett strukturellt, kan långsiktiga förändringar uppnås. För att nå mer direkta effekter på just de individer som gått utbildning hos projektet har vi valt att arbeta med självförtroendehöjande aktiviteter, såsom handledningssamtal och individuell handlingsplan. Att prata med andra som är i liknande situation, och därmed få bekräftelse, är något som deltagarna själva nämnt som särskilt betydelsefullt 4. Genom den personliga handledningen och handlingsplanen har kursdeltagarna själva kommit igång med att arbeta utifrån konkreta aktiviteter som alla syftar till att de ska nå sitt mål, önskad arbetstid. Det ligger ett stort värde i att formulera sina mål, skriva ner dem på ett papper och ta itu med konkreta aktiviteter som kan bockas av när de är genomförda. Det är viktigt att hjälpa individen att se flera möjligheter, flera vägval i sitt arbetsliv. Ett sätt är genom faktainhämtning. Flera kursdeltagare hade funderingar och idéer på vad de skulle vilja arbeta med på nuvarande eller på annan arbetsplats. Tankarna och funderingarna kommer dock ofta inte längre än till just funderingar. Det är därför viktigt att ta reda på fakta för att kunna bestämma sig för vad man vill göra och sedan genomföra det. Det är mest kvinnorna som sitter i kassan och har deltid medan männen arbetar på golvet som säljare och har heltid. Flera butikschefer angav i intervjuerna 5 att de inte hade en lokal jämställdhetsplan utan att den fanns centralt. De såg heller inte jämställdhet som något problem eller något de behövde hjälp med. De deltidsanställda tog ofta även upp åldersdiskriminering som en svårighet. När man närmar sig 40 år blir det svårare att få arbete. En butikschef sade att de inte ville att de anställda skulle stanna för länge då varorna de sålde vände sig till ungdomar och då måste säljaren matcha kunden. Hälsofrämjande inriktning Ett av de ämnen projektet erbjöd, efter förfrågan av de deltidsarbetslösa, var Stresshantering. Detta ämne handlade främst om att hjälpa kursdeltagarna förstå stressignalerna, förstå vad stress egentligen är och vilket syfte stressreaktionen har i kroppen så att de lättare kunde hantera kroppens reaktioner och förebygga de skadliga effekterna. Kursen gav även deltagarna de verktyg de behöver för att förebygga 4 Från avslutningssamtalen med kursdeltagarna. Se bilaga 3. Avslutningssamtal 5 Projektet intervjuade 22 butikschefer vars anställda gick i utbildning i projektet. 7

9 stressen och verktyg att hantera de stressreaktioner de inte kunnat förebygga. Exempel på enskilda moduler är kost, motion, mental träning, sömn, massage och avslappning. En kursdeltagare slutade röka och började äta havregrynsgröt till frukost. En annan ställde mer rimliga krav på sig själv, fick lättare att prioritera och stressade mindre. Hon hade tidigare problem med magont men som nu blev betydligt bättre. Kontakt med butiker under etablering Malmö är en expansiv stad och nya stora butiksområden, som Svågertorp, lockar flera stora kedjor att etablera sig. Viss kontakt har hållits med dessa, delvis direkt och delvis via Af. Tanken var att både marknadsföra våra kursdeltagare för rekrytering men även att föra en dialog med dem kring fördelningen heltids- och deltidstjänster. Svårigheten har dock varit att få deras uppmärksamhet när de har det som mest stressigt, dvs. när de ska öppna ny butik. Därför blev det mest kontakt kring rekrytering. Seminarier, mingelträff och frukostmöten Under projektet har vi haft två frukostmöten med butikschefer. De som kom bildade kärnan i butikschefsnätverket som träffats tre gånger under projekttiden och planerar att träffas igen i augusti. Som avslutning på utbildningen hade vi en mingelträff för kursdeltagarna. Med var även utbildarna och styrgruppen. Syftet var dels att få en trevlig avslutning på utbildningen, med underhållning och dels som kick-off med information inför det fortsatta arbetet i projektet. Projektet har hållit ett seminarium med inriktning mot handeln och hade Fredrik Bergström, Handelns utredningsinstitut (HUI), som huvudtalare. Seminariet handlade om handelns utveckling lokalt i Malmö och regionalt i Skåne. Gästerna fick även träffa kursdeltagare och en medlem i butikschefsnätverket vilka berättade om hur projektet påverkat dem i sitt yrke och som person. Seminariet gav en hel del nya kontakter, för både projektet och seminariedeltagarna. Avslutningsseminariet 15 juni riktade sig främst mot andra branscher än handeln. Syftet var att sprida resultat, idéer och förslag på lösningar. Medverkade gjorde Kenth Pettersson (Arbetsmiljöverket), Christer de la Motte (Safe Care AB) 6 och Lena Frisk (Frisk & Scen Produktion). Runt 50 kom och seminariet blev uppskattat. 