DOM Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad Västerås

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad Västerås MOTPART Ombud: Maria Knutsson STIL Storforsplan 36, 10 tr Farsta ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Uppsala dom den 13 april 2012 i mål nr, se bilaga A SAKEN Stöd och service till vissa funktionshindrade KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med bifall till överklagandet undanröjer kammarrätten förvaltningsrättens dom och fastställer Nämnden för funktionshindrades i Västerås stad beslut. Dok.Id Postadress Box 2302 I Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad yrkar att kammarrätten fastställer nämndens beslut om avslag. Till stöd för talan anför nämnden bland annat följande. ögsta förvaltningsdomstolen har aldrig i sak prövat huruvida en skuld faktiskt har uppstått till den enskilde assistanstagaren gentemot assistansbolaget om en vikarie aldrig tillsatts och assistansanordnaren i och med det bryter avtalet parterna emellan. I de fall en vikarie inte tillsätts har assistansanordnaren inte fullföljt sin del av avtalet. Något köp av tjänst/assistans har därmed inte låtit sig göras varpå något skuldförhållande inte kunnat påvisas. Någon merkostnad kan därför inte anses ha uppstått för den enskilde, vilket nämnden finner stöd för i RÅ 2009 ref. I 04. Det konstaterades i domen att den assistansberättigade personen ådragit sig en skuld gentemot assistansanordnaren genom att vikarie tillhandahållits. Därmed sade man att han fick anses ha haft en kostnad. Nämnden anser det vara styrkt att en vikarie måste tillsättas för att assistansanordnaren ska kunna hävda att de presterat en insats gentemot den assistansberättigade och ett skuldförhållande kan först då anses uppstå parterna emellan. bestrider bifall till överklagandet och anför till stöd för talan bland annat följande. uruvida en vikarie arbetat eller inte under den tid då ordinarie assistent varit sjuk påverkar inte den faktiska merkostnaden. Den faktiska merkostnaden i form av sjuklön- och sjuklönebikostnader uppkommer och ska betalas även om vikarie inte tillsatts. an har rätt att använda sina beviljade timmar under hela sin avräkningsperiod. Frågan om en vikarie inkallats eller inte för ett aktuellt pass har i förevarande fall därmed ingen betydelse varken för frågan om när en merkostnad uppstår eller för frågan om assistans lämnas. an kan nämligen själv välja att använda sin beviljade tid vid annan tidpunkt, om ordinarie assistent är sjuk. Kommunen ska ersätta kostnader för personlig assistans på grund av ordinarie assistans sjukdom, till den del dessa inte täcks av assistansersättning från försäkrings-

3 KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning 2 Mål nr kassan. Att försäkringskassan inte har betalat ut någon ersättning för den tid då hans personliga assistent var sjuk är ostridigt. Kammarrätten har berett Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillfälle att avge yttrande i målet. SKL har anfört bland annat följande. --- Inledningsvis ska konstateras att ett företag som genom avtal med en assistansberättigad utför personlig assistans inte har någon egen rätt till insats i form av ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS (lagen [1993:387] om stöd och service åt vissa fimktionshindrade, kammarrättens anmärkning) för sådana kostnader som uppkommer i verksamheten. Rätt till stöd tillkommer endast den enskilde. För att insats ska kunna beviljas krävs därför att det kan konstateras att den enskilde har ådragit sig en kostnad för personlig assistans som inte täcks av assistansersättningen. Som framgår av RÅ 2009 ref. 104 har ögsta förvaltningsdomstolen ansett att den enskilde ådrar sig en skuld gentemot den anordnare från vilken han/hon köper tjänsten genom att en vikarie tillhandahålls. Den enskilde får härigenom, enligt ögsta förvaltningsdomstolen, anses ha haft en kostnad för vilken insats enligt LSS kan beviljas. --- Enligt SKL:s uppfattning är den av ögsta förvaltningsdomstolen redovisade principen, att en skuld som kan betraktas som en kostnad för personlig assistans uppkommer endast när den enskilde faktiskt erhåller insatsen från anordnaren (vikarie tillhandahålls) inte beroende av huruvida Försäkringskassan har möjlighet att utbetala assistansersättning för bolagets sjuklönekostnader. Principen handlar om när en kostnad hos ett företag kan anses ge upphov till en skuld hos den som avtalat med företaget om att detta, mot ersättning i form av assistansersättning, ska tillhandahålla den enskilde personlig assistans. --- SKL anser, i enlighet med vad ögsta förvaltningsdomstolen uttalat i RÅ 2009 ref. 104, att insats i form av ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 2 LSS, vid sjukdom hos en assistent anställd av annan än den enskilde, endast kan utgå för tid då den enskilde faktiskt tillhandahållits personlig assistans genom att vikarie tillsats. För tid då ingen vikarie tillsatts stannar merkostnaden hos företaget (eller motsvarande) eftersom någon skuld inte har uppkommit för den enskilde. --- Det motsatta synsättet, att den enskilde skulle vara skyldig att ersätta bolaget (eller motsvarande) även om den tjänst avtalet avser inte har utförts, är knappast förenligt med allmänna avtalsrättsliga principer. Ett sådant synsätt tycks närmast bygga på det felaktiga antagandet att en anordnare av personlig assistans har en självständig rätt till insats i form av ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS för sådana merkostnader som uppstår i näringsverksamheten.

4 KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning 2 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt 9 2 LSS har en kommun skyldighet att ge biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet inte täcks av assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning. Kommunens ansvar enligt bestämmelsen inträder bl.a. vid tillfälliga utökningar av insatsen, t.ex. när den ordinarie personliga assistenten är sjuk (prop. 1992/93: 159 s. 177). Som kammarrätten uppfattar avgörandet RÅ 2009 ref. 104 kan, när assistansen är anordnad av ett assistansföretag, ersättning för den ordinarie assistentens sjuklön endast komma ifråga när en vikarie har tillhandahållits. Det är ostridigt i målet att ingen vikarie har tillhandahållits för de aktuella sjuklönetimmarna. Nämnden har därför haft fog för sitt beslut och överklagandet ska bifallas. UR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Eva Lindeblad kammarrättsråd ordförande Christina Westerling kammarrättsråd Rolf Bohlin kammarrättsråd referent Tamara Dojorti föredragande

5 Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN Meddelad i Uppsala Mål nr Enhet l KLAGANDE Ombud: anna Eriksson Stiftarna av Independent Living i Sverige, Stil Storforsplan 36, 10 tr Farsta MOTPART Enheten för bistånd och insatser till äldre och funktionshindrade i Västerås stad Västerås ÖVERKLAGAT BESLUT Enheten för bistånd och insatser till äldre och funktionshindrade i Västerås stads beslut den 4 mars 20 I 0 SAKEN Ekonomiskt bidrag till personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SLUT Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar, med ändring av Enheten för bistånd och insatser till äldre och funktionshindrades beslut, berättigad till ytterligare ekonomiskt stöd för de merkostnader som har uppstått på grund av ordinarie assistents sjukfrånvaro med sammanlagt I 697 kronor. Dok.Id Postadress Box 1853 Besöksadress Kungsgatan 49 Telefon Telefax Uppsala E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2 BAKGRUND Enheten för bistånd och insatser till äldre och funktionshindrade i Västerås stad (nämnden) beslutade den 5 mars 2010 att bevilja ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS för faktiska merkostnader i samband med ordinarie assistents sjukfrånvaro med kronor. Samtidigt avslog nämnden begäran om ytterligare ekonomiskt stöd med kronor med motiveringen att inga skäliga kostnader uppstått då 9 timmar vikarietillsättning samt 9 timmar OB helg ej var styrkt. YRKANDEN M.M. yrkar att han beviljas ersättning enligt 9 2 LSS även för delen om kr och anför bland annat följande. Beloppet som sådant har inte ifrågasatts och då ansökan delvis bifallits utifrån beräkningen av den faktiska merkostnaden i ansökan torde beräkningen av beloppet vara ostridig. Den faktiska merkostnaden i samband med assistents sjukdom motsvaras enligt praxis av kostnaderna för den assistent som är sjuk. Frågan i målet är om en faktisk merkostnad kan anses ha uppkommit trots att någon vikarie inte tillsatts under viss tid när hans ordinarie assistent varit sjuk. ans assistansanordnare redovisar de timmar då han faktiskt ratt assistans till Försäkringskassan och inte de timmar för vilka sjuklön utbetalats. Detta innebär att en merkostnad för den assistent som varit sjuk uppkommit oberoende av om någon vikarie anlitats eller inte. Nämnden vidhåller sitt beslut och anför bland annat följande. Den ordinarie assisten var sjuk 5 dagar under perioden den 9-13 december 2009 med totalt 41 timmar. Vikarie tillsattes under 4 dagar, den 9-12 december 2009, med totalt 32 timmar. För de 9 timmar av ordinarie assistents sjukfrånvaro då ingen vikarie tillsatts utges ingen ersättning. För tid då vikarie tillsatts och styrkts ifrågasätts inte uppkomna merkostnader. Nämnden delar inte uppfattningen att beloppet om kronor inte ifrågasatts. I och med att den delen av kostnaderna inte kunnat påvisas som merkostnader

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 för sjuklön ska den inte beviljas. Ersättning för merkostnader som uppstått på grund av sjuklönekostnader för assistents sjukfrånvaro måste vara styrkt med vikarie för hela den period som begäran avser. SKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 7 LSS har den som omfattas av lagen rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 samma lag, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatsen tillförsäkras goda levnadsvillkor. Av 9 2 LSS framgår att särskilt stöd och service bland annat kan ges i form av biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, numera 51 kap. Socialförsäkringsbalken. Utredningen i målet I nämndens utredning anges bland annat följande. har assistansersättning enligt LASS. an begär ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS för merkostnader i samband med ordinarie assistents sjukfrånvaro under december 2009 med totalt kronor. Vikarie har inte tillsatts för ordinarie personlig assistents sjukfrånvaro motsvarande 9 timmar. Assistansanordnaren meddelar att de inte avser att komma in med underlag som påvisar att faktiska merkostnader ägt rum. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om kan beviljas ersättning för merkostnader som uppstått i samband med ordinarie personlig assistents sjukfrånvaro avseende sjuklönekostnad för tid där ingen vikarie tillsatts. I förarbetena till LSS uttalas bland annat följande angående ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans enligt 9 2 LSS. Om den enskilde

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 själv önskar vara arbetsgivare för den personliga assistenten eller själv anlita annat organ än kommunen kan han av kommunen få ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans, till den del som inte täcks av Försäkringskassan. Den enskilde personen får då själv ordna sin personliga assistans på det sätt som han anser är bäst. Med skäliga kostnader avses samma slags kostnader som i LASS, dvs. normala lönekostnader och vissa administrativa kostnader. Det belopp som regeringen varje år bestämmer såsom den högsta ersättningen per assistanstimme med stöd av lagen bör vara vägledande även i frågan om det ekonomiska stödet från kommunen enligt denna punkt (prop. 1992/93: 159 s. 175). Vad avser kommunens ansvar uttalas i förarbetena bland annat följande. Kommunen har ett yttersta ansvar för insatsen personlig assistans. För de olika situationer som assistansersättning inte kan utges men där behov ändå föreligger av personlig assistans har kommunen ansvar för såväl att faktiskt tillhandahålla assistansen som att finansiera denna. Det gäller i första hand de fall när behovet av personlig assistans inte överstiger 20 timmar i veckan. Det kan också gälla vid tillfälliga utökningar av insatsen, till exempel under semesterresor eller när den ordinarie assistenten är sjuk (a. prop. s. 177). ögsta förvaltningsdomstolen anger i RÅ 2005 ref. 86 att det är de faktiska merkostnaderna som ska ersättas och i RÅ 2009 ref. 104 anges att den faktiska merkostnaden utgörs av kostnaderna för den assistent som är sjuk. Kostnaden för den arbetande assistenten samt administrativa kostnader, inklusive kostnader för anskaffande av vikarie, täcks av schablonersättningen enligt LASS. ögsta förvaltningsdomstolen har i avgöranden den 10 oktober 2011 (mål nr m.fl.) tagit ställning till vilken betydelse schablonen för

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 assistansersättning har i den situationen att ordinarie assistent är sjuk och får sjuklön. FD finner att schablonbeloppet inte är avsett att täcka kostnader för sjuklön till ordinarie assistent när denne är sjuk och att kommunens ansvar för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom inte är beroende av vilken schablonersättning som har utgått. Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att har rätt ti Il ersättning enligt LSS för de faktiska merkostnader som han har haft i form av sjuklön för ordinarie assistent när denne varit sjuk och att dessa kostnader ska beräknas utan avdrag för den utbetalda assistansersättningen. Av ansökan framgår kostnaden för den assistent som varit sjuk i form av bland annat sjuklön och sociala avgifter. har anfört att assistansersättning utgår för den tid han faktiskt har fått assistans. an har därmed haft kostnader för sjuklön m.m. för den assistent som varit sjuk trots att vikarie inte har tillsatts. Enligt förvaltningsrättens mening finns inte skäl att ifrågasätta uppgifterna. är därför berättigad till ersättning för den faktiska merkostnaden för den assistent som varit sjuk, dvs. med yrkade l 697 kr. Överklagandet ska alltså bifallas. UR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV3109/lA) Lina Törnqvist rådman I avgörandet har även nämndemännen Sam addad, Jan-Olov Jansson och Barbro Sonesson deltagit. Målet har handlagts av Nicklas Rydgren.