DOM Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. Kammarrätten avslår överklagandet. Telefon. Telefax

Transkript

1 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr LAGANDE Försäkringskassan MOTPART Ombud: Sidrah Beg Särnmark Assistans AB Smidesvägen Solna ÖVERLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 juni 2010 i mål nr, se bilaga A SAEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning - LASS AMMARRÄTTENS AVGÖRANDE ammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

2 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 Mål nr YRANDEN M.M. Försäkringskassan yrkar att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens dom och fastställa Försäkringskassans beslut den 14 april bestrider bifall till överklagandet. Försäkringskassan anför bl.a. följande. Tidsåtgången för hjälp vid måltider ska endast beaktas om den funktionshindrade saknar förmåga att på egen hand inta föda, t.ex. därför att han eller hon har ett funktionshinder som gör att denne inte kan föra mat till munnen. Tid för bl.a. iordningställande före och efter en måltid kan endast beaktas vid bedömningen av behovet av assistansersättning om den funktionshindrade även har behov av hjälp med själva intagandet av föda. Vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut klarade av att inta föda själv, men hade behov av hjälp med flera moment före och efter själva intagandet av en måltid. Tidsåtgången för behov av hjälp med måltider ska därmed inte beaktas vid bedömningen av hennes rätt till assistansersättning. anför bl.a. föijande. Hon vidhåller att hon har behov av assistans för intagande av föda och för att kunna genomföra måltiden med värdighet och på rimlig tid som andra människor. Hon behöver hjälp med att tillaga maten och med att duka fram allt som hör till måltiden. Under måltiden behöver hon hjälp med att hitta maten på bordet, få den uppskuren och se till att den inte ramlar av tallriken. Hon kan inte se var hon har besticken eller korrekt bedöma avstånden, vilket givetvis medför stora svårigheter under själva intagandet av måltiden. Under hela måltiden uppstår en mängd olika situationer där hon behöver hjälp, så som att fylla på dryck, orientera var saker befinner sig på bordet och torka upp vid missöden. Hon har dessutom svårigheter att sväija eftersom att hon är extra

3 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 Mål nr känslig i halsen efter strålningsbehandling, vilket gör det ännu viktigare att en assistent finns tillgänglig. Hennes hjälpbehov i samband med måltider kan inte likställas med den situation som förelåg i Regeringsrättens avgörande RÅ 2009 ref. 57. Hon behöver personlig hjälp med att inta föda, trots att hon klarar av att greppa besticken själv. SÄLEN FÖR AMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om behov av hjälp i samband med måltider är av den karaktären att det ska anses ingå i de grundläggande behoven enligt LASS. I målet är ostridigt att omfattas av l lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hon har därför, enligt 3 första stycket LASS, rätt att för sin dagliga livsföring ta assistansersättning enligt LASS om hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timinar i veckan. Av sista stycket samma paragraf framgår att personlig assistans i LASS har samma betydelse som i 9 a LSS. Av 9 a första stycket LSS framgår att med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). I förarbetena, prop. 1992/93: 159 s. 64, uttalas bl.a. följande. "Assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden

4 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 Mål nr komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Avsikten bör emellertid vara att assistansen därutöver också skall ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att ta eller behålla ett arbete." I specialmotiveringen upprepas att det ska vara fråga om behov av assistans för att kunna klara mycket personliga angelägenheter och att insatsen bör vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade fall (s ). Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2009 ref. 57 tagit ställning till frågan om en funktionshindrad persons behov av hjälp med de grundläggande behoven är av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans enligt LSS. Regeringsrätten konstaterar här att när det gäller tillämpningsområdet för insatsen personlig assistans har det betonats i lagens förarbeten att det är fråga om hjälp eller stöd av mycket privat karaktär och att insatsen ska vara förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag. Regeringsrätten uttalar här vidare bl.a. följande. "Det torde således inte vara alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning eller måltider som har avsetts. Propositionsuttalandena tyder enligt Regeringsrättens mening närmast på att vad lagstiftaren främst åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Det är inte all hjälp med t.ex. måltider eller påklädning som kan anses vara av detta kvalificerade slag. Detta bör beaktas vid tolkningen av vad som ska anses omfattat av hjälp med de grundläggande behoven enligt 9 a LSS."

5 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 Mål nr Regeringsrätten går sedan vidare och uttalar sig om sökandens behov av stöd i samband med måltider. Regeringsrätten konstaterar här att det av sökandens egna uppgifter framgår bl.a. att han klarar att äta och dricka själv. Han kan även hälla upp dryck i glas och själv lägga upp mat på tallrik när den är serverad på bordet. Vad han däremot behöver hjälp med är att tillreda och plocka fram och undan mat. Han behöver också hjälp med att dela mat som är seg eller där det krävs kniv och gaffel. Regeringsrätten finner att detta hjälpbehov inte är av det personliga och integritetskänsliga slag att det bör beaktas vid bedömningen av hans rätt till personlig assistans och att den tid som han beräknat för måltider därför inte till någon del ska beaktas såvitt gäller frågan om hans behov av stöd för att tillgodose de grundläggande behoven. ammarrätten gör följande bedömning. Av utredningen i målet framgår att lider av en ovanlig tumörsjukdom och att hon vid flera tillfällen genomgått kirurgisk behandling och strålbehandling p.g.a. metastaser. Sjukdomen i sig och behandlingarna har lett till en rad bortfallsymtom som nedsatt kraft, kraftig synnedsättning med kikarseende och balanssvårigheter. Senare strålbehandling har också medfört sväljningssvårigheter. En följd av hennes funktionshinder är att hon i samband med måltider behöver hjälp att lokalisera maten och annat på bordet, se till att maten inte ramlar av tallriken och torka upp vid missöden. Hon behöver också hjälp med att få maten uppskuren och att fylla på dryck. ammarrätten finner att detta hjälpbehov är av ett sådant personligt och integritetskänsligt slag som bör beaktas vid bedömningen av hennes behov av stöd för att tillgodose de grundläggande behoven. Den omständigheten att hon klarar av att greppa besticken själv kan inte rimligen förändra denna bedömning. ammarrätten delar förvaltningsrättens bedömning att behovet av assistans i samband med måltider i vait fall är så omfattande totala

6 AMMARRÄTTEN I STOCHOLM A vdeln.ing 03 Mål nr grundläggande hjälpbehov överstiger 20 timmar per vecka, och att så var fallet även vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Rätt till assistansersättning enligt LASS föreligger därmed. Det bör lämpligen ankomma på Försäkringskassan att närmare beräkna det totala behovet av personlig assistans. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERLAGAR, se bilaga B (formulär 4). Helena Jäderblom lagman ordförande Catharina Brege Gefvert kammarrättsråd Michael Erliksson kammarrättsråd referent Cecilia Molinder Berglund föredragande

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 11 LAGANDE Ombud: Emil Ekström Särnmark Assistans AB Smidesvägen 7, 3 tr Solna MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 14 april 2009, bilaga 1 SAEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning - LASS SLUT Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet, förklarar berättigad till assistansersättning enligt 3 LASS och visar målet åter till Försäkringskassan för erforderlig handläggning. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Tegeluddsvägen I I Stockholm E-post: forval ln i ngsratten istockhol Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15 :00

8 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BAGRUND, YRANDEN M.M. Försäkringskassan beslutade den 14 april 2009 att inte ändra tidigare beslut att inte har rätt assistansersättning med motiveringen att tiden för hennes grundläggande behov inte beräknas uppgå till 20 timmar per vecka, se bilaga 1. yrkar att hon ska beviljas assistansersättning i enlighet med sin ansökan då hennes grundläggande behov uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Hon anför till stöd för sin talan i huvudsak följande. Vad gäller personlig hygien så behöver hon varje dag hjälp med förflyttning till och från dusch och med att komma upp och ner från duschpall. Hon behöver hjälp med att tvätta håret. På grund av balanssvårigheterna behöver hon hjälp med att tvätta kroppen från midjan och nedåt samt med att tvätta ryggen. På motsvarande vis behöver hon sedan hjälp med att torka av sig efter dusch. Hon behöver hjälp med att klippa naglar, raka sina armhålor och annan kroppsvård så som att smö1ja in sin fot med receptbelagd kräm. Vidare får hon lätt sår som hon behöver hjälp med att vårda. En jämförelse med den tidsåtgång som är vanlig för en person utan hennes funktionshinder och speciella behov är inte relevant i sammanhanget. Sammantaget så uppskattas tiden för personlig hygien till 1 timme per dag. Om toalettbesök räknas med blir alltså tiden 1,5 timmar motsvarande I 0,5 timmar per vecka. När det gäller av- och påklädning behöver hon hjälp med att ta fram kläder ur garderoben då hon på grund av sin nedsatta balansförmåga har svårt att böja sig och sträcka sig. Eftersom hon inte kan lyfta benet behöver hon hjälp med att ta på sig kläderna. Hon måste då ligga eller sitta ned. Hon behöver hjälp med att få på sig kroppsstrumpan som sitter under ortosen. Hon behöver hjälp med att knäppa behån och att få på sig strumpor och skor. Alla dessa moment är betydligt mer tidsödande en vad en person utan

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 funktionshinder kan föreställa sig. Behovet av assistans för av- och påklädning uppskattas till 1 timme om dagen, motsvarande 7 timmar i veckan. Tid för hjälp i samband med måltider har inte medräknats då det enligt Försäkringskassan krävs att behovet är av personlig karaktär, det vill säga att behovet är hjälp med mat- och dryckesintag. Den som har problem med att svälja maten kan lätt sätta i halsen och behöver hjälp med att finfördela maten. Även om han eller hon själv kan föra maten till munnen kan den hjälp personen behöver vid måltiden räknas som ett grundläggande behov. Hennes hjälpbehov vid måltider är orsakat av hennes svårt nedsatta syn, strålbehandling som påverkar hennes förmåga att svälja, hennes dåliga balanssinne och det faktum att hon behöver en krycka och ibland stöd för att förflytta sig. Hon behöver hjälp att tillaga maten och med att duka fram tallrik, glas bestick samt allt annat som hör till måltiden. Sedan behöver hon hjälp med att hitta maten på bordet, få den uppskuren och se till att den inte ramlar av tallriken. Hon kan inte se var hon har besticken eller korrekt bedöma avstånden. Under hela måltiden uppstår en mängd hjälpsituationer där assistenten måste fylla på dryck, hjälpa henne att orientera sig och torka upp vid missöden m.m. Försäkringskassans inställning bygger på ammarrätten i Stockholms dom i mål nr Hennes förutsättningar överensstämmer inte helt med dem som förelåg i det målet. Hon klarar inte att inta föda på egen hand, i vart fall inte på ett värdigt sätt och på rimlig tid. Det måste finnas utrymme för en nyanserad bedömning mellan att man inte klarar att inta föda själv och att man endast behöver hjälp med iordningställande före och efter måltiden. Hon behöver hjälp under måltiden med att inta födan och för att genomföra måltiden med värdighet och på rimlig tid som andra människor. Behovet av assistans uppskattas till 3 timmar för frukost, lunch och middag och en halvtimme för mellanmål motsvarande 24,5 timmar per vecka.

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 Slutligen leder hennes funktionshinder och risken för att hon drabbas av epilepsianfall till att hon behöver ha stöd av personer med ingående kunskap om hennes behov. Tiden för detta är svår att uppskatta men ett genomsnitt av 4 timmar per vecka bör vara rimligt. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet. Frågan i målet är om har rätt till assistansersättning. Målet ska grundas på hälsotillståndet vid tidpunkten för grundbeslutet, det vill säga den 8 januari Om det skett en försämring av hälsotillståndet efter beslutet är det fråga om nya omständigheter som måste prövas i särskilt beslut. Försäkringskassan finner inte skäl att medge ytterligare tid för de grundläggande behoven utöver de redan medgivna. S ÄL Tillämpliga bestämmelser I 3 LASS stadgas bl.a. följande. Den som omfattas av I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har, utom i fall som anges i 4, rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a LSS. I 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) stadgas bl.a. följande. Med grundläggande behov avses hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Utredningen i målet I Försäkringskassans föredragningspromemoria anges bland annat följande. har tidigare haft assistansersättning med timmar per sexmånadersperiod. Assistansersättningen drogs in från och med

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 april 2007 på grund av att hennes grundläggande behov inte bedömdes överstiga 20 timmar per vecka. Beslutet överklagades till Länsrätten i Stockholms län som avslog överklagandet (mål nr ). är ensamstående och bor i en anpassad lägenhet om två rum och kök. Hon har hjälpmedel i form av rullstol och krycka, hon är beviljad personlig assistans enligt LSS med 152 timmar per månad och trygghetslarm. Hon har en cancersjukdom som heter soft part tissue sarcoma. Efter operationen av en tumör i lårmuskel har hon ingen lårmuskel och hon använder benortos för att kunna stödja på benet. Hon har balanssvårigheter och förflyttar sig med hjälp av kryckor och levande stöd och vid längre förflyttningar med rullstol. Hon har även opererats för hjärntumör två gånger och har till följd av detta synnedsättning med kikarseende. Hon kan inte orientera sig inomhus eller utomhus. Hon saknar luktsinne. Hon har epilepsi och har petit mal anfall i stort sett dagligen. Ibland får hon grand mal anfall på natten. Hon har även diabetes som behandlas med tabletter. Försäkringskassan har beräknat hennes behov av hjälp enligt följande. Påklädning och avklädning om 4,76 timmar per vecka. Dusch och övrig hygien uppskattas till 4 timmar per vecka. Hjälpbehovet vid toalettbesök beräknas till 3,5 timmar per vecka. Detta blir sammanlagt 12,26 timmar per vecka. Överläkaren professor Ulrik Ringborg vid arolinska Universitetssjukhuset uppger i läkarintyg den 30 september 2009 angående behov av personlig assistans bl.a. följande. har en ovanlig malign tumörsjukdom som benämns soft part tissue sarcoma. Sjukdomen diagnostiserades 1976 då lungmetastaser påträffades och avlägsnades kirurgiskt. Hon har vid flertalet tillfällen sedan dess genomgått kirurgiska ingrepp och strålbehandlingar på grund av metastaser. Behandlingarna har lett till en rad bortfallsymtom i form av nedsatt kraft, begränsning av synfält, balanssvårigheter, en cortisonutlöst diabetes samt epilepsianfall av

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6 både grand mal och petit mal typ. På grund av framförallt dessa problem beslutades 1998 om ett hjälpbehov, vars storlek nu ifrågasätts. De grundläggande problemen hon hade 1998 finns kvar. De är orsakade av tumörsjukdomen och behandling av denna med vävnadsförluster som inte går att ersätta. Efter 1998 har tumörsjukdomen fortsatt vara aktiv. Ett återkommande problem under senare år har varit medvetanderubbningar som uppfattas vara epileptiska anfall av petit mal typ. Tidigare försök att behandla med antiepileptika har misslyckats på grund av besvärande sidoeffekter. Senaste tillkomst av lungmetastaser och strålbehandling har medfört ytterligare symtom från luftvägarna samt minskad allmän kondition och sväljsvårigheter. Hjälpbehovet nu jämfört med 1998 kan inte vara mindre. Sedan 1998 har snarare ytterligare problem tillkommit. Ur medicinsk synpunkt är det betydelsefullt att kan få den hjälp hon behöver på grund av sina fysiska problem. Förvaltningsrättens bedömning I målet är ostridigt att omfattas av personkretsen i LSS och att hon har behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Frågan i målet är om är berättigad assistansersättning för sin dagliga livsföring. En grundläggande förutsättning för rätt till assistansersättning enligt 3 LASS är att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Innebörden av begreppen personlig assistans och grundläggande behov framgår av 9 a LSS. Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov. Som hjälp med grundläggande behov räknas hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

13 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN De grundläggande behoven ska utredas på sådant sätt att de kan uppskattas i tid. I anslutning till de hjälpsituationer som ingår i de grundläggande behoven kan det finnas andra personliga behov av hjälp, t.ex. behov av hjälp med att laga mat eller behov av hjälp med att ta fram och välja ut kläder. Dessa moment kan vara andra personliga hjälpbehov i den dagliga livsföringen men ingår inte i beräkningen av de grundläggande behoven. Utredningen i målet visar att har behov av hjälp med att klä av och på sig samt med hygien och toalettbesök. Försäkringskassan har bedömt tidsåtgången för av- och påklädning till 4,76 timmar per vecka, för dusch och övrig hygien 4 timmar per vecka, samt för toalettbesök 3,5 timmar per vecka. Sammanlagt har Försäkringskassan beräknat behovet av personlig assistans för grundläggande hjälpbehov till 12,26 timmar. Försäkringskassan har bedömt att behov av hjälp i samband med måltider inte är av personlig karaktär, och därmed inte anses vara ett grundläggande behov. Förvaltningsrätten gör härvid följande bedämning. Handlingarna i målet visar att. behöver hjälp med att hitta maten på bordet samt hjälp med att finfördela maten och städa upp efter missöden. Utöver detta behöver hon hjälp med att ställa i ordning före och efter måltiden. Förvaltningsrätten finner att hjälpbehov i samband med måltider avser sådan hjälp som innefattas i begreppet grundläggande behov och därmed ska beaktas vid bedömningen av om hon har rätt till assistansersättning. Förvaltningsrätten finner att hennes behov av personlig assistans vid måltider i vart fall är av den omfattningen att hennes totala grundläggande hjälpbehov överstiger 20 timmar per vecka, och att detta behov förelåg även vid tidpunkten för Försäkringskassans grundbeslut. Rätt till assistansersättning enligt LASS föreligger därför. Det åligger Försäkringskassan att närmare beräkna totala be- hov av personlig assistans.

14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 8 HUR MAN ÖVERLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3104/la) Sara Westerlund Förval tningsrättsfiskal I avgörandet har deltagit nämndemännen Irma Holmberg, Bo Erlandsson och Maj-Lis Granskog. Föredragande var Eva Farley.