2.2 Översiktlig tid- och aktivitetsplan Januari - Mars Planering och projektstart Utformning av informationsmaterial som hemsida och broschyr 15 st. informationsmöten på Af-kontoren med deltidsarbetslösa Enskilda intervjuer med deltidsarbetslösa, kartläggning och rekrytering omgång 1 Planering av utbildning omgång 1, utbildare, upplägg och innehåll April - Juli Start av utbildning för 50 deltagare 2 st. informationsmöten på Af-kontoren med deltidsarbetslösa Handlingsplaner och uppföljningssamtal med kursdeltagarna 6 Kommuner i samverkan för att minska kostnader. Projekt finansierat av bl.a. HelaProjektet. Anordnare: Örkelljunga kommun tillsammans med Bjuv och Båstad 8

10 Augusti - September Start av utbildning för 31 deltagare Uppföljning och utvärdering av utbildningsinsatserna Oktober - December Frukostmöte för arbetsgivarna Start av utbildning för sista utbildningsomgången, 6 deltagare Start processutvärdering Start utbildningar i säkerhet 2005 Januari Februari Avslutande av utbildning Avslutande mingelträff med kursdeltagare, utbildare och styrgrupp Uppföljning och utvärdering av utbildningsinsatserna Första träffen med arbetsgivarnätverket Kartläggningsintervjuer med butikschefer Mars - April Två träffar med arbetsgivarnätverket Seminarium riktad mot handeln Sammanställning utvärderingar, samtal och intervjuer Maj Juni 2005 Avslutningsseminarium riktad även mot andra branscher än handeln Slutdokumentation och slutrapport 2.3 Uppföljning, dokumentation och utvärdering Den externa utvärderingen genomförs av Lunds universitet och Malmö högskola. Varje enskild kurs utvärderas internt av projektledarna själva i enkätform. Projektledarna har även genomfört en avslutande utvärdering i intervjuform med varje kursdeltagare. Processutvärdering Denna utvärdering utförs av Lunds universitet (Per Wickenberg) och Malmö högskola (Justus Aurell). Detta är en egenutvärdering av projektprocesserna genom projektledarna som handleds av Per och Justus. Det som utvärderas är alla processer, metoder och innovationer i projektet. Vi har träffats 10 gånger á 2 timmar. Sedan har vi projektledare sammanställt anteckningarna inför följande träff. Målutvärdering Utförs av Lunds universitet (Eva Friis under handledning av Per Wickenberg) Eva har genom en enkät som kursdeltagarna fått fylla i inför utbildningsstart och efter avslutad utbildning kartlagt utbildningens måluppfyllnad. Utbildningsdeltagarna valdes ut genom intervjuer av projektledarna, i samarbete med Arbetsförmedlingen. Resultatet blev 87 deltagare, varav 82 kom att genomföra den planerade utbildningen. Av dessa har 57 respektive 46 personer besvarat den externa enkäten vid utbildningsstart respektive vid utbildningsavslut. 9

11 Kursutvärdering Utförs av projektledarna internt. Efter varje genomförd utbildningsperiod får kursdeltagarna besvara en enkät baserad på det ämne de just läst. Här utvärderas samtliga moduler i utbildningen (12 moduler per ämne) men även förväntningar på utbildningen, nytta i arbetet och utbildningsmaterial utvärderas bland annat. Enkäterna har sedan sammanställts i Excel och bearbetats i Pivottabeller av projektledarna. Kartläggning arbetsgivare Projektet har genomfört 22 intervjuer med arbetsgivare. Intervjun har följt en enkät med öppna svar som projektledaren fyllt i. Frågorna har handlat bland annat om arbetsorganisation, jämställdhet, deltidsanställning och framtiden. Avslutningssamtal kursdeltagare Av de 87 kursdeltagarna har slutsamtal hållits med 71. Bortfallet är främst de som nått önskad arbetstid och avbrutit utbildningen eller avbrutit av andra orsaker. Samma frågor har ställts till alla med en enkät med öppna frågor som projektledaren fyllt i. 3. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Projektorganisationen hölls tämligen intakt genom hela projektet. Vi var två projektledare med samma ansvar och uppgifter och en chef som representerade ABF i egenskap av projektägare. De externa utvärderarna har varit med i projektet ganska från start. Några övriga externa samarbetspartners var inte tilltänkta. 