Tidiga och effektiva insatser mot psykisk ohälsa. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet
|
|
- Christian Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidiga och effektiva insatser mot psykisk ohälsa Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet
2 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukskrivning Exempel från andra länder? Gustavsbergsmodellen Interventioner Stress och utmattning Återgång till arbete Stegvis behandlingsmodell vid ångest, depression, insomni och stress Insomni (Om subjektivt upplevda symptom) (Inställning till stress och ansträngning)
3 Psykisk ohälsa är ett av de största obehandlade medicinska tillstånden i vår tid Scientific American, Mars 2012
4 Hur många lider? Den totala förekomsten av psykiska störningar är i Storbritannien 23%, USA 26% och EU 27%. En WHO-studie jämförde graden av handikapp som orsakades av depression och de fyra vanligaste kroniska somatiska sjukdomarna diabetes, angina, astma och artrit. Depression var 50% mer allvarlig och handikappande än någon av dessa sjukdomar. I utvecklade länder svarar psykiska störningar för 38% av den totala sjukligheten, vilket kan jämföras med 6% för hjärtkärlsjukdomar och ännu mindre för diabetes.
5 I Sverige är punktprevalensen av depression och ångest 17% 5
6 Ett stort hälsovårdsproblem Nästan alla personer som har fysiska sjukdomar får behandling men bara en av tre som har psykiska störningar. Att behandla psykiska problem leder till extraordinära besparingar: Färre människor behöver sjukpenning eller förtidspension. Färre behöver behandlas för fysiska sjukdomar som har förvärrats av psykiska problem. WHO har funnit att i rika länder utgör psykiska störningar 38% av alla sjukdomar. Som jämförelse svarar hjärtsjukdomar, stroke, cancer, lungsjukdomar och diabetes för sammanlagt 22%.
7 Problem i arbetsför ålder Medan fysiska sjukdomar huvudsakligen kommer i hög ålder så svarar psykiska störningar för över hälften av all sjuklighet upp till 45 års ålder. Det är med bred marginal den viktigaste gruppen av sjukdomar i arbetsför ålder.
8 Kan psykiska störningar behandlas effektivt? Ja, cirka 50% av de som behandlas med KBT för ångest eller depression blir återställda och många andra förbättras markant. Är behandlingarna dyra? Nej, en standardbehandling med KBT omfattar upp till 16 en-timmes individuella sessioner med ett genomsnitt på Den totala kostnaden ligger på kr.
9 Får personer med psykiska störningar hjälp? Kontrast mot somatiska sjukdomar I rika länder får över 90% av personerna med diabetes behandling. Personer med psykiska störningar får 31% i Storbritannien, 36% i USA, 26% i EU behandling. Nationella riktlinjer 100% bör erbjudas någon form av psykologisk behandling och många färre bör erbjudas medicinering. Fördröjd behandling En amerikansk studie visade att för de som över huvud taget fick behandling var väntetiden 16 år för social fobi, 9 år för GAD, 8 år för depression och 6 år för bipolär störning.
10 Varför är så få människor i behandling? Låga tillgång på psykoterapi. Majoriteten av de som söker sjukvård för psykiska problem vill ha psykoterapi men de flesta kan inte få det. Nästan alla hälsosystem ransonerar psykologisk terapi på ett sätt som inte görs för somatiska sjukdomar av jämförbar svårighetsgrad.
11 Kostnader 1 Över 40% av all sjukfrånvaro beror på psykiska störningar. Psykiska hälsoproblem påverkar ekonomin genom arbetslöshet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. En konservativ analys indikerar att den kombinerade effekten reducerar BNP med 4%; nästan lika mycket som de flesta länder spenderar på utbildning.
12 Kostnader 2 Mer somatisk hälsovård Personer med psykiska störningar kostar signifikant mer än andra vad gäller somatisk vård. Genomsnitt 45% högre kostnader En amerikansk studie visade att de med mentala hälsoproblem använde 60% mera somatisk vård än lika sjuka människor utan psykiska störningar. I Storbritannien uppskattas kostnaderna för den extra somatiska vården för de mentalt sjuka till ca 1% av BNP.
13 Sammanfattning Mycket av nuvarande psykiatrisk vård fokuserar på schizofreni (prevalens = 1%). Många fler lider av ångest och depression (17%). De ekonomiska kostnaderna är mycket höga. Effektiva behandlingar existerar. NICE rekommenderar KBT för alla ångestsyndrom och depression (samt några andra metoder för depression) Mindre än 5% av personer med ångest eller depression får evidensbaserad psykoterapi. Två av tre önskar det före medicinering. Ökad tillgänglighet av evidensbaserad psykoaterapi skulle betala sig själv.
14 Psykisk hälsa och sjukskrivning
15 Socialdepartementet 2015
16 Vad orsakar sjukskrivning? Socialdepartementet 2015
17 Vilka psykiatriska diagnoser leder till sjukskrivning? Övriga psyk. diagnoser Försäkringskassan 2017
18 Personer som a r sjukskrivna med psykiatriska diagnoser la gre grad av a terga ng i arbete och sto rre risk fo r a terfall i sjukskrivning Genomsnittstid för att avsluta sjukfall 44 dagar för samtliga diagnoser 75 dagar för psykiatriska diagnoser Åtgärder för att underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning för psykisk ohälsa? Oklart evidensläge Skyddsfaktorer gott ledarskap (raẗtvist, sto djande, inkluderande), kontroll i arbetet balans arbete och fritid balans mellan arbetsinsats och belo ning tydliga ma l och ansta llningstrygghet
19 Mer information
20 Nationella riktlinjer? Ja, men många problem med implementering
21 Exempel från andra länder?
22 Det brittiska exemplet IAPT: Improving Access to Psychological Therapies Startade 2007 Initierat av David Clark och Richard Layard Två viktiga utgångspunkter: 1. Riktlinjer från NICE för att behandla depression och ångeststörningar 2. Ekonomi: programmet kommer att betala sig själv
23 Transparens och kvalitet Behandling av psykisk ohälsa ofta som svart låda - Vilken behandling ges var? - Följs riktlinjer? - Är den effektiv? Rapportering av utfall varje behandlingstillfälle Kvartalsrapporter för hela IAPT-programmet
24 Demonstrationsplatser (piloter): Newham & Doncaster. Tilldelades miljoner per år för att öka tillgången till psykologisk behandling Stegvis behandlingstrappa : börja med billigare och enklare behandling, step up vid behov Monitorerar utfall varje behandlingstillfälle Experiment med självremittering From Clark 2012
25 Resultat efter år ett på demonstrationsplatser (see Clark, Layard,Smithies, Richards et al. (2009) Behav. Res & Ther) Mycket komplett inrapportering av data (99% in Doncaster, 88% Newham). Många patienter behandlade: (ca 3,500 första året). Viktigt med lågintensiv behandling först Utfall ungefär i linje med riktlinjer från NICE: 52% återhämtade. Fördelar för anställningar Hållbara förbättringar Från Clark 2012
26 Finansiering och kontroll : 309 miljoner miljoner Initial kontroll över anslag för att säkerställa följsamhet: Department of Health Strategic Health Authorities (n=10) Primary Care Trusts (n=x of 154)
27 Vad har åstadkommits så här långt? IAPT etablerat inom nästan alla geografiska områden Ca behandlade patienter/år. Mål för 2020/21: 1,5 miljoner/år. 1,5 miljoner=25% av personer med ångest eller depression Evidensbaserade behandlingar Ge stöd till personer att hitta eller stanna kvar i arbete Andel återhämtade efter behandling: ca 46%. Från Clark uppdateringar IAPT och NHS
28 Gustavsbergsmodellen
29 Tidiga insatser: första linjens psykiatri Gustavsbergs vårdcentral - Akademisk vårdcentral - 15 psykologer - 1 kurator - 6 kliniska doktorander - Integration med somatisk vård - Kompetenscentrum för psykisk ohälsa Athenapriset Bästa kliniska forskning
30 Kersti Ejeby, verksamhetsansvarig, doktorand Sigrid Salomonsson, doktorand Erik Hedman, docent, koordinator Fredik Santoft, doktorand Elin Lindsäter, doktorand Lars-Göran Öst, professor Martin Ingvar, professor Brjánn Ljótsson, docent
31 Evidensbaserad behandling av stressrelaterad ohälsa? Svagt bevisläge för hur stressrelaterade diagnoser ska behandlas För PTSD och akut stressyndrom finns dock stöd för psykologisk behandling Svagt bevisläge för att få sjukskrivna p g a av psykisk ohälsa tillbaka i arbete Dock starkt stöd för psykologisk behandling av stressrelevanta tillstånd som depression, ångesttillstånd och insomni
32 Internetbehandling av anpassningsstörning och utmattning Ålder: N=100 N=100 (Anpassningsstörning 53%, Utmattningssyndrom 47%) Randomisering 87% kvinnor Internetbaserad KBT N= 50 Väntlista N=50 Lindsäter et al, in prep
33 DESIGN o Randomiserad kontrollerad prövning Internetbaserad KBT vs kontrollgrupp på väntelista o Nationell rekrytering, webscreening o Anamnesupptagning och diagnostisk intervju via telefon o Förmätning, eftermätning, uppföljning efter 6 månader o Huvudutfallsmått: Perceived stress scale (PSS) Även utmattning (SMBQ), sömn (ISI), depression (MADRS-S)
34 KBT över internet för anpassningsstörning och utmattning Mål: hållbar balans mellan aktivitetsnivå och vila/återhämtning Tolv veckors behandling över internet Psykoedukation och beteendeanalys Avslappning, planering av återhämtande aktiviteter Beteendeaktivering: identifiera värden, vidta åtgärder Exponering: bryta mönster kring rädsla och undvikande
35
36
37
38 KBT över internet för anpassningsstörning och utmattning Påtagligt minskade nivåer av stress (Peceived stress scale) och symptom på utmattning (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire som kvarstod efter sex månader Lindsäter in prep
39 Återgång i arbete
40 Hur få tillbaka sjukskrivna till arbete? N=211 Mild-måttlig psykisk störning och sjukskrivning 1-6 månader Randomisering KBT RTW-I KOMBO Salomonsson m fl, under granskning RTW = Return-to-work sessioner - Mål: hållbar arbetssituation - Psykoedukation, plan för återgång till arbete baserat på patientvärden - Möten med arbetsplats, läkare och försäkringskassa
41 Demografi och primär diagnos för sjukskrivna GAD 5% PTSD 3% Social Fobi 3% Panik 2% OCD 1% Insomni 1% N=211 Ålder (m): 42 82% kvinnor 60 % komorbida störningar Depression 13% Maladaptiv stressreaktion 13% Utmattningssyndrom 59%
42 Resultat: psykisk ohälsa hos sjukskrivna efter behandling Starkt minskade nivåer i allvarsgrad (Clinician Severity Scale) efter alla behandlingar. Signifikant större minskning efter KBT jämfört med RTW
43 Resultat: sjukskrivning året efter behandling Ej signifikanta skillnader mellan grupper (numeriskt kortare efter RTW-I och KOMBO jämfört med KBT
44 Subgrupper: sjukskrivningsdagar året efter behandling Anpassningsstörning och utmattning Ingen skillnad mellan behandlingarna Patienter med primär ångest, depression eller insomni Signifikanta skillnader: Färre dagar för RTW-I och KOMBO jämfört med KBT
45 Stegvis vårdmodell
46 Stegvis vårdmodell för att öka tillgängligheten till effektiv behandling Målsättning Att undersöka om en stegvis vårdmodell kan vara ett effektivt sätt att öka tillgängligheten till evidensbaserad psykologisk behandling Stegvis vårdmodell = först en mindre resurskrävande behandling, sen intensivare behandling vid behov
47 400 patienter Ingen sjukskrivning Mätning Start BEDÖMNING Mätning Efter behandling KBT-självhjälp med terapeutstöd Mätning 6 mån Individuell KBT KBT självhjälp med terapeutstöd Behöver ej mer hjälp Mätning 1 år
48 Primär diagnos för icke sjukskrivna OCD 2% Panik 9% Insomni 8% Maladaptiv stressreaktion 21% Social Fobi 16% Utmattningssyndrom 7% GAD 18% Depression 19%
49 Resultat Studie II- självhjälpsbehandling 47 % i remission efter 9 v guidad självhjälp Starka effekter på primära utfallsmått gällande: Ångest Depression Stress Sömn 8 juni
50 Studie II Andra fasen Hur går det för ej förbättrade när slumpas till vanlig KBT eller fortsatt självhjälp? KBT självhjälp med terapeutstöd 47 % i remission Behöver ej mer hjälp Individuell KBT KBT självhjälp med terapeutstöd
51 Resultat efter andra fasen Signifikant fler diagnosfria efter face-to-face jämfört med fortsatt självhjälp
52 Preliminära slutsatser stegvis vårdmodell Terapeutledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter kan vara mycket effektivt för psykisk ohälsa Minst 300 patienter i remission kan åstadkommas med endast 200 sedvanliga KBT-behandlingar En stegvis vårdmodell kan vara ett sätt att effektivt utnyttja vårdresurser för att ge ökad tillgänglighet till psykologisk behandling
53 Sammanfattning Lovande behandling för utmattning och anpassningsstörning Internetbehandling (+ två studier med vanlig behandling) Mycket effektiv behandling av psykiatriska symptom i primärvården Stöd för stegvis vårdmodell Återgång till arbete Mindre sjukskrivning vid depression, ångest och insomni Ingen skillnad mot bara KBT för utmattning och anpassningsstörning Mjukvarulösning för effektivare vårdprocesser
54 Insomni
55 Många studier av KBT mot insomni: här som självhjälp via bok Grad av insomni (ISI) Kontrollgrupp Självhjälpsbok Självhjälpsbok + 15 min terapeutstöd/vecka Före Efter Jernelöv m fl 2012
56 Om inställning till stress och ansträngning
57
58 Hot mot hälsan eller motsatsen?
59 Presenteras ofta som hot NIH, 1988
60 Ofta överdrivna eller felaktiga rapporter om stress i media
61 Inte hur man har det, utan hur man tar det?
62 Stressresponsen påverkas av tolkning och andra faktorer Stressors Catastrophes Life changes Hassles Intervening factors Appraisal Perceived control Personality Social support Coping behaviors Stress reactions Physiological Emotional Behavioral
63 Är uppfattningen att stress är farligt farlig? Data från 1998 Health survey länkat till nationella dödsregistret i USA fram till ,7% av 186 miljoner amerikaner tyckte att stress påverkade deras hälsa Både graden av stress och uppfattningen att stress var farligt för hälsan var oberoende prediktorer av morbiditet och mortalitet Tillsammans 43% högre mortalitet (HR =1.43, 95% CI [1.2, 1.7]) Keller, Health Psychology 2012
64 Uppfattning att stress är farligt och hjärt-kärlsjukdom 7268 män och kvinnor i brittisk populationsstudie (Whitehall II) Risk för hjärt-kärlsjukdom, 18 års uppföljning To what extent do you feel that the stress or pressure you have experienced in your life has affected your health? Nabi, Kivimäki et al 2013
65 To what extent do you feel that the stress or pressure you have experienced in your life has affected your health? Unadjusted Kaplan-Meier survival curves for association perceived impact of stress and incident CHD HR 2.12 times higher (95% CI ) Adjusted for sociodemographics, health behaviours, biological cardiovascular disease risk factors, selfrated health, negative affect, psychological distress, social support and perceived levels of stress HR 1.49 (95% CI ) Nabi, Kivimäki et al 2013
66 Hantering av stressrespons: värdering/coping/mindset In stressful situations, like public speaking, our bodies react in very specific ways. The increase in arousal you may feel during stress is not harmful. Instead, these responses evolved to help our ancestors survive by delivering oxygen to where it is needed in the body. We encourage you to reinterpret your bodily signals during the upcoming public speaking task as beneficial Emotional stroop (interferences) Många studier använt instruktioner liknande denna och sett positiva effekter på prestation och flera biologiska mått Ex Beltzer 2014, Jamieson 2010, 2012, 2016, Crum 2013
67 Falsk feedback om symptom ökar symptom 78 studenter Falsk information om att två symptom i checklista skattats högt, ex: repeated unpleasant thoughts, blaming yourself for things, worrying too much about things, eller uneasy whenothers watch you Merckelbach 2011
68 Falsk feedback om symptom ökar symptom (2) Mer symptom i samma riktning som i den falska feedbacken omedelbart efter och en vecka senare Introspective monitoring of common psychological symptoms is poor and this creates an opportunity for misinformation and symptom escalation. Our finding bears relevance to theories about the iatrogenic amplification of medically unexplained symptoms.
69 Lekander, Ditt inre liv (2017)
70 Slutsatser om stress Stressrelaterad ohälsa är, liksom psykisk ohälsa, ett mycket stort samhällsproblem Dock ofta överdrivna medierapporter där ansträngning framställs som farlig Problem med diagnoser av stressrelaterade tillstånd, där antagande om identifierbar stress som orsak till problemen ska göras Några anledningar att hålla sig till balanserade och rimliga budskap kring stress Problem med diagnoser och vad stressproblem egentligen Vissa studier antyder att uppfattningen om att stress är farligt i sig utgör en riskfaktor för hälsa över tid Historiska och kulturella exempel antyder att beskrivningen av ett problem påverkar symptomen Många studier om akuta stressreaktioner visar att inställningen till stress påverkar beteende och biologiska faktorer Vid många tillstånd är rädsla för ett fenomen en del av problemet: t ex rädsla för smärta (rörelse) vid smärttillstånd, rädsla för kroppsliga symptom vid paniksyndrom, IBS, hälsoångest (hypokondri) och insomni. Sådan rädsla och ångest bidrar till undvikandeproblematik som förvärrar tillståndet Hjärnan förfogar över maskineri som kan förstärka (eller minska) och uppmärksamma kroppsliga fenomen, processer som tycks få näring av obalanserade budskap
Stress som samhällsproblem: kommunikation och behandling. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet
Stress som samhällsproblem: kommunikation och behandling Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet Hot mot hälsan eller motsatsen? Presenteras ofta som hot NIH, 1988 Ofta överdrivna
Tidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet
Tidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukskrivning Hantering av psykisk ohälsa: det brittiska exemplet
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Internetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Behandling av vanliga psykiatriska tillstånd i primärvården. Introduktion av en stegvis vårdmodell
Behandling av vanliga psykiatriska tillstånd i primärvården Introduktion av en stegvis vårdmodell Bakgrund utveckling på GVC Psykologisk rådgivning/tba Diagnostisk bedömning (MINI) Transdiagnostisk gruppbehandling
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan
E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
SÅ ÖKADE DEN PSYKISKA HÄLSAN I GUSTAVSBERG
Sigrid Salomonsson, Daniel Björkander, Elin Lindsäter, Karoline Kolaas & Fredrik Santoft SÅ ÖKADE DEN PSKISKA HÄLSAN I GUSTAVSBERG På Gustavsbergs vårdcentral har man utvecklat en framgångsrik modell för
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Behandling av vanliga psykiatriska tillstånd i primärvården
Behandling av vanliga psykiatriska tillstånd i primärvården Introduktion av en stegvis vårdmodell Utveckling på GVC Psykologisk rådgivning/tba Diagnostisk bedömning (MINI) Transdiagnostisk gruppbehandling
Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.
Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt. 1 Situation 2 Feedback från psykologerna att jobba digitalt
Internetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Tio år med Stockholm Stress Center
Tio år med Stockholm Stress Center Ett FORTE Centre of Excellence Ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet Deltagande parter är Stressforskningsinstitutet, SU Avdelningen
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se
ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Stress & Utmattningssyndrom
Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi
Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
hjältemodig insats eller
Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin
Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Jakobsberg 181113 APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning
F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
ikbt - Kognitiv beteendeterapi via internet
- Nytta för patienten vårdverksamheten eller båda - Kognitiv beteendeterapi via internet 1 Vad är Stöd och behandling och? Varför har vi? Nyttoeffekter /mål Statistik 2 https://www.1177.se/jonkopings-lan/riktlinjer-ochmaterial/material-for-marknadsforing/stod-och-behandling/
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Kodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Stress & utmattningssyndrom
Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Stress & utmattningssyndrom 2015
inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:
Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens
Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar Konferens 2017-09-14 Nationell förstudie sjukfrånvaro 1 I kommunerna motsvarar sjukfrånvaron 54 700 heltidstjänster inom exempelvis skola
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering
Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:
Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland
Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv
Om patienten själv får välja
Om patienten själv får välja Martin Svensson leg. psykolog, doktorand Thomas Nilsson leg. psykolog, doktorand Oldenburg Burnout Inventory, OLBI 120 utmattade patienter Gruppnivå vs individnivå Variationen
Burnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015
2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 2017-10-02 s förvaltning Landstingsdirektörens stab Ingela Erneholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s forskningsberedning Motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP) om behovet av skapa ett
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*
VINGÅRD te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är sam aktorer i arbetet,
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
SvACBS årsmöte ACT vid sjukskrivning för psykisk ohälsa SAFARI-studien
SvACBS årsmöte 2017 ACT vid sjukskrivning för psykisk ohälsa SAFARI-studien Leg. psykolog, doktorand Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Forskning kring sjukskrivning Ganska
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller