Plan mot kränkande behandling d.v.s. likabehandlingsplan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling d.v.s. likabehandlingsplan Planen gäller Vi arbetar för en god erkännandemiljö som främjar jämlikhet och jämställdhet. Våra ledstjärnor är bra bemötande, bra kommunikation och goda relationer. Ulla Ståhl Rektor Jessica Berg Biträdande rektor

2 Likabehandlingsplanen bygger på Diskrimineringslagen samt Skollagen. Planen har tagit hänsyn till rektorsområdets specifika situation samt de riktlinjer som antagits i Karlskrona kommun och gäller för att därefter utvärderas. Syftet med planen är att främja jämställdhet och jämlikhet hos elever och personal och att på så sätt förhindra att kränkningar uppkommer. Uppföljning och utvärdering av planen sker av arbetslagen, skolans elevråd samt i Sunnadalskolans trygghetsgrupp. I denna plan ingår också skolans plan för att motverka kränkningar. VISION Jag ska som elev eller personal gå till skolan eller min arbetsplats och känna mig trygg och veta att jag blir väl mottagen och är omtyckt och respekterad för den jag är. Jag vet att jag aldrig behöver känna oro för att bli trakasserad eller illa behandlad. DISKRIMINERINGSLAGEN Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan KARTLÄGGNING och UPPFÖLJNING En årlig kartläggning av riskområden där kränkningar kan uppstå ska göras och användas i arbetet. Ansvarig för kartläggning, som genomföras tillsammans med skolans Elevråd, är Trygghetsgruppen. För att identifiera riskmiljöer ska trygghetsvandringar genomföras i inre och yttre miljöer. Dessa ska genomföras i januari och september samt följas upp i Trygghetsgruppen. En kartläggning av personalens situation genomförs regelbundet enligt kommunens riktlinjer. Resultatet av kartläggning följs upp i arbetslagen och eventuella brister åtgärdas. Arbetslagen ska ha en återkommande punkt på varje arbetslagsträff där den sociala arbetsmiljön diskuteras och dokumenteras. Arbetslagsledaren ansvarar för dokumentation samt för att delge Trygghetsgruppen information som kan vara viktig i det förebyggande arbetet mot kränkningar. Uppföljning av tidigare Likabehandlingsplan gällande visar att det finns förbättringsområden att arbeta vidare med. Arbetet med Elevdemokrati har utvecklats och det finns fungerande klass- och elevråd. Utveckling samt utbildning av klass- och elevråd ska fortsätta. Utveckling av rastaktiviteter finns kvar och lyfts in i den kommande planen. Vid senaste trygghetsvandringen som gjordes i juni tillsammans med representanter från Elevrådet konstaterades att det finns områden där risken för kränkningar är större än på övriga platser i skolan. Det är under transport i Länken, utanför Slöjd-, Bild-, Hemkunskap- och NO-salarna. Samt i duschar och omklädningsrum. Även under rasterna ses risker för att kränkningar kan uppstå. Trygghetsgruppen (tidigare Likabehandlingsgruppen) har ett mer strukturerat arbete med bättre kontinuitet än tidigare. Under vårterminen påbörjades en utbildningsprocess i trygghetsgruppen. Som

3 utbildningsmaterial används bl a Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. xt%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3375 En kommande utmaning är att med stöd av samma material ge all personal bättre kunskap och arbetsredskap i trygghetsarbetet i skolan. GENOMFÖRANDEPLAN Prioriterade mål det kommande läsåret är att minska antalet kränkningar samt att arbeta med ökad jämställdhet. Ett målinriktat arbete ska bedrivas med elever och med all personal för att öka kunskap och kompetens inom dessa områden. Arbetet ska bedrivas utifrån skolans värdegrund och de tre ledstjärnorna Skolans Byggstenar Bra bemötande Brabbb Bra kommunikation Goda relationer Skolans arbetsledning har det övergripande ansvaret för arbetet med likabehandling och ska tillsammans med Trygghetsgruppen skapa bra förutsättningar för detta arbete. Utvecklingsområde är förebyggande arbete mot kränkningar. Personal i skolan ska arbeta enligt modellen 7 timmar 1 Elevdemokrati med Elevråd och klassråd ska fortsätta. Deltagare i Elevrådet 7-9 har fått extern utbildning och ges fortlöpande utbildning och handledning av två mentorer. Kvalitén i arbetet med klassråd och elevråd har förbättrats. Kvar sedan förra läsåret är utvecklande av rastaktiviteter. Arbetslagen ska arbeta aktivt med demokrati, jämlikhet och jämställdhet och integrera dessa områden i undervisning och i aktiviteter. Respektive mentor i varje ämne ska ha tänket på innehållet i skolans värdegrund i planering och utförande av lektioner samt i möten med elever och kolleger. Elevhälsan har det övergripande ansvaret för det förebyggande arbetet med elevernas hälsa och utveckling. Elevhälsan ska delta och stödja arbetslagens arbete mot kränkningar. Elevhälsan och Elevhälsoteamet har ett pågående utvecklingsarbete. I detta arbete används adekvat litteratur: Petri Partanens Att utveckla elevhälsa 2, Skolverkets dokument Trygghet och studiero 3 samt Allmänna råd för arbete med elevhälsa. Trygghetsarbetet på Sunnadalskolan ska utvecklas. Under kommande läsåret ska all personal få introduktion i vad trygghetsarbete innebär och hur vi ska arbeta med trygghet utifrån skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda samt enligt modellen 7 timmar. Under det kommande läsåret ska Trygghetsgruppen ha bättre kontinuitet med fler träffar och bättre uppföljning. En bättre och tydligare uppföljning av anmälningar om misstänkt kränkningar ska göras. Ansvariga är Trygghetsgruppen Petri Partanen 2012Skolutvecklirna i Sverige ISBN

4 Förebyggande arbete. Ett gemensamt förebyggande arbete mot att kränkningar uppstår ska ske genom delaktighet av all personal, elever och föräldrar. I detta arbete ska skolan samverka och samarbeta med andra myndigheter. Ett aktivt samarbete finns för att motverka hedersrelaterat våld och hot genom deltagande i kommunens Hedersgrupp. För att möjliggöra tryggare skolvägar samt en bra miljö utanför skoltid bedrivs ett samarbete med olika aktörer i skolans närområde genom ett lokalt brottsförebyggande råd, Mellanstadens Områdes-BRÅ. En del i det förebyggande arbetet är att bjuda in föreläsare och andra med adekvat kompetens för att utbilda elever och personal på olika områden som är kopplat till jämlikhet och jämställdhet. Företrädare för RFSU samt Sharafs Hjältar och Hjältinnor besöker regelbundet skolan och arbetar med elever och personal. Ansvarig är Elevhälsoteamet. Jämställdhetsarbetet på skolan ska bedrivas aktivt genom att alltid ha med tänket i all planering och i genomförande av all verksamhet i och utanför skolan. I arbetet med jämställdhet ska elevråd och klassråd vara delaktiga. Ansvariga är Elevhälsoteamet. Ett fördjupningsarbete pågår i syfte att granska och förbättra arbetet med jämställdhet i skolan. Arbetet görs av skolsköterskan tillsammans med en idrottslärare. Arbetet är en del av Kunskapslyftet. Elevers medverkan sker genom klassråd och elevråd. Representanter från elevrådet deltar i kartläggningar samt i uppföljningar och utvärderingar av planerade åtgärder samt Likabehandlingsplanen. Arbetet med skolans värdegrund pågår fortlöpande. Ansvariga är Elevhälsoteamet. Vårdnadshavare ska informeras om planens innehåll, och hur arbetet bedrivs i skolan mot kränkningar. Information om planen och inhämtande av synpunkter från vårdnadshavare genomförs på föräldramöten och i skolrådet. Ansvariga är Elevhälsoteamet samt Arbetslagen. KARTLÄGGNING utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet På skolan går elever från nästan alla världsdelar och det innebär en stor etnisk blandning. Då det sker en stor in- och utflyttning av elever i skolområdet förändras etniska och religiösa sammansättningar ständigt. Religion eller annan trosuppfattning Det finns i närområdet flertalet olika religioner och religiösa inriktningar som praktiseras, alltså har vi på skolan barn med olika trosuppfattningar. Kön I skolans upptagningsområde bor familjer med olika religiösa och kulturella bakgrunder. Det finns olika syn på könsroller och könsrollsrelaterade maktstrukturer såväl inom som utom familjerna. Sexuell läggning Statistiskt finns det elever av olika könstillhörighet i varje klass. Könsidentitet eller könsuttryck Mentalt kön, en självupplevd könsbild som visas genom kroppsspråk, klädsel, beteende eller annat uttryckssätt. Funktionsnedsättning Det finns idag elever som har fysiska funktionshinder och skolans lokaler är anpassade för rörelsehindrade med trapphiss och hiss. Ålder I skolan har vi vissa berättigade åldersgränser. Personen bedöms inte utifrån sin fysiska ålder utan från utbildning och färdigheter. Tillgänglighet Elever ska ha tillgänglighet till hjälpmedel och särskilt stöd om det finns behov. De elever som efter kartläggning och utredning bedöms vara i behov av någon forma av stöd och/eller hjälpmedel ska ha tillgång till dessa. På skolan finns flera elever som har behov av olika former av hjälpmedel och som har tillgång till detta stöd i sin skolvardag.

5 Plan för att motverka kränkningar i skolan Enligt läroplanen är skolans mål att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Eleven skall respektera andra människors egenvärde och ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor. Elever och personal inom skolan skall mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att ha en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Lag om likabehandling - är en lag som ger varje elev skydd och som tydliggör skolans ansvar. Ett barn, en elev eller en personal får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Plan för ett ärendes gång Varje händelse som resulterar i att någon känner sig kränkt eller utsatt ska skyndsamt anmälas till rektor eller elevhälsan. Ett beslut om fortsatt handläggning av anmälan görs av rektor och elevhälsan. Varje händelse som kan misstänkas vara trakasseri eller kränkning ska tas på allvar. Samtal ska genomföras med inblandade utan dröjsmål för att reda ut vad som har hänt och för att snabbt kunna sätta in behövliga åtgärder utifrån inblandade elev/elevers individuella behov. Elevhälsan ska informeras om vad som har hänt och vad som är gjort, även om händelsen är uppklarad. Om en elev eller personal utsätts för hot eller våld görs polisanmälan av rektor. Misstanke om att kränkning har ägt rum ska anmälas till Kunskapsförvaltningen genom att använda den särskilda blankett som är framtagen för detta. Vårdnadshavare till hen som är utsatt och hen som är misstänkt för handlingen ska skyndsamt informeras om händelsen och om vilka åtgärder som beslutas. I de fall personal är utsatt kontaktas närmaste chef. Handläggning och uppföljning ska dokumenteras. Anmälningsskyldighet och dokumentation Alla som har kontakt med barn i sin dagliga verksamhet har anmälningsskyldighet. Det finns även en skyldighet att dokumentera beslut och åtgärder och detta ska ske på ett betryggande sätt med hänsyn till sekretessen för att skydda eleven. Dokumentation av åtgärder och anmälningar görs av rektor, skolsköterska och kurator. För att inte några misstag ska begås finns det fördelar med att ha en tydlig rutin kring elever som riskerar att fara illa. Fel i hanteringen kan skada mer än vissa riskfaktorer gör. All dokumentation ska vara tillgänglig för vårdnadshavare om de begär detta. Det gäller dock inte egna arbetsanteckningar, vilka dock ska förvaras på ett betryggande sätt. Bilaga I Arbete om jämställdhet på Sunnadalskolan Bilaga II Dokumentation om händelse med elev Bra länkar:

6 BRIS.se rfsu.se hedersfortryck.se TRYGGHETSGRUPPEN SUNNADALSKOLAN Ulla Ståhl, rektor Jessica Berg, bitr. rektor Bo Blomqvist, kurator Birgit Sundin-Jansson, F Gunilla Olsson, Maureen Jonsson, Caroline Berglund, Maria Pålsson, Montessori Ida Almqvist, idrott ELEVHÄLSOTEAMET Ulla Ståhl, rektor Jessica Berg, bitr rektor Haidi Thulin, bitr rektor med ansvar för modersmål, studiehandledning och särskilt stöd Bo Blomqvist, skolkurator Gunilla Larsson, studie- och yrkesvägl. Gunilla Olsson, specialpedagog Marika Eliasson, specialpedagog Annelie Virveus, skolsköterska Bodil Tinnert, specialpedagog Emma Samuelsson, specialpedagog Marie Olsson, specialpedagog Lagar och regelverk Prioriterade mål Kartläggning, risker för att kränkningar HISSEN Vår handlingsplan, vem gör vad och när Trygghetsgruppen Fortbildning LIKABEHANDLINGSPLAN Aktuella ärenden Utbildning Dokumentation Kommunikation elever, personal och vårdnadshavare

7 KRÄNKNING är när någon blir behandlad nedsättande i ord eller handling Handlingsplan Utredning klar och därefter ev. beslut om åtgärder. Ärendet följs upp enligt beslut Rektor anmäler till förvaltningen samt beslutar om utredning som görs av kurator. Rektor beslutar om ev. avstängning och om polisanmälan ska göras Informera rektor och elevhälsa. Vittne skriver ner redogörelse i dokument för händelse. Samtal med elever och berörd mentor som informera vårdnadshavare Misstänkt kränkning Skyldighet att rapportera: Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom om kränkningar i samband med verksamheten är skyldiga att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Denne ska i sin tur göra en anmälan till huvudmannen som driver verksamheten. Skyldighet att utreda och åtgärda: Huvudmannen ska skyndsamt göra en utredning och vidta åtgärder för att kränkningen inte ska upprepas. Samma gäller händelser i nära samband med verksamheten, som till exempel en resa i en skolbuss. Däremot kan man inte begära att verksamhetens personal ska ingripa mot kränkningar i andra sammanhang, om dessa inte har nära samband med vad som förekommit verksamheten.

8 Bilaga I Projektplan VT 2015 Jämställdhet på Sunnadalskolan Annelie Virveus och Ida Almqvist Introduktion Denna projektrapport beskriver början av ett projekt som beräknas pågå fram till våren Rapporten har tagits fram inom ramen för det utvecklingsarbete som bedrivs på Sunnadalskolan under vårterminen Bakgrund Skolan betraktas vara en arena med stora möjligheter att arbeta med jämställdhet. Det är inte enbart en möjlighet utan det åligger huvudmannen och dess anställda att arbete med jämställdhet. Genom arbete med jämställdhet ges eleverna makt och handlingsutrymme och genom det kan de påverka sitt liv och samhället. Ytterligare vinster med att arbeta aktivt med jämställdhet är att arbetsmiljön i skolan förbättras vilket kan innebära att elevernas hälsa och utveckling gynnas (Skolverket, 2014). Det är därför av intresse att undersöka hur personal vid Sunnadalskolan upplever/uppfattar jämställdhetsarbetet på Sunnadalskolan och hur arbetet med jämställdhet skulle kunna bedrivas. Författningar I skollagens sjätte kapitel finns det regler för att skydda eleverna mot kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan. De innebär att det skall bedrivas ett målinriktat och förebyggande arbete mot kränkande behandling. Det skall även finnas en plan mot kränkande behandling. Även all personal och huvudmannen är förbjuden att behandla elever och barn kränkande enligt skollagen. Vidare beskrivs att personal som uppmärksamma att elev utsatts för kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att anmäla det till rektorn som i sin tur ska föra informationen vidare till huvudmannen (SFS,2010:800).

9 Utöver skollagen så ska skolan förhålla sig till diskrimineringslagen vilken skall motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (SFS, 2008). Detta återfinns även i Sunnadalskolan likabehandlingsplan. Jämställdhet, jämliket, likabehandling Jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor. Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har samma värde och rättigheter. Alla människor har rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilken partner de vill leva med. Förklaringen ska gälla alla människor i världen. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (Säfström, 2015). Skolverket (2014) menar att jämställdhet behöver genomsyra alla de möten som skolans vardag består av. Det betyder att alla barn och elever ska behandlas likvärdigt och utifrån den de är, oberoende av kön och annan bakgrund. Jämställdhetsarbetet handlar både om sociala relationer och om perspektiv på undervisningen och ämnesdidaktiken. Det handlar både om de föreställningar vi är bärare av, om kommunikation, om jämställdhet som kunskap i sig och om jämställdhetsperspektiv i alla skolans ämnen. Jämställdhet utgör ett av skolans övergripande mål vilket betyder att skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2014) Läroplanen beskriver att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Varje lärare ska här ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande liksom stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Alla som arbetar i skolan ska även främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Varje lärare ska här särskilt verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen (Skolverket, 2014). Kopplingen mellan jämställdhet och arbetet med relationer sexualitet, relationer och likabehandling finns på många plan. Diskrimineringsgrunderna (kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, ålder och religion eller annan trosuppfattning) berörs på olika sätt av detta arbete. Det kan till exempel handla om hur personalen förhåller sig till eleverna. Känner sig alla sedda och tilltalade, känner de igen sin verklighet i exempel och material och vilka effekter får normativa strukturer på undervisningen? Enligt Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande behandling bör personal, barn och elever återkommande få tillfälle att diskutera normer, attityder och hur man kan främja goda relationer. Det är viktiga delar i det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2014). I grundskolans kursplaner anges ett tydligt centralt innehåll och kunskapsområdet sex- och samlevnad har i årskurserna 1 6 synliggjorts främst med begreppen jämställdhet, sexualitet

10 och relationer men också normer, könsroller, könsmönster, sexuell läggning, känslor, kroppsuppfattning, livsfrågor, levnadsvillkor, identitet, reproduktion, pubertet, kärlek och ansvar. Andra angränsande begrepp i läroplanen är bland annat mänskliga rättigheter, likabehandling, egenvärde och integritet. Då begreppen återfinns i de olika ämnena ges eleverna möjlighet att reflektera utifrån flera olika perspektiv såväl historiska, samhällsoch religionsvetenskapliga som natur-, litteratur- och språkvetenskapliga. En undervisning som alltså kan ge elever flera olika infallsvinklar på frågor om sexualitet, relationer och jämställdhet (Skolverket, 2014). Kön och genus I diskussionen jämlikhet behövs begreppen kön och genus tydliggöras. Angelöw och Jonsson (2001) menar att alla vet att kvinnor och män är biologiskt olika, könsorganen är uppbyggda på olika sätt och det är enbart det ena könet som har förmåga att föda barn. En del påstår emellertid att även andra förhållanden, såsom män och kvinnors sätt att tänka, känna och handla beror på biologiska skillnader. Angelöw och Jonsson (1990)påtalar att kvinnor och mäns olika beteendemönster har uppkommit genom ett komplicerat samspel mellan individen och omgivningen. Det innebär att människan konstruerar och tillskriver varandra attribut utifrån det biologiska könet. Det kan också konstateras att genus är föränderligt geografiskt och över tid. Ett genussystem som bygger på tre principer: Det börjar redan vid födseln att vi delar in tjejer och killar, där följer förväntningar och värderingar. Traditionellt har det som är typiskt manligt värderats högre plats i hierarkin. Det är därför mer okej att tjejer gör de mer typiskt manliga sakerna än tvärtom. Heteronormen skapar en bild av hur vi ska leva våra liv, även vilka lösningar vi skapar för att skapa jämställdhet. Vi ser det manliga och kvinnliga som komplement till varandra och tror ofta därför att det automatiskt blir jämställt om vi anställer lika många kvinnor och män. Heteronormen påverkar även hur vi tänker kring vänskap. Bland äldre barn leker ofta tjejer med tjejer och killar med killar vilket inte yngre barn gör. Vi rättar omedvetet barn och vuxna som går utanför heteroramen. Ex. om en kille kommer med klänning till skolan. Exempel från vår skola: Vilken fin klänning du har Vilken tuff tröja du har Hur kan vi istället bekräfta? Egenekaper och förmågor. Vilka snabba skor du har Exempel från skolan: En tjej som kastar ett bord och är väldigt arg. Äldre elever får hålla i henne. Jag har aldrig varit med om en sån FLICKA! vanligt förekommenade är att elever som avviker från flicknormen beskrivs som pojkflicka. En elev blir ombedd att ta besticken i matsalen från bordet åt en annan elev. Eleven vill inte göra det och lärare utbrister då Gör det och va en riktig man. Tidigare forskning/granskning Skolverket genomförde 1999 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Av 51 undersökta grundskolor var det bara fyra vars undervisning kännetecknades av tydlig styrning av rektor, god elevmedverkan, ett medvetet genusperspektiv, att frågorna lyfts regelbundet i kollegiet, en variation i arbetssätt och en balans mellan ett friskperspektiv och ett riskperspektiv. Bland de övriga grundskolorna hade ungefär hälften en god kvalitet på sin sex- och samlevnadsundervisning, men variationen var stor inom en och samma skola

11 och likvärdigheten brast. I resten av skolorna saknades flera av perspektiven, i flera fall bestod undervisningen av enstaka temadagar och undervisningen var knuten till enstaka lärare (Skolverket, 2014). Trots lagar och dokument menar författarna i föreliggande projekt att det finns en diskrepans mellan hur de anställda på Sunnadalskolan bemöter elever beroende på om det är en pojke eller flicka. Med bakgrund i ovanstående är det därför angeläget att väcka en diskussion och kartlägga personalens erfarenheter kring jämställdhet. Det kan vara svårt att upptäcka brist på jämställdhet och svårt att veta hur det kan mätas och förstås. Därför kan denna projektplan bidra till att initiera ett tydligt jämställdhetsarbete eller säkerställa att det pågår jämställdhetsarbete. Ett fortsatt arbete under hösten 2015 kan systematisera ett jämställdhetsarbete för att på så vis utveckla undervisning och förhållningsätt. Syfte Syftet med projektplanen är att identifiera och kartlägga personalens erfarenheter kring jämställdhetsarbetet på Sunnadalskolan samt bedöma utvecklingsbehov. Metod Kvalitetshjulet fån skolverket kommer tillämpas som metod. Under redovisningen den 16 juni kommer kartläggning ske. Det kommer ske via öppna frågor som diskuteras i smågrupper om max 5 personal. Svar skall sammanfattas skriftligt av gruppdeltagare. Svaren sammanställs och analyseras innan hösteterminen. Resultat av analys redovisas vid nästa utvecklingsdag. Planering och genomförande diskuteras vid den träffen. Kvalitetshjulet ger systematik i arbetet 1. Följa upp och kartlägga resultat och måluppfyllelse Hur gör vi skillnad på pojkar och flickor? I vardagen, i undervisningen och i verksamheten? Vilka skillnader i resultat finns det mellan pojkar och flickor? Betyg? I olika ämnen? I olika delar av nationella prov? Hur ser könsfördelningen ut när det gäller olika val eleverna har möjlighet att göra? Finns det skillnader i hur pojkar och flickor upplever skolan när det t ex gäller motivation, trygghet, trivsel? Hur ser talutrymmet för pojkar respektive flickor ut? Vilka frågor, kommentarer, uppmaningar ges till vilka barn och elever? Finns skillnader?

12 Vilken kunskap om jämställdhet finns på förskolan/skolan? Hur tar vi reda på det? Hur använder vi den? Hur ser vi till att få kunskap? 2. Analysera förstå och bedöma utvecklingsbehov Hur kan eventuella skillnader förstås? Här kan ett externt stöd vara värdefullt ny kunskap kan behöva tillföras och någon utifrån som kan ställa frågor och utmana föreställningar kan vara ett stöd. En utmaning i analysen är att skapa möjligheter för didaktisk reflektion där blicken riktas mot den egna praktiken, den egna verksamheten och den egna undervisningen. 3. Planera Vilka är områden som bör prioriteras utifrån analysen? Vilka konkreta mål och kriterier ska arbetet ha? Vilka är utvecklingsarbetets målgrupp? Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Vem ansvarar för vad? Hur förankras utvecklingsarbetet på olika nivåer? Vilka resurser finns? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? Och när? 4. Genomföra Efter genomförande börjar cirkeln om med uppföljning och kartläggning. Referenslista Angelöw, B,. Jonsson, T. (2000). Introduktion i socialpsykologi. Lund: Studentlittertur Skolverket (2014). Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen Årskurserna 1 6. Stockholm: Skolverket Utbildningsdepartementet (2010). Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Utbildningsdepartementet Svensk författningssamling (2008). Diskrimineringslag (2008:567). Tillgänglig: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs / Svenskförfattningssamling(2010).Skollag(2010:800).Tillgänglig: _sfs /?bet=2010:800 Säfström, C-A. (2015). Jämlikhetens pedagogik. Lund: Gleerups Utbildning AB Film :

13 DOKUMENTATION vid händelse med elev Datum: Berörda elever: Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Namn: Namn: Namn: Namn: Persnr: Persnr: Persnr: Persnr: Adress: Adress: Adress: Adress: Vårdnadshavare: Vårdnadshavare: Vårdnadshavare: Vårdnadshavare: Mentor: Mentor: Mentor: Mentor: Beskriv händelsen: Vidtagna åtgärder: Planerade åtgärder: Ska följas upp: Ansvarig för uppföljning: Typ av händelse: O Diskriminering O Kränkning O Trakasserier O Hot O Våld