Skriftligt prov för termin 7 9 januari 2008, kl.08.oo 13.oo
|
|
- Lars-Göran Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skriftligt prov för termin 7 9 januari 2008, kl.08.oo 13.oo BERZELIUSSALEN OCH EKEN Provet består av 5 fall: Fall 1 6 delfrågor sid p Fall 2 9 delfrågor sid p Fall 3 7 delfrågor sid p Fall 4 5 delfrågor sid p Fall 5 4 delfrågor sid p Totalt provpoäng: 100 p För att bli godkänd på skriftligt prov skall Du klara 65 % av totala maxpoängen. INSTRUKTION Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Den kod som står högst upp till höger ska Du i fortsättningen skriva på alla Dina provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva, river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i det tomma kartongen till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, SKRIVA DIN KOD, svara på frågorna och lägga i kartongen. Var noga med att bara riva ett blad åt gången!!! Det är liktydigt med fusk att bläddra fram och tillbaka i provet. LYCKA TILL!
2 FALL 1 20 p Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på akutmottagningen den 6/12 kl AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281 mg/l, vita 14,8 x10 9 /L. INR (spontant) 1,7. Krea 154μmol/L. Fråga 1: a. Vilken blir din arbetsdiagnos? [1p] b. Ange lämplig primär antibiotikabehandling till patient med resp. utan känd pc-allergi. Ange verkningsmekanismerna för de föreslagna preparaten [3p] c. Var skall patienten vårdas? [1p] 2
3 Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på Medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på Akutmottagningen kl 07.45: AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281, vita 14,8. INR (spontant) 1,7. Krea 154. a. Arbetsdiagnos: Septisk shock med begynnande multiorgansvikt b. Antibiotikabehandling om känd pc-allergi: Dalacin (klindamycin) 600 mg x 3 iv (proteinsynteshämmare) + Ciproxin (ciprofloxacin) 400mg x 2 iv (DNA-gyrashämmare) + ev. Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos) (proteinsynteshämmare). Antibiotikabehandling utan pc-allergi: Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv (Celvvägssynteshämmare gm inbindn till PBP) + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos). c. Patienten ska vårdas på IVA! Patienten får Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv ml Ringeracetat, under transporten till IVA. Vid ankomsten till IVA ges + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos), Inkomststatus IVA kl Feber (39,1 C), frossa. Samtalsdyspné. Vaken men ngt oklar. Andingsfrekvens 30. Kall perifert. Blåmarmorerad. Långsam kapillär återfyllnad. BT 85/45 (500 ml Ringer har gått in). Inga petekier. Cor ausk ua 135/min. Pulm: Diskreta krepitationer basalt bilat. Narkosläkarna intuberar patienten och lägger henne i respirator. Fråga 2: a. Vilka typer av vätskor ska ges? [2p] b. Ska patienten ha kortison? [1p] 3
4 Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på Medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på Akutmottagningen kl 07.45: AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281, vita 14,8. INR (spontant) 1,7. Krea 154. Patienten får Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv ml Ringeracetat, under transporten till IVA. Vid ankomsten till IVA ges + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos), Inkomststatus IVA kl 0749: Feber 39,1, frossa. Samtalsdyspné. Vaken men ngt oklar. Andn.frekvens 30. Kall perifert. Blåmarmorerad. Långsam kapillär återfyllnad. BT 85/45 (500 ml Ringer har gått in). Inga petekier. Cor ausk ua 135/min. Pulm: Diskreta krepitationer basalt bilat. Narkosläkarna intuberar patienten och lägger henne i respirator. a. Vätskor som ska ges: Mer Ringeracetat + plasma + kolloider + ev blod b. Kortison bör ges intravenöst (hydrokortison/solu-cortef 100 mg) Åtgärder: Patienten ges kolloid-lösning, plasma och blod, intuberas och läggs i resp. Vidare ges vasoaktiv behandling (noradrenalin), kortison i.v. (hydrokortison/solu-cortef 100 mg) och fortsatt antibiotikabeh. enl ovan. Trots ovanstående åtgärder går patienten natten till den 7:e december in i en multiorgansvikt: anuri, krea 185, tarmparalys, koagulations- och cirkulationssvikt Röntgen pulm visar atelektaser och parenkymförändringar. Fråga 3: a. Vilken förebyggande åtgärd har man troligen missat eftersom det septiska förloppet är mycket snabbt? [1p] b. Vilken/a bakterier kan ha givit denna svåra sjukdomsbild hos denna patient? [1p] 4
5 Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på Medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på Akutmottagningen kl 07.45: AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281, vita 14,8. INR (spontant) 1,7. Krea 154. Patienten får Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv ml Ringeracetat, under transporten till IVA. Vid ankomsten till IVA ges + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos), Inkomststatus IVA kl 0749: Feber 39,1, frossa. Samtalsdyspné. Vaken men ngt oklar. Andn.frekvens 30. Kall perifert. Blåmarmorerad. Långsam kapillär återfyllnad. BT 85/45 (500 ml Ringer har gått in). Inga petekier. Cor ausk ua 135/min. Pulm: Diskreta krepitationer basalt bilat. Narkosläkarna intuberar patienten och lägger henne i respirator. Åtgärder: Patienten ges kolloid-lösning, plasma och blod, intuberas och läggs