Driftnämnden Hallands sjukhus

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Hallands sjukhus Dr Sida 1 av 19

2 Åsrapporten är indelad i huvudrapport och fördjupningsdel (text- och statistikbilaga). Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning och analys 2.0 Tillgänglighet 3.0 Personal 4.0 Produktion 5.0 Ekonomi 6.0 Framtidsavsnitt 7.0 Hallands sjukhus mål Uppdrag 2013 Sida 2 av 19

3 1.0 Sammanfattning och analys Verksamhet Beläggningen på Hallands sjukhus har varit mycket hög under året, framförallt inom medicinkliniken i Varberg. Åtgärder som förstärkning av personal och utökning av antal vårdplatser har förbättrat förutsättningarna. Medelvårdtiden har ökat med 2,0 procent i jämförelse med 2012 och var i december 4,4 dagar. Tillgänglighet Personal Produktion Ekonomi Åtgärdsplan Mål och uppdrag Tillgängligheten har varit hög med normala variationer under semesterperioden. Hallands sjukhus klarar SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) krav på 80 procent, för både nybesök och behandling i december. Återbesöken ligger på 71 procent. 72 procent av patienterna på akutmottagningarna har handlagts inom 4 timmar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet indikerar över lag en god arbetsmiljö, men under året har arbetsmiljöproblem omfattande både lokaler och bemanningstätheten uppdagats. Hallands sjukhus har under året haft stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och framförallt nattsjuksköterskor. Beslut är taget om extra åtgärd med nattillägg för sjuksköterskor. Ökat behov av att anlita bemanningsföretag under året och framförallt under hösten för att säkerställa grundbemanningen av allmänsjuksköterskor. Totalt klarar Hallands sjukhus 95,7 procent av beställningen mätt i DRGpoäng. Hallands sjukhus har en ökad produktion inom dagkirurgin och klarar beställningen för helåret, även om verksamheten i Falkenberg avvecklats. Inom mottagningsverksamheten noteras en trend med ökande antal sjukvårdande behandlingar och en lägre volym läkarbesök, vilket påverkat viktade vårdtjänster. Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus blev -127,6 mnkr vilket är en avvikelse på 3,7 procent av budgeterade kostnader. För Hallands sjukhus blev resultatet -131,5 mnkr där Driftnämnden Hallands sjukhus står för -127,6 mnkr och Driftnämnden Öppen specialiserad vård för -3,9 mnkr. Av åtgärspaketet om 60 mnkr har effektiviseringskravet på verksamheten under 2013 i stort sett uppnåtts. Övriga 20 mnkr krävde beslut på högre politisk nivå. Hallands sjukhus har en god måluppfyllelse med några undantag som handläggningstiden på akutmottagningen, kompetensgapet utifrån produktionsuppdraget och ekonomi i balans. Beslutade uppdrag har genomförts under året, men är i delar, där det krävs ett mer långsiktigt förbättringsarbete ännu inte slutförda. Det har skett stora förändringar inför 2013, ny organisation och nämndstruktur, förberedelse för nytt ekonomisystem med ny kontoplan och nya motpartsbegrepp. Medicinsk diagnostisk övergick till förvaltningen Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik, FoUU och Strategiska cancerenheten till Regionkontoret och Mödrahälsovården samt ungdomsmottagningarna till Hälsa och funktionsstöd. Detta har medfört att det är svårt att göra jämförelser mellan åren. Sida 3 av 19

4 För andra året har Dagens Medicin utsett Bästa sjukhuset i tre olika kategorier: universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och mindre sjukhus. Rankingen utgår från registerdata från Öppna jämförelser, patientenkäter och mätningar av olika slag. På listan för mellanstora sjukhus finns tio sjukhus rankade med placering. För att ingå ska sjukhuset, oavsett storlek, ta emot födande kvinnor. Hallands sjukhus Varberg och Halmstad ligger högt rankade på denna lista: 1. Länssjukhuset Ryhov 2. Värnamo sjukhus 3. Västmanlands sjukhus Västerås 4. Hallands sjukhus Varberg 5. Hallands sjukhus Halmstad För att jämföra sjukhusen har Dagens Medicin utgått från tusentals uppgifter från Öppna jämförelser, nationella patientenkäter, mätningar av hur vårdgarantin uppfylls, av vårdrelaterade infektioner och av följsamhet till hygienregler. Nya parametrar för i år är väntetider på akuten och överbeläggningar. För varje enskild parameter rankas sjukhusen sinsemellan och vägs samman i olika delkategorier. Mått på medicinsk kvalitet får större tyngd än allt annat tillsammans. Hur sjukhuset klarar vårdgarantin väger lite tyngre än patientenkäter, vårdrelaterade infektioner och väntan på akuten. I år väger vårdplatsläget allra lättast, eftersom bara två månaders mätning ingår. Mått på medicinsk kvalitet får olika tyngd. Hjärtsjukvård, strokesjukvård, förlossning, intensivvård och för universitetssjukhusen cancer har fått störst inflytande på slutresultatet, följt av diabetes och ortopedi. Dödlighet har fått större betydelse än om patienter är nöjda med ett ingrepp. Ekonomi tas bara med för universitetssjukhusen. 2.0 Tillgänglighet Tillgängligheten har under året varit hög med normala variationer under semesterperioden. Hallands sjukhus klarar SKL:s krav på 80 procent för både nybesök och behandling i december, vilket framgår i tabellerna nedan. Tillgänglighet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nybesök 80,5% 84,7% 84,1% 83,9% 83,8% 83,6% 72,9% 72,1% 84,7% 86,8% 88,0% 80,9% Behandling 72,4% 80,7% 81,4% 83,1% 84,4% 83,8% 68,0% 64,4% 82,1% 82,1% 84,9% 80,2% Minskad planerad verksamhet under jul- och nyårshelgen har påverkat kön för behandlingar till framförallt kvinno-, kirurgi- och urologikliniken. Hänvisning till Vårdgarantiservice sker fortsatt enligt riktlinjer. Antalet patienter som avböjer annan vårdgivare och väljer att kvarstå i kö till Hallands sjukhus har ökat inom några kliniker, vilket försvårar för verksamheten att nå en hög tillgänglighet. Exempelvis föredrar fler än 10 procent av kvinnoklinikens väntande till operation att stå kvar i kön istället för att utnyttja vårdgarantin. Omfördelning av vårdplatser, stabsläge med avbokning av planerade operationer för att ge plats åt medicinpatienter har också påverkat tillgängligheten under slutet av året. Vidtagna åtgärder bedöms kunna ge förbättrade förutsättningar för att klara målen för tillgängligheten. Sida 4 av 19

5 Barnkliniken har ett stort jouruppdrag och har tagit över många patienter från den nedlagda privata barnmottagningen Norre Katt. Ett stort antal ST-läkare genomgår obligatoriska teoretiska utbildningar, vilket sammantaget gör att kapaciteten för kontrollbesök inte räcker till. Inflödet har minskat på akutmottagningarna med 0,7 procent jämfört med samma period förra året. Ökning på akuten i Varberg och en minskning i Halmstad. Andelen patienter som handläggs inom 4 timmar på akutmottagningarna var i december 71,8 procent, vilket är under uppsatt mål på 90 procent. Främsta orsaken till försämrad genomströmning bedöms vara för litet antal vårdplatser. Beläggningen av vårdplatserna har under året varit mycket hög, framförallt vid Hallands sjukhus Varberg. Medelvårdtiden har ökat med 2,0 procent i jämförelse med 2012 och var i december 4,4 dagar. 3.0 Personal Utifrån måluppfyllelse till de övergripande målen, ur ett arbetsgivarperspektiv, är bedömningen att Hallands sjukhus är en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Det finns dock ett antal angelägna utmaningar som kännetecknat 2013 punktinsatser för arbetsmiljön och rekrytering av framförallt sjuksköterskor. Hallands sjukhus har under året haft stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor bland annat på grund av hård konkurrens från kommun och privata vårdgivare. Det är angeläget att ta beslut om en långsiktig strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa möjligheter att bibehålla och rekrytera sjuksköterskor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet indikerar över lag en god arbetsmiljö. Under våren och sommaren har Hallands sjukhus som arbetsgivare dock fått signaler från ett antal enheter/kliniker gällande arbetsmiljöproblem. Utöver lokalproblem har arbetsmiljö-problemen också varit kopplade till bemanningstätheten. Bemanningen har förstärkts utifrån det ökade patientinflödet men svårigheter att rekrytera sjuksköterskor gör att problemen delvis kvarstår. Ett omfattande arbete har genomförts för att förbättra möjligheterna att följa upp och analysera personalstatistiken. Ett övergripande projekt har också påbörjats under 2013 för att kapacitetsberäkna bemanningen kopplat till uppdragen. Projektet kommer på sikt att möjliggöra analys av utfall gentemot plan och öka kvaliteten i beslutsunderlagen samt ge förutsättningar för bättre ledning och styrning I samband med införande av Vårdval Halland plus för hudverksamheten har omfattande förberedelser genomförts inom Hallands sjukhus. Tidsåtgången är beräknat till 2020 arbetstimmar under Närvarotid och sjukfrånvaro Antalet närvarotimmar är högre 2013 jämfört med samma period föregående år. Ökningen härleds bland annat till satsningar inom logopedi, AT-läkare, beslut om förstärkning på grund av 6.6A-anmälningar samt ny barnavdelning i Varberg. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. För perioden januari-oktober är sjukfrånvaron 4,52 procent (4,19 procent) där det framförallt är långtidssjukskrivningarna som ökat. De tre senaste månaderna ses dock en avmattning av ökningen jämfört med föregående år. Sida 5 av 19

6 Inhyrd personal Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag är svår att uppfylla främst gällande sjuksköterskor. För att klara uppdraget har vakanser lösts genom användandet av bemanningsföretag. Vakanta tjänster med svårigheter att ersättningsrekrytera är den främsta orsaken till användandet av inhyrd personal. För 2013 motsvarar kostnaden för läkare via bemanningsföretagen 9,8 miljoner kr vilket är en liten minskning gentemot Utöver bemanningsföretag har verksamheten också anlitat läkarkonsulter för 4,4 miljoner kr. Under 2013 har bristen på allmänsjuksköterskor också inneburit ökade kostnader för bemanningssjuksköterskor. Kostnaden har totalt uppgått till 5,3 miljoner kr, vilket är närmre en dubblering gentemot Användandet av bemanningssjuksköterskor har framförallt ökat under hösten i samband med ökade rekryteringssvårigheter gällande sjuksköterskor. Nattillägg Vid årsskiftet hade Hallands sjukhus totalt 52 vakanta tjänster för nattsjuksköterskor, fördelade inom alla områden. Vakansläget för nattsjuksköterskor har förbättrats något mellan november och december 2013 inom medicinkliniken medan det inom övriga kliniker är oförändrat antal vakanta tjänster. Beslut om nattillägg fattades i november och sedan dess har 163 medarbetare erhållit detta. Angeläget att redan nu fatta beslut om en långsiktig inriktning. Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har följt upp de förelägganden som fanns vid akuten i Varberg och för delar av lokalerna vid Hallands sjukhus Kungsbacka. Vid uppföljningsbesöken kunde Arbetsmiljöverket konstatera att de brister som uppmärksammats nu var åtgärdade. Båda föreläggandena har formellt avskrivits. Arbetsmiljöverket kom i december med ett föreläggande gällande akuten i Halmstad och arbete pågår för att hantera de aktuella arbetsmiljöproblemen. Gemensam administrativ service Förändringsarbetet som en konsekvens av införandet av gemensam administrativ service är i en intensiv fas för administrationen inom Hallands sjukhus. I denna fas berörs medarbetare som arbetar med ekonomi och personalfrågor inom administrationen vid Hallands sjukhus. Parallellt genomförs en översyn av hur det administrativa stödet ska organiseras inom Hallands sjukhus samtliga verksamheter. Sida 6 av 19

7 4.0 Produktion Slutenvård, dagkirurgi och mottagningsverksamhet Hallands sjukhus nämnd HS ack 2012 ack 2013 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,5% Antal DRG poäng SV ,9% ,3% Case mix index 0,957 0, ,6% Antal DRG poäng ÖV ,3% ,8% Cytostatika läkem ,9% ,6% 1032 Antal Läkarbesök ,4% ,1% Antal sjukv beh ,3% ,6% Viktade vårdtj ,2% ,0% Slutenvård Slutenvården 2013 kan delas in i två perioder där den första perioden januari till juni präglades av störningar på grund av omstrukturering av verksamhet och främst den långdragna influensaperioden. Denna innebar ett ökat inflöde av patienter, ofta äldre, som både får långa vårdtider och inte genererar så mycket DRG-poäng. Detta gör att effekten blir en mycket hög beläggningsgrad men minskande antal DRG-poäng. Andra halvåret blev mer normaliserat och vårdproduktionen låg i nivå med budgeterad från augusti till november. Dock så gick det ner i december igen då beläggningstalen återigen låg på en mycket hög nivå. Vårdplatstillgången var sådan att sjukhusen fick gå in i stabsläge vilket betyder att planerade operationer ställs in för att vårdplatserna behöver användas till andra akuta patienter. Mycket arbete görs för att få ner vårdtiderna och särskilt kommunerna är en mycket viktig aktör i detta. Under året har generellt kommunerna blivit bättre på att ta emot utskrivningsklara patienter men Varberg är ett undantag. Totalt klarar Hallands sjukhus 95,7 procent av beställningen mätt i DRG-poäng. Beläggningen av vårdplatserna och förutsättningar för att klara uppdraget påverkas bland annat av antalet utskrivningsklara patienter inom slutenvården, vilka ökat inom vissa kommuner. Den största ökningen ses i Varbergs kommun där 116 patienter har genererat 607 dagar med betalningsansvar för kommunen under Betalningsansvaret inträder tidigast 5 vardagar efter att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering, vilket innebär att dessa patienter har varit inlagda ytterligare 5 dagar. Differensen mellan ersättning från kommunen och kostnad för Hallands sjukhus 2013 är minus 11,4 mnkr. En patient kan beräknas att i genomsnitt motsvara 1 DRG-poäng. Ett utvecklingsarbete har initierats mellan Hallands sjukhus och Varbergs kommun med fokus på att förbättra flödet för utskrivningsklara patienter. Sida 7 av 19

8 Antal dagar med betalningsansvar per månad för Hallands sjukhus Varberg och Halmstad Kommun Antal personer Hallands sjukhus Antal dagar Antal personer Antal dagar Antal personer Antal dagar Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Summa Dagkirurgi Under slutet av 2012 och början på 2013 gjordes effektiviseringar inom dagkirurgin vilket innebar att verksamheten i Falkenberg lades ned. Det kan nu konstateras att denna förändring har gått mycket bra och Hallands sjukhus totalt når beställd volym med en liten differens mellan Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Arbetet att ytterligare förbättra flöden i dessa processer och att kunna överföra slutenvård till dagkirurgi fortsätter. Cytostatika Antalet cytostatikapoäng är på samma nivå som 2012 vilket är något högre än budget. Mottagningsbesök Det sker en successiv förskjutning av besök från direkta patientbesök till övriga kontakter, där patienten får hjälp via telefon exempelvis. Den volymen ökar kraftigt. Likaså fortsätter överföring av besök från läkare till övriga vårdgivare vilket tydligt syns i produktionen. Läkarbesöken har minskat mot 2012 med 1,6 procent men sjukvårdande behandlingar har ökat med 6,3 procent. Regionvårdsremisser Antalet remisser är något lägre mot föregående år 5244 remisser mot 5451 år Antalet remisser per specialitet varierar något mellan åren men är genomgående flest från medicinkliniken. Utfärdade regionvårdsremisser Totalt Antal remisser Sida 8 av 19

9 5.0 Ekonomi 2013 var ett speciellt år då regiongemensamma analyser visade en ingående obalans på minus 110 mnkr i verksamheten. Utifrån detta beslutades om ett åtgärdspaket om 60 mnkr. Under november beslutade Hälso- och sjukvårdstyrelsen om en extra ersättning om 50 mnkr i ljuset av analyser inför budget Resultat för driftnämndens del Hallands sjukhus blev 2013 minus 127 mnkr där verksamheten står för minus 154 mnkr och regionvården för plus 27 mnkr. Avvikelserna kan härledas till följande poster. Åtgärderna nådde inte full effekt, minus 29 mnkr Ett åtgärdspaket om 60 mnkr var utlagt och har följts upp noggrant i särskilda uppföljningsmöten månadsvis. Av åtgärderna nåddes 31 av 60 mnkr där 20 mnkr var sådant som krävde beslut på högre politiska nivåer. Ökade kostnader minus 95 mnkr Kostnadsökningen är fortfarande ett stort problem för Hallands sjukhus. Den största delen av kostnadsökningen är personalkostnader som dels är kopplat till behov av ökad bemanning på grund av arbetsmiljöproblem. Det finns också en ökning i övertid på grund av problem att bemanna vakanta tjänster. Utbildningsuppdraget för AT-läkare, som hanterats via FoUU, har inte varit fullt finansierat och resulterat i ett underskott på 8 mnkr. Extra ersättningar för sommaren bidrar också samt att jouruttaget har varit högre än förväntat. En post som ökar är inhyrning av allmänsjuksköterskor, kostnaderna ökade där med 2,8 mnkr mot 2012 vilket är en fördubbling. Andra kostnadsökningar är mer patientrelaterade såsom material och läkemedel. Ytterliggare en stor post är att det uppdagades att avskrivningar till ett värde av 16 mnkr inte gjorts tidigare år och därför belastar 2013, detta är dock en engångspost. Överskott på regionvården 27 mnkr Regionvården har i förhållande till 2012 legat på en lägre nivå hela året. Att göra prognoser är svårt då förhandsbesked om kommande faktureringar till Halland är svåra att få fram innan faktureringen sker. Under november kontaktades regionsjukhusen för en uppskattning om helårsutfallet, beskedet var då att inget särskilt låg för fakturering. Utifrån det antogs att utfallet skulle bli motsvarande medelutfallet per månad Dessvärre kunde det konstateras efter december att utfallet låg 10 mnkr högre än prognostiserat. Intäktsbortfall minus 34 mnkr Under första halvåret 2013 fanns störningar kring antalet vårdplatser på grund av omstruktureringar i verksamheten. En lång influensasäsong gjorde att planerade operationer fick ställas in både på grund av brist på personal och att vårdplatser fick användas till andra typer av patienter. Detta har också lett till att medelvårdtiden har ökat. Patienter som är utskrivningsklara och väntar på att tas emot av kommunen har fördubblats mot Detta leder till högbeläggning och tränger undan möjligheten till annan vårdproduktion. För dagkirurgin har beställd volym klarats av även med stängningen av verksamheten i Falkenberg. Sida 9 av 19

10 I prognosen efter november uppskattades årsresultatet till minus 98 mnkr. Antalet DRG-poäng minskade mer än prognostiserat i december. Detta beroende på delvis mindre inflöde av akuta patienter, men också på grund av att planerade operationer fick ställas in till följd av överbeläggningar och långa vårdtider. Kostnaderna var också högre än prognostiserat i december vad gäller särskild utbetalning för jourersättning. Kostnadsutveckling externa kostnader Kostnadsutveckling av externa kostnader, jämfört med förra året är 3,7 procent. Eftersom Hallands sjukhus började med en ekonomisk obalans samtidigt som det har skett politiska ambitionsökningar och omstruktureringar så är det svårt att värdera vilken den rimliga siffran skulle varit. Det som kan konstateras i resultatet för 2013 är att kostnadsutvecklingen är för hög, vilket är ett generellt problem inom hälso- och sjukvården i Sverige. Regionvårdkostnader Hallands sjukhus fick ett tillskott i budget 2013 på 62,5 mnkr för att klara ökade regionvårdskostnader. Avvikelsen mot budget januari-december är 27,1 mnkr. Skälet till det positiva resultatet beror på färre utfärdade remisser och färre kostsamma vårdtillfällen jämfört med förra året. Kostnadsredovisning Tabellen är en sammanställning över resultatet per uppdrag. Uppdrag Budget Avvikelse Slutenvård Prestationsersatt öppenvård Öppenvård Regionvård Specialisttandvård Övrigt ofördelat Kostnadsytterfall KPP (Kostnad Per Patient) data med redovisning av kostnadsytterfall har diskuterats i sjukhusets ledningsgrupp. KPP med specifikation av kostnadsytterfall har/kommer att distribueras till varje klinik/område. Avsikten är att gå igenom dessa för att följa upp orsaken till att vårdtillfället blivit ett så kallat ytterfall. Orsakerna kan vara bristande/ofullständig kodning, felaktigheter i matchningen av kostnader, orimligt långa vårdtider med mera. KPP kostnad per patient KPP redovisning är ett sjukhusinternt instrument med syfte att förbättra kvaliteten och genom intern benchmarking hitta de områden där det är befogat att analysera mer. Ett fullständigt KPP för 2013 baserat på efterkalkylerade priser kommer att sammanställas under kvartal Sida 10 av 19

11 6.0 Framtidsavsnitt Vårdbehoven förändras kontinuerligt, vilket i kombination med en växande andel äldre och en befolkningstillväxt i regionen, kommer att ställa nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Likaså kommer den medicinskt tekniska utvecklingen att tillföra behandlingsalternativ som likaså driver på efterfrågan av specialiserad vård. Utvecklingen inom den specialiserade hälso- och sjukvården går allt snabbare mot subspecialisering inom de olika basspecialiteterna. Detta slår också igenom i utbildningen inom de enskilda specialiteterna. Inom det internmedicinska området kommer exempelvis utvecklingen att gå mot att det inte kommer att finnas någon allmän internmedicinsk kompetens i framtiden. En allt högre grad av subspecialisering kräver också tillräckliga patientunderlag för att kunna upprätthålla kompetens. Denna framtid ligger inte långt bort varför detta behöver vägas in i beslut om den närmaste framtiden. Under 2014 och framåt kommer delar av den specialiserade vården att arbeta utifrån nya förutsättningar i samband med införandet av Vårdval Halland Plus. Det är ännu för tidigt att säga vilka konskevenser detta kan få för Hallands sjukhus ur ett arbetsgivarperspektiv. Utvecklingen behöver följas noga och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Ökad specialisering inom vården skapar utmaningar för kompetensförsörjningen. För att klara uppdraget är det av största vikt att utveckla det regiongemensamma arbetet för att stärka varumärket och identifiera gemensamma strategier utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Att hitta långsiktiga strategier för kompetensförsörjningen både för specifika yrkesgrupper men också för framtida ledarförsörjning är angeläget för att klara uppdraget. Utbildningsuppdraget har blivit mer komplext för Hallands sjukhus genom bland annat ökad omsättning av personal och rekryteringssvårigheter, vilket resulterat i ökat behov av att anlita bemanningsföretag. Detta leder till minskad kontinuitet i verksamheten och påverkar genomförandet av utbildningsuppdraget. Handledare utbildas för att möta de 1250 elever som Hallands sjukhus tar emot under ett år, men personalomsättningen gör att det är svårt att fullfölja uppdragen enligt de avtal som finns med Högskolan och andra utbildningssamordnare. Samordning, sammanslagning och koncentration är åtgärder som kontinuerligt pågår och kommer att behövas i framtiden för att kunna matcha kompetens och kapacitet med efterfrågan på specialiserad vård. Lokalerna är viktiga för att skapa förutsättningar för att klara vårdens utmaningar och för att utveckla arbetsprocesser. Målbilden behöver tydliggöras för att med kraft kunna planera och få ett engagemang i hela linjeorganisationen. Invånarna i Halland har varit vana att ha tillgång till hög kvalitet med god tillgänglighet i hela hälso- och sjukvården. För den specialiserade vården innebär den utveckling som beskrivits tidigare att den nuvarande strukturen inom Region Halland för den specialiserade vården måste anpassas till den utveckling som vi kommer att ställas inför. Detta kommer att vara den enskilt viktigaste frågan för att fortsatt kunna säkerställa kvalitet och tillgänglighet till rätt vård för medborgarna. För den specialiserade vården inom Hallands sjukhus är detta de stora utmaningarna för att kunna svara upp mot förväntningarna i kommande uppdrag för att fortsatt kunna skapa tillgång till hög kvalitet i den specialiserade hälso- och sjukvården. Sida 11 av 19

12 7.0 Hallands sjukhus mål 2013 Mål, inriktningar och förbättringsmål beslutade av driftnämnderna för Hallands sjukhus. 7.1 Mål: Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. Samtliga medarbetare ska vara tobaksfria under arbetstid. Resultat Arbete pågår genom dialog vid varje patientbesök om tobaksvanor, vilket dokumenteras i VAS. Målet uppnått genom att det ingår som en naturlig del i utvecklingssamtalen och att handlingsplan finns för rökslutarstöd. 7.2 Mål: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. I de regionöverskridande cancerprocesserna ska prioriterade indikatorer/ledtider förbättras. I de identifierade vårdprocesserna inom respektive klinik/enhet ska prioriterade indikatorer/ledtider förbättras. Resultat Det totala antalet nybesök som genomförts på Hallands sjukhus 2013 (jan-dec) har 80,6 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Det totala antalet planerade operationer som genomförts på HS 2013 (jan-dec) har 75,7 procent genomförts inom 60 dagar. Målet nås ej. Belastningen på akutmottagningarna har 2013 haft en fortsatt ökning. Handläggningstid inom 4 timmar har varit svår att hålla inom målgräns. Totalt för Hallands sjukhus 2013 har 71,9 procent av samtliga akutbesök haft en omhändertagandetid under 4 timmar. Målet nås inte. Målet nås för de flesta mottagningar och månader under året utom under semesterperioden. 72,8 procent av utförda återbesök till läkare har skett inom måldatum. Målet nås ej. Utvecklingen av processtyrningen av fastställda cancerprocesser i Region Halland redovisas i separat årsberättelse från Strategiska cancerenheten. Samtliga områden inom Hallands sjukhus har identifierat och processbeskrivit minst en regionöverskridande vårdprocess under Resultat redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Sida 12 av 19

13 7.3 Mål: Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Förbättringsmål Resultat Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och i slutenvård. Sedan årsskiftet 2013 har verksamheterna påbörjat aktiviteter, baserade på den analys man gjort av 2012 års mätresultat. 7.4 Mål: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Hallands sjukhus ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Antalet läkemedelsrelaterade fel i slutenvården ska minska. Andelen enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar ska öka. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. Medarbetarnas kompetens inom området informationssäkerhet ska öka. Resultat Genom analys av resultat från bland annat Öppna jämförelser, kvalitetsregister samt de nationella mätningar Hallands sjukhus deltar i initieras vid behov förbättringsarbeten i verksamheten. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs. Följsamheten till basala hygienrutiner har ökat jämfört med 2012 men Hallands sjukhus når inte målet. Resultat redovisas i styrkort för kvalitet. Andel trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats i samband med inskrivning har minskat. Hallands sjukhus når inte målet. Vid en nationell jämförelse har Halland en låg andel trycksår (tredje plats i riket). Resultat av trycksårsmätningar redovisas i styrkort för kvalitet. Införande av läkemedelsmodulen för slutenvården har planerats och genomförs Införandet av ett infektionsverktyg som ger möjlighet till en kontinuerlig mätning samt medför ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. Fortsatt implementeringsarbete pågår och ett utvecklingsarbete genomförs för att möjliggöra statistikuttag ur VAS. Den strategiska styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (SPoK) vid Hallands sjukhus hanterade tre ärenden avseende införande av nya behandlingsmetoder. Ett kompetenskort för informationssäkerhet har tagits fram och finns tillgängligt i TILDA, vilket är en åtgärd i arbetet med att öka kompetensen inom detta område. TILDA är inte infört vid Hallands sjukhus Kungsbacka. Sida 13 av 19

14 7.5 Mål: Miljö och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Förbättringsmål Koldioxidutsläpp från lokala och nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent 2013 jämfört med Andelen startförpackningar med läkemedel ska öka. Andelen cytostatikakassationer ska minska. Status Målet kan inte följas upp eftersom uppgifterna för tjänsteresor inte är jämförbara från 2012 till Totalt sett har antalet videokonferenser ökat med 21 procent. Målet har uppnåtts då andelen startförpackningar för läkemedel har ökat med cirka 0,03 procent. Målet har uppnåtts genom att mängden cytostatika som har kasserats har minskat med 12 procent. Andelen läkemedel med substansen diklofenak ska minska. Målet har uppnåtts genom att förskrivningen av läkemedel med diklofenak har minskat med 11 procent på grund av ändrade terapirekommendationer. 7.6 Mål: Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Mål: Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Förbättringsmål Medarbetarnas kännedom/kunskap om verksamhetens mål ska vara hög. Andelen medarbetare som upplever Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare ska vara hög. Status Målet följs upp vartannat år genom medarbetarenkät. Nästa uppföljning sker Medarbetarenkäten 2012 visade på hög grad av måluppfyllelse. Fokus under 2013 har varit på uppföljningsarbetet för att underlätta för chefer och medarbetare att följa resultatet av sina insatser och återkoppla måluppfyllelse. Målet följs upp vartannat år genom medarbetarenkät. Nästa uppföljning sker Medarbetarenkäten 2012 signalerade goda resultat och arbetet med handlingsplaner pågår utifrån prioriterade förbättringsområden kopplat till respektive enhet. Bedömningen är att måluppfyllelsen fortsatt är god utifrån ett helhetsperspektiv, men signaler från verksamheten indikerar ökade arbetsmiljöproblem. Sida 14 av 19

15 Minska kompetensgapet kvantitativt och kvalitativt utifrån produktionsuppdraget både på kort och på lång sikt. Under året har personalomsättningen för sjuksköterskor ökat och många har sökt sig till kommunen och andra arbetsgivare som erbjuder bättre anställningsvillkor. Bemanningsproblematiken för sjuksköterskegruppen har accelererat och Hallands sjukhus har svårigheter att besätta vakanta tjänster. Det mest kritiska området gäller nattbemanning av sjuksköterskor. För att lösa sommarrekryteringen har ett av verktygen varit så kallat förskjuten semester. För 2013 har en mycket större andel än tidigare förskjutit sin semester vilket varit den främsta orsaken till att sommarbemanningen löstes relativt bra. Ett prioriterat uppdrag för att lösa kompetensförsörjningen är det projekt som belyser kapacitet- och resurssättningen. Inför budgetarbetet 2014 utgår slutenvården från en ny bemanningsmodell som tydliggör behov av resurser och bemanning för att lösa uppdraget. 7.7 Mål: Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans Mål: Hallands sjukhus ska ha en resurs- och kostnadseffektiv verksamhet Förbättringsmål Personalkostnadsavvikelse gentemot budget ska vara lika med budget eller bättre. Kostnaden per viktade vårdtjänster ska inte öka. Kostnadsutvecklingen ska understiga 2013 års indexuppräkning (1,9 procent). Avvikelse mot fastställd produktionsbudget per område ska rymmas inom intervallet -0,5 procent till +0,5 procent. Status Avvikelse ,6 mnkr. Målet nås inte. Viktade vårdtjänster minskar med 2 procent mot förra året och kostnaderna är högre. Målet nås inte. Kostnadsutvecklingen är högre än index, 3,7 procent. Målet nås inte. Produktionen understiger fastställd produktionsbudget med mer än 0,5 procent på alla områden inom Hallands sjukhus. Målet nås inte. Sida 15 av 19

16 8.0 Uppdrag 2013 I hälso- och sjukvårdstyrelsens fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2013 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Uppdragen har genomförts under året men i delar är de ännu inte slutförda, då det handlar om mer långsiktigt och kontinuerligt förbättringsarbete. Uppdrag Verksamhetsplan för området klart Fullfölja beslutade sammanslagningar av kliniker och verksamheter. Fortsatt utveckling kring koncentration av verksamhet med små patientvolymer och krav på specifik kompetens. Delta i utvecklingsarbetet och anpassa verksamheten utifrån beslut som fattas inom ramen för utredningsarbetet Framtidens sjukvård struktur och utbud, kvalitet och administration. Ekonomi Skapa delaktighet och förståelse för verksamhetens ekonomiska helhet och som en del i detta uppdrag: - utveckla ansvarstagande för kostnadskontroll och produktionsstyrning på lägsta rimliga nivå i verksamheten. Aktivt arbeta med produktions- och kapacitetsplanering för effektiva vårdprocesser och anpassning av verksamheten till beställning. Som en del i detta arbete medverka i projektet: - Patientnärmre vård - utveckling av IT-stöd för produktionsplanering. Produktion och resurser Vidareutveckla vården för individer med många besök per år i hälso- och sjukvården för att i förlängningen minska vårdbehov och vårdkonsumtion och som en del i detta uppdrag: - delta i utvecklingsarbete av ett arbetssätt för adekvat omhändertagande av individer med frekventa akuta inläggningar. Resultat Lämplig koncentration av kirurgisk, ortopedisk verksamhet har påbörjats och fortgår. Inom öron-, näs och halskliniken samt ögonkliniken fortgår arbetet och är delvis slutfört. Område 6 deltar aktivt i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Hallands sjukhus deltagit aktivt i arbetet. Ständigt pågående arbete där representanter från personalavdelning, ekonomiavdelning och verksamhetscontroller deltar på klinikmöten. Månatliga rapporter lämnas av verksamhetschef och avdelningschef med återkoppling av resultat vid ledningsmötena. Arbetet genomförs med stöd av planeringsfunktion för Hallands sjukhus i samverkan med områdeschefer och verksamhetscontrollers. Produktionsresultat följs och analyseras kontinuerligt inom verksamheten. Arbetet med patientnärmre vård fortgår genom exempelvis pilotavdelningar på Hallands sjukhus Varberg inom område 3. Aktivt arbete och deltagande i enhet för produktionsplanering och logistik Hallands sjukhus. Aktivt deltagande från Hallands sjukhus i regionalt utvecklingsarbete Trygg hemgång och Rätt vård och omsorgsnivå för Anna och Lars. Delprojektledare inom område 3. Pågår Gen omfört Sida 16 av 19

17 Skapa strategiska allianser och som en del i detta uppdrag: - för att nå samordningsvinster gällande kvalitet, kompetens och resurseffektivitet, undersöka möjligheter till samverkan med andra sjukhus kring områden med små volymer eller svårrekryterad kompetens. - samverka med andra relevanta aktörer såsom regionsjukhus, närsjukvård, psykiatri, kommuner med flera. Bred samverkan med såväl Västra Götalandsregionen som Region Skåne i utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser. För resurseffektivitet finns samverkan med både privat verksamhet, över områdesgränser inom Hallands sjukhus och inom områdena. Arbetet pågår i verksamheterna genom bland annat onkologkonsulter och samverkan med regionala cancercentra i syd och väst. Utbyte mellan utbudspunkterna inom Hallands sjukhus. MDT-konferenser med södra och västra sjukvårdsregionen. Samarbete med Västra Götalandsregionen när det gäller exempelvis akuta PCI:er under helgerna. Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEONprincipen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagande Nivå) och som en del i detta uppdrag: - säkra att patienter (åter-)remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - medverka i arbetet kring kommande förändring av hemsjukvården. Kontinuerligt förbättringsarbete för optimal prioritering av patienter. Översyn av återbesök pågår på mottagningen vid ögon- samt öron-, näs- och halsklinikerna. Vårdöverenskommelser finns för flera områden. Hallands sjukhus bidragit med underlag utifrån förfrågan. Verksamheten ska ha väl fungerande rutiner för att tillvarata och utveckla befintlig kompetens och att det framtida behovet av kompetens säkerställs. För att uppnå detta ska deltagande ske i regiongemensam strategisk kompetensinventering och kompetensförsörjning. Olivia - modell för verksamhetsinriktad kompetensförsörjning är implementerad i flertalet av sjukhusets verksamheter. Arbete pågår inom verksamheterna med att upprätta en kompetensförsörjnings- och utbildningsplan. Dialog om tobak ska ingå vid samtliga medarbetarsamtal. Ingår som en naturlig del i samtalet, men saknas i Region Hallands mall för utvecklingssamtal. Baserat på resultaten av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2012 ska samtliga ledningsnivåer ta fram handlingsplaner med åtgärder för implementering under Ingår i verksamhetsplanen Alla kliniker har minst två aktiviteter på gång baserade på resultaten i medarbetarenkäten. I samverkan med Vårdval Halland implementera resultatet av utredningen om organisatorisk tillhörighet för kompetenscentrum för långvarig smärta samt kompletterande funktion för bedömning och behandling av svår refraktär smärta. Uppdraget beslutat. Projektledare utsedd inom område 2 för det förberedande arbetet. Projektstart september och slutrapport i januari. Sida 17 av 19

18 Kvalitet Delta i aktuella lokala och nationella mätningar. Arbetet pågår inom alla områden. Genomföra såväl lokal som regional analys av Öppna jämförelser 2012, eller annan relevant statistik. Statistik används som grund i förbättringsarbetet. Arbetet ska bedrivas med stöd av tidsatta åtgärdsoch uppföljningsplaner. Åtgärdsplan finns på kliniknivå. Arbetet ska för gränsöverskridande vårdprocesser ske i samverkan med övriga berörda förvaltningar eller kommunerna. Alla enheter som har resultat under 75 procent följsamhet i mätningar hösten 2012 gällande basala hygienrutiner ska ta fram och genomföra särskild handlingsplan. Alla enheter som har resultat över 8 procent i mätningar hösten 2012 gällande förvärvade trycksår ska ta fram och genomföra särskild handlingsplan. Inom verksamhetsområdenas kliniker ska respektive specialitet/subspecialitet kontinuerligt mäta, utvärdera och förbättra minst en medicinsk processindikator för fördjupad kvalitetsuppföljning i syfte att minska kvalitetsbristkostnader. Följa och mäta antalet patienter med cancersjukdom under aktiv behandling som har kontaktsjuksköterska. Aktivt deltagande i olika processer som nutrition, vård av äldre, trygg hemgång, stroke, höftfraktur, trombolys och palliativ vård. Handlingsplanerna klara och aktiviteter påbörjade. Alla enheter når ännu inte upp till satta målvärden. Fortsatt arbete under Handlingsplan finns som innebär ett förbättringsarbete med exempelvis dagliga inspektioner av de patienter som i Senior alert bedöms ha risk för trycksår. Kontinuerligt arbete. Indikationer väljs framförallt utifrån nationella kvalitetsregister och prioriterade patientgrupper. Alla enheter är på gång eller klara. Prioriterade åtgärder ska identifieras och genomföras samt analyseras i syfte att öka den patientupplevda delaktigheten i beslut om vård och behandling Medverka i införande av ehälsotjänster i syfte att stärka patienternas delaktighet. Dialog om tobaksvanor ska dokumenteras i VAS vid varje patientbesök. Kontinuerligt pågående arbete och ingår som en del i klinikers verksamhetsplan. Patientenkäter genomförda vid urologikliniken i samarbete med Strategiska cancerenheten och på uppvakningsavdelningen vid Hallands sjukhus Halmstad. Hallands sjukhus arbetar med Mina vårdkontakter, Vård via web, SMSpåminnelser och informativa hemsidor. Uppföljning i VAS per patient. Informationskampanj angående tobaksfri operation ska genomföras inom alla verksamheter. Samtliga patienter tillfrågas och dokumenteras i VAS. Handlingsplan finns angående åtgärder för rökande patienter. Uppföljning i VAS per patient. Vid fråga om införande av nya resurskrävande diagnostiska eller behandlingsmetoder alltid redovisa enligt rutin i ledningssystemet, förutom evidens, ställningstaganden i olika nationella organ såsom SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Befintlig rutin följs. Sida 18 av 19

19 Förbättra den somatiska vården av patienter med psykisk ohälsa. Klinikerna uppmärksammas på att identifiera patienter med psykisk ohälsa. Område 4 samverkar med och ingår i mödrahälsovårdens handlingsplan som omfattar hela kedjan graviditet, förlossning, BB och postpartum. Suicid är en i Sverige och Halland alltför vanlig dödsorsak. Risken är ökad i anslutning till sjukdom och då inte bara vid psykiatriska diagnoser. Ett suicidpreventivt synsätt ska därför prägla all verksamhet. I syfte att minska vårdskador och kvalitetsbristkostnader medverka i val av metodik och införandeplanering under första och andra kvartalet 2013 för att utveckla ett arbetssätt för kontinuerlig kvalitetsförbättring. Implementera WHO:s checklista i alla opererande verksamheter inom Hallands sjukhus. Berörda områdeschefer ansvarar för implementering och uppföljning av följsamheten till checklistan. Stöd finns via paramedicin samt vid behov psykiatrikonsult. Föreläsningar genomförts på akutkliniken vid Hallands sjukhus Halmstad och Hallands sjukhus Varberg. Ingår i klinikernas uppdrag att processbeskriva sin verksamhet. Implementeringen slutförd inom berörd verksamhet. Vid en mätning i november är följsamheten till checklistan 96 procent för Hallands sjukhus Varberg och 95 procent för Hallands sjukhus Halmstad. Områdesspecifika uppdrag Pröva att inom ramen för infektionskliniken organisera konsultstöd till behandlande läkare i närsjukvården avseende handläggning av smittbärare med multiresistenta bakterier (MRB). Fullfölja uppdraget avseende logopedin i Halland, samt följa upp och utvärdera verksamheten utifrån resurser (ekonomi, personal, kompetens och lokaler) och uppdrag. Dialogmöte har ägt rum mellan berörda enheter (infektionsklinik, Vårdhygien och Smittskydd). Sammanfattning kommer att sändas till Karin Möller. Om ytterligare arbetsuppgifter ska utföras måste personalresurser tillföras. Frågan är alltså prövad. Handlingsplan för verksamheten är upprättad. Uppföljningsrapport lämnad i maj till Regionkontoret. Behov av dialogmöte med kommunen angående gränsdragning inom skolan, för vilket Regionkontoret är sammankallande. Följa upp och utvärdera det utvidgade barnuppdraget i norra Halland. Uppföljning och utvärdering genom bland annat statusrapporter. Ansvara för att Hallands sjukhus följer de riktlinjer som finns för regionens samordningsfunktion för intern arbetsförmedling. Personalavdelningen har säkerställt detta uppdrag. Driftnämnden Hallands sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Lena Johansson Sjukhuschef Sida 19 av 19

20 Fördjupningsdel text- och statistikbilagor Årsrapport 2013 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Öppen specialiserad vård

21 Väntande till nybesök Hallands sjukhus V,HV,OR,P,EH M > 90 d P > 90 d ALLA Tillgänglighet 60dgr Tillgänglighet 90dgr M M > 90 d P > 90 d > 90 dgr Antal bokade Totalt ,6% ,5% Utförda nybesök Hallands sjukhus januari - december 2013 V,HV,OR,P,EH % inom M Alla > 90 Totalt M> 90d P > 90d % 60 d - M dgr M V,HV,OR, ,6% ,8% Totalt väntande till planerad OP Hallands sjukhus M P V HV,K,M,P,V, OR,EH HV,K,M,P, V,OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P, V,OR,EH Övriga >90d K,M,P,V,O R,EH KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgänglig het SKL + Övriga % inom 60d utom M Tillgänglig het SKL + Övriga % inom 90d utom M HV,K,M,P, V,OR,EH Totalt>90 dgr Antal bokade HV,K,M,P, V,OR,EH ,5% 94,0% Totalt utförda planerade OP Hallands sjukhus januari - december 2013 M P V HV,K,M,P,V,OR,EH HV,K,M,P,V,OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL <60d SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P,V,OR,EH Övriga Op <60d Övriga Op >90d K,M,P,V,O R,EH KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgänglighet SKL + Övriga Op % inom 60d utom M Tillgänglighet SKL + Övriga Op % inom 90d utom M HV,K,M,P, V,OR,EH Totalt>90 dgr Totalt vänt. HV,K,M,P, V,OR,EH ,7% 90,5% Totalt antal

22 Totalt väntande till utprovning hörapp HFS V,HV,OR,P,EH Totalt Tillgäng- lighet 60 Tillgänglighet V,HV,P,O R,EH Alla > 90 Antal dgr dgr < 90 dgr M M >90 d P >90dgr dgr bokade Totalt ,3% 38 98,7% Totalt utförda utprovning hörapp HFS januari - december 2013 V,HV,OR,P,EH Tillgänglighet M ALLA Medel Totalt % inom vänte- M> 90d P> 90 d % inom 60 d minus M 90 d M >90 tid i Summa minus M dagar ,7% 97,8%

23 Väntande till nybesök Hallands sjukhus redovisning till SKL Kod V,HV,OR,P,EH V,HV,OR,P,EH M > 90 d P > 90 d ALLA Tillgänglighet 61- Tillgänglighet V,HV,OR,E Antal MVO MVO text dgr 90 90dgr H,P > 90d > 366 M M > 90 d P > 90 d > 90 dgr bokade Totalt 105 Gastroenterologi ,5% 6 100,0% Kardiovaskulär medicin ,0% 11 85,4% Hematologisk vård ,0% 100,0% Lungsjukvård ,6% 19 79,5% Allergisjukvård ,9% 1 96,4% Medicinsk njursjukvård ,0% 11 95,2% Endokrinologisk vård ,0% 100,0% Diabetessjukvård ,6% 9 88,2% Barn- och ungdomsmedicinsk vård ,2% 48 96,2% Hud- och könssjukvård ,8% 23 94,4% Neurologisk vård ,2% 22 94,7% Kardiologisk vård ,2% 18 88,1% Kirurgisk vård ,7% 47 94,8% Kärlkirurgisk vård ,6% 88,6% Ortopedisk vård ,7% 82 94,3% Urologisk vård ,7% 41 96,3% Gynekologisk vård ,4% 48 93,8% Ögonsjukvård ,1% 32 94,3% Öron-, näs- och halssjukvård ,7% 55 97,7% Summa: ,6% ,5%

24 Utförda nybesök januari - december Hallands sjukhus 2013 Mvo Kod Mvo Kod V,HV,OR,P,EH % inom <90 d V,HV,OR,P,EH M Alla > Totalt M> P > % 60 d - 90 dgr V,HV,O V,HV,OR, >366 M 90d 90d M (utom M) R,P,EH dgr P,EH 105 Gastroenterologi ,7% 83 96,7% Kardiovaskulär medicin ,6% ,3% Hematologisk vård ,8% 17 99,2% Lungsjukvård ,6% ,3% Infektionssjukvård ,1% 26 97,9% Allergisjukvård ,6% ,4% Medicinsk njursjukvård ,3% 56 87,4% Endokrinologisk vård ,2% 25 95,9% Diabetessjuvård ,0% ,1% Barn- och ungdomsmedicinsk vård ,0% ,4% Hud- och könssjukvård ,2% ,9% Neurologisk vård ,9% 78 83,3% Kardiologisk vård ,4% ,8% Kirurgisk vård ,4% ,7% Kärlkirurgisk vård ,9% ,7% Ortopedisk vård ,5% ,0% Urologisk vård ,1% ,9% Gynekologisk vård ,9% ,0% Ögonsjukvård ,8% ,1% Öron-, näs- och halssjukvård ,8% ,9% Rehabiliteringsmedicinsk vård 33 89,1% 5 98,2% Summering ,6% ,8%

25 Op Gruppering Axel eller skuldra, vid nervin Axelinstabilitet Bröstförminskning Diskbråck i ländryggrad Finger, krokande (dupuytrens) Gallsten Gråstarr Halsmandel, borttag V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet 60dgr Tillgänglighet 90dgr V,HV,OR,K,P,EH M Alla >90 P > 90 Antal > 366 M d >90d dgr bokade Totalt ,7% 5 93,3% ,9% 90,9% ,0% 100,0% ,0% 100,0% ,4% 2 100,0% ,3% 8 95,5% ,1% 11 98,8% ,0% 3 93,5% Hand, nervinklämning (Karpaltu ,4% 3 91,5% Hand och handledsreumatism Hand, sjukdom i ledhinna eller Hängbuk, plastik Höftled (ledprotes) Höftled (ledprotes) omoperatio Hörselförbättrande operation Knäled (ledprotes) Knäledsartoskopi Korsband i knä Kotförskjutning Livmoder, borttag vid godartad Livmodersframfall Ljumskbråck Magsäck eller tarm, vid övervi Väntande till SKL-OP Hallands sjukhus Totalt V,HV,P,O R,K,EH < 90 dgr ,9% 1 100,0% ,6% 3 95,5% ,0% 1 100,0% ,0% 8 97,6% ,7% 2 100,0% ,0% 60,0% ,8% 10 94,3% ,2% 2 94,1% ,7% 1 100,0% ,7% 2 100,0% ,6% 1 96,3% ,5% 10 97,5% ,7% 8 100,0% ,0% 100,0% 6 4 6

26 Navelbråck ,0% 1 90,0% Nässkiljevägg, plastik ,2% 1 81,0% Prostataförstoring, godartad i ,3% 1 100,0% Pungbråck (vattenbråck) 3 60,0% 2 100,0% Rotkanalförträngning i ländryg ,0% 100,0% Skelning ,0% 2 100,0% Sköldkörteloperation ,1% 5 76,5% Testikel, ej nedstigen 1 100,0% 100,0% Tumbasförslitning (artros) ,0% 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, ,1% 6 100,0% Urinläckage, kvinnor ,0% 1 85,7% Ådersbråck, ej kosmetiska ,1% 5 95,5% Ändtarmssjukdom ,9% 6 93,6% Ärrbråck ,3% 3 66,7% < 90 dgr >366dgr M M >90d P >90d> 90 dgr Totalt Summa: ,9% ,1%

27 Utförda planerade "SKL"- operationer januari - december 2013 Hallands sjukhus, Halmstad Varberg Kön V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet V,HV,OR, V,HV,OR,P,K,EH M ALLA Medel Totalt P,K,EH M> P> vänte- % inom 60 % inom 90d 90 d tid i Diag-Op Grupp Kön dgr (utom dgr < 90 dgr >366 M >90 Summa dagar M) (utom M) Axel eller skuldra, vid nervin K ,2% 7 67,7% Axel eller skuldra, vid nervin M ,2% 11 78,0% Axelinstabilitet K 0,0% 1 50,0% Axelinstabilitet M ,2% 2 84,6% Bröstförminskning K ,8% 6 59,1% Bröståteruppbyggnad efter tumök ,7% 1 93,3% Diskbråck i ländryggrad K ,6% 2 100,0% Diskbråck i ländryggrad M ,5% 3 100,0% Finger, krokande (dupuytrens) K ,0% 100,0% Finger, krokande (dupuytrens) M ,7% 1 93,3% Gallsten K ,9% 20 88,0% Gallsten M ,8% 9 83,0% Gråstarr K ,8% ,2% Gråstarr M ,7% 89 97,5% Halsmandel, borttag K ,0% 45 87,5% Halsmandel, borttag M ,0% 31 85,9% Hand, nervinklämning (Karpaltu K ,1% 31 89,4% Hand, nervinklämning (Karpaltu M ,8% 12 95,5% Hand och handledsreumatism K 1 100,0% 100,0% Hand, sjukdom i ledhinna eller K ,5% 18 92,6% Hand, sjukdom i ledhinna eller M ,4% 13 94,6% Hängbuk, plastik K 3 60,0% 60,0% Hängbuk, plastik M 1 50,0% 1 100,0% Höftled (ledprotes) K ,9% 66 90,9% Höftled (ledprotes) M ,5% 49 86,8% Höftled (ledprotes) omoperatio K ,3% 3 90,9% Höftled (ledprotes) omoperatio M ,1% 7 88,2% Hörselförbättrande operation K ,7% 5 44,4% Hörselförbättrande operation M ,7% 6 33,3% Knäled (ledprotes) K ,1% 73 90,2%

28 Knäled (ledprotes) M ,9% 49 86,9% Knäledsartoskopi K ,1% 8 97,0% Knäledsartoskopi M ,0% 8 98,8% Korsband i knä M 0,0% 1 100,0% Kotförskjutning K ,9% 3 100,0% Kotförskjutning M 5 71,4% 2 100,0% Livmoder, borttag vid godartad K ,1% 25 80,6% Livmodersframfall K ,6% 42 83,4% Ljumskbråck K ,0% 100,0% Ljumskbråck M ,1% 43 89,8% Magsäck eller tarm, vid övervi K ,1% 2 95,6% Magsäck eller tarm, vid övervi M ,2% 1 94,1% Navelbråck K ,0% 5 73,3% Navelbråck M ,0% 5 72,7% Nässkiljevägg, plastik K ,2% 5 70,6% Nässkiljevägg, plastik M ,4% 14 57,5% Prostataförstoring, godartad i M ,6% 21 91,1% Pungbråck (vattenbråck) M ,6% 4 87,0% Rotkanalförträngning i ländryg K ,2% 8 100,0% Rotkanalförträngning i ländryg M ,3% ,0% Skelning K ,0% 3 93,8% Skelning M ,5% 2 100,0% Sköldkörteloperation K ,8% 8 68,3% Sköldkörteloperation M ,3% 5 75,0% Testikel, ej nedstigen M ,3% 6 70,6% Tumbasförslitning (artros) K 4 36,4% 2 54,5% Tumbasförslitning (artros) M ,7% 3 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, K ,8% 36 88,8% Tår vid Hallux valgus/rigidis, M ,3% 5 77,8% Urinläckage, kvinnor K ,6% 21 78,6% Ådersbråck, ej kosmetiska K ,4% 27 65,1% Ådersbråck, ej kosmetiska M ,6% 15 70,9% Ändtarmssjukdom K ,1% 7 74,4% Ändtarmssjukdom M ,1% 3 89,2% Ärrbråck K ,9% 5 85,7% Ärrbråck M ,5% 3 81,3% <90HV,V, M> P> ALLA Medel >366 M OR,P 90d 90d > 90d vänteti Totalt Summa: ,2% ,7%

29 Hallands sjukhus KBA Kön V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet V,HV,OR,P,K,EH V,HV,OR,P,K,EH M ALLA Medel Totalt Diag-Op Grupp Kön % inom 60 dgr % inom 90 dgr < 90 dgr >366 M M> 90d P> 90 d >90 väntetid i Summa (utom M) (utom M) dagar Gallsten K ,6% 2 86,8% Gallsten M ,2% 1 94,1% Halsmandel, borttag K 1 100,0% 100,0% Hand, nervinklämning (Karpaltu K ,3% 3 90,6% Hand, nervinklämning (Karpaltu M ,8% 1 90,9% Hand, sjukdom i ledhinna eller K ,0% 4 95,0% Hand, sjukdom i ledhinna eller M ,0% 100,0% Hängbuk, plastik M 1 100,0% 100,0% Knäledsartoskopi K ,2% 35 95,7% Knäledsartoskopi M ,8% 29 95,4% Korsband i knä K ,9% 11 93,3% Korsband i knä M ,2% 14 93,0% Livmodersframfall K ,7% 7 92,1% Ljumskbråck K ,3% 2 86,4% Ljumskbråck M ,3% 15 96,8% Navelbråck K ,3% 3 85,7% Navelbråck M ,3% 2 86,7% Prostataförstoring, godartad i M ,3% 5 100,0% Pungbråck (vattenbråck) M ,5% 2 88,2% Sköldkörteloperation K 1 100,0% 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, K ,0% 4 75,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, M 2 40,0% 2 80,0% Urinläckage, kvinnor K ,4% 9 92,1% Ådersbråck, ej kosmetiska K ,6% 38 81,3% Ådersbråck, ej kosmetiska M ,0% 10 85,4% Ändtarmssjukdom K ,1% 1 96,6% Ändtarmssjukdom M ,9% 2 96,3% Ärrbråck K ,4% 1 85,7% Ärrbråck M ,7% 1 100,0% <90HV,V, M> P> ALLA Medel >366 M OR,P 90d 90d > 90d vänteti Totalt Summa: ,8% ,6%

30 Bilaga till årsrapport HS 2013 Sammanställning antal patienter som hänvisats till vård hos annan vårdgivare via vårdgarantin Hänvisade patienter månad Nybesök 2011 Nybesök 2012 Nybesök 2013 Operationer 2011 Operationer 2012 Operationer 2013 Operation efter besök 2011 Operation efter besök 2012 Operation efter besök 2013 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Dec Totalt

31 Version Personalstatistik Under 2013 har ett omfattande arbete gjorts för att förbättra möjligheterna att följa upp och analysera personalstatistiken. På regionkontoret har uppföljningen utvecklats för att kunna jämföra personalstatistiken på förvaltningsnivå. Analys och jämförelser har dock varit svåra att genomföra för underliggande ansvarsnivåer pga omfattande organisationsförändringar och förändrade uppdrag. Inom Hallands Sjukhus har statistiken utvecklats ytterligare för att kopplas till respektive ansvarsnivå och går nu att följa på alla ansvarsnivåer i organisationen. Rapportpaketet har fastställts kvartal fyra 2013 och kommer att underlätta den systematiska uppföljningen under Ett omfattande projekt har också påbörjats under 2013 för att kapacitetsberäkna bemanningen kopplat till uppdragen. Idag görs analys av personalstatistik gentemot föregående års utfall. Kapacitetsättningsprojektet kommer på sikt att möjliggöra utfallet gentemot plan. Antal anställda Antal anställda uppvisar en liten ökning gentemot Utökningen beror främst på arbetsmiljöproblem där bemanningen har utökats för att möta det ökade inflödet av patienter på akutmottagningarna och den ökade beläggningen på vårdavdelningarna främst i Varberg. Ökningen är också kopplad till utökade uppdrag inom bla logopedin och som en helårseffekt av barnsatsningen i Norra Halland. Andelen tidbegränsade anställda i relation till tillsvidareanställda har minskat jämfört med Den största skillnaden gäller sjuksköterskegruppen som idag erbjuds tillsvidareanställningar som ett led i att öka vår attraktionskraft och möta vakansbehovet. Åldersstruktur Inom Hallands Sjukhus är 50 % av medarbetarna över 50 år och det är angeläget att arbeta långsiktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta med olika insatser för att säkra framtida pensionsavgångar. Under 2013 har den andelen medarbetare i de yngre åldersspannen ökat mest vilket är en positiv utveckling. Under 2013 har andelen som arbetar heltid ökat till 71% en liten ökning gentemot Trots heltidserbjudandet är det fortfarande 29% av medarbetarna som har en deltidstjänst. Erbjudandet om heltid erbjuds fortsatt två gånger per år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något. Totalt för perioden ligger sjukfrånvaron nu på 4,52% jämfört med 4,19 % för motsvarande period föregående år. Den största delen av ökningen är relaterad till långtidssjukskrivningar över 90 dagar enligt bifogad tabell. Sjukfrånvaro Kort 1-14 dgr Mellan 15-90dgr Lång 91-dgr Innevarande år ( tom 2,13% 0,99% 1,41% nov) Motsvarande period ,08% 0,94% 1,17%

32 Inom de olika yrkeskategorierna är det framförallt gruppen undersköterskor som ligger högt med en sjukfrånvaro på 7,28%. Generellt kan man se att sjukfrånvaron ökar för de som är över 60 år. För kategorin undersköterskor är hela 27% av medarbetarna över 60 år och det kan vara en del av orsaken. Personalavdelningen gör nu tillsammans med cheferna en systematisk genomgång av alla enheter och yrkeskategorier för att kunna fokusera åtgärder för de enheter, grupper där sjukfrånvaron ligger över 5%. Tidsanvändning Det har skett en ökning av arbetad tid med ca 2% i relation till föregående år. Analysen försvåras av att jämförelsetalen relaterar till föregående år och inte är kopplade till en produktions och kapacitetssättning utifrån uppdragen. I relation till föregående år beror utökningen främst på arbetsmiljöproblem där bemanningen har utökats för att möta det ökade inflödet av patienter på akutmottagningarna men också på beläggningen på vårdavdelningarna främst i Varberg. Ökningen är också kopplad till utökade uppdrag inom bla logopedin och som en helårseffekt av barnsatsningen i Norra Halland. Ett omfattande arbete pågår med produktions och kapacitetsplanering i första hand kopplat till uppdragen i slutenvården som ligger till grund för bemanningen Timavlönade Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare visar på en minskning motsvarande ca 6 tjänster gentemot föregående år. Detta är troligtvis en följd av heltidserbjudandet och den gemensamma bemanningsenhetens uppdrag som minskar behovet av timanställda vikarier. Framtida pensionsavgångar Inventering av åldersstrukturen inom de olika yrkeskategorierna visar att de största utmaningarna inom den närmaste 5 årsperioden gäller tandvårdspersonal och undersköterskor där ca 27% är äldre än 60 år. Lönepolitik Lönestrategin följer de beslutade prioriteringar som gjorts inom Region Halland. De grupper som främst prioriterats inom Hallands Sjukhus under 2013 är: AT-läkare, specialistsjuksköterskor, barnmorskor slutenvård, specialisttandläkare, medicinska sekreterare och sjukgymnaster. Behovet av en central lönestrategi för allmän sjuksköterskorna är lyft från förvaltningen. Under 2013 har konkurrensen från kommunerna och andra aktörer ökat och många sjuksköterskor har valt att lämna Hallands Sjukhus för bättre förmåner hos andra aktörer. I november beslutades om ett särskilt tillägg för sjuksköterskor som arbetar natt för att möta det stora vakansbehovet av sjuksköterskor som arbetar natt.

33 Inhyrd personal Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag är svår att uppfylla främst gällande sjuksköterskor. För att klara uppdraget har vakanser lösts genom användandet av bemanningsföretag. Vakanta tjänster med svårigheter att ersättningsrekrytera är den främsta orsaken till användandet av inhyrd personal. För 2013 motsvarar kostnaden för läkare via bemanningsföretagen 9,8 miljoner kr vilket är en liten minskning gentemot Utöver bemanningsföretag har verksamheten också anlitat läkarkonsulter för 4,4 miljoner kr. Under 2013 har bristen på allmän sjuksköterskor också inneburit ökade kostnader för bemanningssjuksköterskor. Kostnaden har totalt uppgått till 5,3 miljoner kr en ökning gentemot Användandet av bemanningssjuksköterskor har framförallt ökat under hösten i samband med ökade rekryteringssvårigheter gällande sjuksköterskor. Finns det chefer som har fler än 35 underställda? Respektive ledningsnivå inom organisationen ansvarar för att skapa förutsättningar för chefer att utföra sitt uppdrag och arbeta mot målsättningen att ha färre än 35 medarbetare. Inom organisationen finns det ett antal chefer som har fler än 35 anställda. För vissa enheter har man utifrån enhetens logik och för att skapa tydlighet i linjen valt att ha större grupper under en och samma chef. Arbete kommer under 2014 att initieras för att se över chefernas förutsättningar för chefsuppdragen. Har förvaltningen genomfört en kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Hallands Sjukhus är certifierade gentemot arbetsmiljön enligt OSHAS och det innebär att HS ledningssystem kontinuerligt följs upp, uppdateras och granskas. En gång per år genomförs skyddsrond/egenkontroll arbetsmiljö vid respektive arbetsplats. Uppföljning av dessa sker vid samverkansmöte på respektive område. En sammanställning över alla genomförda skyddsronder vid HS sammanställs dessutom av personalavdelningen och följs upp i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen. Samtliga inträffade arbetsskador och tillbud sammanställs efter handläggning och redovisas både på samverkansgrupp på respektive område och i förvaltningens samverkansgrupp. Denna uppföljning sker kvartalsvis samt årsvis. En sammanställning över hur den externa företagshälsovården utnyttjas redovisas årsvis i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen. Arbetsmiljöplanen kommuniceras i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen och i sjukhusledningen. Efter beslut av respektive driftnämnd publiceras den i HS ledningssystem. Under 2013 har stort fokus legat på kontinuerlig information och uppföljning av de två föreläggande som förvaltningen haft, dels på akuten i Varberg och dels gällande lokaler på sjukhuset i Kungsbacka. Uppföljning har skett både vid möten tillsammans med fackliga företrädare och på samverkansmöten

34 på områdesnivå och på förvaltningsnivå. Plan på åtgärder är fullfölja och föreläggandena avskrevs under kvartal Resultat och analys av avslutningsenkäter för 2013 Avslutningsenkäterna uppvisar stora skillnader i svaren utifrån om medarbetaren slutat för att gå i pension eller valt att avsluta sin anställning av andra skäl. Av de 25 pensionärer som svarat har 23 varit anställda inom regionen mer än 10 år. Överlag är svaren positiva och man uppger att arbetet i stort har stämt överens med deras förväntningar och att deras kunskaper och erfarenheter har tillvaratagits. Det finns några förbättringsområden bl.a. gällande regelbunden återkoppling från chefer. Gruppen uppger att de kan rekommendera Region Halland som arbetsplats. För 2013 har 83 medarbetare som under året valt att avsluta sin anställning av andra skäl än pension svarat på enkäten. Den övervägande yrkesgruppen, med 52 svaranden är sjuksköterskor. De tre vanligaste anledningarna till att medarbetarna valt att sluta är anställningsvillkor, arbetsbelastning och arbetstider. En tredjedel uppger att de fått erbjudande om annat arbete. Enkäten bekräftar bilden av svårigheterna verksamheten har med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Arbete pågår för att hitta förslag och lösningar för att nå målet om att vara en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Det finns en stor bredd i återkopplingen kring förbättringsområden och det är svårt att dra några tydliga slutsatser. Slutligen uppger huvuddelen av de svarande att de skulle kunna tänka sig att arbeta inom Region Halland igen. Redovisa resultatet och planerade åtgärder kring medarbetarenkäten Medarbetarenkäten genomfördes hösten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 86% vilket är mycket bra och signalerar ett stort engagemang från medarbetarna. Det totala resultatet motsvarar ett index på 75 och är ett bra resultat. Avdelningen för arbetsmiljö har engagerats för att vara behjälpliga till de enheter, chefer som behöver stöd i arbetet utifrån resultatet. Respektive chef har ansvar för att ta fram handlingsplaner med prioriterade förbättringsområden utifrån resultatet för sin enhet. För Hallands Sjukhus är ett identifierat förbättringsområde att öka andelen medarbetare/chefer som upplever att lönekriterierna är tydliga samt att öka andelen medarbetare/chefer som har en individuell utvecklingsplan. Har samtliga medarbetare haft utvecklingssamtal och erbjudits lönesamtal under året? Har samtliga anställda en personlig utvecklingsplan? Om inte ange orsak? Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visar att 86% av medarbetarna inom HS har haft utvecklingssamtal respektive lönesamtal under de senaste 12 månaderna. Det är några procent högre än snittet för Regionen. Vi har idag inget systemstöd för att fånga informationen de år då inte medarbetarenkäten genomförs. En manuell insamling indikerar på samma resultat dvs att 85% av medarbetarna har haft utvecklingssamtal och lönesamtal under Beträffande individuell utvecklingsplan uppgav 62% av medarbetarna inom Hallands Sjukhus i medarbetarundersökningen 2012 att de hade en individuell utvecklingsplan. Resultatet låg då ca 5 % högre än för Regionen som helhet. Resultatet utifrån den manuella insamlingen för 2013 visar på en liten ökning där 67% av medarbetarna har en individuell utvecklingsplan. Har arbetsplatsträffar genomförts regelbundet?

35 Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet på samtliga arbetsplatser inom Hallands Sjukhus. Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visar att 76% av medarbetarna är nöjda med hur arbetsplatsträffarna genomförs. Redovisa antalet rapporterade arbetsskador och tillbud fördelat på yrkeskategori och kön Arbetsskador total HS Varav arbetskada män Varav arbetsskada kvinnor Tillbud total HS Varav tillbud män Varav tillbud Kvinnor Antalet rapporterade arbetsskador ligger i nivå med 2013 men har däremot minskat gällande tillbuden. Analysen försvåras av de organisationsförändringar som varit med en annan förvaltningsindelning för Fördelningen mellan män och kvinnor har en koppling till könsfördelningen för yrkeskategorierna inom vården. Redovisa antalet genomförda rehabiliteringsutredningar Under 2013 har det gjorts 183 rehabiliteringsutredningar. Under året har cheferna fått utbildning av nytt datorstöd, ADATO för att bättre kunna fånga både kortidsfrånvaron och behov av rehabiliteringsinsatser för de som är långtidssjukskrivna. Över 75% av cheferna har genomgått utbildningen under året. Under 2013 har cheferna vid 4 tillfällen erbjudits utbildning i Arbetslivsinriktad rehabilitering och ca 20% av cheferna har deltagit vid något av utbildningstillfällena. Redovisa det hälsofrämjande insatser som har gjorts för medarbetare under året Personalen vid Hallands Sjukhus har haft tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter under året som arrangerats för att stärka samvaro och hälsa bland medarbetarna. Olika träningspass på och utanför sjukhusen samt även tillgång till egna träningslokaler där möjlighet finns. Friskvårdsbidraget har uppgått till 700 kr utöver kostnaden för personalklubbens gemensamma aktiviteter. Hur har vi arbetat med värdegrundsfrågorna under året Målet är att värdegrundsarbetet ska ingå som en del av det dagliga arbetet mellan patienter och medarbetare. För att sätta ytterligare fokus på frågan har Hallands sjukhus inrättat ett etikråd som har uppdraget att lyfta och arbeta med frågor som rör etik och värdgrund på övergripande förvaltningsnivå. Eftersom det känns mer naturligt för medarbetarna att prata om etik och förhållningssätt används oftast dessa begrepp istället för värdegrund. Varje verksamhetsområde har också fått i uppdrag att arbeta med etiska frågor och redovisa detta arbete i samband med årsuppföljningen. Chefläkaravdelningen har också fått ett uppdrag att ta fram rutiner som säkerställer att etiska frågeställningar vägs in i de händelseanalyser som genomförs och att aktivt arbeta för att avvikelser som rör etik och förhållningssätt rapporteras.

36 Satsningar på kompetensförsörjning Efter begränsningar av extern utbildning under 2012 har det funnits ett uppdämt behov av kompetensutveckling inom verksamheten. Behoven av kompetensförsörjning utgår från verksamhetens uppdrag och hanteras bla genom de individuella utvecklingsplanerna, den årliga inventeringen via FoUU och kompetenskartläggningsmodellen Olivia. Det finns idag inget enkelt systemstöd för att identifiera behovet på övergripande systemnivå. En av de prioriterade satsningarna på förvaltningsnivå gäller sjuksköterskor med specialistutbildning där 20 medarbetare erbjudits utbildning under Chefernas deltagande i chefsutvecklingsprogrammet Samtliga chefer uppmanas att delta i chefsutvecklingsprogrammets samtliga delar. Arbetsbelastningen för cheferna är hög och deltagande i utbildningen prioriteras ibland ned i förhållande till att klara kraven i det dagliga arbetet. Specifika åtgärder för att öka utländska läkare Hallands sjukhus har under året rekryterat ett antal medarbetare med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning. Särskilda åtgärder som genomförts har skett i form av språkundervisning och praktik. Ett arbete pågår på central nivå med representanter från alla förvaltningar om hur detta område kan utvecklas framöver i Region Halland. Hur har arbetet med Olivia fortskridit Arbetet med införande av Oliva är väldigt varierande mellan områdena där de som kommit längst ligger på ca 50 % införandegrad. Inom område 1 och 3 har man tagit fram en gemensam modell för kompetensnivåer för avdelningschefsuppdragen. Dialog pågår med stöd av regionkontoret för vilket stöd som kan behövas för att öka tillämpningen av Oliviamodellen.

37 HALLANDS SJUKHUS Hsd Vbg Uppdrag Verksamhetsstatistik Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV egen prod via Vårdgarantiservice Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar prel. Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar

38 Verksamhetsstatistik 2013 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Hallands sjukhus Halmstad-Varberg 2A. Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet Mottagningsbesök och hembesök, läkare, exkl dagsjukvård (besökstyp dagkir, dagmedicin) Budget 2013 Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) därav allergologi Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi 0 Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Fotnoter, obs gäller även nedanstående tabeller 1) Här redovisas endokrinologi, hjärtsjukvård, njurmedicin (inkl. dialys), lungmedicin, allergologi, reumatologi samt yrkesmedicin om det inte ingår i annan specialitet/annat område. 2) Här redovisas klinikgemensamma mottagningar/avdelningar och där fördelning är omöjlig. 3) Här redovisas intagningsavdelning, intensivvård (se def), allmän vård, akutmottagning, lättvård samt smärtlindring Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

39 Verksamhetsstatistik 2013 Mottagningsbesök och hembesök, annan personalkategori, exkl dagsjukvård (dagmedicin och dagkirurgi) Budget 2013 Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) därav allergologi Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi 0 Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård* Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård *Paramed ingår från 2006 Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

40 Verksamhetsstatistik 2013 Somatisk dagsjukvård, besökstyp dagkir, dagmedicin besök, exkl läkare Internmed.(inkl gastroenterologi) 0 0 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi 0 0 Medicinsk rehabilitering 0 0 Habilitering 0 0 Infektionssjukvård 7 0 Barnmedicin Hud- och könssjukvård Budget 2013 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi 0 0 Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi 0 0 Gynekologi Förlossningsvård 0 0 Ögonsjukvård 0 0 Öron-, näs- och halssjukvård 0 2 S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

41 Verksamhetsstatistik 2013 X2 läkarbesök Internmedicin (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi 0 0 Medicinsk rehabilitering 0 0 Habilitering 0 0 Infektionssjukvård 0 9 Barnmedicin Hud- och könssjukvård Budget 2013 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi 0 0 Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

42 Verksamhetsstatistik 2013 Läkarbesök per klinik Totalt Budget 2013 Barn Hud Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a läkarbesök Läkarbesök per klinik Hallänningar Barn Hud Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a läkarbesök Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

43 Verksamhetsstatistik 2013 Läkarbesök nybesök, exkl akutbesök Hallänningar Barn Hud Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a läkarbesök Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

44 Verksamhetsstatistik 2013 Sjukvårdande behandling per klinik Totalt Budget 2013 Barn Hud Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a sjukvårdande behandlingar Sjukvårdande behandling per klinik Hallänningar Barn Hud Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a sjukvårdande behandlingar Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

45 Verksamhetsstatistik 2013 Somatisk sluten vård Antal vårdtillfällen/utskrivningar, klinikvårdtillfällen Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

46 Verksamhetsstatistik 2013 X2, Antal vårdtillfällen/utskrivningar hallänningar klinikvårdtillfällen Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Rehab vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård Tekniska platser Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

47 Verksamhetsstatistik A. Specialiserad vård Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet (exkl dagsjukvård) besök och hembesök Arbetsterapeut Audionom/Hörselvårdsass Logoped Oftalmologass/Ortoptist Psykolog Kurator Sjukgymnast Sjuksköterska Barnmorska Undersköterska Övriga Totalt * * OBS, summan ska vara lika enligt tabell mottagningsbesök och hembesök annan personalkategori. Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HS,

48 01054 Tjänsteskrivelse Diarienr Diarienr Datum Förvaltning: Hallands sjukhus Kommentarer och analyser till bilaga verksamhets-statistik, årsrapport 2013 Inledning Hallands sjukhus totala produktion 2013 jämfört 2012 framgår av tabell 1 nedan. Hallands sjukhus månad 12 ack 2012 ack 2013 Förändring antal Förändring % period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,3% Antal DRG poäng SV ,9% ,2% Case mix index 0,961 0,975 0,014 1,5% Antal DRG poäng ÖV ,6% ,2% 7523 Cytostatika läkem ,2% ,0% Antal Läkarbesök ,0% ,1% Antal sjukv beh ,7% ,8% Viktade vårdtjänster ,9% ,9% Tabell 1. Utförd vård , DRG poäng sluten vård baseras på sjukhusvårdtillfällen Sluten vård Antal vårdtillfällen har minskat jämfört föregående år med 3,3% medan minskningen i antal DRG poäng endast minskat med 1,9%, diagram 1 innebärande att vårdtyngden uttryckt i CMI har ökat, diagram2 Minskningen sammanhänger med färre vårdplatser samt den omflyttning av vårdplatser inom HS som skett under året. Läkarvakanser inom dom opererande klinikerna och hög sjukfrånvaro på operationsavdelningen har också påverkat den planerade verksamheten. Under senhösten uppkom dessutom en besvärande överbeläggningssituation i Varberg som negativt påverkade den planerade operationsverksamheten Komm Vht statistik doc 1 (4)

49 DRG vikt Antal förlossningar på HS har fortsätter att öka, ca 5% per år mellan 2011 och Halmstad Varberg Antal Förlossningar DRG sluten vård hela HS HSU volym tot , , , , , , , ,0 500,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec diagram1, DRG poäng sluten vård per månad tot cmi sluten vård HS cmi 2012 cmi ,0200 1,0000 0,9800 0,9600 0,9400 0,9200 0,9000 0,8800 0,8600 0,8400 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram2, case mix index per månad 2 (4)

50 DRG vikt Prestationsersatt öppen vård Den dagkirurgiska verksamheten ligger på samma nivå som Jämfört med budgeterad volym enlig HSU klarar HS totalt volymkravet, en markant ökning syns tydligt för Kungsbacka. 900,0 DRG öppen vård, hela HS HSU volym tot ,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec diagram3, DRG poäng i öppen vård per månad jämför budgetarad volym Cytostatika läkemedel Antalet cytostatikapoäng har ökat markant inom Medicin och minskat inom kirurgin, totalt är ökningen mellan åren ca 1%. Jämfört budgeterad volym överskrids denna med totalt 23% Omr 1 Omr 3 Omr 4 diagram4, cytostatika 2013 jmf 2012 Cytostatika vikt 2012 vikt (4)

51 Läkarbesök Siffra för läkarbesöken är en bruttosiffra och inkluderar även cytostatika- och dagkirurgiska besök. Jämfört föregående år ses en marginell minskning på 1% Inflödet till akutmottagningarna däremot har ökat, i Varberg är ökningen över 6% medan Halmstad har tappat något. Sjukvårdande behandlingar Antalet sjukvårdande behandlingar, besök till andra vårdgivarkategorier än läkare, fortsätter att öka +5% jämfört Arbetet med att skapa enhetliga registrerings- och kodnings rutiner inom Hallands sjukhus kan också påverkat jämförelsen mellan åren. 4 (4)

52 Driftnämnden Hallands Sjukhus - exkl mp 3200 RESULTATRÄKNING 2013 exklusive förvaltningsinterna poster Års- Avvik (tkr) budget 2013 Verksamhetens intäkter 0, , , ,0 därav externt 0, , , ,0 därav regioninterna 0, , , ,0 Kostnader personal och förtroendevalda (-) 0, , , ,2 Köp av verksamhet, material, bidrag (-) 0, , , ,8 Övriga verksamhetskostnader kkl 6 (-) 0, , , ,8 Övriga verksamhetskostnader kkl 7 (-) 0, , , ,6 Verksamhetens kostnader 0, , , ,2 därav externt (-) 0, , , ,2 därav regioninterna (-) 0, , , ,0 Verksamhetens nettokostnader 0, , , ,2 Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultatet 0, , , ,6 därav externt 0,0 123,6-54,1 177,7 därav regioninterna 0, , , ,3 ÅRETS RESULTAT 0, ,4 3, ,6 Not. Års- Avvik (tkr) budget 2013 ÅRETS INVESTERINGAR 0, ,6 0, , / Bilaga Resultaträkning årsrapport 2013 DN HS / Inmatning

53 Diarienr Investeringar Hallands sjukhus Årsppföljning 2013 HS har successivt lyckats öka investeringstakten under Under årets sista fyra månader har ungefär lika mycket bokförts som under de första åtta. Ett antal större objekt (framförallt ultraljudsapparater) har tidigarelagts från 2014 års investeringsplan, för att få en jämnare arbetsbörda mellan åren. Detta är viktigt utifrån det mycket stora reinvesteringsbehov som finns Fördelning per driftnämnd ser ut enligt nedan: HS Hsd och Vbg helår 2013 Datorer ny- och reinvestering 6,3 mnkr Ultraljudsapparater medicin Hsd 6,0 mnkr Utrustning i samband med arbetsmiljöprojekt AKM Vbg 5,6 mnkr Reinvestering autoklaver sterilcentralen Vbg 4,4 mnkr Reinvestering ultraljudsapparater KK 2,8 mnkr Reinvestering transportkuvöser/ventilatorer Vbg 2,4 mnkr Möbler 2,4 mnkr Sängar och madrasser Hsd + Vbg 1,9 mnkr Disk- och spoldesinfektorer 1,9 mnkr Utrustning vid ombyggnad avd 2c Vbg 1,7 mnkr Ögonbottenkameror Hsd + Vbg 1,6 mnkr Ultraljudsapparat barnkardiologi Hsd 1,3 mnkr Utbyte snabbtelefonväxel Hsd (HS del) 1,2 mnkr Patientövervakning anestesi Vbg 1,2 mnkr Takliftar 0,9 mnkr Bronkoskopistapel och bronkoskop LoA Hsd 0,8 mnkr Borr och sågsystem ortopedi Hsd 0,8 mnkr Passagesystem 0,7 mnkr Telemetri medicin Vbg 0,7 mnkr YAG-laser ögon Hsd + Vbg 0,7 mnkr Infusionspumpar operation Vbg 0,6 mnkr Reinvestering Holmiumlaser urologi Vbg 0,6 mnkr Ultraljudsapparater AKM Vbg 0,6 mnkr Ljusboxar hudkliniken 0,6 mnkr Videolaryngoskop ÖNH 0,6 mnkr Reinvestering defibrillatorer Hsd 0,6 mnkr Mobil ultraljudsapparat hjärta barn Hsd 0,5 mnkr Reinvestering ultraljudsapparat urologi Hsd 0,5 mnkr

54 Litho Claster Master urologi Vbg Gammafinder kirurgi Kopiatorer NIE kardiologilab Vbg Utrustning till barnavdelning Vbg Koloskop med guide EC Vbg Kompletteringar nya BB Vbg Videokonferensutrustningar Utrustning avd 10 Hsd Container instrumentgaller anestesi Vbg Gastroskop endoskopienheten Vbg Valonlaser ögon Hsd Patientövervakning medicin Vbg Övervakningsutrustning AKM Vbg Arbetsprovcykel klinfys Hsd EKG-apparater Diatermi med rökutsug anestesi Vbg Ultraljudsapparat anestesi Vbg Operationsbord kirurgi Övrigt Summa 0,5 mnkr 0,5 mnkr 0,5 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 11,9 mnkr ,6 mnkr HS Kba helår 2013 Utrustning i samband med arbetsmiljöprojekt ÖNH 0,7 mnkr OCT-maskin ögon 0,6 mnkr Endoskopidiskmaskin kirurgimottagningen 0,5 mnkr Koloskop kirurgimottagningen 0,4 mnkr Datorer ny- och reinvestering 0,4 mnkr Gastroskop kirurgimottagningen 0,3 mnkr Operationsutrustning kirurgimottagningen 0,2 mnkr Operationsutrustning gynmottagningen 0,2 mnkr Patientövervakning kirurgimottagningen 0,2 mnkr Övrigt 0,7 mnkr Summa 4,2 mnkr en stämmer relativt väl med prognosen efter Uppföljning 2 som var 65 mnkr för HS Hsd+Vbg och 4 mnkr för HS Kba. Avvikelsen mot budget (78 resp 10,7 mnkr) blev därför något mindre än förväntat. Inför det stora reinvesteringsbehovet (gäller även för Medicinsk diagnostik inom AMD) finns dock fortfarande begränsningar i genomförandekapacitet hos såväl MTH som verksamheterna. Detta behöver beaktas i resursplaneringen framåt. 2 (2)

55 Å rsuppfö ljning kvalitet Hallands sjukhus - bilaga a rsrappört 2013 DN HS öch DN Ö SV Hjärtsjukvård Sjukhus Andel patienter som är insatta på lipidsänkande medel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Andel patienter som är insatta på blodtryckshämmande behandling med ACE/A2 blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Enbart HSH Andel patienter med SThöjningsinfarkt som, där indikation föreligger, får PCI inom 90 min från perfusionsgrundande EKG. Avser patienter från upptagningsområdet. Varberg, Halmstad & Ljungby Varberg 92% 77% Halmstad 95% 89% 86% Ortopedi Sjukhus Ortopedkliniken Hallands sjukhus Kommentera resultat: Andel patienter som opererats inom 24 timmar Medelväntetid mellan ankomst till akutmottagningen och operation för patienter med höftfraktur Andel patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Totalt antal patienter som opererats för höftfraktur 72,4% 21,45 10,3% 17,0% 493 Då ortopedkliniken nu är en klinik för Hallands sjukhus redovisas resultatet för kliniken och inte per utbudspunkt.

56 Strokesjukvård Sjukhus Andel patienter som erhållit trombolysbehandling på indikation hjärninfarkt Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning Totalt antal patienter som vårdats för stroke eller hjärninfarkt Andel patienter utskrivna efter som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3- mån uppföljn i RIKSSTROKE Varberg 13,7% 75,0% 88,8% 305 Denna fråga kan inte besvaras då Riskstroke ändrat utdata i registret Andel patienter utskrivna efter som är beroende i ADL vid 3- mån uppföljn i RIKSSTROKE 20,0% Halmstad 14,3% 75,8% 89,3% ,2% Kommentarer till resultat: Resultatet är preliminärt då all data för perioden inte är inmatade och kvalitetsäkrade i kvalitetsregistret Riksstroke

57 Kvinnosjukvård 2013 Sjukhus Andel förlossningar med planerade kejsarsnitt av totala antalet förlossningar Andel förlossningar med akuta kejsarsnitt av totala antalet förlossningar Andel kejsarsnitt enl. Robson I förstföderskor med normal graviditet vid fullgången graviditet och spontan förlossningsstart, huvudbjudning Andel perineala bristningar grad III-IV vid ickeinstrumentell vaginal förlossning Andel perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning Totalt antal förlossningar Andel framfallsoperationer (prolaps) som utförs i dagkirurgi Kortfattad beskrivning av orsaker till resultatet av andel framfallsoperationer i dagkirurgi. Kungsbacka Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 86,5% 32 st är op i öppenvård 5 i Slutenvård totalt 37 Varberg 6,4% 11,4% 7,6% 1,7% 8,5% ,2% Halmstad 5,4% 10,1% 4,7% 1,4% 12,6% ,9% Kommentarer till resultatet: Eftersläpning av kodning så siffrorna för framfallsoperationer kan komma att justeras/atw