Uppdaterat program. Elmia FUTURE TRANSPORT oktober. Konferensprogram. Seminarier under Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport

Transkript

1 Uppdaterat program Elmia FUTURE TRANSPORT 8 10 oktober 2013 Konferensprogram Seminarier under Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport

2 Gris C50 / M40 / J35 / N10 Orange M53 / 100 Programrådet för Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport består av: Stefan Aldborg, Bombardier Transportation Sweden AB Jan-Olof Björklund, Swedish Rail Industry Group, SWERIG Guy Ehrling, Näringslivets Transportråd för transportköpare Louise Hopkinson, TÜV SÜD Danmark ApS Jan Erik Kregnes, Jernbaneverket Tage Larsson, Trafikverket Michelle Marcher Lidén, Alstom Transport AB Jörgen Nyström, Elmia AB Mikael Prenler, Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete, NJS Ulrica Widegren, Elmia AB Christel Wiman, Tågoperatörerna Guldsponsor: Bronssponsor: Mediapartner: Mediasponsor: 2

3 nytt Upplägg på Konferensen och ministern är på plats! InneHÅll! Det är med stor stolthet som vi nu presenterar konferensprogrammet inför Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport 2013 den stora mötesplatsen för dig som är involverad i järnvägen och framtidens transporter. Vi i programrådet har i drygt ett år jobbat med att skapa ett så intressant och aktuellt konferensprogram som möjligt och vi tycker att vi har lyckats riktigt bra. De ämnen som presenteras har både bredd och djup och samlar stora delar av branschens expertis. Extra stolta är vi förstås över att ha Sveriges infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd på plats (läs mer i Nyckelseminarium 1). I år har vi förändrat konferensens upplägg. I stället för ett huvudseminarium lyfter vi fram tre aktuella ämnen i var sitt nyckelseminarium, ett varje konferensdag. Vi har också komprimerat antalet fackseminarier. Dessa noga utvalda ämnen samlas i olika teman för att ge ett ett djup inom respektive område och med infallsvinklar från fl er talare. På så sätt hoppas vi att du som deltagare ska få ut ännu mer av vår konferens. Bläddra och läs igenom vårt program. Vi är övertygade om att det fi nns ämnen som ökar din kunskap om dagens och framtidens infrastruktur och transporter. Välkommen till Elmia den 8 10 oktober! Översikt seminarier tisdag... 4 Översikt seminarier onsdag... 6 Översikt seminarier torsdag... 8 Nyckelseminarier Future Transport Award Fackseminarier Utställar- och Functional Food-seminarier Gala dinner Matchmaking Bra att veta Mikael Prenler Ordförande i programrådet för Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport 3

4 FACKSEMINARIER TISDAG 8 OKTOBER trafikinformation HUr svårt Kan Det VÁ? fs1: fs2: fs3: Bytespunkter ställer extra höga krav på vår gemensamma performance! Öppna data skapar möjlighet till kreativt tänkande Smarta tjänster ger bättre trafikinformation tillgänglighet, service och UnDerHÅll fs4: fs5: fs6: Ett underhåll kopplat till fordons leveransen eller operatören? Från ett leverantörsperspektiv Ett underhåll kopplat till fordonsleveransen eller operatören? Från ett upphandlarperspektiv DEPÅN En nyckelfunktion för tillgängligheten, kostnader och kvaliteten i trafiksystemet finansiering fs7: fs8: fs9: Finansiering av infrastruktur förr och nu Fulla tåg med tomma händer Den danske model Hur finansierar vi bäst ett infrastrukturprojekt nyckel- SeMinariUM ns1. framtidens InfrastrUKtUr I norden Ny nationell plan i Sverige Catharina Elmsäter-Svärd, Torbjörn Suneson, Per Bondemark Ny samferdselplan i Norge Representant för Samferdselsdepartementet, Elisabeth Enger, Erling Sæther Fremtidens Jernbane i Danmark Michael Svane, Jesper Hansen UppHanDlIng, avtalsformer och affärsutveckling fs10: Innovativa kvalitetsupphandlingar - teori och praktik fs11: Hur kan vi utveckla kvaliteten i upphandling? fs12: Principer för effektivare upphandling och leverans av fordon Fordonsupphandling med fokus på låga kostnader för de resande InfÖranDe av ertms I norden fs13: Hur ser europaperspektivet ut på införandet av ERTMS? What are the plans for the introduction in Denmark? fs14: Hur ser införandeplanerna i Norge respektive Sverige ut? fs15: Hur påverkas operatörerna av ERTMS på kort och lång sikt? Paneldebatt godsstrategi 1 fs16: Goods corridors in EU Godskorridorer ur svenskt perspektiv fs17: Godsstrategi i Norden fs18: EU:s svaveldirektiv och effekter för rederinäringen 4

5 UTSTÄLLARSEMINARIER TISDAG 8 OKTOBER US1 Hållbar utveckling inom järnvägsprojekt Länken mot verkligheten US4 Baltic-Link Den nya intermodala transport - korridoren mellan Skandinavien och Centraloch Sydeuropa US7 En gemensam Nordisk marknad för järnvägsentreprenader bakgrund US2 Electromagnetic interference from different AC railway feeding systems US5 Energy Effectiv Rail Vehicles US8 En gemensam Nordisk marknad för järnvägsentreprenader diskussion US3 Stegvis utveckling av södra Stambanan US6 Sveriges bästa logistiklägen US9 Outstanding propulsion and control system integration creates superior train reliability FUnCTional Food ff0: På gamla spår mot framtiden hur löser vi järnvägstransporterna? ff1: Innovativa lösningar för framtidens järnväg en överblick US10 Ny byggteknik ger billigare höghastighetsbanor än konventionella banor US13 Vinter- och driftsäkra spårväxlar US16 Hur bygger vi om tillräckligt antal fordon för att klara ERTMS utrullning i Sverige? US11 Höghastighetsjärnväg Oslo Göteborg Köpenhamn/Stockholm 2025 US14 Hur blir framtidens tågtrafik om resenären får välja Hur blir framtidens godstrafik om transportköparen och transportören får välja US17 Increased Availability via Intelligent Asset Supervision US12 Simulation used for training, validation, design and optimization US15 Effektive risikoanalyser / Effective and efficient Risk analysis US18 Innovative solutions of the tramcars and new technology for the locomotive

6 FACKSEMINARIER ONSDAG 9 OKTOBER godsstrategi 2 fs19: Hur väl stämmer myndigheternas kalkyler med industrins verklighet? fs20: Effektiv logistik nyckeln till en framgångsrik tillväxt fs21: Den framtida malmtrafiken från Bergslagen planer, förutsättningar och transportbehov ekonomiska, JUrIDIsKa och tekniska förutsättningar för ertms fs22: Transportstyrelsens införande av ERTMS Förutsättningar för operatörer i form av finansiering och tillgång till fungerande teknik fs23: Effekter för näringslivet och operatören fs24: Hur påverkas trafiken över Öresund? InnoVatIoner forskning fs25: Forum för innovation inom transportsektorn Trafikverkets forskningsstrategi fs26: Ekostaden Hur kan vi planera staden för att fler ska resa miljövänligt? fs27: Miljövänliga tekniker baserat på erfarenheter från Gröna Tåget nyckel- SeMinariUM ns 2. marknadsöppning så In I norden och eu The Fourth Railway Package Keir Fitch Den svenska järnvägens avreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Kollektivtrafiklagen och konkurrensen Staffan Hultén framtidens InfrastrUKtUr fs28: Näringslivet, transporterna och infrastrukturen Infrastruktur og dens betydning for vækst og mobilitet i samfundet fs29: Infrastrukturprojekt i Sverige Infrastrukturprosjekt i Norge fs30: Elektrificeringsprogrammet i Danmark Fremtidige infrastruktur i Danmark tunnlar och broar fs31: Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken fs32: Komplicerede bro og tunnel projekt fs33: Follobanens tunnel ttp-projektet/ future transport award fs34: TTP-projektet Tillgänglighet Tillväxt Planering fs35: Framtidens Götaland en bandregion för tillväxt och utveckling fs36: Future Transport Award gala dinner 6

7 UTSTÄLLARSEMINARIER ONSDAG 9 OKTOBER US19 Ballastfria spår i det svenska järnvägsnätet US22 Effektivt fordonsunderhåll US25 Trackbed Evaluation: Optimising Maintenance and Renewals US20 Med tågplan 2014 börjar framtiden US23 Spara tid och pengar Anmält Organ US26 Kompetensförsörjningen inför utmaningen av ERTMS införande i Sverige US21 Vinter- och driftsäkra spårväxlar US24 Tekniska specifikationer för driftsinteroperabilitet i järnvägssystemet US27 Koll på byggbarheten med BIM FUnCTional Food ff3: Erfarenheter av ETCS-ombordinstallationer i fordon ff4: Fordonsdatasystemet FORDs framtid ff5: Hållbar stadsutveckling Vilka är de stora trenderna och vad händer med transporterna när IKT slår igenom på bred front? Teknikkonsulternas ansvar och möjligheter inom hållbar samhällsbyggnad. Hur bidrar vi idag och hur ser rollen som teknikkonsult ut framöver? US28 Del 1 av 2 Tema Den optimala knutpunkten, hur ser den ut? US31 En spårvagn för de nordiska städerna US34 Optimized track and switch grinding without possession time / Optimerad rälsslipning i spår och växlar utan driftstopp US29 Del 2 av 2 Tema Den optimala knutpunkten, hur ser den ut? Paneldebatt US32 MIRF (Mobile Intelligent Routing Framework) US35 How do our future trams better meet the needs of passengers? US30 Truly Uninterupted Train-to-Ground Communication US33 ERTMS nu och i framtiden US36 The TRAXX locomotives, experiences and future development

8 FACKSEMINARIER TORSDAG 10 OKTOBER stadsutveckling CItYlogIstIK fs37: Att skapa attraktiva stadsmiljöer Att planera och genomföra stora framtidsprojekt Spårvagnar i Skåne fs38: Citylogistik En möjlighet för staden Peak car och urbanisering om effektiv ytanvändning i staden fs39: Udvidelsen af metrocityringen til Nordhavn Bybane i Bergen som «drivkraft» for integrasjon av areal- og transportpolitikken effekterna av fehmarn bält fs40: Femern Bælt forbindelsens betydning for trafik, kapacitet, miljø og disses udfordringer samt håndtering af samme fs41: Öresundstågtrafikken effekterna av Fehmarn Bält fs42: Effekterna av Fehmarn-Bält för södra Sverige safety and security fs43: Train Passenger Safety fs44: Active and passive safety for LRV fs45: From forensics to real-time surveillance nyckel- SeMinariUM ns 3. från tågkaos till tågordning och en robust JärnVäg Trafikanalys Från tågkaos till tågordning Fredrik Lindberg Tågkaos myte eller virkelighed? Alex Landex Sårbarhet i korridoren Sverige-Danmark-Kontinenten Mats Erkén Sårbarhet i godstransportsystemet Mats Nyblom Sårbarhet i persontrafiksystemet Jonas Skovgaard Paneldebatt 8

9 UTSTÄLLARSEMINARIER TORSDAG 10 OKTOBER US37 Datafångst från mark och luft för besiktning, planering, projektering och visualisering US40 Förändrade regler och skärpta utbildningskrav för en förbättrad säkerhetskultur US43 Hur skapar Trafikverket ökad produktivitet och innovationskraft i anläggningsbranschen? Sveriges största beställare visar hur arbetet fortskrider US38 Cerified Railways Computer US41 Mät verkligheten sänk kostnaderna öka säkerheten US44 Ensuring ERTMS development in the Nordic countries US39 Utveckling och formell verifiering små steg och ofta US42 State-of-the-art ultrasonic inspection systems for wheel set components and rails US45 Alternativ till kopparkabel för drift- och skyddsjordning

10 NYCKELSEMINARIUM 1 TiSdag 8 oktober framtidens InfrastrUKtUr I norden De nordiska länderna satsar hårt på att förbättra sina tran sportsystem och därmed stärka sin konkurrenskraft och förutsättningar för tillväxt. I Danmark har regering och opposition enats om stora framtida infrastrukturprojekt. I Norge och Sverige har regeringarna i sina förslag till transportplaner kraftigt ökat sina investeringar jämfört med tidigare. Samtidigt finns många frågor för framtiden. Hur samordnar vi satsningarna så att framkomligheten inte hindras av nationsgränser? Hur kan Norden öppnas upp mot kontinenten? Räcker investeringarna på ökat underhåll för att möta morgondagens behov av fungerande transporter för resenärer och gods? Ännu finns inga beslut tagna om höghastighetståg i vare sig Danmark, Norge och Sverige kommer vi någonsin att få se det? ny nationell plan I sverige Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister, Näringsdepartementet Torbjörn Suneson, chef för samhälle, Trafikverket Per Bondemark, vice vd SSAB EMEA och ordförande i Näringslivets Transportråd ny samferdselplan I norge Representant för Samferdseldepartementet Elisabeth Enger, jernbanedirektør Jernbaneverket Erling Sæther, administrerende direktør Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) Logistikk og Transport fremtidens Jernbane I DanmarK Michael Svane, branchedirektør, Dansk Industri Transport Jesper Hansen, administrerende direktør, Banedanmark Moderator: Anders Karlsson, TRAFIKFORUM / Transport Logistik idag Catharina Elmsäter-Svärd Torbjörn Suneson Foto: Hilde Lilljord Per Bondemark Elisabeth Enger Erling Sæther Michael Svane Jesper Hansen Anders Karlsson 10

11 NYCKELSEMINARIUM 2 onsdag 9 oktober marknadsöppning så In I norden och eu I Sverige är järnvägstrafiken helt öppen för konkurrens. Övriga nordiska länder har inte gått lika långt i sin avreglering, särskilt inte när det gäller persontrafiken. Nu står både Danmark och Finland inför en högre grad av marknadsöppning av spårtrafiken. Enligt EU kommissionens förslag till EU:s fjärde järnvägspaket ska nämligen alla nationella persontrafikmarknader vara konkurrensutsatta innan Kommissionen vill också ha en fullständig separering mellan infrastrukturhållare och operatörer som huvudprincip. Det finns starka strömningar i motsatt riktning. Bland annat har Frankrike planer på att integrera infrastrukturhållaren och den statliga tågoperatören SNCF. Hur ser framtiden för järnvägsmarknaden ut? Hur gör man ett system med många operatörer så smidigt som möjligt, till exempel när det gäller godkännande av fordon? the fourth railway package Keir Fitch, DG Move, Cabinet of Vice President Siim Kallas, European Commissioner for Transport Den svenska JärnVägens avreglering I ett eu-perspektiv Av- och omregleringsprocessen av den svenska järnvägen har nu pågått i 25 år. På senare år har fokus legat på att göra hela nätet öppet för konkurrens, med full effekt från slutet av Det har också genomförts organisatoriska förändringar som till exempel bildandet av Trafikverket. Vidare har ett flertal förändringar i regelverket föranletts av EU:s direktiv och förordningar. I detta föredrag ges en historisk översikt och nulägesbeskrivning med potentiella förbättringsområden, baserat på en pågående statlig utredning om järnvägens organisation. Gunnar Alexandersson, ekonomie doktor och särskild utredare, Utredningen om järnvägens organisation KolleKtIVtrafIKlagen och KonKUrrensen Den kommersiella trafiken är både en vinnare och en förlorare i den nya kollektivtrafiklagen. Den största vinsten är att de får köra kommersiell inomregional trafik. Den största förlusten är att regionerna får bedriva regionsöverskridande trafik. Denna trafik har slagit ut den kommersiella tågtrafiken utmed västkustbanan. Det stora dilemmat för de kommersiella järnvägsföretagen är att de både konkurrerar med och utför subventionerad trafik. På till exempel sträckan Stockholm Uppsala konkurrerar SJ med sig självt när företaget både kör subventionerad pendeltågstrafik och kommersiell tågtrafik. Staffan Hultén, docent, Handelshögskolan i Stockholm Moderator: Anders Karlsson, TRAFIKFORUM / Transport Logistik idag Keir Fitch Gunnar Alexandersson Staffan Hultén Anders Karlsson 11

12 NYCKELSEMINARIUM 3 TorSdag 10 oktober från tågkaos till tågordning och en robust JärnVäg När tågen inte kommer fram i tid får det stora konsekvenser. Människor kan inte pussla ihop sin vardag och företagens leveranskedjor bryts och varorna når inte fram till kunderna just in time. Mediebilden av det svenska tågsystemet presenteras ofta som ett ständigt pågående tågkaos. Samtidigt visar Trafikverkets statistik att punktligheten blir allt bättre och 97 procent av alla persontåg, och 83 procent av alla godståg, hade en maximal försening på 15 minuter under fjolåret. Hur illa ställt är det egentligen med den svenska järnvägen? Är det så dåligt som rubrikerna säger? Och framför allt när kommer järnvägen att uppfattas som lika till förlitlig som vägtransporterna? trafikanalys från tågkaos till tågordning Är det så kallade tågkaoset ett reellt problem eller en mediekonstruktion? Myndigheten Trafikanalys förser beslutsfattare med relevant kunskapsunderlag; utgångspunkten är det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Trafikanalys inleder detta nyckelseminarium med att ge en bild av tågförseningarnas omfattning i olika delar av Sverige. Fredrik Lindberg, statistiker, Trafikanalys tågkaos myte eller VIrKelIgHeD? Signalfejl, køreledningsfejl, en efterladt taske på en station, kortslutninger, manglende lokoførere og så videre. En enkelt fejl i et stort system og alt falder fra hinanden? Hvordan kan en enkelt fejl afspejle sig i hele landet? Pendlerne betaler med tid og samfundet med penge, när trafikken står stille. Er problemerne virkelig så store, eller er der andre ting som spiller ind? Der regnes i samfundsomkostninger, i tid, og i faldende passagertal, men er det den faktuelle virkelighed og hvad er det man gør for at imødegå problemerne. Alex Landex, lektor, Danmarks Tekniske Universitet, DTU Transport sårbarhet I KorrIDoren sverige DanmarK KontInenten Så drabbades viktiga delar av svenskt näringsliv av en tågurspårning i Danmark. Mats Erkén, vd, ScandFibre Logistics AB sårbarhet I godstransportsystemet Mats Nyblom, vd, Hector Rail sårbarhet I persontrafiksystemet Jonas Skovgaard, chef SJ Trafikledning, SJ AB paneldebatt Avslutande diskussion med föreläsarna och Morgan Rehn, enhetschef Trafikverket. Fredrik Lindberg Foto: Peter Nørby Alex Landex Mats Erkén Mats Nyblom Jonas Skovgaard Ingemar Lundin Moderator: Ingemar Lundin, seniorkonsult, Ilunakonsult 12

13 FUTURE TRANSPORT AWARD Onsdagen den 9 oktober, kl presenteras finalisterna i Future Tran sport Award Finalisterna finns på plats och berättar om effektiva, miljöriktiga och ekonomiskt fördelaktiga trafikslagsöverskridande transportlösningar för person resor och godstransporter. Future Transport Award delas ut i två kategorier: Public Tran sport och Intermodal Goods och arran geras gemensamt av branschtidningarna RESFORUM, TRAFIKFORUM och Transport & Logistik idag. Det handlar inte bara om att leverera ett resultat på sista raden, utan mer om långsiktighet och en inneboende innovationskraft och vilja! Future Transport Award är resultatet av chefredaktör Anders Karlssons och Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transports projektledare Jörgen Nyströms vilja av att visa på branschens kraft och vilja att förbättra sig. Idéer som blir till verklighet och beprövade lösningar som med enkla medel kan möta fram tidens behov. Juryn bedömer de nominerade med hänsyn tagen till miljö anpassning, ekonomisk hållbarhet och kvalitet. Kriterier för de båda kategorierna: Future Transport Awards Public Transport Strävan från beslutsfattares och branschens håll att öka antalet kollektiva resor uppnås inte genom en enskild idé eller ett specifikt trafikslag. En helhetssyn gällande tillgänglighet, flexibilitet och varje trafikslags unika möjligheter måste få råda. Detta kombinerat med hänsyn tagen till lönsamhet, kvalitet och miljö är basen i kriterierna för kategorin Public Transport i Future Transport Awards. Future Transport Awards Intermodal Goods I en bransch som minst sagt ligger under prispress, är det än mer viktigt att hitta rätt transportslag för rätt produkt. Transportföretag och varuägare tvingas mer och mer inse att Rätt inte alltid är ETT. Intermodala transporter är också en viktig del av lösningen gällande transportindustrins miljöpåverkan. Företag eller organisationer som aktivt arbetar med att införa ett intermodalt tankesätt i sina transporter kan nomineras till kategorin Intermodal Goods i Future Transport Awards. 13

14 trafikinformation HUr svårt Kan Det VÁ? FACKSEMINARIER TiSdag 8 oktober Moderator: Catherine Kotake, Trafi kverket FS1: TiSdag 8 oktober, kl Bytespunkter ställer extra höga krav på vår gemensamma performance! Bytespunkter Information till resenären på resenärens villkor Ann-Sofi Granberg, avdelningschef Trafi kinformation på Trafi kverket, berättar om hur Trafi kverket arbetar aktivt med stationsfrågor. Det handlar om att tillsammans med aktörerna hitta arbetssätt som i slutändan gynnar resenären genom korrekt och tillgänglig trafi kinformation, till exempel nytt automatiskt utropssystem, hur vi arbetar tillsammans med järnvägsföretagen för att kunna erbjuda stöd till resenärer i störda lägen, samt satsningar vad gäller skyltar och annan trafi kinformationsutrustning. Föreläsare: Ann-Sofi Granberg, Trafi kverket Flygbranschens kulturskifte ett gemensamt arbete för att öka trovärdigheten i trafikinformationen Hans Skillborg, A-CDM implementeringsansvarig inom Swedavia, berättar att grunden för bra prognoser och beslut är öppenhet kring det faktiska läget. Det är någonting man tagit fasta på inom fl yget där man arbetar med European Airport CDM, Airport Collaborative Decision Making. Detta är ett gemensamt koncept och förhållningssätt som utgår ifrån att alla inblandade i produktionen måste dela med sig av sin information om det aktuella läget på ett öppet och ärligt sätt. Det är grunden för att kunna hålla tidtabeller och få hela kedjan att fungera, som i sin tur genererar nöjda resenärer. Detta är ett förhållningssätt som också skulle skapa goda förutsättningar för goda leveranser inom järnvägen! Föreläsare: Hans Skillborg, Swedavia FS2: TiSdag 8 oktober, kl Öppna data skapar möjligheter till kreativa tänkande Innovativa trafikinformationstjänster med öppen data Elias Arnestrand, innovationsledare på Samtrafi ken i Sverige, berättar om arbetet med att tillgängliggöra öppna data och API:er till tredjepartsutvecklare genom Trafi klab och innovationstävlingen TravelHack. Föreläsare: Elias Arnestrand, Samtrafi ken Norges arbete med öppna data och trafikinformationstjänster i större städer Arbete med trafi kinformationstjänster och öppna data i Norge. Jarl Eliassen fra Trafi kanten AS i Oslo kommer att berätta om hur deras organisation arbetar med öppna data inom trafi kinformation för att stödja trafi kinformationstjänster i större städer. Det kommer att handla om såväl praktisk erfarenhet av dagligt arbete som utveckling av nya tjänster og samarbete på nasjonalt nivå. Föreläsare: Jarl Eliassen, Trafi kanten AS (et dotterbolag av Ruter As) FS3: TiSdag 8 oktober, kl Smarta tjänster ger bättre trafikinformation Smartare resandeinformation Erik Eng, vinnare av TravelHack 2013, berättar om hur hans frustration lett till bättre och mer relevant information för tågresenärer. Nu när trafi kinformation öppnas upp, anser Erik att det inte längre fi nns någon anledning att generalisera den enskilda resenärens behov. Biljettapp heter tjänsten som ger en personlig och uppdaterad tågbiljett. Föreläsare: Erik Eng, Tjänsteutvecklare, Biljettapp Trafiken.nu ett stöd för resenären i storstadstrafiken Mari-Louise Lundgen, enhetschef för trafi kinformationstjänster på Trafi kverket, kommer att berätta om tjänsten Trafi ken.nu som är ett samarbete mellan regionala aktörer i våra storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö. Trafi ken. nu är ett exempel på en trafi kslagsövergripande tjänst med målgrupp pendlare i storstadsområden och där även till exempel cykel hanteras. Föreläsare: Mari-Louise Lundgren, Trafi kverket 14

15 tillgänglighet, service och UnDerHÅll finansering FS4: TiSdag 8 oktober, kl Ett underhåll kopplat till fordonsleveransen eller operatören? Från ett leverantörsperspektiv Fördelarna med att koppla underhållet till fordonsleveransen är fl era. Alstom och Bombardier presenterar exempel där underhållet sköts av fordonsleverantören, och visar vilka effekter det ger för upphandlaren och resenärerna. Föreläsare: Per Öster, Alstom Maria Swedin, Bombardier Transportation FS5: TiSdag 8 oktober, kl Ett underhåll kopplat till fordonsleveransen eller operatören? Från ett upphandlarperspektiv Det fi nns olika varianter av hur underhållet av fordon handlas upp. De två vanligaste varianterna är att antingen handlas underhållet upp av operatören eller av den som köper trafi ken. Jönköpings Länstrafi k har valt den senare varianten och har alltså handlat upp tågtrafi ken av DSB Småland och fordonen tillsammans med underhållet av Bombardier. Här presenteras erfarenheterna av denna modell att upphandla underhåll. Föreläsare: Carl-Johan Sjöberg, Jönköpings Länstrafi k FS6: TiSdag 8 oktober, kl DEPÅN En nyckelfunktion för tillgängligheten, kostnader och kvaliteten i trafiksystemet Depåers placering och utformning har en betydande påverkan på kostnader, tillgänglighet och kvaliteten för trafi ksystemen. Nedan ställs några frågor som man bör tänka på för att optimera depån och dess funktioner. Hur ska nya depåer designas och lokaliseras? Hur ska gamla depåer förnyas med hänsyn till nya behov och krav? Hur ska infrastrukturen fungera inom depån? Hur åstadkommer man konkurrensneutrala depåer och avtalsformer? Hur påverkas depån av nya hållbarhets- och framtidskrav? Föreläsare: Susanne Rosjö, Jernhusen AB Teddy Persson, Jernhusen AB FS7: TiSdag 8 oktober, kl Finansiering av infrastruktur förr och nu Väg- och järnvägssystemen har byggts ut under lång tid. Sedan 1800-talet har olika fi nansierings- och organisationsmodeller använts, i Sverige och utomlands. Det fi nns anledning att lära av historien för att möta framtidens utmaningar. Föreläsare: Björn Hasselgren, KTH Royal Institute of Technology FS8: TiSdag 8 oktober, kl Fulla tåg med tomma händer Tågåkeriet i Bergslagen AB, Tågab, är ett av de första av de nya järnvägsföretagen i Sverige. Företagets vd sedan starten för 20 år sedan, Lars Yngström, berättar om de ekonomiska villkoren för en mindre aktör i en kapitalintensiv bransch. Hur det har gått att dra igång med i princip två tomma händer? Hur företaget har skaffat bättre begagnade lok, till exempel gammeldanskar? Hur företaget har överlevt två svåra vintrar och hur det går att köra persontrafi k utan bidrag genom hjärtat av Bergslagen? Föreläsare: Lars Yngström, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Tågab Den danske model Den danske model: Staten låner og tilbagebetaler gennem en brugerfi nansieret Femern Bælt, hvilket også er sket med Storebælt og Øresund. Både Øresund og Storebælt kører i dag med overskud. Det nyeste skud på stammen er Togfonden DK, som skal bruge 27,5 milliarder kroner på blandt andet hurtigere og mere miljørigtige elektrifi cerede tog fra en nyoprettet oliefond (øget beskatning af virksomheder, der udvinder olie i Danmark). Med fonden vil regeringen bringe rejsetiden i tog mellem København og Odense, Odense og Aarhus samt Aarhus og Aalborg ned på én time pr. strækning. Samtidig vil alle hovedstrækninger i Danmark blive elektrifi ceret, så hurtigt det er praktisk muligt. Baggrunden for fi nansieringen af megaprojekterne Signalprogrammet, Femern Bælt og det kommende Letbaneprojekt samt fordele og ulemper vil også blive beskrevet. Föreläsare: Alex Landex, Danmarks Tekniske Universitet, DTU Transport FS9: TiSdag 8 oktober, kl Hur finansierar vi bäst ett infrastrukturprojekt? En effektiv riskanalys och en optimal risk- och vinstfördelning mellan huvudman/beställare, operatör, leverantör och fi nansiär är av stor betydelse för att placera riskerna hos den part som effektivast kan hantera dem. DNB Bank presenterar och diskuterar olika modeller för fi nansiering och riskfördelning mellan de olika parterna i ett projekt och trenderna på marknaden just nu. Föreläsare: Mattias Wikholm, DNB Bank ASA Per Andersson, DNB Bank ASA FACKSEMINARIER TiSdag 8 oktober 15

16 UppHanDlIng, avtalsformer och affärsutveckling InfÖranDe av ertms I norden FACKSEMINARIER TiSdag 8 oktober FS10: TiSdag 8 oktober, kl Innovativa kvalitetsupphandlingar teori och praktik Det har under många år i debatten om offentlig upphandling talats om vikten av att skapa incitament för leverantörer att tillhandahålla god kvalitet och komma med innovativa lösningar av olika slag. Det har skrivits böcker och talats om incitamentsavtal, funktionsupphandlingar, OPS med mera. Samtidigt kan man konstatera att många offentliga upphandlingar fortfarande karaktäriseras av lägsta-prisupphandlingar till fast pris där drivkrafterna för att tillhandahålla hög kvalitet och innovativa lösningar är högst begränsat. Frågan hur man uthålligt upphandlar kvalitet till rimliga kostnader var en av huvudfrågorna i Upphandlingsutredningens slutbetänkande. Under seminariet berättar Magnus Arnek, utredningens samhällsekonomiska expert, om de viktigaste insikterna och vilka steg som kan tas för att förbättra den offentliga upphandlingen vad gäller kvalitet, effektivitet och innovationer. Föreläsare: Magnus Arnek, Upphandlingsutredningen FS11: TiSdag 8 oktober, kl Hur kan vi utveckla kvaliteten i upphandling? Västtrafi ks strategi att gå från traditionella beställar- och leverantörsroller till partnerskap för verksamhetsutveckling. Ett av Västtrafi ks övergripande mål är att få fl er och nöjdare kunder och en viktig spelare för att uppnå målet är våra trafi kföretag. Västtrafi k ser trafi kföretagen som samarbetspartners som vi samverkar med för att utveckla den gemensamma affären. Ett led i detta arbete är att vid genomförande av nya upphandlingar införa en kvalitetsutvärdering som syftar till att utse bästa Partner. Västtrafi ks modell för kvalitetsutvärdering baseras på SIQs (Svenska Institutet för kvalitetsutveckling) modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. Modellen ger både Västtrafi k och trafi kföretagen goda förutsättningar för partnerskap för samverkan och ett redskap för utveckling av avtalet och verksamheten, genom goda affärsrelationer och avtalsformer som driver mot målen och ett effektivt resursutnyttjande. Föreläsare: Ann Strandberg, Västtrafi k FS12: TiSdag 8 oktober, kl Principer för effektivare upphandling och leverans av fordon Upphandling och leverans av fordon är en omfattande och detaljrik process med många intressenter. Vad kan göras för att processen ska fungera effektivare och med ännu bättre slutresultat? Finns det generella framgångsfaktorer som beställare och leverantörer borde tillämpa i större grad? Dessa frågor har diskuterats på principnivå vid ett antal workshops med beställare och leverantörer. En kort redovisning ges av slutsatserna. Föreläsare: Magnus Davidsson, SWEDTRAIN Fordonsupphandling med fokus på låga kostnader för de resande Vid förnyelse av trafi ksystem är investeringen bara en liten del av totalkostnaden. Detta blir extra tydligt i samband med upphandling av en ny fordonsfl otta där enskilda beslut kan få avgörande påverkan på de framtida kostnaderna för drift och underhåll och därigenom även på kostnaderna för trafi ken för lång tid framåt. Föredraget presenterar erfarenheter om hur man bör gå till väga i samband med både upphandling och projektgenomförande för att maximera sin framtida trafi ktillgänglighet samtidigt som livslängdskostnaderna minimeras. Föreläsare: Pär Sandin, Systecon AB Moderator: Per Olof Lingwall, styrelseledamot i Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete, NJS FS13: TiSdag 8 oktober, kl Hur ser europaperspektivet ut på införandet av ERTMS? I seminariet ges en bild från det pågående arbetet med att skapa korridorer i Europa för ökad rörlighet och stärkt konkurrenskraft, där införandet av ERTMS är en pusselbit. Föreläsare: Roberto Bauducco, Trafi kverket What are the plans for the introduction in Denmark? This session will give a presentation of the roll-out plans for the Danish signalling programme and account for the choice of suppliers. Furthermore it will give a status of the programme including the audited budget estimate, which was 4,8 mia. lower than the original estimate. Lecturer: Morten Søndergaard, Banedanmark FS14: TiSdag 8 oktober, kl Hur ser införandeplanerna i Norge respektive Sverige ut? Projektansvariga från respektive land ger en nulägesbild. Föreläsare: Sverre Kjenne, Jernbaneverket Anders Strandberg, Trafi kverket FS15: TiSdag 8 oktober, kl Hur påverkas operatörerna av ERTMS på kort och lång sikt? Företrädare för tre järnvägsföretag ger en nulägesbild. Föreläsare: Ole Kjörrefjord, Hector Rail Lars-Åke Kjellsson, Green Cargo Justus Stern, SJ AB Paneldebatt Kort diskussion mellan dagens debattörer. 16

17 godsstrategi 1 Moderator: Jan Bergstrand, Trafi kverket FS16: TiSdag 8 oktober, kl Goods corridors in EU In the EU currently nine international Rail Freight Corridors are under establishment, of which six will become operational by November this year. These corridors form the rail backbone of the Trans-European Transport Network (TEN-T) and are complemented by the Green Corridors. Focus will be on the general conceptual approach and framework, the areas of activities, the fi nance and the benefi ts for the users of the corridors. Lecturer: Gerhard Troche, European Commission Godskorridorer ur svenskt perspektiv Nuvarande statusläge och kommande utmaningar. Föreläsare: Roberto Bauducco, Trafi kverket FS17: TiSdag 8 oktober, kl Infrastrukturkorridoren Sverige Danmark Kontinenten Nuvarande statusläge och kommande utmaningar. Föreläsare: Roberto Bauducco, Trafi kverket Infrastruktur og dens betydning for vækst og mobilitet i samfundet Skandinaviens geografi ske placering i periferien af EU betinger et højt politisk og økonomisk fokus på fortsatte investeringer i infrastrukturen på tværs af alle transportformer. Jeg vil også betone vigtigheden af transportkorridorerne fra Skandinavien og til kontinentet. I december 2012 blev sårbarheden i transportkorridoren mærkbar, da 7 km jernbanespor i det sydlige Jylland blev ødelagt. Ulykken betød meget vanskelige forhold for den vitale togtransport mellem Sverige og kontinentet. Det er nødvendigt at sikre robustheden i transportkorridoren og det kræver blandt andet investeringer i dobbeltspor. Konsekvenserne af ulykken kunne direkte afl æses i svensk samhandel. Trans- portkorridorer er væsentlige for den internationale grænseoverskridende trafi k og dermed også grundlaget for en fortsat økonomisk vækst. Föreläsare: Michael Svane, Dansk Industri Transport Näringslivets syn på godsstrategi Öresundsbron har fått Malmö-Köpenhamnsregionen att växa och bli mer integrerad. Men för godstransporter är Danmark fortfarande en sårbar fl askhals som med rätt insatser erbjuder fantastiska möjligheter. Per Bondemark kommer att berätta om möjligheterna med internationell samverkan i infrastrukturfrågor. Föreläsare: Per Bondemark, SSAB EMEA och Näringslivets Transportråd FS18: TiSdag 8 oktober, kl EU:s svaveldirektiv och effekter för rederinäringen Riksdagen har framfört till regeringen att det är viktigt att de nya kraven på svavel i fartygsbränsle införs på ett sätt som blir så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfartsnäringen och exportföretagen. I det betänkande som utarbetats av Trafi k- utskottet konstaterades att olika regler i olika delar av EU och världen inte bidrar till en jämbördig konkurrens för svenska rederier och svensk exportindustri. Svavelfrågan är högaktuell. De nya svavelreglerna träder i kraft Stena Line Hand-i-hand med miljökraven Stora transportvolymer för Stena Line omfattas av svaveldirektivet med kraftigt reducerade svavelmissioner för SECA-områdena Öster- och Nordsjön. Christer Kjellberg, affärsutveckare för Stena Line, presenterar några strategier för att affärsmässigt möta de nya kraven gå hand-i-hand med dem snarare än att presentera en analys av hur det drabbar Stena Line. Föreläsare: Christer Kjellberg, Stena Line Näringslivets syn på svaveldirektivet Föreläsare: Per Bondemark, SSAB EMEA och Näringslivets Transportråd Diskussion med de medverkande FACKSEMINARIER TiSdag 8 oktober 17

18 godsstrategi 2 ekonomiska, JUrIDIsKa och tekniska förutsättningar för ertms FACKSEMINARIER onsdag 9 oktober Moderator: Jan Bergstrand, Trafi kverket FS19: onsdag 9 oktober, kl Hur väl stämmer myndigheternas kalkyler med industrins verklighet? Enligt industrin undervärderar samhällsekonomiska kalkyler för godstransporter nyttan för näringslivet med tidsvinster och tillförlitlighet. När det avsätts resurser för investeringar i infrastruktur riskerar dessa att inte hamna i de för samhället värdefullaste projekten. Inge Vierth presenterar promemorian Godstransporter och samhällsekonomiska kalkyler som VTI har tagit fram på uppdrag av Näringslivets Transportråd och Skogsindustrierna. Skogsindustriernas transportdirektör Karolina Boholm kommenterar promemorian och berättar om värdet av väl fungerande godstransporter. Föreläsare: Inge Vierth, VTI Karolina Boholm, Skogsindustrierna FS20: onsdag 9 oktober, kl Effektiv logistik nyckeln till en framgångsrik tillväxt LKAB skall öka sin produktion med 35 procent till För att klara av den expansionen fi nns pågående och beslutade investeringar för cirka 30 miljarder kronor. Ett led i detta är att skapa en logistik i världsklass. Föreläsare: Anders Björnström, LKAB Malmtrafi k AB FS21: onsdag 9 oktober, kl Den framtida malmtrafiken från Bergslagen planer, förutsättningar och transportbehov Nordic Iron Ore AB är ett gruvutvecklingsbolag med målsättning att återuppta och utveckla järnmalmsproduktionen i Ludvika Gruvor i Blötberget och Håksberg. Bolaget avser även att utöka bolagets mineraltillgångar och uppgradera dessa till malmreserver, genom prospektering och andra undersökningar av det anslutande Väsmanfältet. Produktionsstart är planerad till slutet av 2014 med fullskalig produktion från Fullt utbyggd produktion om cirka 4 miljioner ton beräknas till slutet av Föreläsare: Christer Lindqvist, Nordic Iron Ore AB Moderator: Per Olof Lingwall, styrelseledamot i Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete, NJS FS22: onsdag 9 oktober, kl Transportstyrelsens införande av ERTMS Hur arbetar Transportstyrelsen i Sverige för att säkerställa ett smidigt införande av ERTMS? Föreläsare: Annelie Jämte, Transportstyrelsen i Sverige Caroline Kinneryd, Transportstyrelsen i Sverige Förutsättningar för operatörer i form av finansiering och tillgång till fungerande teknik Hur ser förutsättningarna ut för fi nansiering av ombordutrustningar och hur bidrar Trafi kverket till att det fi nns ERTMS ombordutrustning att tillgå på den svenska och nordiska marknaden? Föreläsare: Anders Malmberg, Trafi kverket FS23: onsdag 9 oktober, kl Effekter för näringslivet och operatören Hur ska järnvägen och mobiloperatörerna tillsammans lösa problemen med störningar mellan GSM för järnväg (GSM-R) och de nya mobila bredbandsteknologierna? Föreläsare: Jonas Lindh, Trafi kverket Håkan Tillander, Telenor Sverige AB FS24: onsdag 9 oktober, kl Hur påverkas trafiken över Öresund? En av grundtankarna med ERTMS är att underlätta gränsöverskridande trafi k genom att införa ett gemensamt system för automatisk tågskydd i hela Europa. Vi har idag en omfattande trafi k mellan Sverige och Danmark över Öresundsförbindelsen. Lok och motorvagnar som kör över Öresund är utrustade med både svenskt och danskt ATC samt en specialutvecklad omkopplingsfunktion som möjliggör omkoppling i farten mellan systemen. Seminariet kommer att beskriva hur vi inför ERTMS på Öresundsförbindelsen och hur detta påverkar fordonen. Föreläsare: Patrick Fröding, AB Transitio Michael Fransson, Trafi kverket Kort diskussion med dagens debattörer 18

19 InnoVatIoner forskning framtidens InfrastrUKtUr FS25: onsdag 9 oktober, kl Forum för innovation inom transportsektorn Föreläsare: Urban Karlström, VINNOVA Trafikverkets forskningsstrategi Trafi kverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem. För att lyckas med detta behövs ny kunskap och nya lösningar som möter de samhälleliga och tekniska utmaningar vi står inför. Anders berättar hur Trafi k- verket styr sitt forsknings- och innovationsarbete och hur man samverkar med industri, akademi och andra myndigheter för att bidra till morgondagens transportsystem. Föreläsare: Anders Berndtsson, Trafi kverket FS26: onsdag 9 oktober, kl Ekostaden Hur kan vi planera staden för att fler ska resa miljövänligt? Planering av bebyggelsen i staden kan inspirera till ett mer miljövänligt resande. I ekostaden tas ett helhetsgrepp om alla delar i stadsplaneringen, där transporterna är en viktig hörnsten, som måste samverka för att skapa ett hållbart samhälle. Hur kan Sverige lära av andra internationella Eko-stadexempel? Både internationella och svenska exempel på integrerad bebyggelse- och transportplanering kommer att presenteras, bland annat exempel från en ekostad i Kina. Föreläsare: Ulf Ranhagen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH/Sweco FS27: onsdag 9 oktober, kl Miljövänliga tekniker baserat på erfarenheter från Gröna Tåget Järnvägstrafi ken i sin helhet utifrån ett energiförbrukningsperspektiv (ekostäder, smarta städer där infrastruktur och energisystem kopplas samman). En för järnvägsbranschen mycket väsentlig fråga är hur framtidens tåg ska utformas för att på bästa sätt möta användare och samhällets krav. De frågorna är vad projektet Gröna Tåget arbetat med och här presenteras vad man kommit fram till. Föreläsare: Tohmmy Bustad, Trafi kverket Sebastian Stichel, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH FS28: onsdag 9 oktober, kl Näringslivet, transporterna och infrastrukturen Den nya tolvåriga nationella planen för lägger grunden för Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd. Per Bondemark kommer att beskriva vikten av investeringar och underhåll av att infrastrukturen sker systematiskt, långsiktigt och fl erårigt. Målande och lättsamma beskrivningar av ett svårt ämne utlovas! Seminariet är en fördjupning av tisdagens nyckelseminarium med fokus på det nordiska näringslivets krav på framtidens transporter för tillväxt och konkurrenskraft. Föreläsare: Per Bondemark, SSAB EMEA och Näringslivets Transportråd Moderator: Anders Karlsson, TRAFIKFORUM/Logistik idag Infrastruktur og dens betydning for vækst og mobilitet i samfundet Skandinaviens geografi ske placering i periferien af EU betinger et højt politisk og økonomisk fokus på fortsatte investeringer i infrastrukturen på tværs af alle transportformer. Jeg vil også betone vigtigheden af transportkorridorerne fra Skandinavien og til kontinentet. Bæredygtighed og grøn omstilling i transportsektoren nødvendiggør også et fokus på, hvordan vi bliver bedre til at udnytte den eksisterende kapacitet i den trafi kale infrastruktur. Mit udgangspunkt vil være det globale logistics performance index, hvor DK er gledet ned på 13. pladsen trods massive investeringer i infrastrukturen. Vi har gennem de senere år besluttet og planlagt investeringer i infrastrukturen på mere end 200 mia. danske kroner. Föreläsare: Michael Svane, Dansk Industri Transport FACKSEMINARIER onsdag 9 oktober 19

20 tunnlar och broar FACKSEMINARIER onsdag 9 oktober Fremtidens infrastruktur for vareforsyning sett fra næringslivets syn Seminariet vil tegne et bilde om hvordan vareforsyningen kan utvikles ved hjelp av tog, skip og biltransport hvor målet er å oppnå en mer bærekraftig transportmiddelfordeling i/til/ fra Norge. Det betyr at forbindelsene ut fra Norge gjennom Sverige og Danmark også vil berøres. Föreläsare: Erling Saether, Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) FS29: onsdag 9 oktober, kl Infrastrukturprojekt i Sverige Ostlänken, ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg. En del av den framtida Götalandsbanan. Föreläsare: Ali Sadeghi, Trafi kverket Infrastrukturprosjekt i Norge InterCity i fylkene Østfold, vestfold, Akerhus, Oslo, Hedmark og Oppland er i stort satsingsområde for Norge. Alle linjer skal bygges ut for 200/250 km/t med fl ere nye stasjoner, også i fjell. Jernbaneverket ønsker å gjøre dette på år. Arbeidet er i gang og mye foregår i fl ere fylker, blant annet i Vestfold og Telemark. Vi får høre mer om arbeidet i den vestlige korridoren. Föreläsare: Stine Ilebrekke Undrum, Jernbaneverket FS30: onsdag 9 oktober, kl Elektrificeringsprogrammet i Danmark Danmark har efter en pause på 18 år genoptaget elektrifi ceringen og med 4 besluttede strækninger er elektrifi ceringen nu samlet i et program. Beslutningen er vigtig for Danmark men også en vigtig brik i et Nordiskt perspektiv. Ved at samle elektrifi ceringen i et program får Banedanmark mulighed for at nytænke systemer og metoder. Samt høste store fordele ved et samlet udbud og en industrialiseret udruldning. Föreläsare: Søren Thorpstrup Laursen, Banedanmark Fremtidige infrastruktur i Danmark Banedanmark er i gang med en række projekter som tilsammen skal øge kapaciteten på det danske banenet og give mulighed for hurtigere passagertog mellem de største byer. Blandt projekterne er opgradering af banen mellem Ringsted og den kommende faste forbindelse over Femern Bælt. Projektet bidrager til væsentligt kortere rejsetider for såvel godssom passagertog. Ved projekter af denne type anvender Banedanmark totalentrepriser og kontraktforhandlinger som instrumenter til innovative og billigere løsninger. Föreläsare: Klaus S. Jørgensen, Banedanmark FS31: onsdag 9 oktober, kl Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken Bygg med större säkerhet, på kortare tid och till lägre kostnad. Rätt projekteringsprocess i ett livscykelperspektiv gör det möjligt! BIM är en projekteringsprocess som ger oss ett verktyg att inom projektering effektivt arbeta med säkerhet, riskidentifi e- ring, kvalitet, tid och kostnad i bygg- och anläggningsprojekt. Vi kommer att beskriva hur Trafi kverket arbetar med BIM i de större infrastrukturprojekten och hur arbetet med mångdisciplinära modeller som central informationsbärare bedrivs. Nyttan med BIM i projekt blir allt mer tydlig och kraven på BIM från Trafi kverket innebär att vi står i och inför en stor förändring i anläggningsbranschen. Vilka utmaningar och möjligheter kommer detta att innebära för dig och din organisation? Föreläsare: Leif Malm, Trafi kverket Daniel Ahnsjö, Sweco Infrastructure AB FS32: onsdag 9 oktober, kl Komplicerede bro og tunnel projekt Storebælt er en kompliceret bro-/tunnel forbindelse i Danmark og har stor betydning for udviklingen af trafi kken mellem de danske landsdele. Der arbejdes med forberedelse til at Storebæltsforbindelsen kan modtage den kommende trafi kvækst i Danmark med ny timemodel Købehavn Odense på 1 time, hvilket resultere i opgradering af hastigheden til 200 km/t. Opgradering af hastigheden i forhold til Interoperabilitet, TSI er og CSM er en udfordring. Föreläsare: Kristian Madsen, Sund & Bælt 20