FÖRSKOLAN STORMHATTEN. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap
|
|
- Maria Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSKOLAN STORMHATTEN en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap
2 Ur: Läroplan för förskolan reviderad 2010 Kap.2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.
3 Vinnare av Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2009 Domarjuryns motiveringen löd: Förskolans värdegrundsarbete, brukarfokus och kvalitetsarbete är i världsklass. Barnen är de främsta brukarna och anses också vara en viktig resurs som med sin nyfikenhet och upptäckarlust ger riktning åt den pedagogiska verksamheten. Ett stort arbete genomförs för att föräldrarna både ska vara och känna sig delaktiga i verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet är väl dokumenterat och har ett tydligt fokus på arbetsprocesserna och de resultat de genererar i verksamheten. Chef och medarbetare förmedlar ett stort engagemang, en gemensam barn- och kunskapssyn, stor pedagogisk kunskap och stort intresse för sitt uppdrag och sina brukare. Den pedagogiska miljön är strukturerad, tydlig och utmanande. Arbetsklimatet kännetecknas av öppenhet, delaktighet, respekt och ansvar. Förskolan genomsyras av en pedagogik och ett förhållningssätt till brukarna som gör dem till mycket goda förebilder i staden och värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola 2009.
4 Stockholms kvalitetspris 2009 Syftet med europeisk kvalitetsutmärkelse i språk är att bidra till utveckling och nytänkande i samband med språkinlärning. De belönade projekten ska kunna tjäna som goda exempel och som inspiration. I Sverige är det Skolverket som ansvarar för utmärkelsen. Till sin hjälp har de en jury, bestående av bland annat representanter från UHÄ och lärarfacken och Sveriges kommuner och Landsting. Dessutom ingår alltid en medlem från ett annat EU-lands jury. De utser bidrag som är inspirerande, motivationsskapande och kreativa. Juryns motivation: Genom olika kompetensinsatser och sitt systematiska kvalitetsarbete har personalen lyft sitt arbete med pedagogisk dokumentation vilket har lett till att personalen fått en samsyn, säkerhet och trygghet i sitt sätt att arbete med barnen. I sitt arbete utgår man från deras nyfikenhet och intressen och skapar temaarbeten. Personalen handleder och stöttar eleverna genom det dialogiska klassrummet där läraren ger eleverna stöd i att fördjupa och vidareutveckla sitt språk och tänkande genom följdfrågor och driver på så sätt målmedvetet arbetet framåt.
5 Språkutvecklingsarbetet Projekterande Sagotering Modersmålsorganisation
6 CENTRALA TENSTAS FÖRSKOLOR SAMMANSTÄLLNINGSVERKTYG FÖR PEDAGOGISKA ÅRET AVDELNING: FLYTTFÅGLARNA HÖSTTERMINEN 2011
7 Våra värden Förskolan ska vara en plats där demokratiska värden grundläggs hos varje barn. Barn är kompetenta. Olikheter är en tillgång. Alla barn ska känna trygghet. Alla barn och vuxna (såväl pedagoger som föräldrar) har lika värde och ska känna sig respekterade och lyssnade på. Alla barn, föräldrar och pedagoger ska ges möjlighet till delaktighet i verksamheten. Finns det speciellt viktiga delar i dessa värden just för vår barngrupp detta år? Hur ska vi arbeta för att våra värden ska genomsyra allt det vi gör? Hur kan vi bli påminda om detta i alla våra vardagliga möten med barnen? Vårt mål är att använda det övergipande temat i många olika arbetsformer (matematik, bygg och konstruktion, naturvetenskap, reflektioner etc) som ett verktyg att nå barnens språk. Alla barn skall känna sig trygga i förskolan så att de vågar använda språket ge uttryck för sina tankar, reflektioner, åsikter, teorier, känslor etc. Vi vill hitta former i verksamheten för att göra barn och föräldrar delaktiga i projektarbetet redan i ett tidigt stadium. Vår tanke är att redan i början av projektet synliggöra skeendet för barn och föräldrar.
8 Förskolans övergripande tema Barns relation till platser - Broar : Gemensamt undersökningsområde: Barns relation till platser - Broar Formulera pedagogernas fokusfråga: Hur använder och utvecklar barnen sitt talspråk i undersökandet av broar?
9 Vad tänker vi om vårt valda fokus/tema? Övergripande tankar innan projekten startar Vad tänker vi pedagoger om vårt valda fokus? Vilket syfte har vi? - Att stimulera barnens språk och språkanvändning. Språket är både vad som sägs och hur det används som ett uttrycksmedel. Vad kan komma att bli en utmaning/ utvecklingsmöjlighet för barnen? - Stärka språksvaga barn. Vidga språkets användningsområden. Utmana de språkstarka barnen. Vilka problem kan vara aktuella för barnen att utforska? (koppling till den proximala utvecklingszonen) - Nya ord och begrepp. Nya språkliga användningsområden, t ex reflektion, teori-skapande, formulera och besvara frågor. Prata/lyssna. Vilka dilemman / problem kan barnen komma att stöta på i sitt utforskande? - Svårigheter att våga prata, att lyssna, att sätta ord på tankar och teorier etc. Utifrån språkutveckling genrepedagogik; Vilka ord/begrepp kan komma att bli aktuella i det kommande projektet? Hur kan barnen komma att förstå dem? - Bro, stor/liten/lång/kort/hög/låg, hav/sjö/å/flod/bäck, konstruktioner, användningsområden. Genom undersökande, konkretisering Vad behöver vi pedagoger skaffa oss mer kunskap om? - Hur möter vi barn som befinner sig i olika platser i sin språkanvändning.
10 REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 41 Grupp: Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning Utmaning till barnen Hur gjorde barnen? Vad gjorde barnen? Reflektioner/ Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/ synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor? Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanens reviderade målområden Utifrån våra observationer vid besöket vid spiralbron i Hjulsta vill vi ta fasta på ett barns fråga Vad är cement? Flera barn visade nyfikenhet för frågan. Vi tänker att den kan skapa förutsättningar för barnen att få tillgång till nya begrepp om material. Vi vill även välja den platsen utifrån att det verkar en plats med många möjligheter till utforskande. Uppgiften att rita av bron vill vi använda för att barnen ska få möjlighet att jämföra sina teckningar som de gjorde ur minnet. Kommer det att bli någon skillnad? Rita av spiralbron på plats med blyertspenna och vitt papper i olika grupper. N+J Barnen känner på räcket, de tittade på allt, tittade på lamporna. Man kan gå här, det finns lampor här. Inga bilar här Alla ritade av bron. Ca 11 st Ev en grupp med fem barn. Ritade av bron, diskuterade form. Barnen pratade om Bockarna Bruse och trollet. El med fem barn. Sprang på bron och undersökte den med sina kroppar. Uppåt/neråt, snabbt/långsamt, svårt/lätt. Ev blandade grupp två och tre. Vägen till bron. Samtal och karta. Hur säger vi till barnen för att de ska komma vidare när de upplever att de inte kan? Hur stöttar vi barnen i det? Barnen behöver stöd av oss pedagoger för att se. Har ni sett..? Hur blir det då..? Hur hjälper vi barnen att få syn på varandras strategier? Hur stöttar vi barnen att hjälpa varandra? Barns estetiska läroprocesser. Skapande som en egen sak i stället för som en del i allt lärande. Ett lärande om och via materialet. Hur organiserar vi innemiljön? Hur ska projektet genomsyra miljön? N går vidare att skapa vår bro i lera. Detaljer, räcke, lampor osv. Hur gör barnen när de är vid spiralbron? Observationerna ligger till grund för innemiljön. Hitta en form att mötas väggruppen och konstruktionsgruppen, springgruppen. Vilka vill springa? Vilka vill jobba med kartan? Vilka vill bygga?
11 PROJEKTET FÅGELÄGG, FÅGELBAJS, KAN SVANAR FLYGA? 2009/2011 BARN FÖDDA -05
12 Utflykt till Lötsjön Vi åkte till Lötsjön för att se vad barnen hade för tankar om fåglar. Sargon: Kan svanar flyga? Han inväntar inget svar, utan svarar själv direkt. Nej, dom är för tunga. Gizem: Titta, den är smutsig på nacken. Den måste ha ramlat på ryggen.
13 Diskussion med barnen efter utflykten Barnen delades upp i olika diskussionsgrupper, om 4-5 barn. Hur kommer det sig att inte alla fåglar kan flyga trots att de har vingar? Vilka fåglar tror ni flyger? Varför flyger dom? Vilka fåglar flyger inte tror ni? Varför flyger inte dom?
14 Barnens diskussion Serdar: Dom gör så här snabbt, dom flyger. (Han visar med hela kroppen.) Serdar: En svart och en vit fågel flyger, dom kan, dom har lång svans. Dessi: Svanar kan flyga fort. Men dom har jätteliten svans. Adam: Svanar kan inte flyga, dom har stor näsa. Serdar: Dom kan inte flyga. Sahra: Dom kan flyga högre. Serdar: Jag såg på tv, dom flög inte. Dom har inte bra vingar, dom sitter inte fast. Dom sitter bara lite fast. Suber: Dom flyger bara snabbt. Sahra: Dom stora fåglarna får inte flyga för deras pappor.
15 Hur undersöker vi det? Pedagogernas tankar: Hur ska vi tillsammans med barnen undersöka om svanar flyger eller inte? Barnen delades in i smågrupper, vi ställde frågan till barnen: Hur ska vi ta reda på om svanar kan flyga eller inte? Barnen förstod inte frågan först, pedagogerna valde att arbeta med själva frågan ett tag för att sedan kunna gå vidare.
16 Hur gör fåglar när de ska flyga? Barnen föreslår att de ska gå till Hjulstasjön för att undersöka hur fåglar gör när de börjar flyga. Vilka vill följa med? En pedagog och 3 barn går iväg. Gizem: Först hoppar fåglarna och sen flyger dom. Serdar: Dom springer och sen flyger dom.
17 REFLEKTIONSPROTOKOLL Grupp: Helgrupp Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning Uppgift till barnen Vad/hur gjorde barnen Reflektioner/ Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/ synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor? Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanen Diskussionsform där vi vill samtala kring huvudfrågan: vad är skelett? Hur ser det ut? Har vi människor skelett? Har fåglar skelett? Vad har barnen för hypoteser kring anatomi? Vi tänker att vi har diskussionen i helgrupp. VAD ÄR SKELETT? Fatima: De är ben. Ikram: Finns i hela kroppen. Sahra: Finns i halsen. Adam: Är ben. Ayan: Finns i kroppen, benen. Kerar: Skelettet över allt i ben. Fåglarna flyger med benen i skelettet. Abdulwahab: Skelett är inte rädd för spöken. Tugce: Fåglar har skelett, kan gå ner (på marken) och flyga högt. Markus: Fåglar har skelett, kan flyga, hela kroppen. Samia: Dom har ont i magen. Finns blod i kroppen. Gizem: Jag har sett skelett när vi hade Halloween. Ikram: Finns inne i hela kroppen. De flesta tror att fåglar har skelett. Tre barn sa att fåglar inte hade de. Vad behöver barnen kunna för ord/begrepp för att fortsätta? Barnen behöver fler beskrivande ord. Fler ord som kan beskriva ett skelett. Adjektiv. Ex; avlång, långsmal, klotformad, ihåligt, Vad finns de för aktiviteter som kräver att man kan beskriva något? EX. Fruktstunderna beskriv frukterna. Gå till matsalen beskriv vilka barn som ska stå först. Vad är barnens hypoteser? Hur ser ett skelett ut? Gör en skiss över det. Syfte: Hur tänker barnen kring skelett? Barnen får göra en skiss över sin hypotes över ett skelett. Arbeta med olika material vid skapande av deras hypotes av skelett. Ska vi ha en vernissage under våren? Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Sid.8 Lpfö
18 Diskussion om skelett VILKEN FÄRG ÄR SKELETTET? Ruqaya: Vitt, rakt och olika sätt. Fatima: Skelett är röd. Markus & Sargon: Blå! Kerar: Skelettet är blå. Finns i ben, rund och rak streck, är skelett. Sahra: De är blå. Finns i vingarna. När dom är trötta kan dom vila och sen flyga. Ögonen är blå eller en annan färg i vingarna och ryggen. Ikram: Skelettet är svart och vit, hela kroppen. Ruqaya: Har skelett i vingarna, hela kroppen. Dom har blod, orkar flyga om dom har ätit mat. Roberth: Hela kroppen är skelett. HUR SKA VI TA REDA PÅ VILKEN FÄRG SKELETTET ÄR? Sargon: Om man ser en död fågel kan man se skelett. Ikram: Jag har sett, de va vit. Roberth: Jag vet alla människor och fåglar har vit skelett. Fatima: Skelett är röd för de finns blod. Ruqaya: När jag ser på tv, en fågel är död, då man kan se skelett. Ikram: På tv kan man se. Kerar: Man kan köpa cd, dom pratar om olika djur. Fatima: Man kan titta dvd. Ayan: Fåglar flyga, när man trampar på dom, fågel är död. Då den är vit.
19 REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 5 Grupp: Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning Uppgift till barnen Vad/hur gjorde barnen Reflektioner/ Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/ synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor? Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanen Vi vill fokusera på fåglars utseende, detaljerna. Vi skrev ut A4 bilder på duvor, närbilder, duvan underifrån och en flygande duva. Huvudfråga: Hur orkade Pelle flyga ända till Indien? Kopplade in Pelle för att relatera till något barnen var bekanta med. Samtal kring bilderna på duvor. Alla barnen sitter och tittar på bilderna. Vad barnen sa, se de nästföljande två bilderna. Sammanfattning kring samtalet: Vingarnas betydelse Måste man flaxa för att flyga? Energi Skelett eller inte? Skinn, blod och kött (muskler?) Alla barnen fick säga sina teorier utifrån sina erfarenheter. Barnen samarbetade på de sätt att de kunde diskutera tillsammans. De kunde argumentera för sin sak. Vi hade en utgångspunkt, utifrån frågan fick barnen fler frågor som de samtalade kring. Genus hur ska ALLA barnen bli hörda. Pojkarna blir ofta styrande i projekterande. Hur ska vi göra flickorna mer deltagande? Kanske behöver vi ha en liten projektgrupp med bara flickor. Förstår alla barnen frågorna vi diskutera? Vi kanske behöver koppla in modersmålet. Olika uttrycksformer! Detaljer och målning gemensamt. Genrer ex. berättande om fåglar. Instruera andra barn i någonting. Samla flickorna: Vad har de för tankar kring vingar och skelett? Pröva samma fråga som vi hade i storgrupp. Provar olika grupper som arbetar med olika saker samtidigt. Grupper: Vingar / Flygfärdighet Skelett Fötter Syfte med varje gruppuppgift? - Vingar: Detaljer. Hur ser de ut? Är de olika för olika fåglar? Funktion? Varför har de vingar? - Skelett: Hur är ett skelett uppbyggt? - Fötter: Detaljer. Hur ser de ut? Är fötterna olika på olika fåglar? Funktion? Vad har fåglarna fötterna till? Kan vi låna skelett från Fältskolan?
20 Projekttillfälle med flickorna Hur orkade Pelle flyga ända till Indien? Sahra: Han kan ta ett papper och torka hans huvud. Han är stark. Han har muskel. Dessi: Med fågelskelett och blod. Sen hade han muskler och krafter. Och om man vilar blir man stark och kan flyga. Efter att man har vilat då har man kraft. Ikram: När han vilar och sen han vaknar och sen han kollar om de är mörkt, kollar är det någon hemma. Han går och flyger. Hämtar papper om han blir svettig han kan torka. Om han är törstig, han har dricka. Tugce: Han kan flyga, han kan gå själv. Han kan trycka på en knapp, en röd knapp. Då han kan gå ner till golvet. Knappen är bakom, nere i stolen. Ikram: När Pelle flyger till Indien. Om han hittar en kompis. Han kan säga: har du tid att gå någonstans med mig. Pelle sa: tack så mycket! När han flygde hans kompis kan va på hans rygg. Han hade karta, han säger var han ska flyga. Ayan: Han tränade. Han orkade flyga lite först. Sen han tränade igen. Han flyger runt hela tiden. Med fingrarna! Vingarna! Fjädrarna på vingarna gör att han kan flyga.
21 Reflektionsfrågor Vad fick er att välja denna uppgift? På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften? Vilka strategier använde barnen? Vad tyckte ni var intressant/ vad gjorde er nyfikna på i det barnen gjorde, uttryckte, sa eller tänkte? Varför? Hur förhöll du som pedagog dig i förhållande till barns aktiviteter (frågor/undersökande)? Hur kan vi utmana barnen i det som de tyckte var mest intressant och/eller i det som barnen problematiserade? Vilket problem verkar barnen utforska? Med vilka frågor, vilket material, vilka uppgifter?
22 Frågeställningar till stöd för arbetet med Observation/REFLEKTIONSPROTOKOLL Våra tankar/ Bakgrund Utmaning till barnen Hur gjorde barnen? Vad gjorde barnen? Reflektioner Hur går vi vidare Koppling till Läroplanens reviderade målområden Vad har ni valt som fokus för tillfället? Varför det? Vad fick er att välja att observera denna uppgift/utmaning? Vad var ni nyfikna på? Vad bestämde vi sist att försöka se/förstå med hjälp av dokumentationen? Vad synliggör vår dokumentation om barns lärande och intressen? Hur ska ni förbereda/ hur förbereddes uppgiften? Hur många barn? Vilka barn? Vilket material? Den sammanfattande bilen av vad barnen gjorde. Vilka / vad var den bärande idén? Vad intresserade barnen? På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften? Vilka strategier använder de? Hade valet av barn betydelse? Var miljön ett stöd? Vad var det som var intressant i det barnen gjorde, uttryckte, sa eller tänkte? Varför? Vad är det barnen utforskar? Hur blev olikheterna en tillgång? (hissade / eller dissade de deras olika strategier) Vad har ni som pedagoger lärt er? Vilka nya tankar har väckts? Hur ska ni förbereda till nästa gång? Vad är det barnen utforskar? Vad / hur ska det utmanats? Med Vilka produktiva frågor/utmaningar går vi vidare?
23 REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 2 Grupp: Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning Utmaning till barnen Hur gjorde barnen? Vad gjorde barnen? Reflektioner/ Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/ synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor? Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanens reviderade målområden
Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap
Förskolan Stormhatten en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap Förskolan Stormhatten Den äldsta förskolan i Tensta (byggd 1969). 5 åldersindelade avdelningar. 14-20 barn per avdelning 3 pedagoger
Halden Susanne Benckert Språkforskningsinstitutet/Rinkeby- Kista
Halden 16.4-20.4 Susanne Benckert Språkforskningsinstitutet/Rinkeby- Kista Scaffolding och genrepedagogik i förskolan. Hur kan vi stödja barnens språkutveckling från det konkreta och enkla mot det mer
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Kommunikation genom fåglar
1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo
Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en
Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Lyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Systematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,
Äppelvikens förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Äppelvikens förskolor Ing re ss Äppelvikens kommunala förskoleenhet med fem förskolor, ligger i stadsdelen Bromma, med geografiskt relativt litet avstånd mellan
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision
Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Varför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen
Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3
Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran
Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Handlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Verksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan. Anette de Ron och Lena Thelander
Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan Anette de Ron och Lena Thelander Från mätning till algebra Väga lika en stor vit böna tre små bruna bönor a = 3b Vad är pedagogisk dokumentation? Att
VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013
Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet I samverkan med vårdnadshavare Höstterminen 2013 Trygghet, normer och värden: Vad kan vi pedagoger göra för att (namn) ska kunna känna sig mer trygg på Stegatorp
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Handlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och
Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola
Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan