Gymnasieungdomars kunskaper om beslutsfattande i studie- och yrkesval

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Gymnasieungdomars kunskaper om beslutsfattande i studie- och yrkesval Upper secondary youths knowledge about decision making in educational- and vocational choices Sofie Skånhamre Moa Mannesson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Niklas Gustafson

2 2

3 F ak ul te te n fö r lä ra n de oc h sa m hä ll e Sammanfattning Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till. Gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teorier, som är CIP teorin och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Gymnasieungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla och de ser en möjlighet i att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Några av studiens slutsatser är att det finns ett behov av att arbeta mer med begreppen självbild och självkänsla inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka gymnasieungdomars kunskaper om sig själva. Nyckelord: beslutsfattande, självbild, självkänsla, gymnasieungdomar, studie- och yrkesval 3

4 Förord Ett stort tack till alla som har deltagit i denna uppsats och gjort den möjlig. Vi vill även tacka vår handledare och medstudenter för givande feedback. Då detta uppsatsarbete genomförts har författarna delat upp sökning och inläsning av artiklar och litteratur lika sinsemellan. Vid arbetets intervjuer deltog båda författarna och turades om att ställa frågor. Allt som har författats har gjorts tillsammans där författarna har turats om att skriva och läsa, och gemensamt gjort ändringar i texten under arbetets gång. 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Disposition Tidigare forskning Önskemål och erfarenheter kring vägledning Val och kunskaper kring beslutsfattande Självbild och självkänsla Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Gottfredsons teori om begränsning och kompromiss Cognitive information processing Sammanfattning Metod Metodval och metoddiskussion Urval Datainsamling Analysmetod Etiska ställningstaganden Sammanfattning Resultat Kunskaper kring att fatta beslut Medvetenhet och möjligheter att arbeta med självbild och självkänsla Sammanfattning

6 6 Analys och diskussion Kunskaper kring att fatta beslut Medvetenhet och möjlighet att arbeta med självbild och självkänsla Avslutande diskussion Studiens begränsningar Slutsatser Litteratur Bilaga Bilaga Bilaga

7 1 Inledning Vägledningens fader, Frank Parsons, formulerade den första vägledningsteorin år Den handlade om hur individer fattar karriärbeslut genom att använda sitt sunda förnuft och resonera kring kunskap om sig själv och kunskap om omvärlden (Amundson, 2009). I en studie om vuxna vägledningssökande i norden går det att läsa att knappt hälften av de svenskar som blivit tillfrågade har lärt sig mer om sig själva under vägledning. Något som är betydligt lägre jämfört med studiens resultat av samma fråga i resten av Nordens länder (Vilhjálmsdóttir et al 2011). I Dresch och Lovéns (2010) studie om gymnasieval står det om hur eleverna önskar att de i vägledningen ska tala om starka och svaga sidor, samt vilka yrken som kan vara lämpliga. Nu med den nya svenska läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11) (Utbildningsdepartementet, 2011) har de olika valen utökats för ungdomarna och konsekvenserna av olika val kan bli mer tydliga för dem som inte väljer rätt från början, då det handlar om exempelvis kurser som ger meritpoäng, ändrade antagningsvillkor till komvux, samt olika kvotgrupper vid antagningen till högskolan (Skolsamverkan AB, Ungdomsbarometern AB 2011). Ur den svenska läroplanen för gymnasieskolan går det att läsa att ett mål för skolan är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Skolverket 2011, s.14) Här tydliggörs vikten av att i skolan arbeta med självkännedom och förmåga till studieplanering, kunskaper som varje individ behöver tillägna sig. Vikten av att inneha kunskaper kring hur beslut fattas tydliggörs i EU:s projekt om Lifelong guidance provision, där det i syftet med lifelong guidance handlar om att individer ska utveckla de färdigheter som behövs för att hantera karriär och utbildning. Detta kring att exempelvis klargöra sina förmågor, kompetenser och intressen för att kunna göra meningsfulla utbildningsval och yrkesval. Individerna ska kunna hantera och planera sina utbildnings- och yrkesvägar i förening med sina livsmål, detta blir viktigt i dagens samhälle där yrkesvärlden förändras snabbt, vilket kräver att även arbetskraften kan anpassa sig till nya omständigheter (Cedefop, 2005). 7

8 I skolverkets kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan framkommer att många av vägledningsaktiviteterna inte planerats utifrån ungdomarnas önskemål och behov (Skolverket, 2007). Borgen och Hiebert (2006) har summerat tidigare forskning kring vägledning för ungdomar och kommit fram till att det behövs nya angreppssätt för vägledning, i en tid där arbetsmarknad och utbildningssystem förändras snabbt. Då ungdomstiden är en tid då ungdomar bygger upp sin identitet, krävs det andra vägledningsmetoder än vid arbetet med vuxna. I Borgen och Hiebert (2006) läggs vikt vid att ungdomar själva ska få komma till tals och designa den hjälp de önskar. Med detta som utgångspunkt ser författarna ett behov av att studera vilka kunskaper ungdomarna har kring beslutsfattandeprocessen och vad gymnasieungdomar tycker är viktigt när de fattar beslut. Som en del i beslutsfattandet ser studien även på hur gymnasieungdomar ser på möjligheten att arbeta med självbild och självkänsla inom vägledning, för att de ska ha en mer stabil grund att stå på och välja utifrån. Då unga idag under sin livstid kommer att behöva fatta flera stora beslut gällande utbildning och yrke (Cedefop, 2005). 1.1 Syfte och frågeställningar Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Vi ställer oss följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur ser de utifrån denna medvetenhet på möjligheten att arbeta med dessa begrepp inom skola och vägledning? 8

9 1.2 Begreppsdefinitioner I denna del definieras tre av studiens viktigaste begrepp som är vägledning, självbild och självkänsla. I denna studie används vägledning i vid bemärkelse (Lindh, 1997). I detta begrepp ingår, förutom det personliga mötet, all verksamhet som förbereder inför framtida val, angående exempelvis utbildning och arbetsliv. Det handlar om att individen ska bli medveten om sig själv och sina möjligheter, att kunna fatta beslut, samt att hantera övergångar. I detta kan det ingå arbetsmarknadsåtgärder, yrkesorienterade material men även vägledning i snäv bemärkelse ingår, vilket är mötet mellan en professionell vägledare och med detta förbundna aktiviteter så som samtal och information (Lindh, 1997). Ett begrepp som används i denna studie är självbild, här används Skaalviks definition; självbild innefattar alla uppfattningar och känslor, tro och kunskap, som en individ har om sig själv. Självbilden är även en gemensam nämnare för de olika sätt en person uppfattar och känner för sig själv. I begreppet ingår individens olika roller, samt tendenser att värdesätta sig själv högt eller lågt (Stensaasen & Sletta, 2000). Studiens definition av självkänsla handlar om hur individen anser sig klara av uppgifter, ses av andra och värderar och känner inför sig själv. Det handlar även om känslor och värderingar och hänger samman med personens självmedvetande (Nationalencyklopedin, :55). 1.3 Disposition Denna studie är upplagd enligt följande, inledningsvis ges en beskrivning av tidigare forskning, där svenska och internationella studier beskrivs för att förtydliga det valda studieområdet. Därefter beskrivs Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och CIP, som är en kognitiv teori om beslutsfattande. sedan beskrivs studiens metod och de aktuella tillvägagångssätten, gällande urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden. Vidare presenteras studiens resultat där intervjusvaren presenteras tematiskt utefter studiens frågeställningar. Efter resultatet följer studiens analys och diskussion, där teorier och empiri inledningsvis förbinds med varandra och analyseras. I den avslutande diskussionen diskuteras studiens viktigaste områden, i förhållande 9

10 till syfte, tidigare forskning och författarnas egna tankar och slutsatser kring det studerade området. 10

11 2 Tidigare forskning I kapitlet om tidigare forskning belyses studier som rör både ungdomar och vuxna, då de som är ungdomar idag är morgondagens vuxna, forskningen går igenom deras beslutsfattande och syn på vägledning. Önskemål och erfarenheter kring vägledning är temat för det inledande stycket, som handlar om vad elever vill ha ut av vägledningsmötet. Det ger även en bild av mognaden hos elever och vad individer upplever sig ha fått ut av vägledning. I den andra delen behandlar val och kunskap kring beslutsfattande där elevers kunskaper kring beslutsfattande och hur de ser på olika yrkesval och huruvida de är viktiga för dem i nuläget eller i framtiden. Delen går även igenom elevers önskemål om att i större utsträckning arbeta med beslutsfattande. Sista delen handlar om självbild och självkänsla och hur detta påverkar individens beslutsprocesser och karriärmognad. Begrepp som är direktöversatta, finns i bilaga Önskemål och erfarenheter kring vägledning Dresch och Lovén (2010) har studerat ungdomars gymnasieval från årskurs nio till årskurs två på gymnasiet, deras mognad, värderingar och handlingsmönster kopplat till vägledning, samt elevernas syn på vägledning och vägledningsprocessen. Övergripande resultat är att eleverna är mindre mogna än tidigare och många orkar inte söka information på egen hand. Många elever är osäkra kring sin egen identitet och önskar mer personlig kontakt hos vägledaren. Det är viktigt för elever att i vägledningen få diskutera sin personliga situation. Det kan handla om deras starka och svaga sidor, att få hjälp med att ta reda på vad de passar till och vidare prata om deras individuella lämplighet för olika utbildningar och yrken. Cirka hälften av studiens elever önskade prata om detta medan en tredjedel uppgav att de har samtalat om detta med en vägledare. Eleverna vill även ha information om olika utbildningar och hur arbetsmarknaden ser ut och vill stämma av sina tankar i samtalet som en form av avcheckning (Dresch & Lovèn, 2010). Eleverna hade ett behov av att spegla sina tankar mot en vuxen, gärna en förälder eller vägledare (Lovén, 2000). Många elever efterfrågar att i vägledningen få nya idéer och 11

12 perspektiv, detta gäller även de elever som är säkra i sina val. Vidare framgår det också ett starkt behov av att bli sedd och lyssnad till, där det också handlar om att lära känna sig själv. För att hjälpa eleverna att lära känna sig själva och sina starka och svaga sidor kan erfarenheter såsom exempelvis prao spela en viktig roll. I studien framkommer att en stor andel av eleverna inte har någon tydlig bild av vad vägledningssamtalet ska handla om. Därutöver visas det att eleverna strävar efter att välja en viss inriktning för sina framtida liv och identifiera sig med en viss livsstil, detta sker samtidigt som individen är i en livsfas där de bygger upp en egen självbild (Dresch & Lovén, 2010). Vilhjálmsdóttir, m fl (2011) berör vuxnas vägledning, det de vägledningssökande fått ut av vägledning var bland annat ett förbättrat självförtroende och att ha lärt sig något om sina egna förmågor och intressen. Detta var påståenden som procent av de tillfrågade höll med om. Detta kan jämföras med siffror upp till 60 procent i de nordiska grannländerna. 34 procent av de sökande hade fått möjligheten att diskutera sina starka och svaga sidor med vägledaren. I en studie av franska vuxna vägledningssökande, studerades effekten av en kompetensbedömning. I kompetensbedömningen ingick personliga möten och tester och i jämförelse med en kontrollgrupp hade testgruppen fått ökad förståelse av sig själva, ökad självbild och fler verktyg för att reflektera och fatta yrkesbeslut (Bernaud, Gaudron, Lemoine, 2006). 2.2 Val och kunskaper kring beslutsfattande Dresch och Lovén (2010) skriver om hur begreppet valkompetens används inom dansk vägledningsforskning. Valkompetens är ett resultat av en process där hela personen och dennes livssammanhang och de konkreta möjligheterna vävs samman. Individen blir mogen att fatta beslut där de å ena sidan förhåller sig till objektiva samhälleliga realiteter och å andra sidan förhåller sig till sig själv sin livshistoria och sitt livssammanhang (Dresch & Lovén, 2010). Elevers mognad beskrivs även i Lovén (2000) som har undersökt elever ur årskurs nio och deras förväntningar kring mötet med vägledare. Där framkommer att flera kände sig osäkra och att de inte var mogna att välja till gymnasiet. Studien visar på att de flesta eleverna hade blandade känslor när gymnasievalet var över, dessa känslor innefattade lättnad över att valet var gjort men även en kvarstående osäkerhet. Studien visade på hur eleverna i vissa fall anpassade sina önskemål efter den självkännedom de hade. 12

13 De viktigaste faktorerna för eleverna vid gymnasievalet var intresse och möjligheten att komma in på önskad utbildning något som i vissa fall ledde till en kompromiss där mindre attraktiva utbildningar fanns med i betänkandet då mer intressanta alternativ ansågs ouppnåeliga. Elevernas skäl till varför de väljer vissa gymnasieprogram tas även upp i Gruffmans (2010) studie av social snedrekrytering till gymnasiet, där det framkommer att elever framhåller olika skäl till varför de har valt ett visst gymnasieprogram. Det vanligaste är intresse för ämnen eller yrken, det näst vanligaste är att individer vill hålla många vägar öppna (interimval) och det tredje vanligaste i kategorin är studie- och yrkesmål. I Bardicks mfl (2004) studie av ungdomar på Junior High och deras uppfattning av vad de vill ha ut av karriärplanering, framkom att de vill ha hjälp med beslutsfattande, utforskande av karriäralternativ och stöd i sitt beslutsfattande. De äldre eleverna vill ha mer specifik info om speciella yrken och utbildningar, även i svensk forskning tydliggörs att elever vill ha hjälp med att fatta beslut. Eleverna i skolverkets granskning vill att vägledningen ska fokusera mer på att förbereda inför kommande val i livet, snarare än att hitta ett yrke (Skolverket, 2007). Något som även återfinns i Borgen och Hieberts (2006) studie är att ungdomar känner ett behov av att tillägna sig större kunskap och förmåga gällande karriär och livsplanering. I Vilhjálmsdóttir m. fl. (2011) framkom också att 47 % av de vuxna vägledningssökande förvärvat sig kunskaper i beslutsfattande genom vägledningen de har tillhandahållit. 2.3 Självbild och självkänsla Shearer (2009) har i sin studie av universitetsstudenters självkännedom och karriärförvirring, sett att låg intrapersonell intelligens (kunskap om sig själv) är kopplat till karriärförvirring. De som har höga frekvenser av karriärförvirring, uttrycker ett behov av att få ökad erfarenhet och tillgång till karriärundervisning och personlig vägledning. De som är mindre karriärförvirrade nöjer sig med information och bekräftelse kring sina val. Studien påvisade signifikanta korrelationer mellan självkännedom och karriärklarhet. Det fanns även ett signifikant samband mellan självkännedom och karriärsjälvförtroende. 13

14 Koumoundourou mfl (2011) undersökte grekiska ungdomars grundläggande självutvärderingar kopplat till karriärbesluts-självkänsla och yrkesidentitet. Självkänsla relateras starkt till karriärmognad och yrkessjälvbild. Studenter som ser sig själva som kapabla att fatta karriärbeslut, verkar ha en klar bild av sina intressen, talanger, värderingar och personlighetsdrag. Självkänslans betydelse för karriärbeslut tas även upp i Hirschi (2011) som har undersökt schweiziska ungdomars karriärbeslutsberedskap och kommit fram till att högre nivåer av karriärbeslutsberedskap kunde sammankopplas med en högre självkänsla och generaliserad självtilltro, samt färre uppfattade hinder. Elevernas beredskap mättes även över tid, där ökad mängd yrkesinformation förutsåg en ökning av karriärbeslutsberedskapen. 2.4 Sammanfattning I detta kapitel har tidigare forskning beskrivits där studiernas resultat är relevanta för studien då det ger en bild av hur elever tänker kring vägledning och beslutsfattande, samt ger indikatorer kring att självbild, självkänsla och karriärbeslutsfattande är något eleverna vill fördjupa sig i under vägledning. Resultaten i ovan nämnda studier pekar på att individer inom vägledning fått hjälp att öka sin självkänsla och självbild, samt att detta är begrepp som relaterar till mognad och beredskap kring att fatta karriärbeslut. Självkänsla relateras starkt till karriärmognad och yrkessjälvbild, det kan även kopplas till högre nivåer av karriärbeslutsberedskap. Några av resultaten som presenteras är hur många elever känner sig osäkra inför valet till gymnasiet, valkompetens handlar om hur individen blir mogen till att fatta beslut där de kan förhålla sig till både sig själv och samhället. Eleverna önskar en möjlighet att i vägledning få diskutera sin personliga situation och lära sig mer om sig själv, ett sätt att få ökad erfarenhet och lära sig mer om sig själv är prao. Orsakerna till att eleverna valt ett visst gymnasieprogram handlar om intressen för ämnen eller yrken, att hålla många vägar öppna och studie- och yrkesmål. 14

15 3 Teoretiska utgångspunkter Utifrån den här studiens frågeställningar blir det betydelsefullt att använda teorier om hur individer fattar beslut så som CIP (cognitive information processing) och Gottfredsons teori kring önskvärda och realistiska val. I Gottfredsons teori kompromissar individen mellan vad som anses vara önskvärt och realistiskt. Vidare handlar denna teori om den individuella självbildens utveckling och hur självbilden jämförs med de kognitiva yrkeskartor, individen har (Lovén, 2000), vilket vi anser vara viktigt för att förstå gymnasieungdomars självbild och valprocess på ett djupare plan. Vidare används CIPteorin (Cognitive Information Processing), som är en kognitivt inriktad teori, som beskriver en individs beslutsprocess (Sampson, 2004). 3.1 Gottfredsons teori om begränsning och kompromiss Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser handlar om hur individen utvecklar sitt strävande efter önskat yrke. Denna process startar redan i barndomen och fortsätter sedan fram till de sena tonåren. Nyckelbegrepp inom Gottfredsons teori är självbild, yrkeskartor, yrkespreferenser, yrkesalternativ, valutrymme och yrkessträvan. Med självbild menar Gottfredson vem individen själv anser sig vara och vem de i framtiden förväntar och önskar sig att vara. Självbilden innefattar förmåga, intressen, personlighet och plats i samhället. Personen behöver inte vara medveten om sin självbild, men agerar ändå utifrån bilden av sig själv. Kognitiva yrkeskartor delar in yrken efter likheter och skillnader inom vissa dimensioner, såsom könskategorisering, arbetets nivå och arbetsfält. På detta sätt får individen en mer tydlig bild av yrkesvärlden. Yrkespreferenserna kopplar ihop olika yrken med vem individen vill vara och hur mycket arbete individen är beredd att offra för att nå ett visst yrke. Hög matchning mellan yrket och individens självbild, leder till att yrket värderas högt. Ett yrke med hög matchning kan vara otillgängligt för individen på grund av exempelvis geografiska hinder, bristande kompetens eller okunskap om vägen till yrket. Hur individen ser på tillgängligheten kring yrket påverkar i viken utsträckning individen ser yrket som ett rea- 15

16 listiskt alternativ. Individen väger både arbetets matchning mot självbilden och den uppfattade tillgängligheten för att få fram olika yrkesalternativ. Med valutrymme menar Gottfredson den del av yrkeskartan som anses vara acceptabel, detta i förhållande till individens bild av vart de passar in i samhället och hur det vill bli sedda av andra. Yrkessträvan handlar om det yrke som individen anser vara bäst vid en given tidpunkt. Gottfredson har delat in utvecklingen av yrkessträvanden i fyra faser; där den första är orientering mot storlek och makt (3-5 år), där barnet börjar få en bild av att arbete är något som hör till vuxenvärlden. Orientering mot könsroller (6-8 år) är andra fasen, där barnet börjar förstå konceptet könsroller och social klass. Fas tre är orientering mot social värdering (9-13 år). Under denna fas börjar barnet bli mer känsligt för andras åsikter och välja bort lågstatusyrken och yrken som anses vara för svåra. Barnet börjar se koppling mellan utbildning, yrke och inkomst och bli medvetet om sina föräldrars förväntningar kring deras yrkesval. Självbilden formas genom information om barnets sociala klass och förmåga. Den fjärde fasen är orientering mot det inre unika jaget (14 år och uppåt). Under denna fas fokuserar individen inte lika mycket på att ta bort oacceptabla alternativ utan snarare på att väga upp acceptabla alternativ med tanke på preferenser och tillgänglighet. Individen börjar tänka mer kring framtida livsstilar och blir mer medveten om tillgängligheten kring utbildning och arbete, då personen under denna fas börjar implementera sina yrkesval (Patton & McMahon, 2006). Utvecklingen av självbilden sker gradvis och individen är inte medveten om utvecklingen förrän de blir uppmärksammade på det från en yttre källa. Självbildens utveckling är nära sammankopplad med utvecklingen av yrkespreferenser. Självbilden blir mer komplex och tydlig när personen kan införliva exempelvis kön och social klass då information bearbetas (Patton & McMahon, 2006). Begreppet kompromiss är en viktig del av teorin och handlar om att prova föredragna alternativ mot den externa verkligheten. Individen kompromissar utifrån dennes livssituation, där geografisk plats, kontakter, arbetsmöjligheter och hinder är viktiga faktorer. Individen prioriterar könsroller i första hand, därefter prestige och typ av arbete och i sista hand utifrån individens egna intressen (Gottfredson, 1981; Patton & McMahon, 2006). Gottfredson talar även i sin teori om uttrycket good enough som är en överenskommelse som individen själv skapar för att ta bort eventuella ångestkänslor inför ouppnåeliga val, där individen nöjer sig med det den uppnått (Dresch & Lovén, 2010). 16

17 3.2 Cognitive information processing Cognitive information processing (CIP) är en kognitivt orienterad teori, som utgår ifrån hur individens hjärna bearbetar information. CIP är en teori som utgår ifrån att klienten själv ska förstå och lära sig hur de genomför val för att bli bättre problemlösare utifrån både tanke och känsla. Teorin har två kärnor, dels informationsprocesspyramiden som beskriver olika delar av en informationsprocess och dels CASVE- cykeln som beskriver en beslutsprocess olika delar (Sampson, Reardon, Peterson, Lenz, 2004; Patton & McMahon, 2006). Informationsprocesspyramiden har fyra delar, de två delarna som utgör pyramidens grund är: kunskap om mig själv och kunskap om mina alternativ. Pyramidens mellersta del handlar om hur jag fattar beslut och den översta delen handlar om metakognition, tankar kring mitt beslutsfattande (Sampson et al, 2004). Figur 1 Informationsprocesspyramiden (Peterson, Sampson, Reardon, and Lenz, 2003) Den del som handlar om kunskap om mig själv innehåller individens perception av sina värderingar, som motiverar individen gällande arbete, intressen, aktiviteter som individen uppskattar, färdigheter, saker som individen är bra på och anställningspreferenser, vad individen efterfrågar i ett arbete. Kunskapen om mig själv är något som utvecklas då individen mognar och får mer livserfarenhet (Sampson, et al, 2004). 17

18 Kunskap om mina alternativ, handlar om kunskap om olika yrken och utbildningar med mera. Individen har även ett inre kognitivt schema för hur arbetslivet kan se ut och är organiserat. Schemat hjälper till att organisera den nya informationen som individen tillägnar sig, genom erfarenhet, observation av andra, media och övrig information. Kunskap om hur jag fattar beslut, här handlar det om att lösa problem och fatta beslut, vilket kan göras på flera sätt. Inom denna teori används framför allt CASVE-cykeln (som beskrivs senare). Tankar kring mitt beslutsfattande, denna del som är pyramidens topp, innehåller metakognition, det vill säga tankar om beslutsfattandet. Några av de redskap som individen kan använda är self-talk, som innebär de tysta konversationer individen har med sig själv om hur väl individen har utfört en uppgift. Positivt self-talk ger individen mer motivation. Självmedvetenhet handlar om i vilken utsträckning personer är medvetna om sig själva, när de går igenom beslutsfattandet (Sampson et al, 2004). Den andra kärnan i CIP -teorin är CASVE cykeln, cykeln har fem faser (se figur 2). Figur 2 CASVE cykeln (Peterson, Sampson, Reardon, and Lenz, 2003) 1) Kommunikationsfasen, i denna fas blir individen medveten om att det existerar en lucka mellan vart denne befinner sig och vart denne vill vara. Medvetenheten om luckan växer gradvis fram och skapar en spänning, vilket leder till att individen blir motiverad att genomföra en förändring. 18

19 2) Analysfasen, individen etablerar en mental modell av problemet och börjar se relationen mellan olika komponenter. I denna fas börjar individen klargöra kunskapen om sig själv, kunskapen om möjligheter och även fundera över kring hur personen brukar fatta beslut och lösa problem. Individen klargör även vad de redan vet och hämtar ny information om sig själv och alternativen. 3) Sammanfattningsfasen börjar med att individen ökar antalet alternativ och lösningar för att sedan reducera alternativen, som inte passar ihop med de egna intressena, värderingarna, förmågorna och anställningspreferenserna. I slutet av denna fas bör det finnas tre till fem möjliga alternativ. 4) Värderingsfasen innebär att individen värderar potentiella för- och nackdelar hos de olika alternativen. I denna fas prioriteras alternativen så att det finns första och andrahandsval osv. 5) Utförandefasen innebär att individen tar fram en plan för hur denne ska nå sitt förstahandsval. Detta kan innebära att välja studier och söka arbete mm (Sampson, et al, Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och CIP som har relevans för studiens undersökta område, då de handlar om hur individer fattar beslut och hur självbild, självkänsla och kunskap om mig själv är centrala delar i beslutsfattandet, i båda teorierna. Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, handlar om hur individen utvecklar sitt strävande efter önskat yrke, en process i fyra faser som startar redan i barndomen och sedan fortsätter fram till de sena tonåren (Gottfredson 1981). Individen kompromissar och begränsar sina yrkesval utifrån vad de ser som önskvärt och realistiskt. Begränsningar är förmåga, intressen, andras åsikter och vilken framtida livsstil yrkesvalet förväntas leda till. Yrkessträvanden är även nära sammankopplat med självbildens utveckling. Individen blir medveten om självbildens utveckling först då de blir uppmärksammade på den av en yttre källa. (Gottfredson 1981; Patton & McMahon, 2006). 19

20 CIP-teorin är en kognitivt orienterad teori som utgår ifrån hur individens hjärna bearbetar information och kan användas för att bli en bättre problemlösare. I teorin är informationsprocesspyramiden en central del, pyramiden har fyra delar. De två delar som utgör pyramidens grund är kunskap om mig själv och kunskap om mina alternativ. Pyramidens mellersta del handlar om hur jag fattar beslut och den översta delen handlar om tankar kring mitt beslutsfattande. CASVE- cykeln är en annan central del i CIP. Cykeln har fem faser som beskriver processen kring hur individen fattar ett beslut (Sampson, Jr, et al, 2004; Patton & McMahon 2006). 20

21 4 Metod I metodkapitlet beskrivs studiens metodval, urval och hur datainsamling har genomförts. Vidare presenteras analysmetoden, samt etiska ställningstaganden. 4.1 Metodval och metoddiskussion Då studien har syftat till att få fram gymnasieungdomars egna åsikter om beslutsfattande och hur de ser på möjligheten att arbeta med självkänsla och självbild, var en kvalitativ metod relevant. Den metod som användes var semistrukturerad, kvalitativ intervju (Larsen, 2009). Metoden valdes då en djupare bild av forskningsområdet eftersträvades snarare än generaliserbara svar. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från ett frågeformulär (se bilaga 2). Frågorna har ställts på ett sådant sätt som öppnar upp för breda och djupgående svar, hos respondenterna. Detta för att ge struktur och se till att alla områden täcktes in samtidigt som det ändå gav ett utrymme för följdfrågor där respondenternas egna ord kom fram. Det fanns en önskan om att få fram respondenternas egna åsikter och idéer för att på ett mer effektivt sätt få en bild av hur det ser på studiens centrala frågor och möjliggöra att arbeta med dessa frågor. Vidare ansågs en kvantitativ metod begränsa respondenternas svar, genom fasta svarsalternativ, på ett för undersökningen negativt sätt (Larsen, 2009). 4.2 Urval Urvalet har genomförts som ett icke-sannolikhetsurval, där vägledare på olika skolor kontaktades för att i sin tur kontakta intresserade gymnasieungdomar. På detta sätt blev det en blandning av godtyckligt urval och urval enligt självselektion, då personer själva visade intresse för att ställa upp på att bli intervjuade (Larsen, 2009). Även författarnas privata nätverk har använts för att få kontakt med gymnasieungdomar. Den population 21

22 som undersöktes var gymnasieungdomar i årskurs tre mellan 17 och 20 år där den övervägande majoriteten är flickor. Gymnasieungdomarna är från olika skolor i Skåne och läser olika gymnasieprogram där både teoretiska och praktiska program finns representerade. Flera av gymnasieungdomarna i studien har bytt gymnasieskola och program och alla har varit i kontakt med vägledare på ett eller annat sätt. Detta urval har genomförts med anledning av att gymnasieungdomarna är i slutet av sin utbildning och därmed står inför en strukturell brytpunkt i och med studenten. De har erfarenhet av beslutsfattande då de har genomgått en större beslutsprocess i samband med sitt gymnasieval och varit i kontakt med en vägledare. Intervjupersonerna benämns intervjuperson A till och med I. 4.3 Datainsamling Valet av intervjufrågorna har grundats i forskningsfrågorna där två centrala teman togs fram som handlade om beslutsfattande samt självbild och självkänsla.. Inledningsvis har ett färre antal bakgrundsfrågor ställts. Därefter har flertalet frågor ställts om varje tema, som började med att intervjupersonen fick definiera vad studiens centrala begrepp betydde för dem. Därefter har diverse frågor ställts ur olika perspektiv såsom egna konkreta erfarenheter, önskemål, kunskaper, värderingar och hur de skulle råda andra att göra, detta för att få med olika aspekter av studiens valda teman (Studiens frågor finns att läsa i bilaga 2). Inför intervjutillfällen har en pilotintervju genomförts, för att prova intervjuguiden, samt intervjusituationen (Dalen, 2007). Under pilotintervjun berördes två frågor som inte var med i den ursprungliga intervjuguiden. Efter pilotintervjun utökades intervjuguiden med dessa två frågor (hur man kan arbeta med självkänsla och självbild i skolan i stort och tidigare erfarenheter av vägledning) som berördes i pilotintervjun, då denna intervju inte ansågs avvika från de övriga valdes den att tas med i studien som helhet. Under intervjutillfällena har vi och intervjupersonerna träffats på utvalda caféer alternativt på gymnasieungdomarnas skola, då det ansågs tryggt för intervjupersonen att träffas i en offentlig och neutral miljö. Att mötet skedde på gymnasieungdomarnas skola bidrog till att de var på hemmaplan. Vi ansåg att ett café bidrog till en avslappnad stämning för intervjupersonen och författarna då det gav möjlighet till att på ett naturligt sätt småprata innan och efter intervjun över en fika. Intervjuerna har tagit mellan mi- 22

23 nuter att genomföra och intervjupersonerna har haft möjlighet att läsa frågorna precis innan intervjun för att motverka nervositet samt att sätta igång tankeprocessen hos intervjupersonen kring studiens frågor. Inspelningen av intervjuerna upptogs av en I- phone. Efter varje intervju har författarna uppmuntrat intervjupersonerna till en framtida dialog där har varit välkomna att höra av sig med frågor och funderingar. Under alla intervjutillfällen har studiens båda författare medverkat där de har turats om att ställa frågor och följdfrågor och förklarat centrala begrepp, då detta ansetts behövas. Då intervjupersonerna var i övre tonåren, har hänsyn tagits till att de skulle känna sig trygga då de blev intervjuade, då intervjusituationen kan ha varit ny för dem. Hänsyn togs även genom att informera dem om de etiska principerna och genom att fråga intervjupersonerna om de förstod intervjufrågorna. En eventuell intervjueffekt (Larsen, 2009) kring detta kan vara hur intervjupersonerna omedvetet styrdes av att vistas i skolan, något som kan ha styrt deras svar under intervjuerna till att svara det de tror att de som intervjuar vill höra. Att författarna var äldre kan ha gjort att de uppfattades som en form av lärare av intervjupersonerna. För att öka tillförlitligheten i intervjupersonernas svar har vi använt sig av öppna frågor där intervjupersonerna har uppmuntrats att svara hur de vill då inga rätt eller fel finns detta för att undvika intervjueffekt. För att öka studiens och datamaterialets validitet, så att data som samlats in är relevant för studiens frågeställningar, har flera frågor ställts inom samma område som kontrollfrågor. Genom att ställa öppna frågor och ha möjlighet till följdfrågor ökar chansen att få fram intervjupersonen själv tycker är viktigt (Larsen, 2009). Genom att inledningsvis fråga intervjupersonerna om deras syn på studiens centrala begrepp hoppas författarna få en bild av vad begreppen betyder för var och en av intervjupersonerna och därmed få en bild av om det överensstämmer med studiens definition. Reliabilitet innebär att noggrannhet och tydlighet präglar hela studien och framför allt insamlandet och analysen av det empiriska materialet. Genom att vara två som genomfört och kodat intervjuerna kan reliabiliteten antas öka då två stycken kompletterar varandra och minskar risken för att dra förhastade slutsatser och missa viktiga delar (Larsen, 2009; Dalen, 2008). 23

24 4.4 Analysmetod Som analytisk metod valdes en innehållsanalys där det har handlat om att se samband och gemensamma drag eller skillnader och även att klargöra olika mönster i materialet. Det första steget handlar om att de inspelade intervjuerna har transkriberats och därefter har intervjuerna delats upp efter forskningsfrågorna och överflödig text har tagits bort. Samtidigt har underteman tagits fram, där de olika intervjupersonernas svar kring samma tema fanns samlade. Därefter har mönster och skillnader i intervjuerna identifierats och större teman har framträtt, dessa finns presenterade i studiens resultatkapitel. Vidare har materialet granskats för att klargöra meningsfulla mönster och slutligen har paralleller och liknelser dragits mellan reslutat och teori, vilket redogörs i analys och diskussionskapitlet (Larsen, 2009). Analyserna har karakteriserats av ett induktivt angreppssätt, vilket genomsyras av en vilja att förstå ämnets helhet, snarare än att hypotetiskt testa teoriers hållbarhet (Larsen 2009). I studien har vi utgått från frågeställningarna och intervjusvaren och de mönster som vi har hittat för att se likheter och skillnader mellan intervjusvaren och studiens valda teorier. 4.5 Etiska ställningstaganden Vi har följt vetenskapsrådets (2002) fyra viktiga etiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, enligt följande: 1) Informationskravet, där forskaren alltid ska informera informanterna om forskningsuppgiftens syfte, vilket har genomförts genom att både i inledande mailkontakt och innan intervjun berätta om studiens syfte. 2) Samtyckeskravet, där de som deltar i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan och exempelvis kunna avbryta sin medverkan utan negativa följder, vilket har förtydligats redan i mailkontakten och inledningsvis under intervjun. Då intervjupersonen har blivit informerad om att de har möjlighet att avbryta när som helst. 3) Konfidentialitetskravet, där de uppgifter som insamlas om personer i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del av den. Inledningsvis under intervjun har intervjupersonerna informerats 24

25 om att inga personuppgifter kommer att lämnas ut, samt att intervjuutskrifter förvaras på ett säkert sätt och förstörs när studien är examinerad. 4) Nyttjandekravet, de uppgifter som samlats in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Att intervjupersonernas svar har använts för studiens ändamål, har klargjorts inledningsvis under intervjuerna. 4.6 Sammanfattning I metoddelen beskrivs motivet till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Vidare beskrivs urvalet av undersökningsenheter, där gymnasieungdomar i årskurs tre intervjuats. Under datainsamlingen beskrivs hur intervjufrågorna valdes ut, samt hur intervjuerna genomförts. Intervjumaterialet spelades in, transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys. I metoddelen finns även en kritisk diskussion om datainsamlingen, samt en diskussion om etiska ställningstaganden. 25

26 5 Resultat I resultatdelen presenteras studiens resultat tematiserat efter studiens frågeställningar. Under den första delen handlar det inledningsvis om vad ett beslut innebär för gymnasieungdomarna för att sedan handla om hur individer går tillväga när de fattar ett beslut. Därefter redogörs det för hur intervjupersonerna själva gått tillväga när de har valt inför gymnasiet vilket är ett karriärbeslut de har genomfört. Under denna del beskrivs slutligen gymnasieungdomarnas kunskaper kring hur de vet vilka yrken de passar till. I den andra delen, där den andra forskningsfrågan är i fokus, skildras inledningsvis hur gymnasieungdomar ser på begreppen självbild och självkänsla. Därefter redogörs för hur de anser att de kan arbeta med självbild och självkänsla i vägledning och i skolan i stort. Studiens intervjupersoner är gymnasieungdomar i årskurs tre, där elever från både teoretiska och yrkesinriktade program finns representerade. 5.1 Kunskaper kring att fatta beslut Denna del inriktar sig på studiens första frågeställning: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vad är ett beslut? Beslut handlar för gymnasieungdomarna om någonting som innebär en förändring, om hur de måste ta ställning. Att stå inför ett val där det finns flera alternativ och att tänka igenom vad som är bäst för mig. Beslutet kan vara stort eller litet, det kan vara något som påverkar framtiden och är avgörande. Det ska kännas rätt, fördelar och nackdelar vägs noga mot varandra och det framhålls att det är viktigt att inte påverkas av vad andra tycker. 26

27 5.1.2 Kunskaper kring att fatta beslut Gymnasieungdomarna säger att för att fatta ett beslut är det viktigt att ha bakgrundsinformation, konkret information, att tänka igenom beslutets konsekvenser och att skapa ett scenario för att veta vart det leder. De anser att det är viktigt att väga för- och nackdelar mot varandra och ens livssituation och inte bli stressad till att bara se fördelarna med ett beslut. Vidare nämner de att det kan vara bra att testa olika saker och inte göra förhastade beslut, att kolla runt och läsa på om vad det finns för möjligheter och prata med olika personer och olika studievägledare. Det handlar även om att prata med nära och kära som känner en väl och kan ge tips. En av individerna berättar om hur val är en central del av livet och hur tillvägagångssättet ser ut för att göra olika val. Det kretsar ju ganska mycket kring det i livet vad man väljer; jag tycker att man lyssnar både på hjärnan, hjärtat och magen (Intervju F, ) Citatet leder in på detta att lita på sig själv och sina instinkter, inte gå efter vad andra tycker eller följa grupptryck, utan lita och lyssna på sig själv och att det är viktigt att vara självständig då ett beslut fattas. Ungdomarna pratar om att göra det som känns rätt i stunden och att det är okej att misslyckas, så länge personen provar sig fram. Det är även bra att inte endast besluta sig för något för att det känns tryggt, det värsta som kan hända är att individen ångrar sig. Personen måste vara beredd på att offra tid och energi på det som valts. Vidare att ha en tro på möjligheten att bli bäst på det som är riktigt intresserant när det gäller yrkesval. Gymnasieungdomarna betonar vikten av att känna sig säker och trivas med det jobb som innehas i framtiden och göra det som de önskar. Att inte bara gå efter intressen utan att även tänka realistiskt är något som illustreras i citat nedan. Man får väl kanske vara lite realistisk alltså, liksom alla kan ju inte bli konstnärer och sånt här, sen är det om man brinner för det så ska man testa (Intervju G, ) Citatet kastar ljus på motsägelsen som finns i intervjupersonens tankar om framtiden där både intressen, inre vilja och motivation måste vägas mot omvärlden och de framtida möjligheter som ges. Ungdomarna talar om vikten av att tänka igenom beslut och efteråt ska det kännas bra. Individen ska känna sig lugn och nöjd för att veta att beslutet är rätt och inte göra något denne inte vill eller känner sig redo för. Magkänslan spelar en stor roll för många ungdomar. Slutligen berör de hur viktigt det är med en eller flera reservplaner, att falla tillbaka på. 27

28 5.1.3 Gymnasieval Gymnasievalet ses som ett stort beslut och en del berättade hur de inte kände sig redo inför att välja. Rätt profil, rätt inriktning, pågående trender och en bred linje var ledande faktorer kring valet till gymnasiet. Viktiga faktorer var att utbildningen skulle löna sig i slutändan och att det skulle vara något som intresserade individen, kändes tryggt samt passade dem och deras liv som helhet. I valet mellan olika linjer var det inte alltid intresset som styrde utan även den personliga potentialen, då intervjuperson G påpekade att har individen potential att gå teoretiska program, så ska detta övervägas. Vad andra tyckte, skolans rykte och familjens åsikter var viktigt för ungdomarna. Programvalet var klart för vissa där valet av skola var det viktigaste valet, för andra var det tvärtom då valet av skola och stad kom före valet av program. En del ansåg att vissa linjer var flummiga och oklara, medan vissa linjer öppnade upp fler dörrar och möjligheter inför framtida studier. För en del fanns det inte något specifikt intresse att basera valet på, därför valdes ett brett program, även fast detta inte var som mest i linje med framtidsplanerna. För en del gymnasieungdomar fanns en osäkerhet i beslutsprocessen vilket visas i citatet nedan. Jag trodde att jag visste, men när det väl gällde så visste jag inte (Intervju G, ) Några intervjupersoner har bytt skola och detta har påverkats av deras egen studiemotivation och mängden plugg på linjen. Det kan även handla om att individen inte trivdes på skolan och en känsla av att inte lära sig något. Det kunde även handla om långa pendlingsavstånd och att samma kvalité fanns på ett närmare håll. Intervjuperson B berättade i citatet nedan om hur beslutsprocessen gått till och hur intressen fått ge vika för att hålla fler dörrar öppna inför framtiden. Alltså först var jag inne på att verkligen välja någonting som jag tycker är kul att välja något som är liksom kreativt och som jag är intresserad av. Sen så hamnade jag mer och mer på att nej jag måste välja någonting som är mer brett för jag vet inte vad jag vill göra sen och då vill jag inte stänga några dörrar så det slutade med att jag valde något brett för jag är inte så jätteintresserad av det jag går nu egentligen. (Intervju B, ) Begränsningar kring gymnasievalet Gymnasieungdomarna uttryckte att de inte blivit begränsade men flertalet ändrade sig då de tänkte efter och berättade om saker som påverkat dem och därmed begränsat deras val. Begränsningar kring gymnasievalet handlade om hur föräldrar ville att de skulle gå på en specifik skola, då de trodde att skolan passade individen på ett bra sätt. Äldre syskons val av gymnasieprogram kunde också påverka. Pendlingen till och från skolan och 28

29 att vara tvungen att flytta hemifrån kunde vara ett hinder. Mycket plugg och brist på motivation kunde också vara begränsningar. Vad ens kompisar tyckte, en rädsla att framstå som mindre smart och grupptrycket kring vad alla andra skulle göra påverkade gymnasieungdomarnas val. Fördomar om staden eller skolan ledde till att en viss skola inte ens övervägdes hos vissa ungdomar. Tankarna kring vad som kommer efter gymnasiet och rädslan för att slösa bort sina betyg begränsade en del av personerna, då pressen fanns kring att välja rätt för att komma vidare i livet Kunskap kring vilka yrken individen passar till Gymnasieungdomarna sa att det var en självklarhet för vissa vilka yrken de passade till medan det var svårare för andra, som fick pröva sig fram och gallra bort olika yrken för att hitta rätt. Jag tror det är bra att man är ute och ser på arbetslivet och vad skulle jag kunna tänka mig? Skulle jag kunna tänka mig att hjälpa en sjuk människa? Ja eller nej liksom, nej men liksom då får man ju gallra bort. (Intervju F, ) Ungdomarna anser att det är svårt då det finns så många yrken att välja bland och att det är svårt att veta vad valet ska baseras på. Det vet jag faktiskt inte för att jag vet ju själv inte vad jag passar till. Det borde vara vad man är intresserad av vad man själv tycker om. (Intervju D, ) Individerna berättar i intervjun att de märker vilka yrken de passar till i vardagen kopplat till vad de är bra på och även kring hur filmer kan väcka ett intresse för vissa yrken, när de var små. Vidare pratar en del gymnasieungdomar om att de begränsar sig till vissa områden beroende på intressen och kunskaper de har och det de känner att de är duktiga inom. Den som har bra självkänsla och självbild vet vilka bra egenskaper den har, såsom ledaregenskaper eller att trivas bäst med att arbeta ensam eller i grupp. En av intervjupersonerna berättar hur detta kan handla om teoretisk och praktisk kunskap, där individen jobbar med kroppen. Vidare ska det kännas rätt, intuition och instinkt är viktigt. Det ska handla om vad individen trivs med och personens intressen och hobbys och inte bara om att tjäna mycket pengar och om det är lätt att få jobb. Det ska vara något individen kan tänka sig att göra i framtiden då gymnasieungdomarna pratar om hur de lättare kan lägga ner tid på något som upplevs som roligt. En del av personerna har tydliga drömmar gällande att åka utomlands, starta eget och arbeta som entreprenör. Slutligen finns det individer med drömyrken, som de hade haft sedan de var små, men som de 29

30 inte ansåg vara realistiska och därför valde bort, då kännedom om svårigheten att kunna försörja sig på yrket fanns. 5.2 Medvetenhet och möjligheter att arbeta med självbild och självkänsla I denna del presenteras svaren på studiens andra frågeställning: Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur ser de utifrån denna medvetenhet på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Medvetenhet kring självbild Flera av gymnasieungdomarna tycker att de båda begreppen självbild och självkänsla är lika och tycker att det var svårt att skilja dem åt och en del vet inte vad självbild och självkänsla är för något, något som blir tydligt i citatet nedan. Jag vet inte, jag vet inte vad självbild är; det är väl typ vad man har för bild av sig själv och vad man tycker om sig själv hur man trivs med sig själv (Intervjuperson G ). Ungdomarna tycker att självbild handlar om hur bra individen ser på och känner sig själv och uppfattar sig som person utan att bli påverkad av andra. Vidare vad individen tycker och tänker om sig själv och tror att denne kan göra. Självbild är även uppfattningen om vem individen själv är, bra och dåliga egenskaper, vad individen står för, kring moral, åsikter och vad personen tycker om. Det är också hur individen trivs med sig själv, en reflektion och spegling av sig själv på ett djupare plan. Slutligen att ha en viss distans till sitt eget beteende och att ha en önskan om hur andra ska uppfatta personen Medvetenhet kring självkänsla Självkänsla beskrivs av gymnasieungdomarna hur mentalt stark individen är och att det har mer att göra med ens inre än vad självbild har. En känsla av att det här är jag, att förstå och tro på sig själv. Självkänsla handlar också om att trivas med sig själv, hur individen tycker om sig själv och känner sig själv. Dessutom att känna sig säker och bekväm i olika situationer och blir accepterad för den man är. Det handlar även om hur andra ser på en och om individen får höra något negativt om sin person så påverkar det 30