i resp. Vidare ges vasoaktiv behandling (noradrenalin), kortison i.v. (hydrokortison/solu-cortef 100mg) och fortsatt antibiotikabeh. enl ovan. Trots dessa åtgärder går patienten natten till den 7e december in i en multiorgansvikt med anuri, krea 185, tarmparalys, koagulations- och cirkulationssvikt. Röntgen pulm visar atelektaser och parenkymförändringar. a. Troligen har man missat att ge patienten pneumokockvaccination b. Pneumokocker kan ge denna svåra sjukdomsbild om man saknar mjälte På kvällen den 8/12 sker viss stabilisering cirkulatoriskt och patienten får mindre kolloidbehov och blir varmare perifert. God syrsättning på 50 % O 2. Patienten har dock svarta finger- och tåtoppar. Behandlingen med noradrenalin måste fortgå för att patienten skall upprätthålla god cirkulation. Blododling visar växt av pneumokocker! Fråga 4: Varför löper personer utan mjälte större risk att drabbas av pneumokockbakteriemi och hur förebyggs detta? [3p] 5
6 Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på Medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på Akutmottagningen kl 07.45: AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281, vita 14,8. INR (spontant) 1,7. Krea 154. Patienten får Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv ml Ringeracetat, under transporten till IVA. Vid ankomsten till IVA ges + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos), Inkomststatus IVA kl 0749: Feber 39,1, frossa. Samtalsdyspné. Vaken men ngt oklar. Andn.frekvens 30. Kall perifert. Blåmarmorerad. Långsam kapillär återfyllnad. BT 85/45 (500 ml Ringer har gått in). Inga petekier. Cor ausk ua 135/min. Pulm: Diskreta krepitationer basalt bilat. Narkosläkarna intuberar patienten och lägger henne i respirator. Patienten ges kolloid-lösning, plasma och blod, intuberas och läggs i resp. Vidare ges vasoaktiv behandling (noradrenalin), kortison i.v. (hydrokortison, Solu-Cortef, 100mg) och fortsatt antibiotikabeh. enl ovan. Trots dessa åtgärder går patienten natten till den 7e december in i en multiorgansvikt med anuri, krea 185, tarmparalys, koagulations- och cirkulationssvikt. Röntgen pulm visar atelektaser och parenkymförändringar. Troligen har man missat att ge patienten pneumokockvaccination i samband med splenektomi Pneumokocker kan ge denna svåra sjukdomsbild om man saknar mjälte. På kvällen den 8/12 sker viss stabilisering cirkulatoriskt och patienten får mindre kolloidbehov och blir varmare perifert. God syrsättning på 50 % O 2. Patienten har dock svarta finger- och tåtoppar. Behandlingen med noradrenalin måste fortgå för att patienten skall upprätthålla god cirkulation. Blododling visar växt av pneumokocker! Personer utan mjälte och personer med funktionell aspleni (sickle-cell anemi) löper större risk att drabbas av pneumokockbakteriemi eftersom dessa tillstånd innebär minskad clearance av kapselförande bakterier från blodbanan. Det är därför mycket angeläget att dessa personer pneumokockvaccineras i samband med splenektomi. För elektiva ingrepp rekommenderas att vaccinationen utförs minst två veckor före operationen. Patienten blir successivt förbättrad och står kvar på Claforan (cefotaxim). Mikrobiologen meddelar när du gått hem kl 17 den 9/12 att de framodlade pneumokockerna är pcresistenta med MIC 2 för penicillin i både blod och nasofarynx. MIC för cefotaxim är 0,5. Du ser svaret den 10/12 dvs på 4:e vårddygnet. Fråga 5 a. Beskriv resistensmekanismen för pc-resistenta pneumokocker? [2p] b. Anser du att det är riktigt att fortsätta med cefotaxim? [1p] c. Vilka antibiotika är annars bra alternativ till cefotaxim vid pc-nedsatta pneumokocker? [1p] 6
7 Christina, 53 år, inkommer med ambulans till akuten i Norrköping kl den 6:e december. Anhöriga berättar att hon sent igår kväll drabbades av hög feber och frysningar och att man larmat ambulans då hon inte orkar stå på benen och pratar i nattmössan. Christina opererades 2006 för ventrikeltumör och genomgick då gastrektomi och splenektomi. I övrigt har hon varit väsentligen frisk. Du är AT-läkare och nattjour på Medicinkliniken i Norrköping och blir kl uppringd av nattsköterskan på akuten. Christina har då 110 mmhg i systoliskt blodtryck och eftersom du är upptagen med ett ventrikelflimmer på HIA ordinerar du att patienten skall genomodlas och att sjuksköterskan skall ta alla kemlabprover och en blodgas. Klockan när du fortfarande är kvar på HIA ringer sköterskan igen och säger att du måste komma direkt eftersom patienten är sämre. Hon larmar också narkosen. Status på Akutmottagningen kl 07.45: AT, allmänpåverkad, RLS 2 (somnolent), inga utslag men blåmarmorerad och perifert kall, BT 75 systoliskt. CRP 281, vita 14,8. INR (spontant) 1,7. Krea 154. Patienten får Claforan (cefotaxim) 2g x 3 iv ml Ringeracetat, under transporten till IVA. Vid ankomsten till IVA ges + Nebcina (tobramycin) 2,25 mg/kg x 1 (engångsdos), Inkomststatus IVA kl 0749: Feber 39,1, frossa. Samtalsdyspné. Vaken men ngt oklar. Andn.frekvens 30. Kall perifert. Blåmarmorerad. Långsam kapillär återfyllnad. BT 85/45 (500 ml Ringer har gått in). Inga petekier. Cor ausk ua 135/min. Pulm: Diskreta krepitationer basalt bilat. Narkosläkarna intuberar patienten och lägger henne i respirator. Patienten ges kolloid-lösning, plasma och blod, intuberas och läggs i resp. Vidare ges vasoaktiv behandling (noradrenalin), kortison i.v. (hydrokortison, Solu-Cortef, 100mg) och fortsatt antibiotikabeh. enl ovan. Trots dessa åtgärder går patienten natten till den 7e december in i en multiorgansvikt med anuri, krea 185, tarmparalys, koagulations- och cirkulationssvikt. Röntgen pulm visar atelektaser och parenkymförändringar. Troligen har man missat att ge patienten pneumokockvaccination i samband med splenektomi Pneumokocker kan ge denna svåra sjukdomsbild om man saknar mjälte. På kvällen den 8/12 sker viss stabilisering cirkulatoriskt och patienten får mindre kolloidbehov och blir varmare perifert. God syrsättning på 50 % O 2. Patienten har dock svarta finger- och tåtoppar. Behandlingen med noradrenalin måste fortgå för att patienten skall upprätthålla god cirkulation. Blododling visar växt av pneumokocker! Personer utan mjälte och personer med funktionell aspleni (sickle-cell anemi eller brist på IgG subklass 2) löper större risk att drabbas av pneumokockbakteriemi eftersom dessa tillstånd innebär minskad clearance av kapselförande bakterier från blodbanan. Det är därför mycket angeläget att dessa personer pneumokockvaccineras i samband med splenektomi. För elektiva ingrepp rekommenderar bör vaccinationen utförs minst två veckor före operationen. Patienten förbättras successivt och kvarstår på Claforan (cefotaxim). Mikrobiologen meddelar när du gått hem kl 17 den 9/12 att de framodlade pneumokockerna är pcresistenta med MIC 2 för penicillin i både blod och nasofarynx. MIC för cefotaxim är 0,5. Du ser svaret den 10/12 dvs på 4:e vårddygnet. Förändrade PBP, genom upptag av resistensgener från pc-resistenta orala streptokocker, gör att pc inte kan binda in och förhindra cellväggssyntesen. Eftersom cefotaxim har haft god effekt och MIC ligger på 0,5 kan man fortsätta med högdos cefotaxim. Följande antibiotika är som regel bra alternativ till pc/cefotaxim vid pc-nedsatta pneumokocker, då korsresistens saknas: moxifloxacin, vancomycin, rifampicin. Patienten är den 12/12 ytterligare förbättrad och fullt kontaktbar. Behandlingen är Claforan 2gx 3 + Rifampicin. 300 mg x 2. Hon tränas ur respirator och ligger under längre perioder i egenandning utan resp. Gangrän distalt på fötterna har inte helt demarkerats. I akral hud noteras septiska embolier, varav de flesta sannolikt självläker. Christina har fått besvärliga, smärtsamma nekrotiska slemhinnesår i munnen. Fråga 6: a. Vad tror du orsakar såren i munnen? [1p] b. Hur vill du behandla dessa och vilken verkningsmekanism har preparatet? [2p] 7
8 Svar fråga 6: a. Bedöms som Herpes simplex infektion i samband med pneumokocksepsis b. Aciklovir/valaciklovir (hämning av DNA-polymeras ger terminering av av virala DNA-kedjan). 8
9 FALL 2 20 p Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Fråga 1: Vad skulle kunna vara orsaken till patientens sjukdomsbild? [2p] 9
10 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. 1. Du överväger olika orsaker till patientens sjukdomsbild och kommer snart att tänka på alla de patienter du har på mottagningen som lyft tungt eller lyft på ett felaktigt sätt och tänker att något sådant skulle kunna orsaka besvären. 2. Du har även hört att obekväma arbetsställningar och montona/repetitiva arbetsuppgifter skulle kunna vara skadligt för halsryggen och skuldermuskulaturen. 3. Det psykosociala klimatet är andra aspekter du reflekterar över. Naturligtvis funderar du över om besvären föregåtts av trauma mot axelregionen eller halsryggen. För att kunna hjälpa patienten på bästa sätt tar du upp en ordentlig anamnes. Patienten berättar att besvären inte föregåtts av något trauma. I samband med att du frågar om hennes sociala situation nämner hon i förbigående att hon sedan lång tid arbetar som sorterare och maskinoperatör på Norrstads postterminal. Du blir därför intresserad av att veta mer om patientens arbete och bestämmer dig för att ta upp en mer detaljerad yrkesanamnes. Då du vet att nästa patient avbokat sitt besök, har du för ovanlighetens skull lite mer gott om tid för anamnestagandet. Fråga 2: Vad skulle du fråga patienten om för att få en klar bild av den belastning hennes arbete kan ha inneburit? [3p] 10
11 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Patienten berättar att besvären inte föregåtts av något trauma. I samband med att du frågar om hennes sociala situation nämner hon i förbigående att hon sedan lång tid arbetar som sorterare och maskinoperatör på Norrstads postterminal. Du blir därför intresserad av att veta mer om patientens arbete och bestämmer dig för att ta upp en mer detaljerad yrkesanamnes. Då du vet att nästa patient avbokat sitt besök, har du för ovanlighetens skull lite mer gott om tid för anamnestagandet. Du frågar hur länge patienten arbetat på Norrstads postterminal och ber henne beskriva sina arbetsuppgifter. Särskilt vikt lägger du på frågan om hon arbetar med armarna ovan axelhöjd eller med armarna utsträckta framför sig, om tunga lyft förekommer och i så fall hur ofta och hur länge per dag eller vecka. Du tar reda på hur hon står eller sitter när hon arbetar samt vilken ställning hon vanligtvis har i halsryggen/nacken när hon arbetar. Du frågor vidare om hon har hög fysisk belastning på armarna, hur mycket och hur tungt hon lyfter, hur ofta hon lyfter dessa vikter (lyftfrekvens) och hur hennes kroppsställning är när hon lyfter. Du försöker också ta reda på hur lång tid hon ägnar åt varje arbetsmoment och hur ofta de olika momenten förekommer samt huruvida hon jobbar heltid eller inte. Du frågar också om hon trivs på sitt arbete och om hon upplever det som stressigt eller inte. Vilka möjligheter har hon att själv påverka sitt arbete? Arbetar hon övertid? Kan hon vila mellan arbetsdagarna? Vad gör hon på fritiden? Du får veta att patienten trivs ganska bra på sitt heltidsarbete men att hon upplever det som lite stressigt och inte har några möjligheter att själv påverka det. Hon skulle gärna gå ner i arbetstid, men gör inte det av ekonomiska skäl. På fritiden tar hon det lugnt. Under sin anställning på postterminalen har hon sedan 15 år arbetat med sortering av post i två pass om vardera 1,5 timme i sträck under ett 8-timmarspass, två gånger per vecka. En gång var 5:e sekund sträcker hon ut armarna i en vinkel som överstiger 60 o från thorax. Andra arbetsuppgifter är öppning eller omfördelning av post, vilket tar 2,5 timme per omgång, 2-3 gånger per vecka. Ett arbetsmoment härvidlag var att lyfta buntar à 3-5 kg 1-2 gånger/minut från midjehöjd till axelhöjd. I samband med detta fyllde man säckar till en vikt av 25 kg. Patienten fyllde dagligen 120 säckar på 3 timmar. När säckarna var fulla lyftes de in i en transportvagn. Hälften av lyften skedde till en nivå som innebar att patienten hade armarna framåteleverade 90 eller högre. Hon arbetade ofta med nacken framåtböjd mer än 45 och hela tiden i stående. Frågan väcks nu i vad mån patientens sjukdom har orsakats av hennes arbete på postterminalen. Fråga 3: Vad anser du om sambandet mellan patientens sjukdom och hennes arbete? Är det (i) säkert, (ii) sannolikt, (iii) möjligt, (iv) osannolikt, eller (v) ej bedömbart? Motivera din åsikt/bedömning noggrant! [2p] 11
12 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Patienten berättar att besvären inte föregåtts av något trauma. I samband med att du frågar om hennes sociala situation nämner hon i förbigående att hon sedan lång tid arbetar som sorterare och maskinoperatör på Norrstads postterminal. Du blir därför intresserad av att veta mer om patientens arbete och bestämmer dig för att ta upp en mer detaljerad yrkesanamnes. Då du vet att nästa patient avbokat sitt besök, har du för ovanlighetens skull lite mer gott om tid för anamnestagandet. Patienten trivs ganska bra på sitt heltidsarbete men hon upplever det som lite stressigt och inte har några möjligheter att själv påverka det. Hon skulle gärna gå ner i arbetstid, men gör inte det av ekonomiska skäl. På fritiden tar hon det lugnt. Under sin anställning på postterminalen har hon sedan 15 år arbetat med sortering av post i två pass om vardera 1,5 timme i sträck under ett 8-timmarspass, två gånger per vecka. En gång var 5:e sekund sträcker hon ut armarna i en vinkel som överstiger 60 o från thorax. Andra arbetsuppgifter är öppning eller omfördelning av post, vilket tar 2,5 timme per omgång, 2-3 gånger per vecka. Ett arbetsmoment härvidlag var att lyfta buntar à 3-5 kg 1-2 gånger/minut från midjehöjd till axelhöjd. I samband med detta fyllde man säckar till en vikt av 25 kg. Patienten fyllde dagligen 120 säckar på 3 timmar. När säckarna var fulla lyftes de in i en transportvagn. Hälften av lyften skedde till en nivå som innebar att patienten hade armarna framåteleverade 90 eller högre. Hon arbetade ofta med nacken framåtböjd mer än 45 och hela tiden i stående. Frågan väcks nu i vad mån patientens sjukdom har orsakats av hennes arbete på postterminalen. Utifrån den information du fått bedömer du att det med över 50% sannolikhet finns ett orsakssamband mellan patientens arbete och hennes besvär från höger axel. Du bedömer att det i hennes arbete finns flera skadliga faktorer som kan ge upphov till sådana besvär: tunga lyft, repetitiva arbetsmoment, ogynnsam arbetsställning (arbete med armarna i och ovan axelhöjd uppskattningsvis mer än halva arbetstiden) och bristfällig psykosocial arbetsmiljö (höga krav/låg kontroll). Exponeringstiden (11 år) är tillräckligt lång. Också i fråga om besvären från nacken bedömer du att det sannolikt finns ett samband med patientens arbete. Flera skadliga riskfaktorer för nacksymtom har identifierats (hög fysisk armbelastning, belastande arbetsställning (arbete stor del av tiden med nacken i framåtböjt läge), bristfällig psykosocial arbetsmiljö (höga krav/låg kontroll)). Några hållpunkter för att det förekommit skadliga faktorer på fritiden har inte framkommit. Många långvariga/kroniska smärttillstånd i rörelseapparaten är vanligare bland kvinnor än män. Fråga 4: Varför är långvariga/kroniska smärttillstånd i rörelseapparaten vanligare bland kvinnor än män? Ange fyra olika faktorer som kan bidra till detta förhållande och förklara hur/varför respektive faktor kan spela roll. [2p] 12
13 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Många långvariga/kroniska smärttillstånd i rörelseapparaten är vanligare bland kvinnor än män. 1) Man vet att det finns neurobiologiska skillnader i smärtsystemen mellan män och kvinnor och att kvinnor åtminstone i akuta laboratorieförsök har lägre smärttrösklar (upplever smärta vid lägre intensitetsnivå hos stimuli). Denna skillnad är eventuellt relaterad till hormonella faktorer. 2) Det finns skillnader mellan mäns och kvinnors yrkesarbeten vad avser karaktären av arbetsuppgifter: t ex har kvinnor oftare monotona och/eller repetitiva arbetsuppgifter, vilka är kända som riskfaktorer för utveckling av smärttillstånd i nacke och skuldra. 3) Kvinnor har oftare dubbelarbete, vilket ökar den totala exponeringstiden och därmed risken för att utveckla smärta. 4) Kvinnor är oftare utsatta för smärta som del i den normala livscykeln; t ex vid menstruationer och barnafödande. 5) Skillnader i sociala förväntningar och roller kan bidra till att kroniska smärttillstånd i rörelseapparaten är vanligare bland kvinnor än män. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Patienten berättar att en av hennes arbetskamrater till en början haft liknande symtom, som sedan förvärrades. Sist hon träffade sin förra arbetskamrat (som nu är pensionerad) berättade hon att läkaren funderat på diagnosen fibromyalgi. Fråga 5: Vilka neurobiologiska förändringar skulle kunna ligga bakom att smärtan sprider sig? Beskriv tre (3) neurobiologiska förändringar/mekanismer som kan bidra till att smärta övergår från att vara lokalt avgränsad till att bli mer generaliserad. [2p] 13
14 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Patienten berättar att en av hennes arbetskamrater till en början haft liknande symtom men som sedan blev sämre. Sist hon träffade sin förra arbetskamrat (som nu är pensionerad) berättade hon att läkaren funderat på diagnosen fibromyalgi. Neurobiologiska förändringar/mekanismer som kan bidra till att smärta övergår från att vara lokalt avgränsad till att bli mer generaliserad är: 1) Ökad känslighet för nociception i ryggmärgens bakhorn (central sensitisering) 2) Förändrat aktiveringsmönster i neuromatrix i hjärnan 3) Förändrad descenderande kontroll (mer facilitering) Efter ett par veckor träffar du patienten igen men denna gång i kön till kassan i livsmedelsaffären där ni båda tydligen handlar. Medan ni väntar berättar patienten att hon är aktiv i en patientförening och att hon för en tid sedan invaldes i den arbetsgrupp som ger ut föreningens tidning. På det senaste redaktionsmötet planerade man ett egenvårdsnummer om smärta. Din patient har fått i uppgift av redaktionsmötet att intervjua en läkare om psykologiska faktorer som förvärrar långvarig smärta. Du går med på att intervjuas. På väg från affären börjar du fundera på vilka viktiga faktorer du ska berätta om. Fråga 6: Ange tre psykiska/psykologiska faktorer som kan vidmakthålla/förvärra långvarig smärta. [2p] 14
15 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Patienten berättar att en av hennes arbetskamrater till en början haft liknande symtom men som sedan blev sämre. Sist hon träffade sin förra arbetskamrat (som nu är pensionerad) berättade hon att läkaren funderat på diagnosen fibromyalgi. Neurobiologiska förändringar/mekanismer som kan bidra till att smärta övergår från att vara lokalt avgränsad till att bli mer generaliserad är: 1) Ökad känslighet för nociception i ryggmärgens bakhorn (central sensitisering) 2) Förändrat aktiveringsmönster i neuromatrix i hjärnan 3) Förändrad descenderande kontroll (mer facilitering) Efter ett par veckor träffar du patienten igen men denna gång i kön till kassan i livsmedelsaffären där ni båda tydligen handlar. Medan ni väntar berättar patienten att hon är aktiv i en patientförening och att hon för en tid sedan invaldes i den arbetsgrupp som ger ut föreningens tidning. På det senaste redaktionsmötet planerade man ett egenvårdsnummer om smärta. Din patient har fått i uppgift av redaktionsmötet att intervjua en läkare om psykologiska faktorer som förvärrar långvarig smärta. Du går med på att intervjuas. Du funderar över att ta upp följande viktiga faktorer vid intervjun för patientföreningens tidning: 1) depression 2) ångest 3) rädsla 4) katastroferande (del av copingstrategi) 5) hjälplöshet 6) förändringsobenägenhet Vid nästa återbesök vill patienten diskutera hur du ser på hennes fortsatta sjukskrivning och möjlighet till återgång i arbete. Du tar fram blanketten MEDICINSKT UNDERLAG för bedömning av rätt till sjukpenning och eventuellt behov av rehabilitering. Du måste där ta ställning om en arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell. Fråga 7: Hur resonerar du om patientens rehabiliteringsbehov? [2p] 15
16 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Du resonerar med patienten om hur du ser på hennes fortsatta sjukskrivning och möjlighet till återgång i arbete. Du tar fram blanketten MEDICINSKT UNDERLAG för bedömning av rätt till sjukpenning och eventuellt behov av rehabilitering och gör följande reflektioner: Patienten har många år kvar av yrkesverksamt liv och det förefaller möjligt för henne att återvända till ett fungerande arbetsliv. Troligtvis kan det vara ett hinder för henne att arbeta kvar med tidigare arbetsuppgifter och hon behöver därför en förändring. Din första fundering är om nuvarande arbetsgivare har några omplaceringsmöjligheter eller om patienten rent av skulle behöva en omskolning. Du får nu anledning att tänka igenom vilka insatser som behövs för en rehabilitering och hur patienten skall kunna få bästa hjälp och stöd. Fråga 8: Vilka aktörer ser du i detta sammanhang som viktiga att du och patienten bör samarbeta med och hur får du på enklaste sätt kontakt med dessa? [4p] 16
17 Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Du resonerar med patienten om hur du ser på hennes fortsatta sjukskrivning och möjlighet till återgång i arbete. Du tar fram blanketten MEDICINSKT UNDERLAG för bedömning av rätt till sjukpenning och eventuellt behov av rehabilitering och gör följande reflektioner: Patienten har många år kvar av yrkesverksamt liv och det förefaller möjligt för henne att återvända till ett fungerande arbetsliv. Troligtvis kan det vara ett hinder för henne att arbeta kvar med tidigare arbetsuppgifter och hon behöver därför en förändring. Din första fundering är om nuvarande arbetsgivare har några omplaceringsmöjligheter eller om patienten rent av skulle behöva en omskolning. Du får nu anledning att tänka igenom vilka insatser som behövs för en rehabilitering och hur patienten skall kunna få bästa hjälp och stöd. Aktörer som är viktiga i detta sammanhang är 1. försäkringskassan (Fk) 2. företagshälsovården och 3. arbetsgivaren För att etablera samverkan med dessa har Fk ett ansvar att vara samordnare och som läkare måste du på blanketten kryssa i att du önskar kontakt med Fk och också ett avstämningsmöte. Ett par dagar efter patientens besök hos dig blir du per telefon kontaktad av patientens make, som vill diskutera sin hustrus problem med dig. Maken uppger att han är orolig och att hustrun inte känner till att han ringer dig. Fråga 9: Vad svarar du mannen? (1 p) 17
18 Nr. Du vikarierar som distriktsläkare på en vårdcentral där man under det senaste året haft hjälp av inhyrda läkare. Till din mottagning kommer nu en 45-årig kvinna, som sjukskrevs av en hyrläkarkollega för sex veckor sedan och ställts på återbesök. Hyrläkarkollegan är inte längre kvar utan återbesöket blir hos dig. Du läser i journalen att patienten haft ont i nacken och axlarna under lång tid. Smärtorna debuterade i höger axel för 14 år sedan samtidigt med smärtor i nacken och ryggmuskulaturen. Smärttillståndet i höger axel har successivt försämrats och under senare år har patienten inte märkt några avsevärda förbättringar vid semestertillfällen. Hon har sjukskrivet sig själv i kortare perioder flera gånger de senaste två åren men tycker inte att det har hjälpt nämnvärt. Under den senaste sjukskrivningsperioden på sex (6) veckor har hon blivit lite bättre men hon har fortfarande besvär, både från höger axel och från nacken. Du utför en ordentlig klinisk undersökning av patienten och finner att hon har en trapeziusmyalgi bilateralt och en högersidig rotatorkuffstendinit. Några månader senare träffar du patienten igen och vid detta besök berättar patienten att smärtan på senare tid har spritt sig och finns även i andra delar av kroppen. Du bedömer att patienten har många år kvar av yrkesverksamt liv och det förefaller möjligt för henne att återvända till ett fungerande arbetsliv. Troligtvis kan det vara ett hinder för henne att arbeta kvar med tidigare arbetsuppgifter och hon behöver därför en förändring. Din första fundering är om nuvarande arbetsgivare har några omplaceringsmöjligheter eller om patienten rent av skulle behöva en omskolning. Aktörer som är viktiga i detta sammanhang är, försäkringskassan (Fk), företagshälsovården och arbetsgivaren För att etablera samverkan med dessa har Fk ett ansvar att vara samordnare och som läkare måste du på blanketten kryssa i att du önskar kontakt med Fk och också ett avstämningsmöte. Ett par dagar efter patientens besök hos dig blir du per telefon kontaktad av patientens make, som vill diskutera sin hustrus problem med dig. Maken uppger att han är orolig och att hustrun inte känner till att han ringer dig. Du informerar mannen om att sekretess gäller och att du inte kan underrätta honom om makans tillstånd och din bedömning utan att hon har medgivet det. Du kan föreslå att maken talar med sin hustru och att han ev. följer med vid nästa återbesök. 18
19 Nr. FALL 3 20 p Du vikarierar innan AT på en ÖNH-klinik vid ett Centrallasarett. 5-årige Hassan, som kom från Uzbekistan till Sverige som 4-åring tillsammans med familjen, kommer till ÖNH- akuten med hög feber och ont i halsen sedan några timmar tillbaka. Han är mycket stillsam och sitter i mammans knä rak i ryggen och dräglar klar saliv. Fråga 1: a) Vad misstänker du och hur agerar du? b) Hur förklarar du Hassans symtombild? c) Vad vill du veta om Hassans kontakt med BVC? [5p] 19
20 Du vikarierar innan AT på en ÖNH-klinik vid ett Centrallasarett. 5-årige Hassan, som kom från Uzbekistan till Sverige som 4-åring tillsammans med familjen, kommer till ÖNH- akuten med hög feber och ont i halsen sedan några timmar tillbaka. Han är mycket stillsam och sitter i mammans knä rak i ryggen och dräglar klar saliv. a) Du misstänker akut epiglottit, kallar på din bakjour samt kontaktar narkosen och talar om vad du misstänker. Du försöker inte titta i halsen då detta kan ge livshotande svalgreflexer som kan förvärra situationen. b) Om Hassan har epiglottit, har han en inflammatorisk förträngning av larynxingången. För att minimera luftbehovet och minska Bernouille-effekten, ställer hans kropp in sig på att vara stillsam, öka andningsfrekvensen och minska tidalvolymen, samt att inte svälja. Om ingen åtgärd vidtas får Hassan så småningom en CO 2 -retention/kolsyrenarkos och till slut O 2 -brist. c) Du vill veta om Hassan är vaccinerad mot Haemophilus influenzae typ B (HIB). Hassan har en epiglottit och är inte vaccinerad mot HIB och du har agerat helt rätt! Snart ligger Hassan på IVA, intuberad av narkosbakjouren och med iv dropp av cefuroxim (Zinacef) efter att du tagit svalg- och blododling. Nästa dag, när Hassan varit intuberad i 24 timmar, är han fortfarande högfebril trots att du med fiberskop ser att hans epiglottis inte är så svullen längre. Han är inte riktigt kontaktbar, trots att man släppt upp honom ur narkosen. Fråga 2: Vad kan orsaken vara och hur agerar du? [4p] 20
21 Du vikarierar innan AT på en ÖNH-klinik vid ett Centrallasarett. 5-årige Hassan, som kom från Uzbekistan till Sverige som 4-åring tillsammans med familjen, kommer till ÖNH- akuten med hög feber och ont i halsen sedan några timmar tillbaka. Han är mycket stillsam och sitter i mammans knä rak i ryggen och dräglar klar saliv. Hassan har en epiglottit och är inte vaccinerad mot HIB och du har agerat helt rätt! Snart ligger Hassan på IVA, intuberad av narkosbakjouren med iv dropp av cefuroxim (Zinacef) efter att du tagit svalg- och blododling Nästa dag, när Hassan varit intuberad i 24 timmar, är han fortfarande högfebril trots att du med fiberskop ser att hans epiglottis inte är så svullen längre. Han är inte riktigt kontaktbar trots att man släppt upp honom ur narkosen. Eftersom epiglottit alltid är förenat med sepsis kan infektionen ha andra foci kroppen. På misstanke om samtidig HI-meningit kontaktas omedelbart barnläkare som ger kortiko- steroider, byter till cefotaxim (Claforan) i meningitdos, beställer CT skalle och som utför LP om ingen kontraindikation föreligger. Dagen därpå kommer även Hassans 42-årige pappa ner till ÖNH-akuten direkt ifrån sin sons sjukbädd. Han är rökare och har hostat någon vecka. Nu har feber tillkommit (38.4 C). Han klagar över smärtor till vänster i ryggen i samband med hostan och är röd och irriterad i ögonen. Fråga 3: Vad misstänker du och hur agerar du? [3p] 21
22 Du vikarierar innan AT på en ÖNH-klinik vid ett Centrallasarett. 5-årige Hassan, som kom från Uzbekistan till Sverige som 4-åring tillsammans med familjen, kommer till ÖNH- akuten med hög feber och ont i halsen sedan några timmar tillbaka. Han är mycket stillsam och sitter i mammans knä rak i ryggen och dräglar klar saliv. Hassan har en epiglottit och är inte vaccinerad mot HIB och du har agerat helt rätt! Snart ligger Hassan på IVA, intuberad av narkosbakjouren med iv dropp av cefuroxim efter att du tagit svalg- och blododling Nästa dag, när Hassan varit intuberad i 24 timmar, är han fortfarande högfebril trots att du med fiberskop ser att hans epiglottis inte är så svullen längre. Han är heller inte riktigt kontaktbar trots att man släppt upp honom ur narkosen. På misstanke om samtidig HI-meningit kontaktas omedelbart barnläkare som ger kortiko- steroider, byter till cefotaxim i meningitdos, beställer CT skalle och som utför LP om ingen kontraindikation föreligger. Dagen därpå kommer även Hassans 42-årige pappa ner till ÖNH-akuten direkt ifrån sin sons sjukbädd. Han är rökare och har hostat någon vecka. Nu har feber tillkommit (38.4 C). Han klagar över smärtor till vänster i ryggen i samband med hostan och är röd och irriterad i ögonen. Du misstänker att Hassans pappa har en HI-pneumoni, men anser inte att det är du som skall behandla honom. Du ringer infektionsjouren, som kommer och verifierar din misstanke och skriver ut amoxicillin (t.ex. Amimox) 0,5 g x 3 till Hassans pappa och passar på att tala med honom om vikten av rökstopp! Eftersom patienten är relativt opåverkad skickas han hem med sjukskrivning 10 dar och en telefontid om fyra veckor. Lungröntgen anses inte nödvändigt om inget krånglar. Lillasyster Nasim, 11 månader, som varit hos mormor medan föräldrarna varit med Hassan på sjukhuset, vaknar nästa natt och skriker otröstligt. Hon har inte varit förkyld innan men, har temp C när mormor kollar. Man kommer till ÖNH-mottagningen eftersom Nasim inte slutar gråta trots paracertamol (Panodil/Alvedon) enligt FASS-ordination. Du är jour nu igen. Eftersom Nasim inte dreglar, vågar du dig på att titta henne i halsen och hon skriker så bra att du kan se en normal epiglottis utan att använda spatel. Du vill förstås kolla att hon inte har otit, men Nasims hörselgångar är smala och fyllda med vax. Hon skriker än värre när du petar henne i öronen. Fråga 4: Hur tänker du nu och hur agerar du? [3p] 22
Delexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merINFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.
66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merSeminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2
Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig
Läs merDelexamen 4 Infektion Facit MEQ-fråga Sida 1 (7)
MEQ-fråga Sida 1 (7) MEQ Till akuten kommer en 55-årig man med känd etylöverkonsumtion och hypertoni. Han inkommer med ambulans med ett dygns anamnes på feber, frysningar, huvudvärk och nackvärk. Han är
Läs mer2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Läs merMEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merHypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs merspine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR
spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR Frågor och svar Vilket vetenskapligt stöd finns? Ryggbesvär orsakas sällan av allvarliga bakomliggande sjukdomar. Stöd för att ryggbesvär
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merEpiglottit hos barn Anestesikliniken
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Luftväg Giltig fr.o.m: 2017-05-29 Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller för: Anestesikliniken
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merDelexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merSifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:
Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merLunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs mer1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker
Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling
Läs merPneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik
Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs mer1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merDUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!
DUGGA kull 1 Utveckling Fredagen den 29/1 2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 48p Godkänt: 32p Namn Resultat.. Lycka till!! 1. Nämn 3 principiellt olika orsaker för sen språkutveckling. (2p) 2. Vilka 3 olika
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25
Läs merTentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merDX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit
DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merDU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.
DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merBAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis
BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 080618.
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 18 juni 2008 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Sara, 18 månader 29 p 2+3+2+3+2+2+4+3+4+2+2 Solveig, 31 år 27 p 3+4+3+3+4+3+3+2+2 Tindra, 3 månader 18 p 2+3+3+3+3+4
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Läs merFeber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS
Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merDUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a
DUGGA I HUDMOMENTET Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21 Kod nummer: D T+T S:a Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast ett diagnosförslag/fall.
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merMEQ-fråga 1 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merDel 6 5 sidor 9 poäng
5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid
Läs merInstruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Läs merPATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merSäker traumavård självvärderingsformulär
Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.
Läs mera. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016
5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016 5:1 Du börjar ditt pass på akuten. Din avgående kollega har misstänkt septisk artrit hos en medelålders kvinna, odlat och tagit följande prover som nu är klara:
Läs merSepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock
Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs mera) Diagnos? b) Kompletterande provtagning? c) Behandling?
Fråga 1 Tove 18 år har varit sjuk i halsfluss några dagar. För övrigt är hon frisk. Hon gick idag till vårdcentralen och fick antibiotika i form av Kåvepenin. Trots detta har hon blivit sämre och började
Läs merSVK-seminarium Larm på barnakuten K. Hildebrand Rev Fall 1.
SVK-seminarium Larm på barnakuten K. Hildebrand 161108. Rev 170407 Notera att det kan vara svårt att fatta välgrundade beslut gällande vilken behandling som är mest aktuell att ge i det akuta skedet då
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom.
Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2
Läs merKortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8
Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8 1. Vilket är förstahandsvalet av empirisk antibiotikabehandling hos följande patienter: 1a. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB 0 PcV 1b. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merDu ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.
Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT
Läs merOsteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT
Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad
Läs merSkrivtid: Nummer:...
1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som
Läs merEtik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1
Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merMEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:
MEQ fråga DX1 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom
Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.
Läs merStandardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Läs merHFD 2013 ref 14 Allmän försäkring
HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken
Läs merBilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet
1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merFråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p
MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.
Läs mer