3.1 Projektorganisation Projektgrupp: Christina Merker-Siesjö ABF Malmö, Projektägare Benedicte Villemoes ABF Malmö, Projektledare Maria Bielke ABF Malmö, Projektledare * Sonja Sennevall ABF Malmö, ekonom * Från den 1 maj 2005 har Maria Bielke varit graviditetsledig på heltid. Hon har ändå fortsatt visat stort engagemang och gett konstruktiva kommentarer till slutrapporten. Projektägaren och projektledarna har haft regelbundna möten för avstämning, arbetsfördelning och prioriteringar. Styrgrupp: Jörgen Schultz Svensk Handel, Regionchef för region Syd Gunilla Johansson Handelsanställdas förbund, Ombudsman Lena Ingvarsson Arbetsförmedlingen Stortorget, Kontorschef Gunilla Lindberg Arbetsförmedlingen Stortorget, Arbetsförmedlare Gudrun Magnusson Malmö folkhögskola, Rektor Kristina Molin-Hansson ESF-rådet Skåne, Koordinator Styrgruppen har haft möte en gång per månad. Vi har dock mycket kontakt löpande med respektive medlem i styrgruppen mellan dessa månatliga möten. En mycket aktiv grupp som är mycket värdefull för projektet. Styrgruppen karaktäriseras även av ett inbördes mycket gott samarbete med öppen och rak dialog och ömsesidig respekt för varandras ståndpunkt. En styrka i projektet är att det har en neutral part i projektägaren ABF Malmö. 10

12 Referensgrupp: Kent Andersson Malmö stad, Integrations- och arbetsmarknadsroteln, Kommunalråd Kajsa Öbrink Länsstyrelsen, Jämställdhetsexpert Eva Engquist Malmö högskola (tidigare Innovation, Malmö stad), Vice rektor Susanne Simonsson LO Facken i Skåne, Jämställdhetsombudsman Per Wickenberg Lunds Universitet, Rättssociologen, Docent och studierektor Referensgruppen har träffats ungefär var 6:e månad. Även här har löpande kontakt hållits med enskilda deltagare i gruppen. Kent Andersson och Eva Engquist har även var sin gång hållit en dragning kring Malmös och handelns utveckling och framtid för styrgruppen. 3.2 Hinder och problem med genomförandet av projektet Två projektledare delat ledarskap Projektägarna valde att anställa två projektledare utan ansvarsfördelning. I projektet är det en fördel med delat ledarskap om man kompletterat varandra. Genom att vi som projektledare i projektet haft olika styrkor och svagheter har arbetet blivit dynamiskt, vi har kompletterat varandra och projektet har kunnat ha flera processer igång samtidigt. Delat ledarskap kan samtidigt vara krävande då det är viktigt att tidigt arbeta ihop sig för en gemensam strategi i projektet och att man ser på syfte och mål på samma sätt. Med två drivande projektledare är det mycket viktigt med god och tydlig kommunikation. Ta del av andra projekts erfarenheter Nätverk Handel Malmö var ett av de senare deltidsprojekten som startade och vi hade därför den fördelen att vi kunde lära av andras misstag. Exempelvis skulle vi enligt projektansökan söka de deltidsarbetslösa via arbetsgivarna. Då vi kontaktade ett annat projekt inom handeln 7 förstod vi att den metoden inte var särskilt effektiv. Eftersom vi hade relativt kort om tid för att starta utbildningarna valde vi istället att utgå från Arbetsförmedlingen för att nå de deltidsarbetslösa. På det sättet fick vi ganska snabbt en känsla för antalet deltidsarbetande inom handeln som sökte mer arbetstid samt att vi på ett enkelt sätt kunde samla dem för information. Detta visar på hur viktigt det är att sprida erfarenhet till andra projekt och en av styrkorna med HelaProjektet är dels att det finns parallellprojekt att lära från men även att HelaProjektets sekretariat arbetat hårt för just informations- och erfarenhetsspridning mellan projekten. Vikten av geografisk närhet mellan projektledare och utbildningslokal Utbildningen hölls vid första omgången på ABF Malmö vilket var i samma hus där projektledarna hade sitt arbetsrum. ABF:s lokaler ligger dessutom nära centrum, där de flesta kursdeltagare arbetade. De hade därför lättare att hinna med utbildningen direkt efter eller före ett arbetspass. Närheten till kursdeltagare och utbildare är också en fördel för projektledarna då det kan dyka upp problem som behöver lösas eller för spontana uppföljningar. När kurser startade på Malmö folkhögskola som ligger utanför centrum blev det, logistiskt sett, mer komplicerat. Det var inte lika lätt att få ut information till vare sig kursdeltagare eller utbildare och projektledarna saknade den spontana och personliga kontakten som är så viktig. Balansen av de tre perspektiven i projektarbetet I början av projektet var inte alla perspektiv riktigt med under samma förutsättningar. Individ- och samhällsperspektivet (Handels och Af) var med medan arbetsgivarperspektivet (Svensk Handel) hade lite förbehåll. Detta gav att projektansökan inte var i balans utan främst formulerad efter individ- och samhällsperspektivet. En viktig motivationsfaktor är att se värdet av en aktivitet för egen del. Det är alltså 7 Eva Hinas, WisbyStrövet för framtiden 11

