Kortversion Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö

Transkript

1 Kortversion Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 1

2 Stockholmsregionen växer Befolkningen växer snabbt i Stockholmsregionen. I genomsnitt flyttar två fullastade bussar med människor in till länet varje dag. Nacka och Värmdö är två av de kommuner som växer snabbast. Stockholms stad växer dock mest, sett till antal personer. Befolkningsutvecklingen är större än prognostiserats och det ställer stora krav på möjligheterna att bo och arbeta i regionen, vilket i sin tur ställer krav på möjligheterna att resa mellan regionens olika delar. Hösten 2012 initierade Trafikverket en åtgärdsvalsstudie för att identifiera och utvärdera åtgärder som förbättrar möjligheterna att resa i regionen. Arbetet har genomförts i en gemensam process tillsammans med representanter för Stockholms stad, Nacka kommun, Värmdö kommun, Lidingö stad, Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen Stockholms län. Arbetsgruppen har tillsammans formulerat problembild, mål och åtgärder. Inom ramen för studien har också prognoser och övergripande samhällsekonomiska beräkningar genomförts. Processen har pågått från maj 2012 till maj ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

3 Var står vi idag? En åtgärdsvalsstudie visar möjliga lösningar Redan idag är belastningen på trafiksystemet hög. Det är trångt i både väg- och spårsystemet i den östra regiondelen dit Nacka, Värmdö och Lidingö tillsammans med östra Stockholm räknas. Människors möjligheter att resa begränsas, inte bara av den höga belastningen, utan också av transportsystemets struktur, där trafiken matar mot Stockholms innerstad. Vid kösituationer och olyckor saknas alternativa färdvägar, vilket gör systemet sårbart. Öster om Slussen finns ingen möjlighet att korsa Saltsjö-Mälarsnittet. De brister som finns idag gör att regiondelen kan uppfattas som avskuren och otillgänglig. Med nuvarande befolkningsutveckling kommer problemen att förstärkas, utifrån ett redan ansträngt läge, och på sikt motverka regionens utveckling. En åtgärdsvalsstudie görs som en första utredning i den nya planeringsprocessen för transportinfrastruktur, som trädde i kraft den 1 januari Åtgärdsval är en metodik som utgår från transportbehovet och transportfunktionen. Åtgärder studeras tranportslagsövergripande enligt fyrstegsprincipen. Resultatet från arbetet med åtgärdsval ligger sedan till grund för åtgärdsplanering och fysisk planering. Åtgärdsvalsstudien genomförs på en översiktlig nivå med utgångspunkt i redan genomförda och pågående utredningar. Studien delas in i fyra faser enligt Trafikverkets, SKL och Boverkets handbok på metod för åtgärdsvalsstudier: initiera, förstå situationen, pröva tänkbara åtgärder och val av åtgärder. Fyrstegsprincipen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar användningen av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 3

4 En hållbar regional utveckling -genom transporteffektiva resor och kapacitetesstarka färdmedel 4 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

5 Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Diarienummer: TRV 2013/15692 Vision: En hållbar regional utveckling Med utgångspunkt i nationella, regionala och kommunala mål har arbetsgruppen formulerat en vision och fem inriktningsmål för åtgärdsvalsstudien har tagits fram. Visionen är att understödja en fortsatt regional utveckling genom att möjliggöra hållbara, transporteffektiva resor där kapacitetsstarka färdmedel är stommen för att nå regionens östra delar. Fem inriktningsmål: Ökad regional tillgänglighet som tillgodoser en växande region Ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt transportsystem Samhällsekonomiskt effektiva lösningar Transporternas negativa inverkan på säkerhet, miljö och hälsa ska minska De hållbara transportslagens andel av resandet ska öka Rapport Stockholms län LÄS MER I ÅTGÄRDSVALSSTUDIE s KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 5

6 10 viktiga åtgärder Åtgärdsvalsstudien har identifierat ett antal åtgärder som kan bidra till att förbättra tillgängligheten för Nacka, Värmdö, Lidingö och Stockholm på kort och lång sikt samt medverka till att uppfylla projektmålen. Ett urval av dessa prioriterades sedan av arbetsgruppen, kombinerades i åtgärdsområden och utreddes mer ingående i åtgärdsvalsstudien. Här redovisas de tio åtgärdsområden som fick högst prioritet. 6 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION Fysisk planering Mobility management Parkeringsstrategi Höjd trängselskatt Kollektivtrafik på vatten Kollektivtrafik med buss Åtgärder för cykelpendling Förlängsning av tvärbanan Tunnelbana till Nacka med avgreningar Östlig förbindelse

7 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Fysisk planering (Steg 1) Innebär att planera bebyggelsen för att minimera behovet av resor och skapa förutsättningar för en god tillgänglighet med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Nacka, Värmdö, Lidingö och Stockholm kommer inom det närmaste decenniet att genomgå en stor förtätning och utbyggnad. I den fysiska planeringen är det viktigt att ta beslut som stödjer en bebyggelsestruktur som ger förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det är även av vikt att infrastruktur och trafik som stödjer detta är på plats innan de boende flyttar in, för att skapa goda vanor redan från början. En hållbar fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på lång sikt. minskade klimatutsläpp, bättre hälsa och förbättrad tillgänglighet. Åtgärden tar dock lång tid att implementera och effekterna uppkommer först på lång sikt. I anslutning till nybyggnation anses fysisk planering ge tillräckligt stora nyttor för att väga upp kostnaden, och anses därmed intressant att genomföra och studera vidare. Fysisk planering är ett viktigt komplement till andra åtgärder för att uppnå målen. Det ska vara lätt att göra rätt Ny bebyggelse bör utformas med en blandning av verksamheter och bostäder, så att det är lätt att ta sig till bland annat dagis, skolor och service till fots eller med cykel. Bilinnehavet i nya områden kan styras med hjälp av bland annat parkeringstal, avgiftsbelagda parkeringsplatser och tillgång till bra cykelparkering. Genom översiktsplaner och detaljplaner styr kommunerna inriktningen på det som byggs. Detta kan vi uppnå: Hur en stad eller ett område utformas påverkar i stor omfattning behov av transporter och val av transportsätt. Det ger förutsättningar till KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 7

8 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Mobility management Steg 1 Avser åtgärder som påverkar resandet innan resan har påbörjats. Resenärernas beteenden och attityder kan till exempel förändras med hjälp av information, kampanjer och särskilda erbjudanden. Syftet med åtgärder inom mobility management är att påverka efterfrågan på resor och transporter (främst avseende minskat bilresande), effektivisera användandet av befintlig infrastruktur och främja hållbara resor och transporter. Informationsinsatser riktade till arbetsplatsområden har visat sig framgångsrika när det gäller förändrade färdmedelsval. Företag kan ta fram resplaner som fokuserar på anställdas resor såväl till och från som inom jobbet, för att uppmuntra de som åker bil att välja mer miljövänliga alternativ. En resplan kan även omfatta flera företag, arbetsgivare och fastighetsägare. Exempel på åtgärder kan vara resfria möten, bilpool, samåkning, subventionerat kollektivtrafikkort, parkeringsåtgärder, milersättning beroende på fordonstyp, arbeta hemifrån, leasingcykel, cykelrabatt och incitamentsprogram. Mobility management-kampanjer kan även rikta sig till allmänheten för att öka intresset för mer hållbara transportval. En framgångsrik kampanj består ofta av en kombination av information och incitament som uppmuntrar och manar till ändrade resvanor. Detta kan vi uppnå: En kraftfull satsning på mobility management-åtgärder innebär att bilresandet i regionen kommer att dämpas, vilket ger förutsättningar för minskade klimatutsläpp och bättre hälsa. Tillgängligheten förbättras också något, men åtgärden ska i första hand ses som ett viktigt komplement till andra åtgärder för att uppnå målen. Åtgärden avser främst mobility management-åtgärder i samband med investeringar, i och med det bedöms åtgärden ge tillräckligt stora nyttor för att väga upp kostnaden för investeringen. Många mobility management -åtgärder bedöms som angelägna att arbeta vidare med. Foto: Trafikverket 8 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

9 Parkeringsstrategi Steg 1 Åtgärden innebär en höjning av parkeringsavgifter, minskning av antalet parkeringsplatser samt en skärpning av parkeringsregler. Att arbeta med olika typer av parkeringsåtgärder är ett effektivt sätt att ändra resvanor och minska bilresandet. Höjda parkeringsavgifter är den mest effektiva, speciellt vid arbetsplatser. I åtgärdsvalsstudien genomfördes en trafikprognos där parkeringsavgiften för alla parkeringsplatser i Stockholmsregionen höjdes med mellan 15 och 30 kronor, vilket gav en minskning av antalet bilresor med tio procent i länet som helhet. Resultatet visar att åtgärden kan vara ett effektivt sätt att begränsa bilresandet. Hur höga parkeringsavgifter som bör tas ut måste dock studeras vidare. Beslut om att införa parkeringsavgifter på allmänna parkeringar ligger på kommunnivå. För att få en stor effekt av åtgärden krävs dock att både fastighetsägare och kommuner genomför avgiftshöjningar för parkeringsplatser. Att förändra avgiften på parkeringsplatser kan vara kontroversiellt och många aspekter måste vägas in och studeras när avgifter och nivån på dessa beslutas. Höjd trängselskatt Steg 1 Åtgärden innebär en justering av kostnadsnivån i befintliga snitt. Införandet av trängselskatt i Stockholm har visat sig vara ett effektivt sätt att dämpa bilresandet till innerstaden. I åtgärdsvalsstudien genomfördes en trafikprognos där kostnaden höjdes till 50 kronor per passage i högtrafik, samt avgift på Essingeleden. Resultatet visar på minskat bilresande med en procentenhet i länet som helhet. Antalet kollektivtrafikresor ökar med motsvarande siffra, vilket visar på åtgärdens potential. Lämplig nivå på avgiftshöjningen och inom vilka områden måste dock studeras vidare. Detta kan vi uppnå: En höjning av trängselskatt innebär att bilresandet kommer att minska samtidigt som det sker en överflyttning till mer hållbara transportmedel. Detta innebär minskade utsläpp och förbättrad hälsa. Framkomligheten för kvarvarande bilister bedöms förbättras. Sammantaget bedöms åtgärden inte påverka tillgängligheten till den östra regiondelen nämnvärt. Åtgärden bedöms vara samhällsnyttig. Detta kan vi uppnå: En parkeringsstrategi innebär att bilresandet kommer att minska samtidigt som en överflyttning till mer hållbara transportmedel sker. Detta medför både miljövinster och förbättrad hälsa. Även om trycket på vägnätet minskar bedöms åtgärden inte förbättra tillgängligheten till den östra regiondelen nämnvärt. Åtgärden bedöms dock vara samhällsnyttig. KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 9

10 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Kollektivtrafik på vatten Steg 2 och Steg 3 Innebär att kollektivtrafik på vatten utvecklas och avlastar trafiken på land med nya linjer, målpunkter och båtar samt ökad turtäthet och kapacitet. I takt med att bebyggelse tillkommer i strandnära lägen, bland annat i Stockholm, Nacka och Lidingö, ökar underlaget för pendlingsresor med båt. Pendelbåtstrafik i utredningsområdet är också angeläget för att skapa nya kollektiva resmöjligheter över Saltsjö-Mälarsnittet. SjöVägen Sedan augusti 2010 finns linjen SjöVägen (linje 80) med pendelbåtstrafik mellan Nybroplan, Nacka, Lidingö och Frihamnen. Antalet resenärer ökar och under 2012 reste personer med SjöVägen. Enligt en undersökning som SL genomfört är resenärerna mycket nöjda. Vilka målpunkter och sträckningar som ger bäst effekt, samt vilka fysiska åtgärder med bland annat bryggor och anslutningsvägar som behöver byggas måste utredas vidare. Det behövs även ytterligare utredning för att kunna bedöma potentialen av båttrafik, vad gäller kapacitet och resandevolymer. Utveckling av trafiken innebär investeringar av t.ex. båtar, bryggor, väntkurer, informationssystem, anslutningsvägar och parkering för cykel och bil. Detta kan vi uppnå: Kollektivtrafik på vatten skapar nya resmöjligheter och minskar sårbarheten i trafiksystemet. Åtgärden bedöms dock vara kapacitetssvag och kommer inte att påverka tillgängligheten till den östra regiondelen nämnvärt. För att kunna bedöma nyttor och kostnader bör ett fortsatt utredningsarbete genomföras. 10 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

