Prao. Malmö högskola. Examensarbete 15 högskolepoäng. Praktisk arbetslivsorientering - vad är det bra för? Sara Glaad

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 15 högskolepoäng Prao Praktisk arbetslivsorientering - vad är det bra för? Work life Experience what is it good for? Sara Glaad Studie och yrkesvägledarexamen 180 hp Slutseminarium Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Leif Andergren

2 Sammanfattning Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det verkliga livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats. Flera elever säger att deras praoperioder har gett dem redskapen för att välja rätt gymnasieprogram. För en del elever är praoperioderna svåra. Vissa har haft problem med att skaffa en plats, andra har helt enkelt inte trivts på sin praoplats. Sammanfattningsvis kan sägas att den bild av prao i den aktuella kommunen som målats upp av såväl elever som tjänstemän är positiv, med några få undantag. Värt att nämnas är att de elever som upplevt sin prao som tråkig eller jobbig ändå uppger att prao har givit dem något. Kommunen arbetar även med att sprida kunskap bland Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (2009). Nyckelord: Grundskola, Prao (praktisk arbetslivsorientering), studie- och yrkesvägledning, styrdokument. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Forskningsfrågor 6 2. Disposition 7 3. Litteratur Bakgrund Tidigare forskning Styrdokument Teori Social inlärningsteori, Albert Bandura Learning by doing, John Dewey Assimilation/Ackommodation, Jean Piaget Samtalsmodell i tre steg, Gerard Egan Social Learning Theory & Planned Happenstance, John D. Krumboltz Metod Kvantitativ metod Tillvägagångssätt Kvalitativ metod Tillvägagångssätt Etik Resultat Enkätundersökning Är prao en viktig del av skolan Elevernas syn på prao Framtida yrke Längden på prao Anskaffning av praoplats Intervjuer Hur arbetar din skola/kommun med prao? SYO och skolans ansvar Vad anser du är skälet till att vi har prao i kommunen? 26 3

4 Tror du att eleverna är medvetna om varför de praoar? Anser du att prao är en viktig del av elevernas skolgång? Finns det någon handlingsplan/riktlinjer för hur prao ska gå till? Tror du att eleverna är nöjda med sin prao vad gäller längd, anskaffning och betydelse för framtiden? Analys Varför prao Prao i vägledningen Eget ansvar Medvetenhet Måluppfyllelse Diskussion Framtida forskning Källförteckning 36 Bilaga 1, Intervjuguide 38 Bilaga 2, Elevenkät 39 4

5 1. Inledning När jag tänker tillbaka på min prao i grundskolan får jag en tydlig minnesbild av hur jag i en veckas tid vek handdukar på en frisörsalong. Jag minns att jag vantrivdes något kopiöst, jag räknade minuterna tills jag skulle få gå hem. Frågan är vad jag lärde mig under min vecka på frisörsalongen, förutom att bli riktigt skicklig på att vika handdukar? Lovén skriver i en artikel i Sydsvenska Dagbladet om praons betydelse för eleverna. Han nämner de argument som många kommuner uppger för att avskaffa praon. Exempel på dessa är bristen på platser, hårda regler från Arbetsmiljöverket samt att praon inte längre anses värdefull (Lovén, 2007). I sin artikel svarar Lovén på kritiken som riktas mot prao. Bristen på platser går inte att förneka menar Lovén, men arbetsgivare och lärare bör se på prao som en investering för framtiden (Lovén 2007). Inför min framtida profession som studie- och yrkesvägledare anser jag att det är nyttigt att veta hur elever ser på sin prao, är detta något de ser fram emot eller känner sig tvingade att göra? 1.2. Syfte Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever som har prao som en del av sin skolgång har för reflektioner och erfarenheter från sina praoperioder. Jag vill även få en inblick i hur de tjänstemän som på ett eller annat sätt är involverade och arbetar med prao ser på företeelsen. Skolverket kom nyligen ut med Allmänna råd om studie och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag vill med detta arbete även belysa hur den valda kommunen lever upp till dessa råd vad gäller prao och skola - arbetslivskontakter. 5

6 1.3. Forskningsfrågor Jag vill med detta arbete ta reda på vad elever samt tjänstemän i en kommun som har prao tycker och tänker kring prao. Detta mynnar ut i följande forskningsfrågor: 1. Vilka uppfattningar har elever och tjänstemän i kommunen om prao, samt hur väl stämmer deras uppfattningar med varandra. 2. Hur lever kommunen upp till Skolverkets Allmänna råd om studie och yrkesorientering. 6

7 2. Disposition I Litteraturkapitlet ges en översikt av läroplanerna under rubriken Bakgrund. Tidigare forskning visar på de avhandlingar som berör prao och arbetslivskontakter. I Teoriavsnittet presenterar jag de teorier jag anser har relevans för detta arbete. Under rubriken Metod presenteras det sätt jag valt att arbeta på. I Resultatkapitlet redovisar jag de resultat jag kommit fram till genom enkäter och intervjuer. I Analyskapitlet kommer jag att analysera det empiriska material jag under arbetets gång tagit fram samt kopplar detta till relevant litteratur. Jag kommer här även lämna förslag till vidare forskning inom området. 7

8 3. Litteratur 3.1. Bakgrund Prao är en företeelse som sedan införandet av Lgr 62 har funnits inom grundskolan. Under Lgr 62 hade eleverna pryo (praktisk yrkesorientering). Pryo syftade till att eleverna skulle få orientera sig inom några yrken under årskurs 8. Eleverna skulle i praktiken få prova på ifall de; äger de anlag, intressen och övriga förutsättningar som erfordras för yrkena i fråga (Skolöverstyrelsen 1962, s 358). I Lgr 62 gick även att läsa; Den praktiska yrkesorienteringen ingår som ett led i förberedelsen för det kommande yrkesvalet och i den samhällsorienterade undervisningen (Skolöverstyrelsen 1962, s 358). I Lgr 62 betonades vikten av att sätta sig in i arbetet på en eller flera arbetsplatser. I Lgr 69 ligger vikten till stor del på att sätta sig in i arbetslivet som helhet. I Lgr 69 betonas ännu tydligare än i Lgr 62 vikten av att arbeta med pryo i de olika ämnena i skolan. Exempel på hur olika ämnen t.ex. fysik kan inkluderas i arbetet ges. För- och efterarbete har stort utrymme i texten och dess vikt betonas. Pryoperioderna flyttas även från årskurs 8 till årskurs 9 i Lgr 69. Under Lgr 62 och Lgr 69 var det för eleverna fritt att välja pryoplatser inom olika sektorer, efter införandet av Lgr 80 skulle eleven praoa i tre sektorer. Sektorerna var följande, vård, omsorg och skola, teknik och tillverkning samt handel och service. Pryo blir till prao (praktisk arbetslivsorientering). Istället för att orientera sig på en särskild arbetsplats är nu meningen att eleven skall orientera sig inom arbetslivet som helhet. I Lgr 80 uppmanas skolorna att de skall hjälpa eleverna att välja praoplatser så att flickor får prova på typiskt manliga yrken o.s.v. Till skillnad från både Lgr 62 och Lgr 69 betonas i Lgr 80 vikten av förberedelse inför fortsatta studier. I de tidigare läroplanerna låg vikten på yrkesorientering. Nu läggs studieorientering till agendan (Skolöverstyrelsen 1980). 8

9 I Lpo 94 (Skolverket 1994) behandlas inte prao på samma sätt som i de tidigare läroplanerna. Här ligger istället vikten på samarbete kring skola - arbetsliv, en stor frihet ges till skolorna att själva arbeta med prao. I Lpo 94 går att läsa; Alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv amt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. (Skolverket 1994, sid. 15) 3.2. Tidigare forskning Prao har blivit en angelägenhet som varje enskild skola beslutar över. På många skolor tas prao helt enkelt bort, för att ersättas av andra aktiviteter som ska vara likvärdiga med prao, t.ex. studiebesök. Andra skolor väljer aktivt att ha kvar prao. En mängd artiklar, avhandlingar och rapporter som rör prao har publicerats, SYOkulturer i skolan (Henrysson 1994). I avhandlingen tar författaren upp ämnet prao mer specifikt, här redovisas hur eleverna samt skolpersonalen ser på praoverksamheten. Henrysson delar upp avsnittet om prao i olika underrubriker, Prao som förberedelse för yrkeslivet ger en insyn i hur eleverna ser på prao som en förberedelse inför deras inträde i just arbetslivet. Under rubriken Kritiska synpunkter på prao beskrivs de faktorer som gör att vissa elever inte trivs på sin praoplats, även skolpersonals kritiska inställning till prao redovisas. Författaren tar upp hur skolorna för och efterarbetar praoperioderna samt hur eleverna ser på detta arbete. Henrysson beskriver även likheterna och skillnaderna i hur de olika grupperna i skolan ser på prao. I en redovisning av regeringsuppdraget Trettio år med skola arbetsliv (Fransson 2001) ligger fokus på utvecklingen, vad har hänt under de 30 år skolorna har arbetat med just arbetslivskontakter? Författaren presenterar bakgrunden till uppdraget samt går igenom de olika läroplanerna som ligger till grund för hur skolorna arbetat och arbetar med arbetslivskontakter. I 9

10 grundskolans första läroplan Lgr 62 beskrivs vikten av studie- och yrkesorientering, att eleverna behöver kunskaper från såväl skola som arbetsliv. Arbetslivskunskapen får de under de 3 pryoveckor i årskurs 8 som föreskrivs i Lgr 62 samt genom undervisning i framförallt samhällskunskap. Syftet med pryo beskrivs som ett sätt för eleverna att prova på olika yrken för att se vilket eller vilka som passade just honom eller henne. Vikten av att lära sig hur arbetslivet fungerade betonades även i Lgr 62. Efter införandet av Lgr 69 förändrades pryons utseende, de 3 pryoveckorna i årskurs 8 ersätts av 3 studiebesök. 2 pryoveckor i årskurs 9 instiftas. Lgr 69 skiljer sig från Lgr 62 i det avseende att nu ligger vikten mer på att lära sig om arbetslivet i vid bemärkelse istället för att lära sig om en specifik arbetsplats. I Lgr 80 införs en bredare syn på arbetslivet, eleverna skall i varje enskilt ämne få knyta an till arbetslivet som en naturlig del av undervisningen. Pryo blir i Lgr 80 till prao (praktisk arbetslivsorientering), tiden för prao ökar och ska innefatta 6-10 veckor under hela grundskolan. Vikt ligger även på att eleverna skall få insikt i skolan som arbetsplats, möjlighet till intern prao ges. Lpo 94 menar Fransson har en annan struktur än de tidigare läroplanerna och jämförelse dem emellan är svår. Författaren konstaterar dock att det inte finns några tydliga kopplingar till arbetsliv i kursplanerna förutom i samhällskunskap. I kunskapsöversikten Ungdomars utbildnings och yrkesval i egna och andras ögon (Fransson & Lindh 2004) behandlar författarna ämnet ungas utbildnings och yrkesval. I likhet med Fransons översikt ovan presenteras bakgrunden i form av genomgång av de olika läroplanerna. Meningen med kunskapsöversikten är enligt författarna behovet av ökad kunskap om hur ungdomar tänker inför valsituationer. Vilka strategier har de, vad grundar sig deras val på samt vilka påverkansfaktorer finns det? En annan fråga som författarna belyser är vilket stöd ungdomarna får inför sina valsituationer, kommer stödet hemifrån, från lärare eller vägledare? Hur får eleverna 10

11 kunskaper och insikter i ämnet? Är det genom undervisning, för och efterarbete kring prao, eller är prao en punktinsats som inte tar särskilt stor plats i undervisningen? 3.3. Styrdokument I Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2009) står att läsa hur studie- och yrkesorienteringen bör fungera på landets skolor. I kapitlet Styrning och ledning finns beskrivet att det på varje skola är rektors ansvar att se till att studieoch yrkesorientering blir hela skolans ansvar. Kapitlet Personal och kompetens tar upp vikten av att: Rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt att stödja övriga personalgrupper (Skolverket 2009 sid. 10). Vikten av att studie- och yrkesvägledare arbetar tillsammans med lärare vad gäller information och vägledning betonas även. Under Skolan och arbetslivet står det att läsa om vikten av ett samarbete mellan just skola och arbetsliv, detta för att ge eleverna underlag för att kunna välja utbildning och sedermera ett yrke. I det sista kapitlet, Information och vägledning står det bland annat: Genom information, undervisning och vägledning kan skolan arbeta med att vidga elevens perspektiv för att kunna upptäcka andra yrkesområden än dem som de genom sin bakgrund redan känner till. (Skolverket 2009 sid. 15) 11

12 4. Teori För att tolka mina resultat har jag valt att använda mig av inlärningsteorier då prao för många är ett sätt att lära sig hur arbetslivet och vuxenvärlden fungerar. Vägledningsteorier har sin plats här då prao med fördel kan användas som ett redskap vid vägledningssamtal Social inlärningsteori, Albert Bandura Bandura, och flera inlärningsteoretiker med honom anser att vårt sociala inlärningsmönster har två steg (Angelöw & Jonsson1990 sid.48). Den första fasen är direkt inlärning, vi lär oss hur vi ska fungera i ett visst sammanhang grundat på det gensvar vi får. Blir vi straffade eller belönade för vårt beteende? Denna erfarenhet anammar vi och använder i nästa liknande situation. Den andra fasen går ut på att vi genom att observera hur andra beter sig i en situation lär oss hur vi ska agera, modellinlärning. Om vi ser en annan person bli belönad för ett visst beteende registrerar vi detta. När en liknande händelse utspelar sig återknyter vi till den tidigare observationen och agerar som personen vi tidigare iakttagit. Författarna tar ett exempel på hur vi gör när vi möter en ny kultur, t.ex. som turister. För att passa in och inte begå några etikettsbrott observerar vi de människor vi ser omkring oss. Hur gör de när de hälsar på varandra, hur beter de sig vid en måltidssituation? De observationer vi gör lägger vi till grund för hur vi i fortsättningen kommer att agera, (Angelöw & Jonsson 1990, 48) Learning by doing, John Dewey John Dewey, professor i filosofi, psykologi samt pedagogik myntade uttrycket Learning by doing. Dewey menade att kunskap som står skrivet i t.ex. en bok är död kunskap. Den riktiga kunskapen blir levande när det som står i boken sätts i ett sammanhang och stimulerar den som läser att inspireras till att söka vidare efter information (Egidius 1999, sid.65). Det elever läser i sina skolböcker eller hör på föreläsningar och lektioner är inte riktig kunskap de kan ha nytta av förrän de har sett företeelsen i rätt sammanhang eller har blivit delaktiga i en process. Undervisningen skall även enligt Dewey bidra till att vidga elevens verklighetsuppfattning. Han menade även att genom 12

13 att pröva oss fram genom olika handlingar så uppnår vi kunskap om oss själva och vår omvärld. För att elever ska kunna lära sig något måste de enligt Dewey vara engagerade och veta varför de gör just detta, de skall även vara medvetna om ämnets svårigheter och genom att prova sig fram se vad som händer om de gör än det ena än det andra Assimilation/Ackommodation, Jean Piaget Piaget var biologiprofessorn som sadlade om till filosofiprofessor och publicerade flertalet böcker om barns utveckling. Piaget behöll hela tiden sin biologiska syn på världen och människorna. Han menade att vi hela tiden strävar efter jämvikt, våra motoriska handlingar och psykologiska tankegångar är reaktioner på att vi vill befinna oss i jämvikt (Egidius 1999, sid. 97). Jag har i detta arbete valt att koncentrera mig på Piagets tankar kring assimilation och ackommodation, även dessa begrepp återspeglar Piagets syn på jämvikt. För att vi skall kunna lära oss och utvecklas krävs enligt Piaget en balans mellan assimilation och ackommodation. Assimilation betyder att vi inordnar ny information i redan etablerade tankescheman. Vi vet således grunderna i exempelvis ett ämne, sedan är det upp till oss att ta till oss nya kunskaper och inordna dem i våra tankescheman. Vad händer då när våra nya insikter och gamla tankescheman inte stämmer överrens? Enligt Piaget uppkommer då ett behov av ackommodation. Vi behöver anpassa oss till de nya kunskaperna och bearbeta det vi upptäckt Samtalsmodell i tre steg, Gerard Egan Gerard Egan skrev 1975 boken The Skilled Helper, han redogjorde i den för sin vägledningsmodell i tre steg. Modellen grundade sig på beteendeteorier samt psykodynamiska teorier (Lovén 2000, sid. 53). 13

14 Egans modell som den är beskriven i Kvalet inför valet (Lovén 2000, sid.54) är uppdelad i tre steg enligt följande: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Nuvarande situation Önskad situation Handling Berätta historien Fokusera Vidga perspektiv Nya scenarier Kritik Val och målsättning Brainstorming Formulera en plan Handling Figur 1: Egans samtalsmodell i tre steg I steg 1 börjar relationen mellan vägledare och den vägledningssökande att växa fram. Här får den sökande berätta sin historia och varför han eller hon söker vägledning. Vikten läggs här, precis som det står i figuren, på nuläget, hur ser situationen ut just nu? En annan del av steg 1 är att vägledaren hjälper den sökande att vidga sina perspektiv och se vilka möjligheter och hinder som finns. Steg 2 ägnas åt det scenario som den sökande önskar, vad är det jag vill? Mål utformas och konkretiseras. De mål som sattes i steg 2 behandlas även under steg 3. Här utarbetas handlingsplaner, vad ska jag göra för att nå mitt mål? Utvärdering är ett återkommande ord i alla de tre stegen, det är viktigt att hela tiden utvärdera vad som har sagts och gjorts under de samtal som utspelat sig mellan vägledare och sökande. Viktigt att betona är att de tre stegen inte är statiska, de kan flyta in i varandra allteftersom den sökande utvecklas och upptäcker nya mål (Lovén 2000, sid.55) Social Learning Theory & Planned Happenstance, John D. Krumboltz Kärnan i Social Learning Theory (SLTMCD) är lärande, hur vi skaffar oss erfarenheter och kunskaper kring olika fenomen i vår omvärld. Ett av dessa fenomen kan vara yrken. 14

15 Hur går det då till när vi lär oss? Enligt Krumboltz sker lärandet i två steg, Instrumental Learning Experience och Associative Learning Experiences (Krumboltz 1994). Instrumental Learning Experience går ut på att vi lär oss genom erfarenheter av straff och belöning. Blir vi belönade när vi gör något är sannolikheten stor att vi utvecklar en positiv inställning till företeelsen. Krumboltz tar ett exempel från baseballplanen. Två pojkar skall båda försöka träffa bollen, den ena lyckas och får applåder och beröm (belöning). Den andra pojken missar bollen och får ingen respons (bestraffning). Krumboltz menar att pojken som fick belöning har störst sannolikhet för att upprätthålla sina drömmar om att bli baseballproffs i framtiden. Associative Learning Experiences innebär att vi blir påverkade av och får uppfattningar kring olika yrken. Uppfattningen vi får är beroende av det vi ser i media eller det människor i vår närhet anser om ett visst yrke. Pratar människorna i vår närhet varmt om ett visst yrke och visar på alla fördelar som status, lön och förmåner är sannolikheten stor att vi får en positiv bild av det yrket. Vad gör vi då med de kunskaper och erfarenheter vi har skaffat oss genom dessa två sätt att lära. Enligt Krumboltz behöver vi samla våra intryck om oss själva och vår omvärld i olika schemata. Detta sker genom olika steg, Self- observation Generalisations och Task Approach Skills. Self-observation Generalisations går ut på att reflektera över sig själv och sina färdigheter, vad är jag bra respektive mindre bra på? Detta är just som det heter, en generalisering som kan vara både överrensstämmande med verkligheten eller ej. I Task Approach Skills jämför personen sina erfarenheter, kunskaper och generaliseringar om sig själv i förhållande till omvärlden. Här spelar allt en person har lärt sig in och sätts i sammanhang med de uppfattningar han eller hon har kring ett visst yrke. Krumboltz tar i detta sammanhang återigen upp exemplet med de baseballspelande pojkarna. Pojken som träffade bollen har en positiv inställning till sig själv och sin förmåga i sporten. Längre fram kommer han förmodligen att reflektera över sin eventuella framtid som baseballproffs. När han då jämför sina erfarenheter och kunskaper med möjligheten att bli en professionell spelare kan detta mynna ut i två 15

16 svar. Han kan inse att han är duktig och tycker att det är kul med baseball, men att han förmodligen inte har allt som krävs för att bli professionell. Alternativet är att han inser att han har precis det som krävs och bestämmer sig för att satsa på en proffskarriär. Sammanfattningsvis går Krumboltz teori ut på att vi samlar på oss intryck, erfarenheter och kunskaper. Dessa inventeras och jämförs med olika tänkbara scenarier, har jag det som krävs för en karriär som baseballproffs eller ej? Planned Happenstance är de tillfälligheter som på ett eller annat sätt påverkar våra liv. Krumboltz menar att vägledare själva måste vara medvetna om dessa tillfälligheter och ta hänsyn till dem i vägledningen. I en artikel skriver Krumboltz m.fl.: On any given day no one knows for sure what people will be met, who will call, or what letters or messages will arrive. If one day cannot be predicted, what is the likelihood that future plans spanning 2, 5 or even 20 years can be realized with any accuracy? (Krumboltz, Mitchell & Levin 1999) Tyvärr är vägledare inte alltid beredda på att ta hänsyn till Planned Happenstance i den utsträckning som de förekommer menar Krumboltz. Vägledarens roll ska vara att hjälpa den sökande att se dessa tillfälligheter eller Happenstance. På så sätt kan den sökande utforska hur de har påverkat honom eller henne. För att vi ska kunna ha nytta av Planned Happenstance är det viktigt att vi är öppna och mottagliga när dessa tillfällen kommer. Krumboltz betonar dock i artikeln att det inte handlar om att sitta passiv och invänta livsavgörande förändringar. Planned Happenstance går snarare ut på att ta till vara på allt man lär sig och att vara öppen för de tillfällen och chanser som uppenbarar sig. I det långa loppet är det viktigt att kunna analysera sina karriärval och se hur det blev som det blev. Om det inte hade varit så att jag lånat den där tidningen av min bussgranne och sett den där annonsen, hade jag då haft det arbete jag har idag? 16

17 5. Metod Jag använder mig i mitt arbete av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden sker genom enkäter till elever som går i årskurs 9 och som har haft prao. Den kvalitativa metoden används i form av intervjuer med tjänstemän som på ett eller annat sätt arbetar med prao. Anledningen till att jag kombinerar dessa två metoder är att jag anser mig få en bredare bild av hur eleverna ser på sin prao samt vilken insikt tjänstemännen har i ämnet. Jag strävar även efter att ge en så bred bild som möjligt av hur eleverna i kommunen ser på prao, något som jag tror sker bäst genom kvantitativ metod i kombination med kvalitativ metod. Min första frågeställning Vilka uppfattningar har elever och tjänstemän i kommunen om prao är en mycket vid fråga, detta är jag medveten om. Jag har därför i mitt datainsamlingsmaterial valt ut vissa frågor inom prao att koncentrera arbetet på (se bilaga 1 och 2) Kvantitativ metod I Metod helt enkelt (Larsen, 2009 sid. 26) diskuterar författaren svårigheterna med kvantitativ metod samt vikten av hur frågor i t.ex. en enkätundersökning formuleras. Jag är medveten om dessa svårigheter men känner ändå att detta är rätt metod för just det här ändamålet. Hade jag enbart använt mig av kvalitativ metod misstänker jag att mycket information inte hade kommit fram. I enkäterna finns såväl öppna som slutna frågor, dock är majoriteten av frågorna öppna. Larsen (2009, sid. 47) menar att med öppna frågor påverkas inte respondenten (eleven) utan svarar mer fritt än vid slutna frågor Tillvägagångssätt Jag genomförde enkäter på två grundskolor i kommunen, 200 enkäterna delades ut till elever i årskurs 9. Av dessa 200 sorterades12 stycken bort, mina resultat grundar sig således på 188 stycken korrekt ifyllda tillbakalämnade enkäter. 17

18 På en av de två grundskolorna tog jag kontakt med klassföreståndare för respektive klass och informerade om enkätens innehåll samt bad att få komma ut i klasserna och genomföra densamma. Detta skedde genom e-post samt personlig kontakt. Jag valde att själv delta i klasserna då eleverna fyllde i enkäterna. Detta motiverar jag genom att eleverna då hade tillfälle att fråga mig om något vad otydligt i enkäterna. På den andra grundskolan i kommunen bad jag studie och yrkesvägledaren om hjälp att gå ut med enkäterna i klasserna. I Metod helt enkelt (Larsen 2009, sid. 49) beskriver författaren vikten av att genomföra en pilotenkät för att upptäcka eventuella felformuleringar och otydliga frågor. En sådan pilotundersökning genomförde jag i en klass, då jag ansåg att samtliga besvarat enkäten på ett tillfredsställande sätt valde jag att inte ändra något i originalenkäten. Enkäterna delades ut till samtliga närvarande elever vid tillfället för enkätifyllningen Kvalitativ metod Intervjuer med tjänstemän som på ett eller annat sätt arbetar med prao genomförde jag med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer har gjorts med en lärare på en grundskola, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, en studie- och yrkesvägledare på en grundskola samt en skolledare på en grundskola Tillvägagångssätt Kontakt togs med intervjupersonerna genom e-post där jag presenterade tanken bakom mitt examensarbete samt där jag presenterade vissa huvudteman som jag ville ha svar på. Nästa steg var att via telefon eller personligt möte boka tid för en intervjutid. De personer jag kontaktade var mycket vänligt och intresserat inställda till mitt arbete och mina frågor. Inför själva intervjutillfället hade jag förberett ett semistrukturerat intervjuunderlag (se bilaga 1). Valet av intervjumetod motiverar jag med att jag på detta sätt tror mig få så pass detaljerad information som möjligt. I Intervju som metod (Dalen 2007) skriver författaren Den kvalitativa intervjun är speciellt lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Vid ett personligt möte finns 18

19 utrymme för att förklara eventuella oklarheter samt ställa följdfrågor. Vidare skriver författaren Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen 2007). Då jag i den kvantitativa delen av mitt arbete presenterar en del siffror och statistik anser jag att den kvalitativa delen presenterar informanternas personliga åsikter och uppfattningar Etik I Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning(2002) beskrivs fyra huvudkrav som skall genomsyra forskningen. Informationskravet. De personer som är berörda av arbetet, t.ex. informanter skall vara medvetna om vad arbetet handlar om samt vilken roll informanten har. Berörda personer skall även vara medvetna om att deras deltagande är frivilligt och kan avbrytas när helst de önskar. Detta informerades samtliga informanter i mitt arbete om. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002). Innan varje intervju lämnade informanterna sitt samtycke till att delta i intervjun samt att han/hennes svar publiceras i mitt examensarbete. Konfidentialitetskravet. De deltagande i en undersökning skall kunna garanteras anonymitet då arbetet publiceras. Informanterna i mitt arbete informerades om detta, jag namnger inte informanterna eller den kommun intervjuerna är utförda i. Nyttjandekravet. Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2002). Samtliga informanter informerades om att mitt arbete är ett examensarbete och endast kommer att användas som ett sådant. 19

20 6. Resultat I den följande resultatredovisningen kommer jag att använda mig av relativa tal istället för absoluta tal för att redovisa resultatet av enkätundersökningen. Intervjuerna redovisar jag fråga för fråga där jag jämför de olika tjänstemännens svar Enkätundersökning Är prao en viktig del av skolan Nej 3% Vet ej 4% Ja 93% Figur 2: Anser du att prao är en viktig del av skolan? Majoriteten av de tillfrågade eleverna svarade att prao är en viktig del av skolan. Anledningarna till att eleverna anser att prao är viktigt är många, några nämner att det är lättare att veta vad man passar till för arbete efter att ha praoat. Det är viktigt att lära sig hur en arbetsplats fungerar svarar en pojke. En flicka ser praon som en insyn i vuxenlivet, Man får uppleva lite mer hur det är som vuxen svarar hon. Ett återkommande tema under frågan om praons vikt är betydelsen av att komma ut i arbetslivet och se hur det går till på en arbetsplats. Ja!! Det är jätteviktigt!! Ett MÅSTE! svarar en flicka och fortsätter, jag kände att jag lärde mig mycket som jag inte visste innan. 20

21 Många elever tar även upp sitt stundande gymnasieval, de ser praon som betydelsefull då de i många fall har fått en insikt i vad de ska och inte ska välja för gymnasieprogram. En elev svarar att han inte tycker att prao är aktuellt på högstadiet. En annan pojke anser inte heller att prao är en viktig del av skolan men man ska ha gjort det en eller två gånger. Flera av de som svarar att de inte vet i fall prao är en viktig del av skolan eller ej uppger att de inte har praoat någon gång, detta på grund av sjukdom eller annan frånvaro Elevernas syn på prao Vet ej Nej 10% 4% Ja 86% Figur 3. Är du nöjd med dina praoperioder? Den största delen av eleverna är nöjda med de praoperioder de har haft. Flera av eleverna uppger att de har fått sommarjobb på sin före detta praoplats. Ett genomgående tema bland enkätsvaren är att ju mer eleverna får delta i arbetet på praoplatsen desto mer nöjda är de. Bland de 10% som svarade nej på frågan om de var nöjda med sina praoperioder hittar jag kommentarer som Man skulle få göra mer och Jag skulle velat få prövat på lite mer arbetsuppgifter själv. Det enda man har fått göra är att stå och kolla på. 4% svarar att de inte vet om de är nöjda med sina praoperioder eller ej. 21

22 Framtida yrke Nej 28% Ja 46% Vet ej 26% Figur 4: Skulle du kunna tänka dig att arbeta med samma sak som på din praoplats i framtiden? 46 % uppger att de skulle kunna tänka sig att arbeta med samma saker som på sin praoplats i framtiden. En flicka svarar Ja, det var roligt på biblioteket och på förskolan, och helt ok på ica. Men kanske blir det inte lika kul i längden. 28 % svarar nej, däribland en flicka som har praoat på olika förskolor som berättar Nej, jag ville först arbeta med barn. Men nu har jag andra planer. En pojke ser den ekonomiska aspekten och svarar efter sina praoperioder på olika matvarubutiker Nej, det är för dåligt betalt. 26 % vet ej om de kan tänka sig att arbeta med samma sak som på sin praoplats i framtiden. 22

23 Längden på prao Som det är 28% Ingen prao alls 1% 3% Mindre prao 68% Mer prao Figur 5: Borde det vara: mer prao, mindre prao, som det är eller ingen prao alls? Majoriteten av eleverna uppger att de vill ha mer prao än de 3 veckor de har nu. Den största delen av de som vill ha mer prao har varit nöjda med sina praoplatser och har fått delta i arbetet på arbetsplatsen. 28 % tycker att de 3 veckorna som finns är tillräckligt, och 1 % vill inte ha någon prao alls. Några av de 3 % som uppger att de vill ha mindre prao anser inte heller att prao är en viktig del av skolan. Några elever svarar att de endast vill ha prao i 9:an då de ser prao som ett hjälpmedel inför gymnasievalet. Den elev som inte vill ha någon prao alls svarar att han hellre vill gå i skolan än att praoa. 23

24 Anskaffning av praoplats Bli tilldelad Vet ej plats 5% 2% Välja själv 93% Figur 6: Vad är bäst, att välja praoplats själv eller få en plats tilldelad? 93 % av eleverna uppger att de vill välja sin praoplats själva. Bland de elever som uppger att de själva vill välja praoplats går ett visst tema att urskönja, intresse. Många svarar just att de vill välja själva för då kan de syssla med något som intresserar dem. Många uppger även att anledningen till att de trivdes var att de fått välja själva. En elev säger Jag valde platser som jag kanske skulle kunna tänka mig att jobba som. Då får man testa på det. Att få välja själv, annars kan man få något man inte gillar uppger en flicka som svar på frågan. 5% svarar att de vill få en plats tilldelad däribland en pojke som uppger att anledningen till att han trivdes så bra på sin praoplats var just därför att han hade fått platsen tilldelad sig. En annan elev svarar Det hade varit bra om lärare hade valt det för de vet kanske bäst vad eleven själv skulle varit bra med. Flera elever svarar att de aldrig har blivit tilldelade en plats, men att det är något de skulle vilja prova. En pojke som svarat att han helst vill få en plats tilldelad sig svarar att han nog inte kommer att vilja arbeta med samma sak som på sin praoplats, men att Jag fick lära mig hur man jobbar för att tjäna pengar. 24

25 6.2. Intervjuer Nedan redogör jag för de fyra intervjuer jag genomfört med tjänstemän som på ett eller annat sätt arbetar med prao. De intervjuade är en vägledare, en lärare samt en skolledare alla tre verksamma inom grundskolan samt ordförande för Barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen Hur arbetar din skola/kommun med prao? Samtliga informanter redovisar en liknande bild av hur kommunen arbetar med prao. Samtliga uppger att det är kommunledning som har det yttersta ansvaret samt att det sedan är upp till de olika skolorna hur man vill lägga upp arbetet. De intervjuade nämner även en företagsgrupp som finns i kommunen, en del av företagsgruppens uppdrag ligger i att samverka med de olika skolorna och informera om sin verksamhet samt att ta emot praoelever. Vägledaren jag intervjuade nämner att hon tidigare ägnat en stor del av sin arbetstid till administrativa sysslor kring just prao, för mycket tid har gått åt till att jaga elever, för att få tag i blanketter. Hon berättar vidare att en ny organisation har införts i kommunen. En särskild praosamordnare finns nu som ägnar sig åt den administrativa delen av prao SYO och skolans ansvar I intervjun ställde jag frågan I Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering betonas vikten av att SYO är hela skolans ansvar. Hur tycker du att din arbetsplats lever upp till detta? Både studie- och yrkesvägledaren och ordförande i Barn- och utbildningsnämnden hänvisar till en serie föreläsningar. Dessa föreläsningar har handlat om just de Allmänna råden om studie och yrkesorientering. Föreläsningarna har hållits av vägledarna i kommunen för ledningsgrupp och lärare. 25

26 Om föreläsningarna säger ordföranden; då har man det på agendan och tycker att det är en viktig fråga, annars hade man inte lagt in en sådan information på en studiedag Det betonar vikten av det hela. Även läraren håller med om att syo ska vara hela skolans ansvar men tillägger, Det måste vi bli bättre på, alla lärare, för det finns ju framtidsfrågor att jobba med i alla ämnen Vad anser du är skälet till att vi har prao i kommunen? På frågan svarar ordföranden; Skälet är ju att de ska stå bättre rustade inför framtiden, för sitt yrkesval så att säga. Han förklarar att han inte tror att alla kan bestämma vad de vill syssla med i framtiden efter att ha varit ute på prao i tre veckor men tillägger; man kan ju bestämma sig för om man ska bli hantverkare eller om man ska läsa vidare. Kommunen har ett stort utbud av industrier och företag, flera av informanterna tror att en av anledningarna till att kommunen har prao är att dessa företag gärna tar emot praoelever. Informanterna tror att prao kan vara en möjlighet för företagen att profilera sig mot ungdomarna och visa vad de har att erbjuda Tror du att eleverna är medvetna om varför de praoar? Informanterna är eniga och tror att eleverna är medvetna om varför de praoar. Vägledaren tror dock att eleverna skulle kunna vara mer medvetna. Något händer dock med eleverna när de har varit ute på prao för första gången berättar vägledaren: Men sen kan jag säga, andra gången dom ska ut på prao, då har dom kopplat, då har det trillat ner en pollett att det ja men det här är ju viktigt för mig för att jag ska kunna göra någonting bra i framtiden. Eller, nej nu vet jag att det där yrket var ju inte alls Det är olika vad man får ut av det men dom vet mer om varför dom gör prao andra gången. 26

27 Anser du att prao är en viktig del av elevernas skolgång? Här är de intervjuade tjänstemännen överrens, de tycker alla att prao är en viktig del av skolgången för eleverna. Ordföranden svarar: Ja, det är ju det man ska syssla med resten av livet, någon form av arbete. Han fortsätter; Det kan ge dom en ahaupplevelse, både vad det gäller det här var jätteroligt, och det kan vara åt andra hållet med, här ska jag aldrig sätta min fot Finns det någon handlingsplan/riktlinjer för hur prao ska gå till? Att det finns handlingsplaner för praoverksamheten är alla eniga om. Samtliga betonar dock att mycket är upp till den enskilda skolan vad gäller hur för - och efterarbete ska genomföras. Läraren och vägledaren berättar att det står i vardera skolas handlingsplan för prao att det är eleverna som själva ska skaffa fram praoplatsen Tror du att eleverna är nöjda med sin prao vad gäller längd, anskaffning och betydelse för framtiden? Informanterna tror samtliga att eleverna är nöjda med praons längd (tre veckor). Var eleven gör sin prao har stor betydelse menar informanterna. Även vilka arbetsuppgifter eleven får göra spelar in och har betydelse, en praovecka kan kännas väldigt lång om eleven inte får delta i arbetet. De tror även att eleverna är nöjda med att skaffa praoplatser själva. Samtliga betonar dock att det kan vara svårt för vissa elever att skaffa praoplats och att dessa elever har möjlighet att få hjälp. Att praons betydelse för framtiden är stor tror alla fyra informanter. Betydelsen kan dock vara av olika slag, vissa elever hittar precis vad de vill göra i framtiden på sin prao. Andra elever blir varse om vad de absolut inte vill göra i framtiden på sin prao. Läraren berättar om en elev han hade för flera år sedan under Lgr 80. På grund av sektorsindelningen var en pojke tilldelad en plats inom omsorgen, han trivdes otroligt bra och var mycket omtyckt. Han valde senare, efter skolan, att fortsätta att arbeta inom omsorgen. Läraren misstänker att pojken inte hade upptäckt omsorgen som ett alternativ om han inte hade varit tvungen att göra sin prao där. 27

28 Han menar på att det är skolans roll att visa eleverna alternativ: Om vi har elever som lyssnar på en sort musik och då ska vi köra samma hela tiden i cafeterian Dom får ju aldrig, dom vet ju liksom inte om dom tycker om jazz eller klassiskt, dom har ju aldrig sett det. Det gäller för oss att visa olika alternativ så att dom hittar rätt. 28

29 7. Analys Jag har valt att dela upp min analys i ett antal teman där jag diskuterar skillnader och likheter i elevernas och tjänstemännens svar samt knyter an till de teorier jag presenterat under rubriken Teori. Jag avslutar med ett diskussionsavsnitt samt ger förslag till fortsatt forskning Varför prao Majoriteten av eleverna uppger att de är nöjda med prao. På frågan om tjänstemännen tror att eleverna är nöjda med sin prao svarar de enhälligt ja. De menar dock att det beror mycket på var eleven har gjort sin prao och vad eleven har gjort på sin prao. Detta påstående vill jag påstå stämmer bra överens med vad eleverna svarar. De som har trivts bra under sin prao uppger att de har fått göra mycket och delta i arbetet på arbetsplatsen. De som är mindre nöjda svarar att de inte fick göra så mycket på sin praoplats eller att de fick syssla med sådant som de anställda på arbetsplatsen inte själva ville göra. Här anser jag att Banduras sociala inlärningsteori har en given plats. Många ungdomar har en begränsad erfarenhet av samhället eller vuxenlivet i stort. Under sin prao har de möjlighet att få en inblick i samhället och världen utanför skolan. Under sina praoperioder blir de varse om vilka krav som kan ställas på dem som vuxna, de får lära sig hur man skall uppträda på en arbetsplats och behandlas i många fall som just vuxna. Enligt Banduras teori lär vi oss i två faser, genom direkt inlärning d.v.s. genom belöning och straff. Vi lär oss även genom observation, vi ser hur andra gör i en viss situation, noterar hur de blir bemötta och utifrån detta formar vi vårt eget beteende, modellinlärning (Egidius 2009). Just prao kan ha en stor inverkan på elevernas modellinlärning, här kan de studera vuxna i en helt annan miljö än den de är vana vid, i nya situationer och på så sätt få nya kunskaper och erfarenheter inför sitt eget vuxenliv. 29

30 7.2. Prao i vägledningen Jag har tidigare presenterat Egans modell för vägledning, prao kan användas som en del i Egans modell (Lovén 2000 s.53). I steg 1 går en del av arbetet ut på att vidga perspektiv, något som eleverna i allra högsta grad gör under sina praoperioder. I de samtal vi vägledare har med elever så anser jag att prao har en stor roll just vad gäller vidgande av perspektiv. För hur får eleverna annars denna inblick i olika yrken? Jag menar inte att vägledare är beroende av att eleven har gjort prao för att kunna genomföra ett framgångsrikt vägledningssamtal, däremot så tror jag att prao är ett användbart verktyg för både elev och vägledare vid samtal. I steg 2 i Egans modell ingår att inventera önskade scenarier samt att sätta upp mål, även här tror jag att praoperioder i ryggsäcken kan inverka framgångsrikt på vägledningen. Under sin prao har eleven fått nya erfarenheter och kanske fått omvärdera sina uppfattningar om ett visst yrke, detta leder till nya kunskaper och insikter. Dessa nya insikter kan spela stor roll då eleven tillsammans med vägledaren sätter upp mål för framtiden. Här kan Krumboltz teori SLTCDM appliceras. Eleverna får under sin prao möjlighet att pröva sina uppfattningar kring ett yrke, de får utforska i fall de förväntningar och bilder de har fått stämmer. Deras Associative Learning Experiences prövas mot verkligheten. Föräldrar och vänner kan ha målat upp en bild av hur det t.ex. är att vara barnskötare, under praon får eleven själv möjlighet att prova i fall dessa bilder stämmer. När eleven har genomfört sin prao vet han eller hon ungefär vad som krävs för att kunna arbeta som barnskötare. Han eller hon jämför då sina erfarenheter, kunskaper (samt förmåga att inhämta nya) och sina egenskaper med den bild av yrket som eleven har. Stämmer detta överens eller ej, har jag en framtid som barnskötare? Även Krumboltz teorier kring Planned Happenstance går att använda i praosammanhang. Jag tänker på eleven som genom en påtvingad praovecka inom omsorgen faktiskt insåg att han trivdes och ville fortsätta arbeta inom omsorgen. Är inte 30

31 detta ett lysande exempel på Planned Happenstance? Om han som eleverna i 9:an idag hade fått välja praoplats helt fritt så hade han med största sannolikhet inte valt omsorgen och som vuxen arbetat med något helt annat. Nu var han istället tvungen att prova på arbetet i en vecka, något han fann stimulerande och senare valde att fortsätta med Eget ansvar 93 % av eleverna svarar att de vill välja sin praoplats själva, som argument svarar de att de då får vara där de vill och göra något som de tycker är kul. De fyra intervjuade tjänstemännen tror även de att eleverna helst vill välja praoplats själva. De nämner dock att det finns de elever som inte själva kan skaffa sig en plats på egen hand. Under Lgr 80 skulle eleverna göra sina praoperioder inom tre olika sektorer. Missar eleverna vissa delar av arbetsmarknaden bara för att de inte tycker att det verkar kul? Läraren jag intervjuade berättade om en pojke som praoat inom omsorgen och sedan fortsatt att arbeta där. Läraren tror att pojken inte hade hamnat där om han inte hade varit tvungen att prova på just den sektorn. Borde vi gå tillbaka till Lgr 80 s sektorsindelning vad gäller prao, ska vi i skolan påverka eleverna i deras val av praoplats så att alla elever får prova på olika sektorer? Även här går Egans vägledningsmodell att applicera. I steg 1 i modellen ingår att vidga perspektiv, är det det eleverna gör när de själva väljer praoplats? I Kvalet inför valet (Lovén 2000) skriver författaren att vidgandet av perspektiv skall ske genom utmaningar för den sökande (eleven). Frågan är hur pass utmanande det är att vidga sina perspektiv på en praoplats där man är för tredje gången. Vi tar omsorgen som ett exempel och tar Piagets teori kring assimilation och ackommodation som hjälp i jämförelsen. Om en elev har uppfattningen att det inom omsorgen är jobbigt, tungt och tråkigt så kommer han eller hon med största sannolikhet inte att välja att praoa inom just omsorgen. Är eleven på grund av sektorsindelning eller liknande tvungen att prova på att praoa inom omsorgen kan två saker ske. Antingen fungerar elevens assimilation, det är precis så tråkigt inom omsorgen som han eller hon först trodde. Eller så upptäcker eleven att hans eller hennes uppfattningar om 31

32 omsorgen inte alls stämde, det är tvärtom riktigt roligt och givande att arbeta där. Nu vänds elevens uppfattningar upp och ned, assimilationen fungerar inte och han eller hon är inte länge i jämvikt. Nu uppenbarar sig enligt Piaget ett krav på ackommodation (Egidius 2009, sid.101), eleven måste ompröva sin uppfattning och sortera in sina intryck på ett nytt sätt. Dessa nya uppfattningar måste eleven göra till sina egna och acceptera för att återigen hamna i jämvikt. Således har eleven ändrat uppfattning och fått nya erfarenheter som innebär en ny sanning för honom eller henne Medvetenhet När jag frågar vägledaren om eleverna vet varför de praoar svarar hon att de skulle kunna vara mer medvetna, hon menar att de vuxna på skolan måste ha mer kunskaper för att kunna medvetandegöra eleverna. Hon säger även att eleverna inför sin första praoperiod inte är medvetna om varför de praoar, men att inför sin andra period har de kopplat. Här vill jag direkt knyta an till Dewey och hans teori kring Learning by doing. Dewey menade att eleverna måste vara medvetna om varför de gör en viss uppgift (prao) för att kunna få ut något av själva uppgiften och lära sig. Jag tolkar det som att eleverna först efter att de har varit ute på prao vet varför de ska praoa. Finns det något sätt för lärare och vägledare att hjälpa eleverna till denna kunskap redan innan de går ut på prao? Vägledaren menar att genom ökad kunskap från lärare och övriga vuxna på skolan så ökar chanserna för att eleverna skall vara medvetna innan de går ut på sin prao Måluppfyllelse Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2009) genomsyras av samverkan mellan skola och arbetsliv. Genom praoperioder samt samverkan med företagsgruppen i kommunen vill jag påstå att kommunen uppfyller den strävan efter skola - arbetslivskontakter som står beskrivna i läroplanen. I Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning står att läsa om studie - och yrkesvägledarens roll, det betonas att han eller hon skall finnas som ett stöd för övrig skolpersonals studie och yrkesorienteringsinsatser. Således tolkar jag det som att vägledaren har uppfattat de Allmänna råden på rätt sätt. Hon arbetar för att införliva 32

33 detta i sin verksamhet samt berättar om planer på att utarbeta ett material till stöd för lärare i deras praoarbete. Samtliga intervjuade känner till och har kunskaper om Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Läraren såväl som vägledaren berättar att arbetet med prao sker i samarbete med lärare och vägledare. Läraren betonar även att han försöker införa ett framtidstema på sina lektioner och berättar att han tycker att det i de flesta ämnen går att knyta an till framtida yrken och studier. Faktum att vägledarna i kommunen har hållit i en föreläsningsserie kring just Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering visar även det på att kommunen uppmärksammar densamma Diskussion Jag tror, och tycker mig ha fått belägg för det genom min undersökning, att prao har en stor betydelse för elevernas karriärutveckling. Här har de möjlighet att inhämta kunskaper som är svåra att få på något annat sätt. Att läsa om hur det är på en arbetsplats är inte samma sak som att vistas på och vara del av en arbetsplats. Prao är enligt mig ett skolexempel på Deweys Learning by doing; här översätts död kunskap i böcker till levande kunskap som erövras genom erfarenhet och interaktioner. Men prao är inte en helt okomplicerad företeelse som sköter sig själv. Stora resurser från personal på skolan krävs, resurser som inte alltid finns att uppbringa. Flera av de tjänstemän jag intervjuat nämner just tidsaspekten, tiden räcker inte alltid till. Dock så hyser jag hopp då de också berättar om en ny organisation där administrationen kring prao inte längre sköts av vägledare. Som en av mina forskningsfrågor lyfte jag måluppfyllelse av Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Det står att läsa att skolorna skall arbeta med skola - arbetslivskontakter, det står dock inte hur detta skall ske. Ett sätt att arbeta med dessa kontakter är just prao, och det är det arbetssättet som den aktuella kommunen har valt. Jag anser att kommunens arbete med prao ger eleverna en unik möjlighet att orientera sig i arbetslivet och i vuxenlivet. 33