13 viktigt att alla intressenter, främst representanterna för de tre perspektiven, ser värdet för egen del. Annars slutar de snart komma på möten eller att allmänt engagera sig och hjälpa till att driva projektet framåt. Projektägaren arbetade därför mycket i början av projektet att bringa projektet i balans och balans åstadkoms genom att visa lika mycket respekt för de tre parternas respektive perspektiv. Projektledarna tog vid anställningsstarten sedan över stafettpinnen och arbetet med de tre perspektiven Balansarbetet har gett resultat och projektet har haft stor hjälp av samarbetet och det goda stödet i styrgruppen. Varje styrgruppsmedlem har på ett föredömligt sätt stöttat projektledarna och hjälpt till där så behövdes. Handelsanställdas förbund och Svensk Handel har banat väg för projektet genom informationsspridning inom sina respektive organisationer. De har även spridit information ut till sina respektive medlemmar vilket har underlättat för projektledarnas kontakter i projektarbetet. Arbetsförmedlingen har varit till stor hjälp i arbetet kring kursdeltagarna, både vad gäller rekrytering av kursdeltagare och praktiska, innovativa lösningar kring hanteringen av aktivitetsstödet. Arbetsförmedlingen har visat på stor flexibilitet och lösningsfokus i detta. Försäkringskassan har också varit en mycket god samarbetspartner. De har visat tålamod, flexibilitet och hjälpsamhet i arbetet med aktivitetsstödet. Även referensgruppen har bidragit med mer tid och engagemang än vad som formellt krävs. Förutom inplanerade referensgruppsmöten har löpande kontakt hållits vartefter behov uppkommit. 3.3 Beskrivning av arbetet med de deltidsarbetslösa Ett första informationsmöte Projektet har arbetat med deltidsarbetslösa inom detaljhandeln och deras respektive arbetsgivare. Det har inte funnits med som något kriterium att de måste vara medlemmar i Handelsanställdas förbund. Inte heller har arbetsgivarna tvunget varit medlemmar i Svensk Handel. Projektledarna har medvetet inte ställt frågan om medlemskap vare sig till de deltidsarbetslösa eller till arbetsgivarna. Vi valde att söka de deltidsarbetslösa inom handeln via Arbetsförmedlingen. Främst för att en sökning via arbetsgivarna skulle ta alltför lång tid. De fem fullservicekontoren i Malmö tog fram de som var registrerade som deltidsarbetslösa och som sökte arbete inom handeln. Dessa kallades till informationsmöte på Af. Sammanlagt 17 informationsstillfällen hölls hos Af för sammanlagt 223 deltidsarbetslösa inom handeln. Informationsmötet var obligatoriskt och de som inte kom utan att anmäla orsak fick ett brev hemskickat där de skrevs ut från Af. De flesta hörde dock av sig och meddelade varför de inte var aktuella för informationen. Så en positiv bieffekt för Arbetsförmedlingen var att de fick sina register uppdaterade. Reaktionerna från de deltidsarbetslösa var blandade. Någon var positiv direkt, en annan var skeptisk medan en tredje var av den bestämda åsikten att detta inte var något för henne/honom och att de inte kunde lära sig något mer. Flera som gått i projektets utbildning trots viss skepticism sade att utbildningen översteg deras förväntningar och att de sett fram emot att komma på lektionerna. Under mötet informerade Af handläggaren om aktivitetsstödet och projektledarna om projektet och utbildningen. Här började motivationsarbetet med de deltidsanställda för att de skulle se möjligheterna genom utbildning i branschinriktade ämnen. Samtliga närvarande vid informationstillfällena fick fylla i en intresseanmälan. Här angav de persondata, arbetsgivare, typ av anställning och om de var intresserade av att delta i utbildningen eller inte. Oavsett intresse fick de motivera sitt svar. I projektplanen fanns en lista på ämnen vi kunde erbjuda men vi ville vara säkra på att motsvara de deltidsarbetslösas behov. Vi ställde därför öppna frågor om vilka ämnen de upplevde behov av utan att nämna ämnena på vår lista. Vi sammanställde deras utbildningsbehov och diskuterade dem i styrgruppen. Positivt var att Svensk Handel direkt såg att de ämnen som efterfrågades från de anställda överensstämde mycket väl med vilka ämnen arbetsgivarna såg ett behov av. Vi såg även att projektet ursprungliga lista med ämnen från projektansökan stämde väl överens med de uttalade behoven. 12

14 Första personliga intervjun/kartläggning De som visat intresse, men även de som var tveksamma, kallades till intervju. Totalt intervjuade vi 159 personer (22 män och 137 kvinnor). Syftet var här att kartlägga deras mål vad gäller arbete inom handeln, behov av utbildning (ämnen och innehåll) och att göra en bedömning om de skulle erbjudas en plats i projektet. Kartläggningen innehöll även frågor kring deras syn på hinder respektive möjligheter att öka sin arbetsgrad. Som stöd för samtalet, och för att underlätta sammanställningar, användes en frågemall. 8 Då vår utbildningsmodell är mycket individuellt inriktad blir detta första enskilda mötet mycket viktig. Det är här vi sätter nivån på det framtida samarbetet. Det handlar helt enkelt om införsäljning och motivation. Dock fick ju inte alla plats i projektet och det var heller inte alla som ville vara med. Oavsett om intervjupersonen sedan började i projektet eller inte hade intervjun ett värde genom kartläggningen av deras situation och deras funderingar. Efter intervjun gjordes en bedömning av varje person efter vissa kriterier som i möjligaste mån skulle uppfyllas: En vilja att stanna kvar inom handeln En önskan om ökad arbetstid, till önskad arbetstid Ett upplevt behov av kompetensutveckling En arbetsgrad som ej översteg ca 75 % för att hinna med utbildningen Arbetstider/schema som möjliggör deltagande i utbildningen Utbildningsmodellen Utbildningarna lades upp efter vad som kom fram i de individuella intervjuerna. Nyckelordet i utbildningsupplägget är flexibilitet då kursdeltagarna arbetar deltid med varierande arbetstider (sena öppettider i butik) och varierande arbetsgrad (många få extratimmar utöver anställningsavtalet eller är behovsanställda). Kursdeltagarna arbetar deltid och studerar resten upp till önskad arbetsgrad. Ju mindre de arbetar desto fler ämnen läser de samtidigt. Får en kursdeltagare ökad eller minskad arbetsgrad ger modellen möjlighet att justera utbildningsgraden enkelt genom att ta bort eller lägga till ett ämne. Utbildningen är upplagd med 1,5 timme lärarledd undervisning och 6,5 timmar självstudier och det är en del i flexibiliteten i utbildningen. Självstudierna består av uppgifter de fick av utbildaren efter varje kurstillfälle. Det kunde exempelvis handla om studie av kundströmningarna i den butik de arbetar, läsa litteratur eller att göra avslappningsövningar efter varje arbetspass följande vecka. De ämnen vi kom fram till var: Danska (danska räknesystemet, danska vardagstraditioner, danska etc.) Grundläggande data (Word, Excel, Internet etc.) Stresshantering (kost & motion, sömn, massage, mental träning, avslappning etc.) Exponering/Display (textning, skyltning, kundströmmar i butik, färg & form, informatik etc.) Kundservice (försäljningsteknik, kundbeteende, konflikthantering, konsumentköplagen etc.) Företagsekonomi (bokföring, redovisning i företaget, personal rekrytering och ledarskap etc.) Kursdeltagarna fick ett intyg efter varje kurs när de hade godkänd närvaro på minst 75%. 9 Vi hade även utbildning i säkerhet. Bland annat var vi ute på Malmö Brandkårs övningsplats och fick teoretisk och praktisk utbildning i att släcka bränder. Malmö brottsofferstöd, Röda korset och Malmö Polis höll också utbildning. 8 Se bilaga 4. Intresseanmälan 9 Se bilaga 5. Kursintyg 13

15 Kursdeltagarna arbetar varierande tider men har då möjlighet att välja en av två olika tider som passar deras arbetsschema för varje vecka. Missar de utbildningen en vecka p.g.a. arbete kan de ta igen det vid nästa utbildningsomgång 12 veckor senare. Varje utbildningsomgång följs upp genom individuellt samtal samt utvärdering av själva utbildningen (utbildare, innehåll och genomförande). 10 Handlingsplan och personlig handledning Under utbildningen träffar kursdeltagarna projektledarna regelbundet för uppföljningssamtal av utbildningen och arbete med handlingsplan. Handlingsplanen består av huvudmål, delmål och aktiviteter. Handlingsplanen följs upp i följande möte där vi går igenom vad som genomförts och uppnåtts och nya aktiviteter planeras. De får även individuell hjälp med att skriva CV. Ett hinder för kvinnorna i projektet är ibland de själva. Flera sade att det kan jag inte eller det går inte och när vi frågade varför blev svaret att de trodde att... eller de hade hört att.... En yngre kursdeltagare skulle helst arbeta som sjuksköterska eller polis men sade att hon inte hade råd att studera på högskola. Hon hade heller inte gymnasiekompetens och hade fastnat vid att det går inte. Efter att hon blivit uppmuntrad av projektet att gå till Infoteket 13 och söka information om möjligheter har hon nu börjat läsa in gymnasiet på Komvux. Hon planerar sedan söka vidare till högskolestudier och bli polis eller sjuksköterska. Möjligheten fanns alltså för henne att nå sina mål men hon saknade den information hon behövde för att se möjligheten. En annan kursdeltagare blev helt arbetslös. Hon tappade i självförtroende men motiverades av projektet och handläggaren på Af att gå ut och lämna spontanansökningar direkt till olika butiker. Efter en vecka fick hon napp och erbjöds en tillsvidaretjänst i en klädesbutik. Utan handledning och coachning hade hon förmodligen inte vågat gått runt och lämna spontanansökningar. En del i deltidsproblematiken är att inte uppleva kontroll över sitt arbetsliv eller sin ekonomi. Att vara i beroendeställning både av arbetsgivaren och av A-kassan och Arbetsförmedlingen. Det handlar ibland mer om att balansera arbetsgivarens och Arbetsförmedlingens krav än sina egna. Det blir i längden passiviserande och en vana. Styrkorna med projektets utbildningsupplägg Kontrollfunktionen. Genom att det är 1,5 tim lärarledd utbildning så studerar kursdeltagarna på egen hand de resterande 6 timmarna. Projektet kan alltså inte garantera att kursdeltagarna verkligen studerar sina 6 timmar per ämne och vecka. Så istället för att kontrollera dem kvantitativt, dvs. genom listor och dylikt så har projektet kvalitativa samtal med kursdeltagaren. Genom uppföljningsmöte, handlingsplan, arbete med deras CV och personliga brev samt spontana samtal i korridoren visade projektledarna intresse och engagemang. Att vara föremål för personligt engagemang och intresse har oftast en positiv effekt. Det är svårare att smita undan utan dåligt samvete och det är samtidigt roligare att anstränga sig om någon märker det. Grupperna var relativt små vid de lärarledda undervisningstillfällena. Detta gav utrymme för varje kursdeltagare att delge sina erfarenheter och att ta del av andras erfarenheter. De har alltså lärt mycket av varandra. Utbildningen fick ytterligare skärpa genom att innehållet stöddes av de tre perspektiven, individ-, samhälls- och arbetsgivarperspektivet. Det gav viss kvalitetsstämpel att även arbetsgivarrepresentanten 10 Se bilaga 6. Kursutvärdering exempel är utvärdering av kursen Stresshantering 11 Se bilaga 7. Handlingsplan 12 Se bilaga 8. CV-genomgång 13 Infoteket är ett informations- och vägledningscentrum för utbildning. Verksamheten i Malmö bedrivs av Malmö stad. 14

16 Svensk Handel sagt att de hade nytta av utbildningen. Utbildningen blev mer användbar i kursdeltagarnas nuvarande och framtida arbetsplats. Det var även ett säljargument gentemot kursdeltagarna att Svensk Handel såg ett värde i utbildningarna för arbetsgivarnas skull. 3.4 Beskrivning av arbetet med butikscheferna Projektet utgick från de butiker där vi hade anställda i utbildning. Första informationen de fick om projektet var via deras anställda som gick utbildning i projektet. Kursdeltagarna fick lämna projektets broschyr och ett insticksblad. Tanken var att då kursdeltagarna gick utbildningen på den arbetsfria tiden skulle de själva informera sin chef om att de satsade på utbildning när de inte var i arbete. Detta skulle stärka dem i sina möjligheter till mer arbete. Det var även tydligt att de ämnen kursdeltagarna läste var ämnen som de hade användning av i arbetet och därmed även gagnade arbetsgivaren. Nästa kontakt från projektet var genom SLG. Detta är ett utbildningsföretag till vilket Svensk Handel lagt ut sin utbildningsverksamhet. De hade därmed kunskapen och kontakten med de butiker vi ville nå. SLG bjöd in butikscheferna till frukostmöte via brevutskick och telemarketing. Detta resulterade i ett frukostmöte dit fem butikschefer kom. Planen var dock två frukostmöten men vi avbokade det ena då det var för få anmälda. Syftet med frukostmötet var dels att informera om projektet och dels att få igång en dialog kring deltid men även att starta upp ett nätverk för fortsatt arbete med gruppen. Bland de butikschefer som kom till frukostmötet var intresset för ett nätverk stort, alla fem ville vara med. Det faktum att flertalet av frukostgästerna dröjde sig kvar långt efter mötet för att diskutera med varandra och dela erfarenheter visade på ett ganska stort behov av ett nätverk. Då vi inte var nöjda med responsen vid första frukostmötet så anordnade vi ett till men vid detta tillfälle bearbetade vi butikscheferna personligen via ett besök i deras butik. Detta gav bara marginellt fler anmälningar till frukostmötet men det gav en bra första kontakt och en introduktion i projektet hos butikscheferna. De fem butikschefer som ändock kom till frukostmötet bjöds in att vara med i det nystartade arbetsgivarnätverket. Vid frukostmötet fick alla fylla i en Tomasprofil (personlighetstest). SLG gjorde sedan en personlig uppföljning med varje butikschef utifrån ledarskapet. Detta uppskattades och var en kompetensutveckling för butikscheferna i deras ledarskap. Vi har sett en tydlig koppling mellan ledarskap, organisation och inställning till sin personal dels i intervjuerna med butikscheferna och dels genom kursdeltagarna själva. Butikscheferna har varit tillmötesgående och villiga att diskutera men det har varit svårt för projektet att i dialogen med butikscheferna hitta argument som väger tyngre än flexibilitet. Butikscheferna håller med om fördelarna med heltidsanställda som ger ökad lojalitet, lägre personalomsättning och högre engagemang från den anställdes sida. Dock är värdet av en flexibel organisation med möjligheter att organisera personaltätheten efter behov mer värt för butikscheferna. En anledning till att det blir antingen eller är ekonomi. Främst i kedjeföretagen, där antalet personaltimmar bestäms högre upp i hierarkin, blir det ett pusslande som ger små marginaler. Här kan butikscheferna inte dela ut fler timmar och på så sätt öka personaltätheten utan ökar de i ena änden måste de minska i den andra. Möjligtvis skulle en personalekonomisk beräkning ha fungerat som konkret argument. En beräkning som tydligt visade på lönsamheten i att erbjuda önskad arbetstid kontra att inte göra det. Ett steg i rätt riktning kunde vara att utbilda alla butikschefer i personalfrågor (personalekonomi och hälsoekonomi), organisationsfrågor och arbetsmiljö. Då skulle de lättare se möjligheterna och lönsamheten i att satsa på personalen och att erbjuda dem önskad arbetstid. En butikschef lever en stressig tillvaro. Ofta ska butikschefen kombinera strategiskt arbete (inklusive egen kompetensutveckling) och ledarskap med att sälja i butiken. Det blir då lätt att de prioriterar att släcka bränder framför egen kompetensutveckling. 15

17 3.5 Slutsummering av aktiviteter efter halvårsrapporterna Aktivitet/delprojekt för begränsad grupp av deltagare Beskriv kortfattat typ av aktivitet, målgrupp och omfattning (T.ex: utbildning för deltidsarbetslösa vårdbiträden inom äldreomsorgen ; införande av 3/3-modellen inom hemtjänsten i X-köping ;) Omfattning Antal deltagare (redovisa samtliga deltagare fr o m projektstart) Varav (läge vid projektstart): Deltids arbetslösa Andra anställda m. önskemål om förändr. arbetstid Övriga (beskriv i kommentarfältet) Totalt Män Kv Män Kv Män Kv Kommentarer förtydliganden och Utbildning av deltidsarbetslösa inom handeln i Malmö. Total *= varav del av total *Handlingsplan med de deltidsarbetslösa *Hjälp till CV och meritförteckning individuellt *Lärarledd utbildning *Självstudier *Avslutningssamtal Nätverksträff butikschefer Avslutande mingelträff Totalt antal personer som deltagit i projektet (en eller flera aktiviteter) Antal av dessa som genom projektet fått önskad sysselsättning/anställningsgrad Varav heltid Några fick mer än ett samtal Sker löpande och individuellt. Alla erbjuds. ca 2 tim / tillfälle ,5 tim / utb.tillfälle tim / utb. tillfälle tim / tillfälle tillfällen à 2 timmar Kursdeltagare, utbildare och styrgrupp 16

18 3.5.2 Öppna projektaktiviteter Beskriv kortfattat typ av aktivitet, syfte och målgrupp (ex: 2 tim gruppinformation för samtliga deltidsanställda inom Gallerian, 4 tillfällen ) Antal deltagare (ca) Kommentarer och förtydliganden (Ex: Medverkande från AF, fack och företagarföreningen. Öppen inbjudan. Uppskattat antal deltagare. Mycket stort intresse.) 2 st. frukostmöten butikschefer 10 Varav 5 män och 5 kvinnor Information förtroendevalda i Handelsanställdas förbund. 1 tillfälle Information om projektet för deltidsanställda inom handeln hos Arbetsförmedlingen. 17 tillfällen "Mässbord" hos Malmö Citysamverkans mingelträff ca 200 Mycket stort intresse 223 AF medverkade. Deltagarna visade stort intresse. ca 200 Gav många nya viktiga kontakter med fortsatt samarbete. Pressmöte och pressrelease 3 SR Malmöhus och Sydnytt. Båda tog med inslag i sina respektive nyhetsprogram Handelsseminarium 55 Seminarium med HUI för handeln 31 mars Avslutningsseminarium juni Gjorda insatser för synliggörande och spridning av projektet En viktig del av insatserna för synliggörande av projektet har styrgruppen stått för. Handels, Svensk Handel och Arbetsförmedlingen har både muntligen och skriftligen spridit information. Projektet har tagit fram två broschyrer, en grundläggande och en som beskriver projektets produkter. Den grundläggande broschyren har tryckts upp i 1800 exemplar och produktbroschyren i 500 exemplar. Båda har spridits flitigt till varierande målgrupper. Vi tryckte tidigt upp visitkort som vi spridit i många olika sammanhang. Visitkort är ett enkelt och smidigt sätt att lämna minnesmärke hos de man träffar. I ett tidigt stadium skapade vi även en hemsida där broschyrer, utbildningsschema och allmän information finns. Länken till hemsidan nämns i broschyrerna och på visitkorten. Projektet har tagit fram tre stora vepor, (informationstavlor i tyg). Två kan stå själva i ställningar och en kan fästas på ett bord eller vägg. Dessa togs ursprungligen fram till konferensen Den tredje vägen i november -04 i Stockholm. När de inte används vid något särskilt står de i ABF:s trapphus i Malmö. Projektet hade ett presentationsbord vid Citysamverkans mingelkväll för medlemmarna. Detta gav flera goda kontakter för resterande tid i projektet. Projekt hade tidigt i projektperioden, , en pressrelease och fick genom det medverka ibland andra Sydnytt, lokalradion och tidningar. Projektet har löpande figurerat i olika tidningar, främst den 17

19 fackliga sidan men även tidningar som representerar arbetsgivarna. Projektet har också omtalats i tidningarnas nätupplagor. Två seminarier har hållits. Den 31 mars hölls första seminariet som vände sig mot handeln. Seminariet blev uppskattat och flera kontakter knöts mellan besökarna. Avslutningsseminariet den 15 juni var också det lyckat. Till seminariet kom flera andra branscher än handeln som Hotell & Restaurang och Vård & Omsorg. Kenth Pettersson (AV) berättade om Arbetsmiljöverket och Ulla-Karin Kinell om HelaProjektet och hur de uppfattade Nätverk Handel Malmö. 4. RESULTATREDOVISNING OCH RESULTATANALYS Av de 87 kursdeltagarna har, per 30 juni 2005: 20 kursdeltagare har oförändrad arbetssituation (23 %) 25 nått sina mål (29 %) 16 ökat arbetstid (18 %) 6 ökat samt gått från behovsanställning till fast eller visstid (7 %) 1 kombinerar nu arbete med komvux-studier (1 %) 48 personer som nått sina mål eller ökat arbetstiden (55 %) 5 blivit helt arbetslösa (6 %) (pga. konkurs, neddragning eller vikariat gått ut) 3 minskat arbetstid (3 %) (pga. neddragningar) 8 personer som minskat arbetstiden (9 %) 6 vet vi i skrivande stund inte hur det gått för (7 %) 1 är mammaledig (1 %) 1 är helt sjukskriven (1 %) 2 har flyttat till annan ort (2 %) 1 är heltidsaktiverad i Af:s ungdomsgrupp (1 %) Målet var att 60 %, dvs. 52 personer skulle ha uppnått sina mål. Projektet har kommit halvvägs till målet i skrivande stund. Deltidsarbetslös, Arbetsförmedlingen och a-kassan De allra flesta deltidsarbetslösa hade a-kassa upp till heltid. Som arbetslös har man upp till 300 heltidsdagar att stämpla a-kassa. Detta motsvarar ungefär ett år för en heltidsarbetslös men kan räcka upp till 7 år för en deltidsarbetslös. Det finns de som haft ersättning från a-kassan så länge att de ser ersättningen som ett normalt inflöde av pengar. Som motkrav för a-kassan krävs att man söker arbete aktivt. Enligt reglerna ska man utöka det geografiska området vartefter tiden går om man inte får den arbetsgrad man söker. Det förekommer dubbla anställningsansökningar där en används då man söker arbete man inte vill ha men blivit anvisat av Af. 18

20 Några ser a-kassan som något de har rättighet till. De säger att de betalat in till a-kassan så det är inte mer än rätt att nu få tillbaka pengar. Detta handlar förmodligen om ren okunnighet och borde därför kunna förändras. Om alla som får ersättning från a-kassan visste att deras ersättning till allra största delen kommer från staten (dvs. skattepengar) skulle de förmodligen resonera annorlunda. Detta att den anställde regelbundet betalar in en summa till a-kassan ger illusionen att de själva sparat ihop till sin egen ersättning om de skulle bli arbetslösa. Mer information till de deltidsarbetslösa om hur deras ersättning finansieras kan förhoppningsvis förändra inställningen till a-kassa. Skulle inställningen till a-kassan förändras om staten istället stod för hela kostnaden? Ytterligare en begränsning i tid för de 300 dagarna, att de bara får nyttjas under exempelvis ett år, skulle även lösa problemet med nyttjandet av a-kassa i 7 år. Det finns tydliga regler för när A-kassan ska betalas ut och vad som krävs som motprestation. Ett problem är dock att reglerna inte efterföljs konsekvent av Af s handläggare. Det varierade hur mycket kontakt kursdeltagarna hade från Af och då även hur mycket krav de hade på sig. Det varierade även hur väl kursdeltagarna kände till reglerna kring a-kassan och vad som krävdes av dem. A-kassan är inte längre den kortsiktig trygghetsförsäkring den ska vara för de som plötsligt ställs utanför arbetsmarknaden. A-kassan har blivit en självklar inkomstkälla som de deltidsarbetslösa räknar med på lång sikt. Att a-kassan är just en försäkring och att den liksom ex. hemförsäkringen kommer med vissa villkor är inte självklart bland de deltidsarbetslösa. Flera av projektets kursdeltagare berättade att de blivit uppmanade att säga upp sin fasta anställning när deras 300 a-kassedagar började ta slut. Uppmaningen kom från såväl Af, Handels och A-kassan. Till en viss del bidrar dessa regler till den osäkra arbetssituation som de deltidsarbetslösa befinner sig i. 19