11 Kollektivtrafik med buss Steg 2 och Steg 3 Innebär att busstrafiken utvecklas med både fler busslinjer, nya målpunkter och kapacitetsstarkare bussar. I Nacka, Värmdö och till viss del även Lidingö står busstrafiken för stommen i kollektivtrafiksystemet. Kapaciteten i busstrafiken kan ökas genom att sätta in fler bussar på belastade linjer och därmed möjliggöra för fler att resa kollektivt. Ökad turtäthet är ett av de bästa sätten att öka attraktiviteten för kollektivtrafik generellt. för busstrafiken. Åtgärden bedöms ge ett mervärde för samhället och är intressant att studera vidare. Ett annat sätt att främja kollektivtrafik med buss är att skapa fler resmöjligheter genom nya målpunkter. En sådan åtgärd skulle kunna frigöra kapacitet på belastade sträckor som vid Slussenterminalen. Det skulle också möjliggöra direktresor till målpunkter i centrala Stockholm samt anslutningar till andra färdmedel vid andra knutpunkter. Trängsel i vägnätet begränsar dock möjligheten att utöka busstrafiken under högtrafik. Kapaciteten i bussarna kan även förstärkas med längre eller högre bussar. Prognoser och analyser av nyttor i åtgärdsvalstudien har baserats både på fler busslinjer och nya målpunkter. Vilka busslinjer, målpunkter och turtätheter som bör eftersträvas måste dock utredas vidare. Vilka åtgärder som behöver vidtas i infrastrukturen för att möjligöra trafikuppläggen måste också studeras. Detta kan vi uppnå: Kollektivtrafik med buss kan skapa nya resmöjligheter och sittplatsutbudet på befintliga linjer kan ökas. Tillgängligheten förbättras något förutsatt att framkomligheten kan garanteras KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 11

12 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Åtgärder för cykelpendling Steg 2 till Steg 4 Åtgärden innebär att cykelstråken utvecklas och förbättras i enlighet med den regionala cykelstrategin. Cyklingen har ökat kraftigt under senare år, utan att stora satsningar i regionen har genomförts i cykelinfrastrukturen. Ökningen av antalet cyklister ställer dock krav på att regionens cykelvägnät utvecklas. Åtgärder för cykelpendling syftar till att göra cykling mer attraktivt, framförallt som alternativ till bil men även som alternativ eller komplement till kollektivtrafik. Viktiga faktorer som påverkar andelen cyklande är god framkomlighet, möjlighet att parkera nära målpunkten, tidsvinster, ekonomi, trafiksäkerhet och trygghet. Detta kan vi uppnå: Om fler bilresenärer istället väljer cykel medför det både miljö- och hälsovinster. Trafiksäkerheten för cyklister ökar i och med förbättrade cykelvägar och tillgängligheten blir bättre, restidsvinsterna är dock begränsade. I SATSA-projektet bedöms cykelåtgärderna vara samhällsekonomiskt lönsamma. Inom ramen för projektet Satsa II (Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen) tas en regional cykelstrategi fram. Resultatet kommer att utgöra en gemensam grund för framtida investeringar och inriktning för utvecklingen av olika cykelstråk. I utredningsområdet är det framförallt tre regionala cykelstråk som pekats ut: Värmdöstråket (Slussen - Gustavsberg) Ältastråket (Älta Hammarby Sjöstad) Lidingöstråket (Larsberg Marieberg) Med satsningar på cykeltrafik, enligt cykelstrategin, kommer fler trafikanter att välja cykel framför andra färdmedel. Hur många är osäkert, men det bedöms finnas goda förutsättningar för ökat antal cyklister då 50 procent av dagens bilresor är kortare än 5 kilometer. 12 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

13 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Förlängning av tvärbanan Steg 4 Åtgärden innebär en förlängning av tvärbanan över Saltsjö-Mälarsnittet, från Sickla udde till Hagastaden. Förlängningen skapar en gen kollektivtrafikförbindelse som binder ihop regionens olika delar, ökar kapaciteten i trafiksystemet och minskar sårbarheten i befintligt system. I den här studien presenteras en förlängning i tre etapper. Etapp 1 Förlängning av tvärbanan mellan Sicka udde och Sickla station. Tvärbanan mellan Alvik och Sickla udde förlängs till Sickla station. Syftet är att skapa bra bytesmöjligheter mellan tvärbanan och Saltsjöbanan, samtidigt som smidiga resor skapas mellan Nacka och Värmdö och mål- och bytespunkter som Gullmarsplan, Årstaberg, Liljeholmen och Alvik. Etapp 2 Förlängning av Tvärbanan mellan Sickla station och Norra Djurgårdsstaden. Som nästa etapp kan tvärbanan förlängas från Sickla station till Norra Djurgårdsstaden. Förbindelsen möjliggör snabba resor mellan stadsutvecklingsområdena i Stockholm samtidigt som kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet ökar och trycket på T-centralen minskar. Den trafikprognos som genomförts i utredningen visar att en förlängning av Tvärbanan inte påverkar den totala nivån på kollektivtrafikresandet. Det sker däremot en omfördelning av de resenärer som redan åker kollektivt. Resultaten från denna studie avser hela sträckan mellan Hammarby sjöstad och Hagastaden. Enskilda delsträckor har inte studerats. Detta kan vi uppnå: En förlängning av Tvärbanan innebär att tillgängligheten förbättras mellan flera expansiva områden, t.ex. Hammarby sjöstad, norra Djurgårdsstaden och Hagastaden. En tvärspårväg för hela sträckan mellan Hammarby sjöstad och Hagastaden bedöms inte vara samhällsekonomiskt lönsam bland annat på grund av en hög investeringskostnad. Analyserna är dock att betrakta som grova och en förlängning av tvärbanan bör på sikt utredas djupare. Etapp 3 Förlängning av tvärbanan mellan Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden via Värtabanan. Innebär att persontrafik trafikerar Värtabanan, med syftet att koppla ihop Lidingö och Norra Djurgårdsstaden med Albano och Hagastaden. Förslaget med persontrafik på sträckan har studerats tidigare, och utreds även för närvarande av Trafikförvaltningen. För att uppnå bra effekt bör åtgärden kopplas samman med etapp 1 och 2. KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 13

14 Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt Tunnelbana till Nacka samt avgreningar Steg 4 Åtgärden innebär en förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården till Nacka Forum. Förlängningen ger en kapacitetsstark kollektivtrafikförbindelse mellan centrala Nacka och centrala Stockholm och utvidgar dagens tunnelbanenät med ytterligare en radiell gren. Trafikförvaltningen genomför under 2012 och 2013 en förstudie där olika sträckningsalternativ och stationslägen utreds. Olika varianter på förslaget innebär dels olika linjesträckningar till Nacka Forum, dels olika avgreningar från huvudalternativet, dels förlängningar bortom Nacka. Den trafikprognos som genomförts i åtgärdsvalsstudien visar att en förlängning av blå tunnelbanelinje till Nacka huvudsakligen innebär en omfördelning av de resenärer som redan åker kollektivt, från buss till tunnelbana. Detta kan vi uppnå: En förlängning av tunnelbanan mot Nacka innebär framförallt att kapaciteten i kollektivtrafiknätet förbättras i stråket mellan Nacka och T-centralen. Den innebär också att tillgänglighet mellan Nacka och de norra delarna av länet längs den blå tunnelbanelinjen förbättras. Inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med förstudien för tunnelbanan kommer en samhällsekonomisk beräkning att göras. Det har därför inte varit aktuellt att göra motsvarande beräkning inom den här åtgärdsvalsstudien. 14 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

15 Östlig förbindelse Steg 4 Åtgärden innebär en ny östlig vägförbindelse som binder samman regionen över Saltsjö- Mälarsnittet för bil- och kollektivtrafik. Den skapar en gen förbindelse mellan regionens olika delar, ökar kapaciteten i trafiksystemet och minskar sårbarheten i befintligt system. Med en alternativ väg över Saltsjö-Mälarsnittet kommer Stockholms innerstad att avlastas på biltrafik. Tillsammans med Norra Länken, Södra Länken och Essingeleden skulle Östlig förbindelse bilda en ringled runt Stockholms innerstad. Detta kan vi uppnå: Östlig förbindelse förbättrar tillgängligheten i hela regionen, med minskade restider i många relationer. Östlig förbindelse innebär att de centrala delarna av Stockholm avlastas på biltrafik vilket lokalt bidrar till en förbättrad miljö och framkomlighet. Trafiken kommer dock att öka på andra platser i regionen med en negativ påverkan på miljö och hälsa som följd. Östlig förbindelse bedöms ge en samhällsnytta när olika faktorer vägts samman. Östlig förbindelse planeras att gå i tunnel under Saltsjön och Djurgården och bör enligt tidigare framtagen förstudie ha sex körfält och dimensioneras för cirka fordon per dygn. Leden skulle kunna trafikeras av buss i linjetrafik mellan Nacka, Värmdö och områden i norra eller centrala delen av länet med många arbetsplatser som till exempel Kista, Solna eller Sundbyberg. Vid en ny östlig förbindelse kan kompletterande vägåtgärder behöva vidtas på övrigt vägnät för att hantera det förändrade resmönster som kan uppstå. Enligt den trafikprognos som genomförts i utredningen kommer biltrafiken i Stockholms län att öka med en procent med en Östlig förbindelse. Den extra trafiken kommer från sådana resor som tidigare gjordes med annat färdmedel eller som inte gjordes alls. KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 15

16 Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Diarienummer: TRV 2013/15692 Vad händer om vi inte gör någonting? Det finns ett tydligt samband mellan tillgänglighet och regional tillväxt. Bristande tillgänglighet för en kommun eller region får konsekvenser i form av sämre konkurrenskraft och på sikt en hämmad utveckling. Med en ökad befolkning i östra Stockholm kommer trycket på infrastrukturen att öka ytterligare. Dagens trafiksituation och regionens förväntade tillväxt gör att belastningen på infrastrukturen kommer att bli för hög för att kunna möta behovet om inga åtgärder genomförs. Befolkningsökningen och tillväxten i regionen kommer då inte kunna utvecklas i önskad omfattning. Rapport Stockholms län LÄS MER OM ÅTGÄRDERNA I I ÅTGÄRDSVALSSTUDIE s ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

17 Detta har vi kommit fram till Rekommendation: Kombinera flera olika åtgärder Steg 1-åtgärder hjälper till att avlasta dagens transportsystem men bedöms inte vara tillräckliga för att lösa de problem som identifierats. Åtgärderna förbättrar inte tillgängligheten i den östra regiondelen och ökar inte kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet. Även om steg 1-åtgärder inte löser de problem som identifierats lägger de ändå en bra grund för arbete med andra åtgärder och ska ses som viktiga komplement. De förslagna steg 1-åtgärderna bedöms vara samhällsekonomiskt nyttiga och bör studeras vidare för ett genomförande. De föreslagna steg 2- och steg 3-åtgärderna bedöms inte heller som tillräckliga för att öka kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet i en sådan omfattning att de brister som identifierats löses. Åtgärderna bidrar till att förbättra tillgängligheten, men inte i den omfattning som det finns behov av. Samtliga föreslagna åtgärder bedöms dock vara intressanta att studera vidare. De steg 4- åtgärder som prövats i utredningen innebär att nya förbindelser skapas som ökar tillgängligheten i regionen. Dessutom tillförs mer kapacitet i transportsystemet, särskilt över Saltsjö-Mälarsnittet, vilket gör systemet mindre sårbart. Samtliga steg 4-åtgärder bör studeras vidare och först efter det kan beslut om eventuellt genomförande fattas. Rekommendationen från denna åtgärdsvalsstudie är att genomföra paket av olika åtgärder. Åtgärder som syftar till att dämpa biltrafiken bör genomföras tillsammans med åtgärder som förbättrar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. För att lösa problem på kort och lång sikt behövs åtgärder från samtliga steg. En av de viktigaste slutsatserna i denna åtgärdsvalsstudie är att det behövs steg 4-åtgärder för att lösa bristerna i dagens transportsystem och uppnå en förbättrad tillgänglighet på längre sikt. Steg 1 - Tänk om Steg 2 - Optimera Steg 3 - Bygg om Steg 4 - Bygg nytt LÄS MER I ÅTGÄRDSVALSSTUDIE s Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 17

18 Hur går vi vidare? För samtliga föreslagna åtgärder krävs fortsatt utredning och planering. Flera av åtgärderna utreds parallellt med åtgärdsvalsstudien i olika former och av olika aktörer. Trafikförvaltningen driver en förstudie för tunnelbana till Nacka, i det arbetet genomförs mer ingående och detaljerade analyser av tunnelbanans effekter. Förstudien inkluderar även analyser av olika utformningar, sträckningar och stationslägen. Tillsammans med Nacka kommun och Stockholms stad driver även Trafikförvaltningen en förlängning av tvärbanan till Sickla station, enligt etapp 1 ovan. Utbyggnaden är en av investeringarna i Alliansens budget för Trafikverket genomför samtidigt analyser av trängselskatt, med olika avgiftsnivåer och utformningar. Resultaten från utredningarna utgör viktiga pusselbitar för att hitta lösningar på tillgänglighetsproblemen i regionen. Efter det att åtgärdsvalsstudien har remissats under sommaren 2013 kommer parterna att besluta hur arbetet med de olika föreslagna åtgärderna skall drivas vidare. I åtgärdsvalsstudien har en huvudansvarig för respektive åtgärd utsetts. Åtgärdsförslagen måste bearbetas vidare för att ge konkreta resultat. I det fortsatta arbetet kommer kunskapen kring de olika åtgärderna fördjupas och successivt genomföras i den takt det är möjligt och det visat sig medföra avsedd nytta. 18 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE - KORTVERSION

19 Beställare: Trafikverket Projektledare: Riggert Anderson, Trafikverket Bitr. Projektledare: Jörgen Altin, Trafikverket Deltagande parter/ Arbetsgrupp: Nacka kommun: Marianne Möller, Katarina Kjellberg,. Värmdö kommun: Lars Fladvad, Patrik Stenberg, Stockholms stad: Henrik Söderström, Christina Akbar, Eric Tedesjö. Lidingö stad: Emma Lundbergh Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting: Jan Eklund, Länsstyrelsen i Stockholms län: Vahid Fararos, Trafikverket Frida Foley Uppdragsgrupp: Vectura Consulting AB Uppdragsledare: Frida Johansson, Gunilla Yström Bitr. Uppdragsledare: Elin Bartsch Rapport/administration: Frida Johansson Foto och Layout: Anna Nilsson, Vectura Omslagsfoto: Trafikverket KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 19

20 Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Ta del av hela åtgärdsvalsstudien tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Denna publikation är en sammanfattning av rapporten Åtgärdsvalstudie Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö (TRV 2013/15692). Togs fram i samband med remiss Hela rapporten finns tillgänglig på Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: