Likabehandlingsplan Ängskolan F-6 Sundbybergs stad en arbetsbeskrivning

Transkript

1 Likabehandlingsplan Ängskolan F-6 Sundbybergs stad en arbetsbeskrivning Katarina Hjalmar Ängskolan december 2013 Skolans likabehandlingsplan för perioden: januari-december Visionen skall utformas utifrån skolans värdegrund. Den skall tydligt lyfta fram skolans avståndstagande från alla former av diskriminering, trakasserier och mobbning samt fokusera på trygghet och trivsel för alla. Vision Att vara en trygg, sund och positiv skola, som lever upp till de förväntningar kring trygghet trivsel och utveckling som elever och vårdnadshavare ställer på oss. Att vi tillsammans skapar en miljö där alla elever och medarbetare känner sig säkra och trygga. Nolltolerans kring alla former av kränkningar, trakasserier och mobbning. Samtliga elever känner att de har vuxna personer som de litar på och som de kan vända sig till för att få stöd och hjälp vid behov. 1

2 Arbetsgång för arbetet med likabehandlingsplanen Kartläggning och nulägesanalys okt/nov Uppföljning och utvärdering av årets arbete och föregående likabehandlingsplan September-oktober Arbetsområden och nya målområden vecka 2 Främjande och förebyggande arbete i hela verksamheten Ständigt pågående arbete Förankring av likabehandlingsarbete i personal-, föräldra - och elevgrupperna Vecka 2 och löpande 2

3 Skolans uppdrag och centrala begrepp Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för mobbning och tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari Sedan dess regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen tillkom eftersom flera organisationer och myndigheter uppmärksammat att kränkningar i skolan var ett stort problem. Samtidigt fanns ett behov av att noggrannare definiera vad mobbning och kränkande behandling egentligen innebar. Problemet spjälkades upp i sju diskrimineringsgrunder och lagen ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Könsöverskridande identitet och ålder är två nya diskrimineringsgrunder. Det är Diskrimineringsombudsmannen DO, som har tillsyn över diskrimineringslagen och likabehandlingslagen. Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet har tillsyn över kapitel 6 i Skollagen, som reglerar skolornas arbete mot kränkande behandling. Kränkande behandling: Är ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan ta sig i uttryck på en mängd olika sätt, den kan vara synlig och handfast likväl som dold och subtil. Den kan utföras under skoltid men även utanför skolan och vid annan tidpunkt. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. De kan vara fysiska, verbala eller icke-verbala såsom skriftliga kränkningar via e-post, bloggar, sms, mms eller chatt. Förtal och ryktesspridning är också en form av kränkande behandling. Kränkningarna kan komma från en individ eller grupp och de utsatta kan vara en enskild individ eller grupp. Diskriminering: Är när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor, inte på grund av meriter eller kvalitéer utan på grund av mer grundläggande egenskaper såsom delar av den diskriminerades identitet. Sådana egenskaper kan anses vara till exempel, kön, etnicitet, ålder, inkomst, övervikt, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt. I begreppet är underförstått att 3

4 åtskillnaden innebär något negativt för den diskriminerade. Diskriminering indelas i direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering: Olik behandling av lika fall i samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: Lika behandling av olika fall. Krav som verkar vara samma för alla men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Mobbning: Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling. En enstaka kränkande behandling brukar inte räknas till mobbing. Kränkningarna övergår till mobbning när de upprepas under ett visst tidsspann. Mobbning består av avsiktliga handlingar. Mobbning kan vara både fysisk och verbal och kan utövas av en eller flera personer. Nulägesanalys med stöd av kartläggningar och enkäter Nulägesanalyserna ska omfatta alla skolans verksamheter. Skolan skall kartlägga och analysera resultatet av kartläggningen för att kunna förbygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har genomfört en enkätundersökning i alla klasser F-6 för att undersöka tryggheten på skolan. Enkäten finns som bilaga till Likabehandlingsplanen. Trygghetsenkät 2013.docx Resultatet/sammanfattningar på enkäten har vi valt att redovisa i vår analys av trygghetsenkäten och som utvecklingsområden för låg och mellanstadiet uppdelat för F-2 och årskursvis för 3-6. Analys av trygghetsenkäten 2013 Sammanställningarna från trygghetsenkäten visar att de flesta barn känner sig trygga i de flesta situationer och att det gäller för alla årskurser. Enkäten visar att den största otryggheten finns kring andra elever på skolan och skolgården. För att få en tydligare bild kring vilka andra elever som menas och när de möter de andra eleverna, genomförde vi en ny enkät och utifrån de svaren har vi skapat vår handlingsplan. Handlingsplan ökad trygghet Ängskolan F-6 Våra handlingsplan för ökad trygghet på Ängskolan för F-6 är uppdelade i områden som är specifika för en eller flera årskurser. Den utvärderas vid trygghetskartläggningen i oktober/november Utvecklingsområde F-2 Andra elever och skolgården Mål: Att eleverna ska känna sig trygga med alla elever på skolan. Att skapa större trygghet för alla barn när de vistas på skolgården. 4

5 Skapa tillfällen där elever ur samma årskurs möts, t ex vid utflykter tillsammans på fritids. Starta upp organiserad rast verksamhet, både på rasttid och på fritidstid. Vid klassråd, samt vid elevråd har vi en dialog kring skolgården och situationer som sker där. Skolgårdsreglerna hålls levande genom att vi utgår från dem i exempelvis diskussioner som kan uppstå efter raster och på klassråd. Vi har ett väl fungerande rastvärdsschema och god personaltäthet på skolgården. Alla rastvakter bär gul väst för att öka synligheten för barnen. De vuxna tar ansvar för att hantera konflikter som sker mellan elever på skolgården. Ansvarig: Rektor, arbetslagsledare och all personal på låg och mellanstadiet. Utvecklingsområde för årskurs 3 Otrygghet kring andra elever. Mål: att eleverna ska känna sig trygga med alla elever i sin egen årskurs, att eleverna ska känna större trygghet med de äldre eleverna på skolan. Att skapa aktiviteter med syfte att lära känna sina klasskamrater i parallellklasserna. Att skapa goda rutiner för hur man tar sig till och från matsalen. Att fortsätta vidareutveckla tryggheten på skolgården genom rastvärdar och skolgårdsaktiviteter. Ansvarig: Lärare och fritidspersonal åk 3, arbetslagsledare och rektor Utvecklingsområde för årskurs 4 Otrygghet kring andra elever, framför allt vid förflyttning till och från matsalen. Mål: Att skapa större trygghet när eleverna går till och från matsalen. Lärare ser över hur rutinerna kan ändras för att skapa större trygghet kring elevernas lunchtid. Ansvarig: Lärare åk 4, arbetslagsledare och rektor Utvecklingsområde årskurs 5 Otrygghet kring andra elever och i omklädningsrum Mål: Att skapa större trygghet kring andra elever på skolan. Att skapa större trygghet i omklädningsrummen. Att öka samarbetet mellan undervisande lärare med syftet att skapa större trygghet för eleverna. 5

6 Att tillsammans med eleverna skapa regler för idrottens omklädningsrum. Regler som skapas med syfte att öka trygghet och trivsel i omklädningsrummen. Ansvarig: Lärare åk 5, arbetslagsledare och rektor Utvecklingsområde för årskurs 6 Otrygghet kring andra elever Mål: Att eleverna känner sig trygga tillsammans med andra elever på skolan. Att fortsätta arbeta för att skapa förhållningsregler och rutiner som skapar större arbetsro och trygghet för eleverna. Ansvarig: Lärare åk 6, arbetslagsledare och rektor Insatserna inom utvecklingsområdena för de olika årskurserna utväderas kontinuerligt både med eleverna och i personalgrupperna. Vi kommer att förändra, ta bort eller förnya åtgärder och insatser vid behov. Mål för det förebyggande arbetet Att vi tillsammans skapar en miljö där alla elever och medarbetare känner sig säkra och trygga. Åtgärder och arbetsmetoder i det förebyggande arbetet Trygghetsteam Ängskolan har från och med januari 2014 två trygghetsteam på skolan, ett för F-2 och ett för 3-6 som består av lärare, speciallärare, fritidspedagoger samt skolans rektor. Teamen arbetar förebyggande för att förhindra diskriminering, kränkningar och mobbing. Trygghetsteamet för F-2 arbetar framförallt förebyggande genom att undervisa eleverna i livskunskap. När det gäller det förebyggande arbetet har Ängskolan ett samarbete med Friends. Det är en stödorganisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Från och med årskurs tre har varje klass två stycken kamratstödjare. Dessa väljs av sina klasskamrater och de får en grundutbildning av personal från Friends. Kamratstödjarna har regelbundna möten med personal från trygghetsteamet 3-6. På dessa möten diskuteras och informeras det om hur kamratsituationen är i klassen och hur det är ute i övriga skolan. På mötet presenteras också en uppgift som trygghetsteamet tagit fram. Den uppgiften genomför sedan kamratstödjarna i sin klass. Uppgiften har till syfte att verka gruppstödjande, samt till att ge utrymme för diskussion kring närliggande ämnen. Om mobbing uppstår arbetar teamen aktivt med samtal efter en strukturerad modell. Berörda föräldrar blir alltid kontaktade. Teamen arbetar också med positiva förstärkningar mellan de inblandade. Ordning och trivselregler Både medarbetare och elever engageras i utformningen och översynen av trivselreglerna samt kontinuerliga utvärderingar av dem. Målet med trivselreglerna är att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt utifrån deras förutsättningar och tillvaron i skolan ska präglas av arbetsro. Lärarna tillsammans med elevrådet ser till att eleverna informeras om reglerna 6

7 och att dessa följs. Skolan ska ta vara på elevernas positiva beteende och genom positiv förstärkning betona rätt beteende likaväl som att göra tydliga markeringar vid felaktigt beteende. Rutiner för akuta situationer Om det kommer till personals kännedom att någon elev utsatts för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier är personal skyldig att informera rektor samt skyndsamt utreda och dokumentera händelserna. Det fortsatta arbetet har som syfte att stoppa den utsatthet som sker och att inte delta i kränkningar och gå till vuxna för att få stopp på eventuell kränkning mot någon annan i skolan. Trygghetsteamet går in som stöd i arbetet. Vi kontaktar vårdnadshavare och följer upp ärendet kontinuerligt. I trygghetsteamet 3-6 ingår: Rita Säilä förskollärare, Marianne Hellström speciallärare, Johanna Agö speciallärare, Thomas Nydahl lärare idrott och hälsa, Maria Flemström arbetslagsledare, Katarina Hjalmar rektor. I trygghetsteamet F-2 ingår: Solveig Krogh fritidspedagog, Kristina Dedo fritidspersonal, Ann-Charlotte Magnusson Mähler förskollärare, Joakim Dahlin fritidspedagog, Lena Lund fritidspedagog, Maria Flemström arbetslagsledare, Katarina Hjalmar rektor. Oväntad vänskap, konstverk på skolgården av Ann-Charlotte Fornhed Ängskolan december 2013 Katarina Hjalmar, Rektor 7