Socialnämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnden kallas till sammanträde Tid Torsdagen den 26 februari 2015, klockan Plats Rum 225, vån 2, Kommunhuset, Sundsgatan 29, Vänersborg Lennart Niklasson Ordförande Anne Elfving Sekreterare Förhinder för ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Helene Bolinder, Anne Elfving, Ledamöter Lennart Niklasson (S), ordf Marie-Louise Bäckman (KD), 1:e v ordf Ann-Britth Fröjd (C), 2:e v ordf Reidar Eriksson (S) Kenneth Persson (S) Anne Sophie Aronsson (S) Abdullahi Hassan Moalin (MP) Jeanette Dahlbom (M) Irma Fredriksson (M) Hans-J Ackermann (FP) Lutz Rininsland (V) Marianne Ramm (V) Kurt Karlsson (SD) Ersättare Johanna Olsson (S) Lisbeth Brodin (M) Stefan Larsson (S) Elisabeth Bohlin (S) Johanna Gustafsson (C) Anna-Karin Sandberg (MP) Laila Haglund (MP) Tommy Christensson (M) Henrik Harlitz (M) Sofia Jacobsson (M) Morgan Larsson (VFP) Monica Andersson (V) Ola Wesley (SD) Personalföreträdare Veronica Fredriksson, vårdförbundet Gunilla Nilsson, kommunal Anna-Maria Gustafsson, kommunal Vision Övriga Karin Hallberg, socialchef Christer Sundsmyr, avdelningschef, administrativa avdelningen Kristina Wallstedt, avdelningschef, vård och omsorg Sten Nilsson, avdelningschef, omsorg om funktionshindrade Maria Tapper Andersson, avdelningschef, individ- och familjeomsorg Ewa Ferm Björklund, avdelningschef, arbetsmarknadsavdelningen Elisabeth Moberg, alkoholhandläggare, ärende 14 Anne Elfving, förvaltningssekreterare

2 2 Sammanträdesdag Föredragningslista Nr Ärende Sida 1 Mötets öppnande val av protokollsjusterare (i tur att justera Reidar Eriksson) -- 2 Verksamhetsberättelse för socialnämnden 2014, dnr SN 2015/ Månadsuppföljning per januari 2015, dnr SN 2015/ Verksamhetsberättelse Vardaga Äldreomsorg AB, dnr SN 2015/ Uppföljning av Vardagas verksamhet i Brålanda, dnr SN 2007/ Behov av nya gruppbostäder LSS, dnr SN 2015/ Avtal om samverkande sjukvård i Vänersborgs kommun 2015, dnr SN 2011/ Ny delegationsordning för socialnämnden, dnr 2015/ Ändring av förordnande att begära polishandräckning enligt LVU, dnr SN 2015/ Yttrande över motion om att landsbygdssäkra politiska beslut, dnr SN 2014/ Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, kvartal 4 år 2014, dnr SN 2014/ Sammanställning av synpunkter och klagomål för år 2014, dnr SN 2015/ Stickprovskontroll för granskning av utbetalning av ekonomiskt bistånd på sektionen för försörjningsstöd 2014, dnr SN 2015/ Alkohollagen - Information om alkohollagen - Tillsynsplan enligt alkohollagen 2015, dnr SN 2015/ Nationella bedömningskriterier Beredning för integrationsfrågor och drogpolitiska frågor, dnr SN 2015/ Anmälan till tingsrätten om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare - sekretess, Nedläggning av faderskapsutredning - sekretess Utredning av rapport enligt lex Sarah, dnr SN 2014/ sekretess 313

3 3 19 Information från ordföranden Information från socialchefen Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av protokoll 316 Övrigt Utbildning/information -medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) -administrativa avdelningen

4 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/37 Verksamhetsberättelse för socialnämnden år 2014 Ärendebeskrivning Varje kommunal nämnd ska enligt ekonomikontorets anvisningar sammanställa en verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen är en betydligt mer omfattande redovisning jämfört med bokslut och årsredovisning. Dokumentet kommer att redovisas för kommunfullmäktige i maj. Verksamhetsberättelsen redovisar ekonomiskt resultat och analys, verksamhetens utveckling och måluppfyllelse, personalstatistik, nyckeltal över verksamheterna samt framtidsutsikter. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelse för 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse 2014 socialnämnden Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 5 Tjänsteutlåtande Dnr SN 2015/ Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2014 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelse 2014 och överlämna densamma till kommunstyrelsen. Sammanfattning Varje kommunal nämnd ska enligt ekonomikontorets anvisningar sammanställa en verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen är en betydligt mer omfattande redovisning jämfört med bokslut och årsredovisning. Dokumentet kommer att redovisas för kommunfullmäktige i maj. Verksamhetsberättelsen redovisar ekonomiskt resultat och analys, verksamhetens utveckling och måluppfyllelse, personalstatistik, nyckeltal över verksamheterna samt framtidsutsikter. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Christer Sundsmyr Administrativ chef Bilaga: Verksamhetsberättelse 2014

6 SOCIALNÄMNDEN Verksamhetsberättelse Socialnämnden Ordförande: Tove af Geijerstam (FP) 1:e vice ordförande: Lennart Niklasson (S) 2:e vice ordförande: Marie-Louise Bäckman (KD) Socialchef: Sture Johansson, Juan Navas, Karin Hallberg ÅRETS RESULTAT Resultaträkning, Mkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetdiff Summa intäkter 257,2 300,1 303,4 72,7 Personalkostnader 599,1 666,9 680,9-48,0 Omkostnader 381,8 387,4 409,5-36,3 Ränta 0,9 0,6 0,5 0,4 Avskrivning 4,2 4,4 4,0-0,4 Summa kostnader 986, , ,9 Nettokostnader 728,8 759,2 791,5-11,6 Årets resultat visade underskott med 11,6 Mkr. Intäkterna ökade med 1,0 %. Personalkostnaderna ökade med 2,1 %, vilket var något lägre än kostnaden för löneökning. Omkostnaderna ökade med 5,7 % detta främst beroende på ökade kostnader för köp av externa platser inom IFO och OoF. Även kostnaderna internt för hemtjänst och hemsjukvård bidrar till ökningen. I resultaträkningen ingick interna poster. Främst de interna vikariepoolerna och hemtjänstens utförda tid påverkade detta och gav överskott på intäktssidan respektive underskott på kostnadssidan. Nettokostnadsökningen var 3,4 %. Resultat per anslagsbindningsnivå Intäkt Kostnad Netto Budgetdiff 2014 Mkr Nämnd och adm. 2,3 29,8 27,5-0,1 Vård och omsorg 182,3 611,3 429,0-11,5 Individ- och familjeomsorg 30,5 146,0 115,5 5,9 Omsorg om funktionshindrade 60,8 268,3 207,5-6,1 Arbetsmarknadsavdelningen 27,5 39,5 12,0 0,2 Summa 303, ,9 791,5-11,6 Underskottet inom nämnd och administration berodde på den överenskommelse med socialchef som gjordes, kostnaden för denna uppgick till 1,8 Mkr. Verksamheter såsom färdtjänst, rehab samt övrig administration visade överskott vilket resulterade i endast ett mindre underskott totalt för avdelningen. Vård och omsorgs underskott gick främst att finna inom särskilt boende som visade underskott på 6,4 Mkr, hemvård och hemsjukvårds underskott på 7,9 Mkr samt entreprenaden som redovisade underskott på 2,0 Mkr. Gemensamt samt utskrivningsklara redovisade överskott om sammanlagt 7,2 Mkr. Individ- och familjeomsorg redovisade överskott på 5,9 Mkr vilket främst förklaras av överskott inom ekonomiskt bistånd 7,0 Mkr samt barn och familjestöd 3,1 Mkr. Vuxenvården redovisade underskott på 4,9 Mkr. Omsorg och funktionshindrade redovisade underskott på 6,1 Mkr, orsakerna till detta är underskott inom köpta platser 7,2 Mkr, personlig assistans 4,1 Mkr samt daglig verksamhet LSS 1,1 Mkr. Överskott redovisades för gemensam verksamhet 0,7 Mkr, korttids/fritids/ledsagning 1,5 Mkr, psykiatri 0,8 Mkr samt boende LSS egen regi 3,7 Mkr. Arbetsmarknadsavdelningen redovisade överskott på 0,2 Mkr beroende på överskott inom trygghetsanställningar, semesterlöneskuld samt ESF-projekt. ÖVERGRIPANDE ÅRETS VERKSAMHET, EKONOMISK ANALYS OCH PERSONALREDOVISNING Övergripande årets verksamhet och ekonomi Årets verksamhet Kommuninvånarnas behov är vägledande för utvecklingen av socialnämndens verksamheter. Utifrån dessa krav, behov och önskemål utvecklas nämndens verksamheter, så att de svarar upp 1 6

7 mot lagkrav och kommunens övergripande vision. Verksamhetsberättelse Socialnämnden Socialförvaltningen är indelad i fyra driftsavdelningar och en administrativ avdelning som leds av avdelningschefer: vård och omsorg (VoO), omsorg om funktionshindrade (OoF) samt individ- och familjeomsorg (IFO) och arbetsmarknadsavdelningen (AMA). Administrativa avdelningen stödjer socialchef, avdelningschefer och enhetschefer i dessas utförande av uppgifterna som följer uppdragen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska finns, vars uppgift är att bevaka så att socialförvaltningen och entreprenör efterlever en god och säker hälso- och sjukvård. Förvaltningen leds av socialchef och denne tillsammans med avdelningschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska utgör ledningsgrupp. Socialförvaltningens ansvar omfattar både förebyggande verksamhet samt individuellt inriktat stöd, vård och omsorg. Även färdtjänst och riksfärdtjänst, drogförebyggande arbete och serveringstillstånd finns inom ansvarsområdet. Under 2014 förändrades ledningen inom socialförvaltningen då nyanställning av socialchef skedde vid två tillfällen. Detta påverkade verksamhetens ledning och styrning. Nämndens ekonomiska utfall för året blev ett underskott på 11,6 Mkr. I huvudsak berodde detta på underskott för särskilt boende VoO), hemvård/hemsjukvård samt köpta platser LSS/SoL och personlig assistans SFB/LSS. Nämndens budgetram 2014 minskades med netto 2,0 Mkr. Besparingskravet uppgick till 10,0 Mkr där stängningen av Gläntans äldreboende innebar störst besparing på 8,1 Mkr. Förändringen av Kastanjevägen serviceboende inom psykiatrin samt avveckling av Mariedals korttidsboende inom LSS stod för övriga besparingar. Tillskott i budgetramen var Ankargatans LSS-boende 5,5 Mkr, familjehemsvård 0,26 Mkr, Torpa träffpunkt 0,65 Mkr och drogförebyggande 0,1 Mkr. För uteblivna höjningar av färdtjänsttaxan utökades ramen med 0,5 Mkr samt för uteblivna höjningar av taxorna för hemtjänst, trygghetslarm och kost utökades ramen med 0,95 Mkr. Efterfrågan på särskilda bostäder inom omsorg om funktionshindrade var fortsatt hög och vid årsskiftet hade 9 personer icke verkställda beslut, varav ett flertal väntat över ett år (lagkrav 3 månader), detta med anledning av att avdelningen har en avsaknad av tillräckligt med särskilda boenden utifrån inriktning LSS, respektive socialpsykiatri. Ankargatan 2 och 4 har under året renoverats och byggts om. Inom äldreomsorgen råder balans mellan utbud och efterfrågan gällande särskilda boenden. I samband med MRP fattades beslut om avveckling av Gläntans äldreboende med 29 lägenheter, vilket genomförts under året. Väntetiden för att erhålla särskilt boende har påverkats något av avvecklingen, 24 dagar i snitt för 2014, vilket är fortsatt kort vid jämförelse med andra kommuner. Antal personer med beslut om hemvård var i december 601 personer (dec ). Hemvården har under året förändrats i form av att antalet brukare inte har ökat avsevärt, dock antalet timmar och ökad nattbemanning, vilket påverkar utfallet. Tillgång på boende inom Vänersborgs kommun för hemlösa, missbrukare och andra grupper IFO arbetar med är fortsatt knapp, och situationen bedöms som svår. Akutboendet på Kyrkängens gård är i dåligt skick och har behövt vara stängt i perioder under året. Socialnämnden har under året lämnat sitt godkännande till att byggnads- och samhällsbyggnadsförvaltningen tittar vidare på frågan gällande placering av akutboende på Onsjö, och då i modulboendeform. Marierovägens stödboende har visat sig vara olämpligt utformat för att fullt ut fylla sitt syfte. Behoven är beskrivna i beslutad boendeplan. Arbetsmarknadsavdelningens insatser har syftat till att rusta personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden genom att erbjuda stöd och insatser som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer aktuella för arbetsmarknadsavdelningens insatser har varit de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden t.ex. varit långvarigt arbetslösa eller som har funktionseller arbetshinder av varierat slag. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorde ett antal jämförelser mellan kommuner. I dessa hävdade Vänersborg sig väl med goda resultat. Internationellt arbete ägde rum, främst i ett partnerskapsprojekt kring volontärarbete inom äldreomsorg. Projektet finansierades inom ramen för Leonardo da Vinci-programmet. Övriga projektpartners var bl.a. Wales, Danmark och diakonier i Tyskland. Projektet avslutades under hösten och erfarenheter från det samma implementeras nu inom avdelningen vård och omsorg, samt i Samverkan Vänersborg och då genom Områdesutveckling Torpa. Omsorg om funktionshindrade har deltagit i utbyte med Botswana. 7 2

8 Analys och målavstämning Verksamhetsberättelse Socialnämnden Kommungemensamma mål och resultat De kommungemensamma målen boende, serviceskyldighet, samverkan, effektivitet, miljö, personal samt åtgärder för att minska arbetslöshet lyftes in i socialnämndens resurs och aktivitetsplan (RA-plan) för Beslutade mål och förväntade resultat gällde samtliga verksamheter. Genom detta har socialnämnden bidragit till förverkligandet av kommunens vision och målsättningar. Nedan följer en övergripande redovisning över måluppfyllelse Socialnämndens mål Följande redovisas socialnämndens tio utvecklingsområden, där ovanstående kommungemensamma utvecklingsområden och mål ingår. Varje område är specificerat i ett antal inriktningsmål och förväntade resultat. För 2014 redovisas i tabellerna nedan aktiviteter/insatser och, där det är möjligt, finns det mått för att redovisa måluppfyllelse för respektive utvecklingsområde. Kommentarer kring kommungemensamma samt nämndsspecifika mål och uppnådda resultat redovisas även mer utförligt under respektive avdelnings avsnitt. 1. Utvecklingsområde: Kvalitet/service/tillgänglighet/trygghet Inriktningsmål: Socialtjänstens insatser är väl kända och tillgängliga för alla All kontakt med socialtjänsten inger förtroende och skapar trygghet Insatserna präglas av god kvalitet Förväntade resultat Ökad kunskap om socialtjänstens insatser Ökad tillgänglighet Nöjda brukare Kommuninvånarna upplever sig respektfullt och tydligt bemötta Hög rättssäkerhet Ökad/utvecklad samverkan mellan förvaltningens avdelningar och externa samverkanspartner Nöjda brukare höjd måluppfyllelse kopplat till genomförandeplaner Minst genomsnittsresultat i nationella jämförelser Utvecklad omvärldsorientering Ökad användning av evidensbaserade metoder Målet uppnåddes Förvaltningen har goda resultat i nationella undersökningar samt i kundundersökningar, vilket visar att insatserna präglas av en god kvalité och ett förtroendeskapande arbetssätt råder som skapar trygghet. 91 % av de personer som har hemvårdsinsatser är nöjda med verksamheten och 87 % av de som bor på äldreboenden är nöjda. 84 % av alla som IFO mött under året upplever sig väl och rättssäkert bemötta. Rutin gällande synpunkts- och klagomålshantering och rutin gällande lex Sarah, lex Maria följs. Resultatet från undersökningarna är en del i kvalitets- och ledningsuppföljningen och används som grund för formandet av vilka aktiviteter förvaltningen behöver fokusera på Information på hemsida, informationsbroschyrer och bemötandedeklarationer har reviderats enligt rutin. Förvaltningen följer policy avseende telefon, mail och bemötande. Förvaltningen ger regelbunden information till enskilda personer samt frivilliga och politiska organisationer. Alla som fyllde 80 år under året bjöds in till informationsträff om vård och omsorgs avdelning. Förvaltningen arbetar med flertalet evidensbaserade metoder. Nära nog alla som har insats från förvaltningen har en genomförandeplan. Kvalitets- och ledningssystem är fastställt och håller på att implementeras. Avdelningarna har aktivt arbetat för att öka tillgängligheten till de olika avdelningarna. Förvaltningen arbetar för att all dokumentation och beslut är aktuella i alla ärenden och att alla brukare erhåller besvärshänvisning vid avslagsbeslut. OoF har upprättat en processoch flödesschema som används i samband med ansökan, utredning, beslut och verkställighet. VoO och IFO har handläggningsrutiner. Evidensbaserade metoder genomsyrar arbetet och insatserna inom förvaltningen och nya metoder har införts i verksamheten under året. Kontinuerlig metodutveckling, införande och uppföljning sker. EU-projekt har genomförts och avslutades under hösten. Implementering sker nu av framgångsrika metoder. Samarbete och utbyte har skett med Botswana genom Omsorg om funktionshindrades medverkan. Gemensam omvärldsbevakning av förvaltningens ledning har inte skett beroende på omständigheter i byte av socialchef vid två tillfällen. 3 8

9 Verksamhetsberättelse Socialnämnden 2. Utvecklingsområde: Förebyggande och stöd Inriktningsmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra/vidmakthålla egna förmågor och förhindra/senarelägga mer omfattande insatser Den enskildes möjligheter och förutsättningar att bo kvar i hemmet ska stärkas Utökat stöd till frivilligorganisationer som komplement Medverka till att skapa förutsättningar för ungas och vuxnas egen försörjning Förväntade resultat Minska/senarelägga insatser Brukarens självständighet ökar Minst 70 % av den möjliga tiden i hemvården ska utföras hos brukaren Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet Antalet frivilliginsatser gentemot brukaren ökar Genomsnittlig tid för uppbärande av ekonomiskt bistånd minskar Målet uppnåddes Förvaltningen har under året haft flertalet pågående aktiviteter gällande inriktningsmål och förväntade resultat, och bedömningen görs att målet nåddes. Frivilliginsatser gentemot personer på våra äldreboenden har under året ökat. Andelen personer inom LSS verksamheterna som aktivt deltar i friskvårdssatsningar har ökat. Ett förändrat arbetssätt inom missbrukssektionen har ökat den uppsökande verksamheten. Brukarundersökningar inom Vård och omsorg visar att 84 % av personerna upplever att personalen har tillräckligt med tid, 87 % upplever trygghet, 91 % är nöjda med insatserna, 94 % har förtroende för personalen och 98 % upplever sig väl bemötta. Tillförlitligt resultat har inte kunnat redovisas under året gällande utförd tid inom hemvården på grund av nytt It - system. Den redovisning som finns tyder på en knapp måluppfyllelse kring detta resultat. En heltäckande öppenvård inom Individ- och familjeomsorgen som matchar barn och ungas olika behov möjliggör till stor grad kvarboende. Förvaltningens olika delar arbetade under 2014, och arbetar, i ett samarbete och för ett ökat samarbete med frivilligorganisationer och frivilliga enskilda personer, som ett komplement till de professionella insatserna som ges. VoO, OoF och IFO har ett webbaserat anhörigstödsprogram som också frivilliga kan få tillgång till. EU-projektet Sosevo har avslutats under året där samverkan med tre länder inom EU skett kring volontärskap. Arbetet inom IFO pågår kring ökad samverkan med frivilligorganisationer som t ex Länken och Brottsofferjouren. Förvaltningen har en beredskap att ta emot praktikanter från olika huvudmän. Arbetsförmedlingens senaste rapport visade att ungdomsarbetslösheten minskat genom att ungdomar antingen fått arbete eller sysselsättning. För att nå måluppfyllelse är det avgörande att en samverkan sker mellan förvaltningen och externa partners såsom arbetsförmedling, försäkringskassa och primärvård som ett led i att öka människor möjligheter till egen försörjning och genom det minska försörjningsstödet. Denna samverkan sker och andelen hushåll under 25 år har under året minskat. 3. Utvecklingsområde: Samverkan Vänersborg Inriktningsmål: Verksamheterna ska i samverkan, utifrån sina specifika uppdrag, aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ. Barnperspektivet och barns rätt enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska ha en särskild tyngd. Syftet är att stärka den enskildes förmåga att forma sitt liv i samverkan med andra för att nå en god livskvalitet Förväntade resultat Barn och ungdomar får tillgång till rätt insatser tidigare Färre självmord och minskat skadebeteende bland barn och unga Ökad skolnärvaro Alla barn som får vård utom hemmet har tillgång till undervisning utifrån sina förutsättningar och behov Information och rådgivning finns lätt tillgängligt på hemsidan Alla arbetslösa under 25 år erbjuds kompetenshöjande insatser Utvecklad samverkan med föräldrar 4 9

10 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Målet uppnåddes Arbetet med att hitta former och samverkansstrukturer för myndighetsöverskridande arbete har pågått på flera plan inom verksamheten, bl.a. inom ramen för Samverkan Vänersborg. På hemmaplan inom IFO har rutin arbetats fram för hur barnperspektivet tydligt ska belysas vid utredning/beslut/uppföljning av insats samt i verkställigheten. Barn och ungas åsikter ska framgå för att kunna bedöma rätt form av insats. Hemsidorna ungsidan och föräldrasidan har reviderats under året. Förvaltningen har inga tydliga resultat att redovisa gällande antalet självmord/skadebeteende. Samverkan sker inom Samverkan Vänersborg kring de personer som behöver stöd och insatser. Individ- och familjeomsorgen har i samverkan med elevhälsan en särskild samverkande socialsekreterare anställd med ansvar för att i samverkan med skolan tidigt upptäcka bl.a. skolfrånvaro. Verksamheten ser att detta ger effekt då skolnärvaron ökat de senaste tre åren. Samarbetsrutin mellan Barn och utbildningsförvaltningen och IFO gällande hur barn och ungas skolgång ska ske vid placering utanför hemmet finns. Rutinen har genomlysts och reviderats under året. Vid genomlysningen fanns brister i uppföljningen av placerade barns skolgång. Samverkan mellan IFO och AMA pågår vilket leder till att alla under 25 år som bedöms vara i behov av kompetenshöjande insatser erbjuds detta. Under 2014 kan konstateras en liten minskning av ungdomar under 25 år som söker försörjningsstöd. 4. Utvecklingsområde: Boende Inriktningsmål: Alla förändringar ska bidra till upplevelsen av Vänersborg som en vacker stad och kommun. Boendet ska upplevas stimulerande och tryggt med närhet till service och rekreation. Det ska finnas olika boendealternativ. Nya bostäder och bostadsområden byggs centrumnära men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden Alla har ett boende Boendet ska utformas utifrån olika individers behov Förväntade resultat Särskilda bostäder tillgodoser behoven Andelen fysiska bostäder ökar Antalet hemlösa minskar Fler bostäder är fullvärdiga 10 Målet uppnåddes inte Förvaltningens avdelningar har olika förutsättningar att nå måluppfyllelse när det gäller möjlighet för personer att tillhandahålla ett boende. En bostadsbrist avseende hyreslägenheter gör sig gällande för verksamhetens målgrupper, samt att avsaknaden av särskilda boenden leder till svårigheter för förvaltningen att uppnå målet. Förvaltningen har kontakt med ett flertal hemlösa personer. Inom VoO uppnår man målet då avdelningen snabbt kan erbjuda personer som erhållit beslut om särskilt boende plats inom tre månader (genomsnittlig väntetid var 24 dagar under 2014). Inom OoF når man inte målet då väntetiden är hög beroende på avsaknad av resurser, i form av särskilda boendeformer inom LSS respektive socialpsykiatrin, för att erbjuda enskilda individer de insatser de har blivit beviljade. Vid årets slut väntade nio personer på verkställighet. Kommunen har fått två - och riskerar att få ytterligare sanktionsavgifter. Inom IFO saknas resurser avseende akutboende och modulboende för den målgrupp som är i behov av dessa insatser. Plan gällande bygglov för nytt akutboende finns, där beslut om bygglov avvaktas. Boendeplan är reviderad och antagen av socialnämnd och kommunfullmäktige. Planen belyser olika individers behov och vilka olika utformningar av boende som socialförvaltningen behöver för att kunna säkerställa att alla individer ges möjlighet till ett boende utifrån individuella förutsättningar. Planen beskriver samtidigt hur förvaltningen ska nå målet avseende 100 % fullvärdiga boenden. Andelen fullvärdiga boenden är i dagsläget 94 %. Under 2014 har två gruppbostäder tagits i bruk efter omfattande renoveringar och ombyggnationer. Bostäder har anpassats för att än bättre tillgodose personers behov av stöd. 5

11 11 Verksamhetsberättelse Socialnämnden 5. Utvecklingsområde: Integration Inriktningsmål: Skapa förutsättningar för en samhällsgemenskap som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla, oavsett bakgrund, kan vara delaktiga i/medansvariga för Förväntade resultat Ökad möjlighet för brukare att kommunicera med sin omgivning Minskat utanförskap Målet uppnåddes Vid rekrytering beaktas vikten av integration, jämställdhet och mångfald. De som har behov av tolk i kontakter med förvaltningen erbjuds detta. Metodutveckling inom verksamheterna har genomförts gällande behovet av individuella behov av kommunikationsstöd. Förvaltningen har ett aktivt arbete kring träffpunkter, anhörigstöd och frivilliginsatser. Inom förvaltningen har VoO verksamhet i form av Torpa Träffpunkt där utlandsfödda äldre personer erbjuds social samvaro och stöd i de kontakter de behöver ta/ha. Träffpunkter för hela den äldre målgruppen erbjuds på flera platser i hela kommunen för att minimera en känsla av ensamhet/utanförskap. IFO har under året arbetat fram en ny organisering med anledning av de ökade flyktingströmmarna och boende för ensamkommande flyktingbarn har iordningsställts. 6. Utvecklingsområde: Delaktighet Inriktningsmål: Utvecklad information och dialog med medborgarna Insatser leder till ökad självständighet Förväntade resultat Det framgår tydligt i beslut och genomförandeplaner att individen är delaktig Ökat antal forum för brukardialog Målet uppnåddes Inom förvaltningen är den enskilde delaktig, så långt det är möjligt under utredningsprocess och vid upprättande av genomförandeplan. Planen utgår från individens förutsättningar att kommunicera och förstå. Planen undertecknas av den enskilde och det ska framgå att denna varit delaktig. Vid behov används tolk, eller andra medel för att situationsanpassa mötet med den enskilde. Brukarråd och anhörig/närståendeträffar finns inom flera enheter inom avdelningarna. 7. Utvecklingsområde: Ekonomi Inriktningsmål: Socialnämndens verksamhet präglas av effektivt resursutnyttjande. Fullmäktiges beslut är överordnat och vid målkonflikt sätter ekonomiska ramar yttersta gränsen. Vid resursbrist prioriteras tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav Förväntade resultat Budgetbalans Effektivt resursutnyttjande Ökad användning av resursfördelningsmodeller i verksamheten Målet uppnåddes delvis Förvaltningen bär ett ekonomiskt underskott efter årets slut. Prioriteringar har skett kontinuerligt där fokus varit på lagstyrda tvingande insatser. Budgetbalans och effektivt resursutnyttjande gäller för samtliga enheter inom förvaltningen. En stor medvetenhet och ansvarstagande råder inom verksamheten för att få en budget i balans och hushålla med de resurser förvaltningen har till sitt förfogande. Ett flertal enheter går i balans medan andra bär ett underskott. Införande av ny resursfördelningsmodell har genomförts inom OoF inom flertalet enheter (LSS-boende och daglig verksamhet). Plan har lagts för nödvändiga investeringar och underhåll. Inom VoO har boendeenhet avvecklats vilket påverkar budgeten negativt då medel saknats för drift under avvecklingstid, samt att kostnader för hemvård och hemsjukvård har ökat under året. Plan har lagts inom avdelningen för att dels analysera utfallet samt vidta eventuella nödvändiga åtgärder. 6

12 12 Verksamhetsberättelse Socialnämnden 8. Utvecklingsområde: Miljö Inriktningsmål: Utsläppen av växthusgaser ska minskas genom minskad energianvändning i kommunens lokaler Organisationen präglas av hög miljömedvetenhet Förväntade resultat Minskat antal körda mil Minskad energiförbrukning Målet uppnåddes Varje enhet inom socialförvaltningen har ett eller flera miljömål. Målet avseende minskad energianvändning är svår att mäta. Nyckelfria lås har införts inom alla hemvårdsområden inom VoO. Medarbetare inom förvaltningen har använt bästa färdmedel för ändamålet. 9. Utvecklingsområde: Personal Inriktningsmål: Arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald, kompetensutveckling Förväntade resultat Medvetet och tydligt ledarskap Medarbetarna upplever sig delaktiga och har inflytande Minimera ofrivilliga pensionsavgångar relaterade till brister i arbetsmiljön. Målet uppnåddes Varje enhet inom förvaltningen har utformat aktiviteter grundade på resultaten i personalenkät Arbetsplatsträffar, lokal samverkansgrupp samt förvaltningsövergripande samverkansgrupp har hållits med regelbundenhet. Medarbetarsamtal har genomförts med all personal. Kompetensutvecklingsplan har funnits för 2014 på driftsavdelningarna, vilka har antagits i de lokala samverkansgrupperna, och utbildningar har genomförts. Förvaltningens avdelningar arbetar med ett medvetet och tydligt ledarskap utifrån olika metoder. Samtliga enhetschefer/sektionschefer har erhållit processhandledning i rollen. Det har inte under 2014 funnits ofrivilliga pensionsavgångar relaterade till brister i arbetsmiljön. 10. Utvecklingsområde: Medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ansvar för arbetslösa ungdomar Inriktningsmål: Fler ungdomar och invandrare ska ha arbete eller sysselsättning Förväntat resultat Unga erbjuds praktikplatser Målet uppnås delvis Praktikplatser för unga erbjuds inom kommunens alla verksamheter som hos externa företag. Fler ungdomar har erhållit arbete eller sysselsättning jmf med Cirka 50 % av ungdomarna inom AMA s insatser har erhållit arbete eller sysselsättning. Målgruppen utrikesfödda har en längre väg för att erhålla en etablering på arbetsmarknaden. Totalt har 140 ungdomar erhållit praktikplats under 2014 och cirka 445 ungdomar har tagit del av arbetsmarknadsavdelningens insatser. Samverkan mellan AMA, IFO, OoF, Af och primärvård finns och utvecklas för att kunna erbjuda arbete och sysselsättning. Enligt arbetsförmedlingens statistik har ungdomsarbetslösheten minskat med 2,8 procentenheter. AMA har tillförts 2,0 Mkr för genomförandet av jobbfrämjande insatser för ungdomar och 1,0 Mkr för ungdomsanställningar. 7

13 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Övergripande personalredovisning Förvaltningens personal Förvaltningen hade 2014 (1 november) totalt anställda med månadslön, vilket är en ökning med tre personer jämfört med Av dessa var tillsvidareanställda och 121 visstidsanställda med månadslön. Antalet tillsvidareanställda ökade med fem personer och visstidsanställda minskade med två personer jämfört med Av de anställda var kvinnor och 187 män, vilket är en ökning av antalet män med nio. Under 2014 konverterades 44 tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställningar enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), vilket var sex fler än Förvaltningen har utöver detta även anställda på bl.a. BEA och PAN samt timavlönade vikarier. Under 2014 slutade 101 tillsvidareanställda personer sin anställning i förvaltningen. Av dessa slutade 53 personer sin anställning på egen begäran, 23 personer gick i pension, sex personer fick varaktig sjukersättning, 15 personer slutade genom särskild överenskommelse om avslutad anställning, fyra av annan orsak. Jämställdhet I den förvaltningsgemensamma handlingsplanen för jämställdhet betonas vikten av heltidstjänster. Under år 2014 hade 83,4 % av de tillsvidareanställda kvinnorna heltidstjänster, vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med Motsvarande andel heltidstjänster för män var 87 %, vilket är en ökning med 2,9 procentenheter jämfört med Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor är 96 % och den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män är 97,4 %. Totalt är den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom socialförvaltningen 96,1 %, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron, beräknad i procent av tillgänglig arbetstid, var 8,1 % år 2014 vilket är en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med Inom avdelning individ och familjeomsorg ökade sjukfrånvaron 2014 med 0,3 procentenheter jämfört med Inom vård och omsorg ökade den med 1,2 procentenheter och inom avdelning omsorg om funktionshindrade med 1,3 procentenheter. Inom arbetsmarknadsavdelningen var sjukfrånvaron 4,2 % 2014, vilket var en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med Kommunens totala sjukfrånvaro var 6,7 % 2014, motsvarande siffra för 2013 var 6,1 %. I arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron tillämpades under 2014 obligatoriska hälsosamtal hos företagshälsovården för de personer som har upprepad sjukfrånvaro, d.v.s. 4 sjuktillfällen under 6 månader. I slutet av 2014 fattades beslut om förändring av rutinen avseende hälsosamtal till en trafikljusmodell. Förvaltningen har vid behov använt sig av företagshälsovården Avonova Hälsa AB. Framförallt är det samtalsstöd, handledning i grupp och lagstadgad undersökning av nattpersonal som står för den största andelen köpta tjänster. Debitering för uteblivet besök utgör även en stor kostnad. Hälsa på arbetsplatsen I syfte att förbättra hälsotalet fortsatte förvaltningen under 2014 att arbeta med det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet. Förvaltningen arbetar med personalronder tillsammans med chefer i syfte att göra en avstämning på varje enhet vad gäller personer med hög korttidsfrånvaro, långtidssjukskrivna personer samt personer i riskzon. Förvaltningens hälsoinspiratörer och/eller personalklubbsombud har hjälpt till att marknadsföra personalklubbens utbud samt arbetet med att hålla friskvårdsfrågorna i fokus i den egna arbetsgruppen. Det förebyggande arbetet fortsatte under 2014, bl.a. genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, möjlighet för personal att delta i Avstampet på Motionspalatset, att köpa träningskort till reducerat pris, viktminskningskurs samt kurs i stresshantering. I förebyggande syfte analyserade arbetsgivaren systematiskt sjukfrånvaron, anmälda arbetsskador och rapporterade tillbud samt nyttjande av företagshälsovårdens tjänster i skyddskommittéerna. Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda arbetsskador 2014 var 124 jämfört med 140 år 2013, av dessa resulterade 12 i sjukfrånvaro i samband med händelsen. Av de 124 anmälda arbetsskadorna var det 35 inom vård och omsorg, 85 inom omsorg om funktionshindrade, två inom individ- och familjeomsorg samt två inom arbetsmarknadsavdelningen. Inom omsorg om funktionshindrade minskade antalet anmälda arbetsskador med 14 och inom vård och omsorg ökade de med två. 8 13

14 Verksamhetsberättelse Socialnämnden De anmälda arbetsskadorna inom vård och omsorg handlade till största del om halk- och fallolyckor, skador vid lyft och förflyttning samt oroliga vårdtagare. Inom omsorg om funktionshindrade handlade de anmälda arbetsskadorna framförallt om utåtagerande och oroliga personer samt dålig inomhusmiljö (luft), framförallt inom en verksamhet. Antalet rapporterade tillbud var 337 under 2014 vilket är en minskning med 34 jämfört med Inom vård och omsorg var antalet rapporterade tillbud 78, vilket är en minskning med 44 jämfört med föregående år och inom omsorg om funktionshindrade rapporterades 196 tillbud, vilket är en minskning med 18 jämfört med Inom individ- och familjeomsorg ökade däremot antalet rapporterade tillbud från 31 till 56 under Den övervägande delen av anmälda tillbud handlade om oroliga och/eller utåtagerande personer både inom vård och omsorg och omsorg om funktionshindrade. Övriga rapporterade tillbud var bl.a. händelser i samband med lyft- och förflyttningar samt halk- och fallolyckor. Inom individ- och familjeomsorg härrör sig de anmälda tillbuden framförallt till situationer med hotfulla och aggressiva klienter. Omsorg om funktionshindrade fortsatte under 2014 att arbeta med avdelningens uppdrag och åtgärder för att bemöta personer i problemskapande situationer. Det handlar bl. a om förhållningssätt och metodutveckling samt att ha verksamhetspedagoger och verksamhetsledare i samtliga verksamheter. Material för evidensbaserade metoder för professionellt bemötande vid problemskapande situationer finns framarbetat. Vidare finns en grupp för intern handledning till verksamheter och utbildning för personal i KKS, körkort för kognitivt stöd. På respektive avdelnings lokala samverkansgrupper (LSG) samt på förvaltningens samverkansgrupp (FSG) förs kontinuerligt dialog avseende avdelningarnas arbete med att förebygga arbetsskador och tillbud i verksamheterna. Kompetensutveckling Under 2014 fick nyanställda inom förvaltningen grundutbildning i brandskydd. Vidare genomfördes utbildning av nya brandskyddsombud och nya brandskyddsansvariga. Likaså har repetitionsutbildningar hållits för gamla brandskyddsombud och brandskyddsansvariga. Ett flertal arbetsgrupper fick under 2014 utbildning eller repetitionsutbildning i hjärt- och lungräddning. Inom avdelning omsorg om funktionshindrade genomfördes en utbildning i problemskapande situationer för 25 nyanställda under två dagar. Andra utbildningar som genomfördes under året var utbildning i kognitivt körkort, utbildning runt lagstiftning samt utbildning i social dokumentation. Vidare fick 30 personal en teckenspråksutbildning, åtta personal en personlig assistansutbildning samt två personal en utbildning under en vecka runt autism. 21 personer har läst 7,5 högskolepoäng socialpsykiatri på Högskolan Väst. 250 personal har varit på föreläsning angående sexualitet och relationer. Utöver detta har internutbildningar genomförts i att förebygga problemskapande situationer, körkort i kognitivt stöd samt utbildning för kommunikationsombud. Några arbetsplatser har under året fått utbildning i ergonomi. Inom vård och omsorg fortsatte utbildningarna av aktivitets-, hygien-, kost-, dokumentations- och rehabombud. Personal som arbetar med personlyftar fick utbildningen Körkort för personlyftar. I syfte att utveckla och säkerställa kompetens utifrån ett evidensbaserat arbetssätt har ett antal sjuksköterskor genomfört en utbildning i handledning på högskolenivå. Personal inom förebyggande verksamhet har fått kompetensutveckling inom sitt verksamhetsområde bl.a. genom nätverksträffar och konferenser. För att utveckla och säkerställa kompetens utifrån ett evidensbaserat arbetssätt har arbetsterapeuter och fysioterapeuter fått utbildning inom området enligt en fastställd utbildningsplan. Arbetet med värdegrund och salutogent arbetssätt inom avdelningen fortsatte även under året. Inom individ- och familjeomsorg genomfördes ett antal utbildningar enligt fastställd plan för kunskapsutveckling inom avdelningen. Krav på kompetens- och evidensbaserad verksamhet ökar, vilket innebär ett behov av fortbildning och metodutveckling. I missbruksarbetet bedrivs ett evidensbaserat arbete från screening via kartläggning/utredning till insats. Sektionen för försörjningsstöd är en pilotkommun i Socialstyrelsens införande av ny utredningsmodell, förutsättning inför arbete (FIA). I arbetet med barn och unga används utredningsdokumentet BBIC (Barns behov i centrum). Vid insatser till barn och familjer på hemmaplan används evidensbaserade metoder när det gäller familjestödsprogram t ex Komet, PyC och multisystemisk terapi (MST). De utbildningar som genomfördes inom området för generell kunskapsutveckling var Hot och våld i arbetsmiljön, Hjärt- och lungräddning (HLR) och dokumentation i Procapita. Vidare genomfördes ett antal utbildningar för riktad kunskapsutveckling exempelvis Barns 9 14

15 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Behov i Centrum (BBIC), föräldrastödsprogram, samtalsmetodik Motiverande intervju, Audit/Dudit/- vuxen/ung, återfallsprevention, CRA Community Reinforcement Approach, fördjupning dödsboanmälan samt grundläggande IT-kunskap. Medel har erhållits från staten för att genomföra kompetenssatsning inom den sociala barnavården. Denna satsning har gjorts tillsammans med Kommunalförbundet Fyrbodal. Inom arbetsmarknadsavdelningen har bl.a. en arbetsmiljöutbildning genomförts för arbetsledare inom de praktiska verksamheten inom Knutpunkten. Vidare har några arbetskonsulenter erhållit utbildning inom nya metoder. Administrativa avdelningen har under året vidareutbildat sig i bl.a. avgiftshandläggarutbildning steg 1 på PwC, arbetsrättsliga utbildningar på SKL, konferenser om e-hälsa, Komek för ekonomerna, Stratsys användarkonferens samt att avdelningen har haft heldagar kring stödfunktionernas roll. Övertid och mertid Förvaltningen sammanställde månadsvis statistik av övertid och mertid. Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med 130 timmar och antalet mertidstimmar minskade med 89 timmar jämfört med föregående år. Personalstatistik Antal anställda, st därav män Sysselsättningsgrad kvinnor, % Socialnämnd gemensamt, % VoO, % OoF, % IFO, % AMA, % Sysselsättningsgrad män, % Socialnämnd gemensamt, % VoO, % OoF, % IFO, % AMA Medellön kvinnor, kr Socialnämnd gemensamt VoO OoF IFO AMA Medellön män, kr socialnämnd gemensamt VoO OoF IFO AMA Genomsnittlig sjukfrånvaro kvinnor * * * * Genomsnittlig sjukfrånvaro män * * * * *) Redovisas inte efter 2010 då nytt lönesystem infördes och möjligheten att ta ut denna statistik upphörde

16 Verksamhetsberättelse Socialnämnden SOCIALNÄMND, ADMINISTRATIV AVDELNING OCH FÖRVALTNINGSGEMENSAMT Årets verksamhet Socialnämnden har haft 10 sammanträden under året. Aktuella ärenden var bland annat reviderad boendeplan för socialnämndens verksamheter Nämnden fattade beslut om att lösa ut förlängningsoptionen i avtal med Vardaga Äldreomsorg AB och Nytida AB om vårdentreprenad i Brålanda fram till Beslut fattades om att påbörja processen för att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Där har förvaltningen påbörjat arbetet med digitala trygghetslarm, nyckelfria lås och uppföljningssystem för hemvården. Beslut togs om att införa arbetsmodellen ÄBIC Äldres behov i centrum, inom vård och omsorgsavdelningen. Policy för funktionshinderfrågor för Vänersborgs kommun antogs och ersatte det tidigare handikappolitiska programmet. Därutöver har nämnden besvarat ett antal yttranden, motioner, behandlat ansökningar om serveringstillstånd, rapporterat om icke verkställda gynnande beslut till Inspektionen för vård och omsorg etc. Nämnden har också en rad sekretessärenden att hantera, exempelvis lex Sarah-rapporter, adoptionsärenden, faderskapsutredningar m.m. Socialnämnden har också aktivt deltagit i framtagandet av en ny Översiktsplan genom att planera och genomföra en egen workshop. Socialutskottet hade 25 sammanträden under året (jämfört med 23 under 2013). Av dessa var 19 planerade och 6 extrainsatta möten. Socialförvaltningen har bytt socialchef två gånger under året. Under året har en ny administrativ chef påbörjat sin anställning. Socialförvaltningens administrativa avdelning stödjer förvaltningens avdelningar, förvaltningsledning och socialnämnd och övrig politik med specialistkompetens inom ett flertal områden. Avdelningen har en kansligrupp, personalspecialister, ekonomer, utredare, IT-samordning, avgiftshandläggning och en handikappkonsulent. Alla specialistfunktioner arbetar utifrån perspektiven administration och service, rådgivning, stöd i strategisk utveckling och kontroll och uppföljning i sina roller. Avdelningen leds av en administrativ chef. Kansligruppen har varit navet för den övergripande administrationen och ärendeberedningen till socialnämnden och dess socialutskott. Gruppen handlägger och kvalitetssäkrar nämnds- och ledningsadministration. Kansligruppen är tillika nämndsekretariatet då gruppen ansvarar för kallelser, protokoll och allt som hör till för genomförande av möten, sammanträden av olika slag vad avser presidium, socialnämnd, socialutskott samt skollovsstyrelsen. Vidare ansvarar kansligruppen för post, diarium, utlämnande av allmänna handlingar, arkivhantering, anmälningar/beställningar av utbildningar, myndighetstelefon, E- builder (beställningssystem), Heroma (annonsering av tjänster), teknisk service, kontorsmaterial, fonder, rapportering av inte verkställda gynnande beslut, administrativt stöd till socialchef, administrativ chef, MAS, m.fl. Utredningsfunktionen är en strategisk centralt placerad resurs som arbetar med och att ge beslut- och kompetensstöd till förvaltning och nämnd. Utredarna bistår med det genom att arbeta fram och svara på remisser och samråd, både interna och nationella, man har utbildat chefer i uppföljningsverktyget Stratsys. På utredningsfunktionen finns personal som arbetar med utvecklingsarbete kring kvalitetsledningssystem och kvalitetsledningsarbete. I det arbetet är en viktig del att arbeta med olika s.k. Öppna jämförelser och jobba in dem i våra olika uppföljningssystem. Under året har ett årshjul för detta beslutats och startas upp i januari Personal från förvaltningen har också utbildat i Öppna jämförelser till kollegor inom vårt kommunalförbund Fyrbodal. Vidare svarar funktionen för utbildningsplanering för förvaltningen i samarbete med Kunskapsförbundet Väst, IT-samordning, internationella frågor samt strategiska frågor som rör funktionshinder och tillgänglighet. Funktionen representerar förvaltningen i kommunens arbete i planfrågor som rör Översiktsplaneringen i kommunen. IT-samordnare har under hösten arbetat med att säkerställa övergången till en total IT-leasing som påbörjats från och med årsskiftet 2014/2015. Detta sker i samverkan med IT-avdelningen. Personalfunktionens uppdrag är att arbeta konsultativt gentemot förvaltningens chefer med rådgivning och stöd i såväl strategiska som operativa frågor inom arbetsrätt, rehabilitering, arbetsmiljö, personalförsörjning och löneöversyn. Vidare ingår också samverkansfrågor, personalstatistik, jämlikhet och lönesättningar. Personalfunktionen verkar för att förvaltningen följer lag och avtal samt kommunens riktlinjer inom personalområdet

17 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Under det gångna året har fokus varit på att fortsätta stödja enheterna i rehabiliterings- och arbetsrättsliga frågor, bistå i arbetet kring personalförändringar, personalrekryteringar och lönerevision. Personalspecialisterna har ett viktigt kontroll- och uppföljningsansvar i att stödja förvaltningen så vi följer kommungemensamma policys bl. a vid lönesättning. Under året påvisades stora brister i IT-verktyget för rehabiliteringsarbetet, Heroma Hälsosam. Personalspecialisterna fick vid årets slut ett stort uppdrag att klara av en återgång till IT-verktyget Adato, efter ett kommungemensamt beslut om det. Detta fortsätter att prioriteras under ingången av Ekonomifunktionen är ansvarig/delansvarig för de stora och årligen återkommande processerna och dokumenten Mål- och resursplan, månadsuppföljningar samt tertial- och årsbokslut med tillkommande verksamhetsberättelse. Utöver detta är en stor del av arbetet kopplat till rådgivning och stöd för enhetschefer samt strategiskt stöd till förvaltningens ledningsgrupp avseende ekonomifrågor i ett mer långsiktigt perspektiv. Ekonomifunktionen arbetar också med internkontrollfrågor inom hela förvaltningen. Vidare så ansvarar ekonomifunktionen för att fakturahantering och ekonomisystemet inom förvaltningen fungerar. Ekonomiarbetet koncentrerades under året att fortsatt fokusera på att stödja enhets- och sektionschefer, grupp- och verksamhetsledare och avdelningschefer och förvaltningschef i ekonomiska frågor, utveckla rutiner, se över resursfördelning samt utveckla ekonomisk uppföljning. Avgiftshandläggarna fakturerar vårdtagarna omsorgsavgifter och hyror varje månad. Funktionen har telefonkontakt med samt tar emot besök av vårdtagare och anhöriga som har frågor kring omsorgsavgifterna. Vidare hämtar funktionen in inkomstuppgifter från Försäkringskassan, sköter kravhantering, skickar påminnelser till vårdtagare på inte betalda fakturor m.m. Andra uppgifter på funktionen är avisering av avlidna samt nedskrivningar av fakturor där dödsbon saknar tillgångar. Funktionen fattar också beslut om bistånd vid dubbel hyra i samband med flytt till särskilt boende samt utbetalning av närståendebidrag. Funktionen har efter revision arbetat fram nya rutiner för hur arbetet skall bedrivas samt nya interkontrollrutiner som skall säkra att avgiftshanteringen sker på ett säkert sätt så att brukarna debiteras rätt avgifter. De nya rutinerna börjar att gälla från och med januari 2015 och framåt. Förvaltningen deltar kontinuerligt i den nybildade kommunövergripande kommunikationsgruppen. I den ingår att kontinuerligt arbeta med att förbättra och tydliggöra informationen på bl.a. hemsidan. Arbetet följs upp genom att vi tar till oss feedback och förbättringsförslag i Öppna jämförelser m.m. Förvaltningens internationelle samordnare har tillsammans med projektledare administrerat och planerat aktiviteter inom ramen för Sosevo-projektet. Sosevo har varit ett projekt som rört temat volontärarbete inom äldreomsorgen. Avslutande konferens i projektet ägde rum i Vänersborg under året. Projektet resulterade i ett överförande av kunskaper och erfarenheter mellan deltagarna och våra organisationer i en mängd frågor som rör temat för projektet. Bl.a. har en s.k. guideline tagits fram för att arbeta med volontärarbete. Den innehåller erfarenheter om hur man rekryterar och behåller volontärer, hur de skall utbildas och handledas, hur de skall kunna motiveras till att fortsätta samt frågor om samarbete inom ramen för detta frivilliga sociala arbete. Kommunens handikappkonsulent, som finns inom den administrativa avdelningen, stödjer och utvecklar det kommunövergripande arbetet i frågor som rör funktionshinderfrågor och tillgänglighetsfrågor. Projekt och insatser som handikappkonsulenten deltagit i/leder är bl.a. ett regionalt nätverk för handikappkonsulenter kring tillgänglighetsfrågor och föreningsliv i Arenan. Konsulenten har deltagit i nationella nätverksträffar samt bevakat frågor kring funktionshinder genom deltagande i stödgruppen för våld i nära relationer. Ekonomiskt utfall, resultaträkning Tkr Utfall Utfall Utfall Budget diff Summa intäkter Summa kostnader Kommunbidrag Årets resultat

18 Ekonomiskt utfall - nettokostnad 18 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Tkr Utfall Utfall Budget diff Socialnämnd Gemensam administration Färdtjänst Sysselsättningsåtgärder Försörjningsstöd Netto Ekonomisk analys Verksamheten redovisade totalt ett underskott med 91 Tkr för de poster som redovisas ovan. Färdtjänsten går ihop och det beror till stor del på ett ramtillskott detta år. Den gemensamma administrationen har under 2014 burit kostnaden för en överenskommelse om avgångsvederlag för en avgående socialchef. Kostnaden för detta har varit Tkr. Trots detta har den gemensamma administrationen genom fortsatt återhållsamhet, vakanshållning av tjänst samt överskott på vissa förvaltningsgemensamma anslag lyckats hålla underskottet till bara 91 Tkr. Färdtjänst Antal personer med beviljad färdtjänst 31/12, st Antal arbetsresor under året, st Antal övriga resor under året, st Nettokostnad per resa, kr. Antal avslag gjorda under året, st. Riksfärdtjänst Antal utförda enkelresor, st varav flyg varav tåg varav bil Genomsnittlig kostnad per resa Färdtjänst och riksfärdtjänst redovisade överskott på 413 Tkr. Inför 2014 utökades budgetramen med 500 Tkr, samt att omfördelning med Tkr skedde inom ram. Detta ihop med att antalet resor fortsatte att minska bidrog till överskottet. VÅRD OCH OMSORG Årets verksamhet Vård och omsorg ska erbjuda äldre personer möjlighet att åldras i trygghet med bibehållet oberoende samt erbjuda god vård och omsorg i det egna hemmet, vid dagverksamhet eller i ett särskilt boende. De äldre ska bemötas med respekt och ges förutsättningar att leva ett aktivt liv med inflytande i samhället och i sin vardag. Alla insatser ska ske med god kvalitet och med respekt för den enskildes integritet och önskan. Kvarboende i det egna hemmet ska erbjudas så länge det känns möjligt och tryggt för att möjliggöra att enskilda individer senare behöver göra livsstilsförändringen att byta boendeform. Under 2014 har 923 beslut fattats om hemtjänst i ordinärt boende, 124 personer har erhållit nya beslut avseende trygghetslarm, 79 personer har beviljats deltagande vid dagverksamhet, 311 nya beslut har tagits gällande korttidsvård. 168 personer har beviljats särskilt boende. Genomförandeplan upprättas för varje ny vårdtagare och utgår från biståndsbeslut, den enskildes behov och önskemål. Planen följs upp två gånger per år. De förebyggande insatserna har som målsättning att nå människors behov tidigt och genom det senarelägga behovet av hemvårdsinsatser och insatser vid särskilt boende. Anhörigstöd, träffpunkter samt frivilligarbete har under året arbetat intensivt för att nå fler individer. Under 2014 har antal ärenden legat på en relativt konstant nivå men istället har antal beviljade timmar ökat markant gällande hemtjänst, hemsjukvård och rehab. Under 2014 har det skett en ökning av beviljade timmar för hemvård från föregående år med 12 %

19 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Arbete för att öka vårdtagarens känsla av trygghet till kvarboende i det egna hemmet ges genom bland annat gemensamt vårdplaneringsteam som samplanerar insatser för trygg hemgång/hemrehabilitering och specialinriktat team inom hemvården gentemot personer med demenssjukdom. Under 2014 har byte från analoga trygghetslarm till helt digitala trygghetslarm skett med syfte att ge större trygghet, samplanerade besök samt större möjlighet till effektiv planering. Samtliga hemvårdsområden arbetar nu i det nya planerings- och uppföljningssystemet TES. Hemsjukvården har omorganiserats under året och är nu organiserade under färre chefer än tidigare. Arbete kring hemsjukvården fortsätter under 2015 för att än mer tydliggöra de interna rutinerna, samt tydligare följa upp de personer som är inskrivna i vår hemsjukvård. Antalet dagar med betalningsansvar blev färre 2014 jmf med 2013, 288 jmf med 406. Antalet utskrivningsklara var fler än Ett mål för vård och omsorg är att antal platser i särskilt boende ska täcka kommuninvånarnas behov av denna boendeform, och då rätt matchat beroende på vilken form av innehåll avseende omsorgen och vården den enskilde är i behov av. Avdelningen klarar väl av att verkställa beslut om boende inom tre månader. Väntetiden under 2014 har i snitt varit 24 dagar. För 2014 var den genomsnittliga åldern på när man flyttade in vid ett särskilt boende mellan 82 och 83 år. Utflyttande ålder var för 2014 mellan 84 och 85 år. Den genomsnittliga boendetiden är mellan 2 2 och ett halvt år. Stor efterfrågan fanns på platser för personer med omfattande vårdbehov, samt på korttids- och växelvårdsplatser. Behoven hos de enskilda individer som flyttar till våra särskilda boenden är mer omfattande idag och vårdpersonalen har att ge omsorg och vård till multisjuka personer. Tillfälliga förstärkningar har gjorts med anledning av behov av dubbelbemanning och vak då ordinarie personaltäthet inte räckt till. Avveckling av Gläntans äldreboende avslutades under våren Avvecklingen genomfördes under perioden oktober till mitten av april och nära nog samtliga boende fick plats på det boende som de önskade. 94 % av avdelningens bostäder är fullvärdiga. Fortsatt byggnation enligt behoven enligt boendeplanen för Niklasbergsområdet (Gläntan/Solbacken) har skjutits på framtiden. Budgetbalans och effektivt resursutnyttjande gällde för samtliga verksamheter. Några av verksamheterna visar ett underskott härledande till hög vårdtyngd och till del svårigheter i att fullt ut planera för kommande personalkvot. Samtliga enheter arbetar aktivt utifrån RA-planens samtliga mål och specifikt gällande kvalitet, service och bemötande. Arbetet med åtgärder utifrån Nöjd-kund-undersökning 2013 fortsatte inom samtliga verksamheter. Hemvård och hemsjukvård bär ett underskott genererat till ökade timmar i hemvården samt delegerad tid inom hemsjukvården. Implementering av avdelningens gemensamma värdegrund och de två antagna värdighetsgarantierna fortsatte under 2014 genom aktiva samtal på arbetsplatsträffar mellan chef/medarbetare. Samtliga verksamheter har aktivt arbetat med värdegrunden samt bemötandefrågor genom bland annat värdekort, etikportalen och Socialstyrelsens handbok. 61 medarbetare har under året i sin ordinarie roll fungerat som värdegrundsbärare och dessa har en speciell roll att i samarbete med enhetschef bevaka och hålla liv i samtalen kring värdegrund, värdighetsgarantier och etiska dilemman på varje enskild arbetsplats. Arbete med utformning av värdighetsgarantier för hemsjukvård, biståndsenhet och dagverksamhet slutfördes under våren 2014 för att sedan implementeras i verksamheten. 40 anhörigambassadörer har i ett nära samarbete med värdegrundsbärarna och chefer format plan för hur varje enhet samarbetar med anhöriga. Enhetscheferna har kontinuerlig processhandledning i grupp kring rollen som chef. Enhetscheferna har genomgått kommunens gemensamma utbildningar. Avdelningen har ett samverkansprojekt med barn- och ungdomsförvaltningen, Kultur för äldre där Statens kulturråd i ett första skede beviljade 900 Tkr för aktiviteter såsom musikupplevelser av olika slag för åren , samt ytterligare 570 Tkr att använda till aktiviteterna dans och bild för äldre samt för dokumentation av projektet. Huvudparten av insatserna sker inom särskilt boende. Medel beviljades från Statens kulturråd för fortsatta aktiviteter under 2014/2015 men målsättningen är att aktiviteterna ska bli en permanent del av arbetet inom VoO i samarbete mellan förvaltningarna. Styrgruppen kring projektet har deltagit vid flera nationella konferenser och beskrivit aktiviteterna och lärdomarna från projektet. Inom ramen för vårdsamverkan och i närsjukvårdssamarbetet finns ett avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden där kommunen har åtagit sig ett ansvar för hembesök hos personer över 65 år under kvällsoch nattetid, även om de inte har hemsjukvårdsinsatser. Kommunen har erhållit full ekonomisk kompensation för detta åtagande. Samtal förs om hur åtagandet kan komma att förändras då antalet besök per 14 19

20 Verksamhetsberättelse Socialnämnden år inte är så många och det utifrån detta finns en utvecklingspotential. I Vänersborgs kommun finns fyra aktörer inom primärvården som avdelningen har att samarbeta med gällande läkemedelsgenomgångar och avtal om läkarmedverkan. En samarbetsrutin är upparbetad mellan parterna där möten hålls två gånger per termin för att samtala om gemensamma frågor. Under 2014 har arbetet bland annat koncentrerats på hur gemensamt arbeta för att minska medicinering för de äldre. Avtal gällande hjälpmedelshantering för hela Västra Götaland trädde i kraft i mars 2010 och innebar att hjälpmedelshanteringen förändrades för Vänersborg, som tidigare skött sin egen hantering av hjälpmedel. De egna äldre hjälpmedlen har kunnat användas. Avdelningen har fortsatt belastats av ökade kostnader för förhyrda hjälpmedel tecknades fortsatt avtal för entreprenadverksamhet i Brålanda genom Vardaga. Sista optionstiden är utlöst och avtalet gäller fram t.o.m. januari Under året genomfördes uppsökande verksamhet, samt information om vår verksamhet till de som under året fyllde 80 år. Samtliga bjöds in till Folkets hus festsal där föreläsning kring trygghet på äldre dar gavs, minimässa samt förfriskningar erbjöds. Drygt 100 personer kom till tillfället. När det gäller kommunens hemsida med inriktning äldre har den fått toppbetyg i öppna jämförelser nationellt sätt. EU-projektet, Sosevo, vilket syftar till att omvärldsbevaka hur volontär- och frivilligarbete sker i andra länder avslutades under året. Kommentar per anslagsbindningsnivå/verksamhet samt måluppfyllelse 20 Förebyggande verksamhet Målsättningen under 2014 var att stärka den enskildes möjlighet att bo kvar i hemmet samt erbjuda anhöriga ett bra och tydligt stöd. Antalet beviljade trygghetslarm har ökat och uppgår nu till 849 (dec 2014). Verksamheten har inte utökats utan samma antal medarbetare har att hantera fler personer och larm. Dagverksamheterna har under året fortsatt arbeta effektivt genom att de hållit öppet fler dagar/vecka samt att ingen stängning gjordes av verksamheterna under sommar/jul eller vid klämdagar. Detta för att de personer som har insatsen beviljad ska erhålla den jämnt över året. Andel beviljade beslut avseende dagverksamhet har minskat under 2014 till 79 jämfört med 104 beslut Antal besök har ökat för dagverksamheten för dementa, medan dagverksamhet för övriga (fys.) har minskat. Trenden under året har varit, att när besökarna har ett stort fysiskt omvårdnadsbehov så ökar antal återbud. Det finns verksamheter i varje kommundel, där frivilliga leder verksamheten. Väntjänst i Brålanda är ett exempel, ett annat är caféet på Solängen. Träffpunkten i Frändefors har hittat sin form i andra ändamålsenliga lokaler då ombyggnationen av Ringhem påverkade möjligheten till lokaler där. Träffpunkt i Vargön tar emot många besökare. Torpa träffpunkt har under 2014 anpassat sin personalstyrka efter tilldelad budgetram, vilket medfört att antal stängningsdagar ökat då det saknas ersättare. Detta har inneburit att antal besök har minskat under året. Stöd till anhöriga fortsätter hela tiden utvecklas för att genom detta stöd möta varje enskild anhörigs specifika behov såsom anhörigträffar/grupper, informationsmöten och avlastning i olika former. Anhörigcentralen finns på Solängen och en anhörigplats finns på Solbacken. Denna används efter biståndsbeslut. Arbete kring att implementera rollen som anhörigombud har fortsatt under Ett webbaserat anhörigstöd finns inom förvaltningen och är ett stöd som inkluderar samtliga enheter inom VoO. Anhörigsamordnare och frivilligsamordnare har under året arbetat fram samarbete med fler frivilliga som kommer och ger guldkant till enskilda i våra verksamheter, arbetat med planering av information till 80- åringar, samt aktiviteter inom Kultur för äldre - projektet. För sjunde året genomfördes uppsökande verksamhet för de personer som under året fyllde 80 år, och i år genomfördes detta gemensamt med biståndsenheten och förebyggande verksamhet i Kulturhusets festsal genom föreläsning kring brandoch säkerhetsfrågor på äldre dagar och en minimässa". Drygt 100 personer kom och resterande kontaktades via brev/telefonsamtal och vid behov via hembesök. Ett samarbete har också startats med Vänersborgsbostäder som innebär att alla nyinflyttade till deras lägenheter får ett informationsmaterial om öppna träffpunkter och frivilligverksamhet 15

21 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Hemvård och hemsjukvård och rehabilitering Hemvården har ett mångfasetterat arbete i att med kort förberedelsetid planera för och möta upp personers behov av omsorg och vård i det egna hemmet. När det gäller personalkontinuitet i form av genomsnittligt antal personer som hjälper den äldre under 14 dagar, har avdelningen en hög kontinuitet och rankas bra nationellt sett. Detta tyder på en god planering med tanke på den enskilde i centrum. Medarbetarna inom hemvården har, på samma sätt som hemsjukvården att ge omsorg till allt fler svårt sjuka personer. Verksamheten har under året implementerat det nya planerings- och uppföljningssystemet samt bytt och byggt ut systemet kring nyckelfria lås. Systemet innebär att ersättning till hemvårdsgrupperna sker utifrån faktisk utförd tid hos vårdtagaren. Målet har varit, att av den möjliga tiden, ska personalen vara 70 % hos vårdtagaren. Det målet har en svag måluppfyllelse under året. Demensteamet i hemvården har fortsatt att utvecklas som ett komplement till vanlig hemvård. De som är aktuella för demensteamet är personer med svår demenssjukdom och syftet med teamet är att fördröja inflyttning på särskilt boende, samt öka kvaliteten för dessa personer i sitt ordinarie hem. Hemvården ger omsorg till personer med allt större behov och personer i palliativt skede vårdas alltmer i sitt egna hem. Under 2014 har det skett en ökning av antal beviljade timmar för hemvården. Ökningen har även visat sig för insatserna på nattetid, vilket inneburit att extrabemanning har satts in under perioder för att möta ökat behov av vård och omsorg under hela dygnet. Hemsjukvårdens arbete präglades av att allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet. Målsättningen under året har varit att ge god hälsa och vård på lika villkor för alla. Verksamheten har genomgått en omorganisation och fördelats mellan två nya enhetschefer. Arbetet har under året präglats av översyn och utveckling inom verksamheten och fortsatt utveckling av samverkan med aktörer runt om. En fortsatt utveckling av ökad delegerad HSL-tid, har skett under Detta har inneburit att verksamheten bär ett underskott, vilket lett till en påbörjad översyn kring processen runt delegerad HSL-tid. Arbetet fortsätter in i Under 2014 har ett arbete med att ta fram rutiner för efterlevnadssamtal samt smärtskattning påbörjats. Arbetet avslutas och nya rutiner planeras vara klara första kvartalet Fyra nya sjuksköterskeombud ingår nu i styrgruppen för arbetet kring Senior Alert. Tre sjuksköterskor har utbildats/utbildas till distriktssjuksköterskor. Övriga utbildningar som skett har varit kring BPSD-registret, kost, hygien, diabetes, värdegrund, inkontinens, handledarutbildning läkemedel för äldre, våld i nära relationer och sårvård. Hemrehabilitering är en arbetsmetod som finns inom avdelningen. Rehabiliteringspersonal ger i samarbete med hemvårdens personal vårdtagaren ökad trygghet och möjlighet till ökad självständighet. Målet är att minska kostnaderna för utskrivningsklara vårdtagare, fokusera på rehabiliterande insatser i hemmet och därigenom öka tryggheten i att återgå och kvarstanna i sitt ordinarie hem för att möjliggöra att behov av särskilt boende kommer senare. Under 2014 har Kommunrehab utökats med nya verksamheter (OoF) och också nya medarbetare. Målet med omorganisationen är att skapa en mindre sårbar enhet med all kompetens samlad för ökad kvalitet. Ett omsorgsteam har skapats som fortsätter att formas under Kommunrehab har även tagit över de personer som tidigare arbetade med teknisk service inom Team Lyckhem. Besöksstatistiken har ökat med 25 % under 2014, jämfört med 2013 i ordinärt boende. Besöken på särskilda boenden har också ökat men inte lika markant. Besöken på korttidsverksamheten har legat på en liknande nivå som under Särskilt boende Målsättningen är att antalet platser i särskilt boende ska täcka behovet och bostäderna ska vara fullvärdiga. Avdelningen verkställer beslut om särskilt boende inom tre månader. Två av boendeenheterna, Gläntan och Solbacken, lever inte upp till standardkraven när det gäller fullvärdiga bostäder. Kommunfullmäktige beslutade i september 2013 om avveckling av Gläntans äldreboende utifrån budgetanpassning. Plan för avveckling beslutades och information till medarbetare, boende, anhöriga och gode män genomfördes samt avstämning/förhandling med fackförbund genomfördes innan avvecklingen påbörjades. Avvecklingen avslutades under Plan för underhåll av Solbacken lades tillsammans med AB Vänersborgsbostäder och genomfördes under Enheten för vård i livets slutskede, som startade under 2009, har inneburit en kvalitetshöjning för avdelningen. För vidare utveckling av enheten har samarbetsmöten regelbundet med Trollhättans Stad samt länssjukvården avdelning 14 genomförts under året. Under året har beläggningen varit 57 % och 56 personer har vistats vid enheten jmf med 75 personer Den gemensamma rutinen gällande palliativ vård reviderades under året. Verksamheten sökte och fick första pris i kommunens tävling kring utmärkt service 2013, vilket för verksamheten innebar 30 Tkr i utvecklingspengar. För dessa pengar genomfördes studiebesök på andra liknande verksamheter i nationen i syfte att ytterligare kompetensutveckla verksamheten genom influenser från andras metoder

22 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Samtliga boendeenheter har aktivt arbetat med dokumentation, genomförandeplan, bemötande, värdegrund och värdighetsgarantier. Att forma meningsfullhet, begriplighet, ett tryggt sammanhang och en känsla av välbefinnande har varit ledande inslag i verksamheterna där personer med mer och mer ökade behov bor. Att öka innehållet gällande aktiviteter har varit ett utvecklingsområde inom avdelningen där en struktur finns gällande aktivitetsombud och regelbundna nätverksträffar. Avdelningen har att inrikta aktiviteter så att varje person upplever en längtan till och ett minne av. Fortsatt utbildning inom demens ABC har genomförts internt utifrån den plan som lades för Avdelningen har tagit till sig kvalitetssystemet BPSD (riktat mot personer med demenssjukdom) som är ett verktyg för att utifrån den enskildes behov och beteendemönster skapa bemötandeplaner för att än bättre möta den enskildes behov. Under 2014 har fortsatt implementering av BPSD skett. Projektet Kultur för äldre har under året fallit väl ut och fått ringar på vattnet så till vida att flera enheter tagit till sig aktiviteter som rytmik, allsång och målning. Projektet har fortsatt under 2014 i samma form som under 2013 men med något färre aktiviteter då budgetmedel fullt ut saknades. Målsättningen är att aktiviteterna ska vara ett naturligt inslag inom VoO och i ett samarbete med barn och utbildningsförvaltningen. Samtliga enheter har arbetat med senior alert- och palliativregistret. Flera av enheterna beskriver hur verktygen systematiserar omsorgen och vården och hjälper till att påvisa det som behöver genomföras och det som genomförs gällande områdena inom senior alert. Kring detta arbete ska samtliga roller samverka och avdelningen har byggt upp en struktur för hur detta ska ske. Arbete kring denna struktur avseende intern samordning och mötesformer har fortsatt att utvecklats under När det gäller palliativregistret har avdelningen analyserat resultatet för hela avdelningen och kommit fram till två förbättringsområden, smärtskattning och efterlevnadssamtal. Arbetet med framtagning av rutiner för detta har startats under 2014 och kommer att avslutas första kvartalet Kvalitetsregistren fyller en stor funktion inom avdelningen men tar också tid i anspråk. Måluppfyllelse Boende Fortsatt ombyggnation av Gläntan och Solbacken enligt beslutad boendeplan har skjutits på framtiden. 94 % av boendena inom avdelningen lever nu upp till kraven om fullvärdigt boende. Samtliga behov av särskilda boenden tillgodosågs inom tre månader. Beslut om särskilt boende har under året verkställts i snitt inom 24 dagar, vilket är en ökning jämfört med 2013, då avdelningen hade fler platser att tilldela. Efterfrågan av särskilda boenden har fortsatt att minska under 2014 jämfört med de två tidigare åren. Efterfrågan på korttids- och växelvårdsplatser var högre än Efterfrågan på platser, för lättare vårdtyngd, servicehus har varit oförändrad jmf med Ekonomi Målsättningen var budgetbalans och effektivt resursutnyttjande och samtliga enheter har arbetat för att nå målet. Vissa enheter har svårt att klara budgetbalans härledande till ökat antal beviljade timmar och ökad vårdtyngd och, i samband med detta, behov av dubbelbemanning. Årets resultat blev 11,5 Mkr i underskott. Antalet dagar med betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade har jämfört med 2013 minskat från 406 till 288. Kvalitet/service/tillgänglighet Alla enheter har upprättat handlingsplaner för bemötande och reviderat dem. Enheterna har fortsatt arbetet med åtgärder för nöjd-kund-index. Under 2014 har arbete med att implementera bemötandefrågor, värdegrund och värdighetsgarantier fortsatt och samtliga enheter har aktivt arbetat med dessa områden på verksamhetsmöten, APT och utvecklingsdagar. Revidering av hemsidor har skett och informationsbroschyr har tagits fram. Generellt sett får avdelningen fina resultat i nationella undersökningar gällande kvalitet, service och bemötande. Förebyggande/stöd Rehabiliteringspersonal i samarbete med hemvårdens personal, ger vårdtagaren ökad trygghet och möjlighet till ökad självständighet. Målet att minska kostnaderna för utskrivningsklara vårdtagare, fokusera på trygga insatser i hemmet och därigenom senarelägga behov av särskilt boende har uppnåtts. Målsättningen för utförd tid i hemvård var 70 %, vilket avdelningen inte uppnått. Kvalitetsteamens organisering har fortsatt och fortsätter att utvecklas genom bildandet av team inom hemvården, kommunrehab, biståndsenhet samt sjuksköterskeorganisationen

23 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Avdelningen har haft hög beläggning under året på anhörigplats, växelvårdsplatser samt vid korttidsenheterna. Förebyggande åtgärder och handlingsplaner är stående punkter på enheternas kvalitets- och rehabteam. Handläggare inom avdelningens biståndsenhet genomförde tillsammans med förebyggande verksamhet uppsökande verksamhet till kommunens 80-åringar. Stöd till anhöriga och frivilliga fortsatte att utvecklas och antalet frivilliginsatser ökade inom verksamheten. Integration/delaktighet I genomförandeplanen säkras åtgärder för att den enskilde ska känna sig trygg och få behovet av beviljade insatser tillgodosedda. En viktig del i upprättandet och uppföljning av planen har varit att den enskilde får stöd och hjälp att kommunicera utifrån sina egna förutsättningar. Träffpunkt Torpa har under året haft en aktiv verksamhet. Trygghet Målsättningen var ökad trygghet genom införandet av utredningsmetoden ÄBIC, för att säkerställa rättssäkerheten. Från och med september 2014 utreds alla ansökningar enligt ÄBIC. I genomförandeplanen säkras åtgärder för att den enskilde ska känna sig trygg och få behovet av beviljade insatser tillgodosedda. Värdegrund och värdighetsgarantier ska syfta till ökad trygghet, självbestämmande och delaktighet samt genomsyra innehållet i planen. Implementering av digitalt nyckelhanteringssystem är genomförd inom avdelningen och system för planering/uppföljning av utförd tid i verksamheterna hemvård, hemsjukvård och hemrehabilitering har implementerats under 2013/2014. Införandet av digitala trygghetslarm har skett under Miljö Varje enhet har angett och arbetat med minst en miljöåtgärd, vilket var målsättningen. Digitalt nyckelhanteringssystem har medfört minskat bilåkande inom avdelningen. Omvärldsorientering Samverkan med Kreis-Offenbach i Tyskland, Conway i Wales, Hedenstet i Danmark fortsatte under 2014 med syfte att finna gemensamma mål inom områdena frivilligarbete/volontärarbete. Projektet avslutades under Enhetschefer deltog i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund kring ny forskning. Samverkan mellan äldreomsorgens biståndshandläggare (SoL) i Fyrbodal fortsätter att utvecklas, bl.a. genom nätverksträffar, gemensamma föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Ekonomiskt utfall, resultaträkning Tkr Utfall Utfall Utfall Budget diff Summa intäkter Summa kostnader Kommunbidrag Årets resultat Avvikelse mot redovisningen i kommunens externa årsredovisning beror på att interna poster inom socialförvaltningen ingår i resultaträkningen ovan. Avvikelser inom intäkter och personalkostnader härrör huvudsakligen från interna poster inom hemvården. Årets verksamheter vård och omsorg Ekonomiskt utfall - nettokostnad Tkr Utfall Utfall Budget diff Gemensamt för vård och omsorg Särskilt boende Stöd i boendet Utskrivningsklara/lönebidrag Förebyggande verksamhet Entreprenad Netto

24 24 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Ekonomisk analys och verksamhetsstatistik Verksamheterna totalt redovisade ett underskott på Tkr. Gemensam verksamhet gav ett överskott på Tkr, vilket förklaras av budget som inte fördelats, diverse statsbidrag som bokförts på denna verksamhet samt reavinster på försåld lägenhet. Särskilt boende redovisade ett underskott på Tkr. Underskottet härrör främst från Gläntans demensboende som drivits fram till och med april utan budget, samt överskridande på personalkostnader på framförallt på allvårdsboende och servicehus. Stöd i eget boende redovisade ett underskott på Tkr. Underskottet härrör från hemsjukvården avseende delegerad tid samt inom hemvården och nattpatrullen p.g.a. ökade personal- och materialkostnader. Utskrivningsklara redovisade ett överskott på 605 Tkr. Inför den planerade stängningen av Gläntan ökades budgeten med 500 Tkr. Antal betaldagar har emellertid minskat från 406 föregående år till 288 för 2014 (-29 %). Entreprenaden redovisade ett underskott på Tkr varav särskilt boende visade ett underskott på 300 Tkr och hemvården ett underskott på Tkr. Ökat antal utförda hemtjänsttimmar förklarar hemtjänstens underskott, + 18 %. Verksamheter inom särskilt boende Allvårdsboende Totalt antal platser 31/12, varav: Solängen Solhaga (entreprenad) Linden Solbacken Eken Ringhems gruppboende Lunddala Ekeliden Tärnan Sörbygården (entreprenad) Personalkostnad/plats o dag, kr (utom entreprenad) Bruttokostnad/plats o dag, kr (utom entreprenad) Genomsnittlig beläggning % (utom Brålanda) Allvårdsboende redovisade underskott på Tkr. Underskottet härleds huvudsakligen från ökade personalkostnader p.g.a. ökad vårdtyngd. Servicehus Totalt antal lägenheter 31/12, varav: Kastanjen Pionen Frändefors Runnarebo Prästkragen Brålanda (entreprenad) Personalkostn/dag och plats, kr (utom entreprenad) Bruttokostnad/dag och plats, kr (utom entreprenad) Genomsnittlig beläggning %(utom entreprenad) Servicehusen redovisade ett underskott på Tkr. Avvikelser beror på ökad vårdtyngd hos de boende. 19

25 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Demensboende Totalt antal platser 31/12, varav: Eken Konvaljen Lindbacken Solängen Gullvivan Gläntan Björken Linden Solbacken Sörbyn (entreprenad) Personalkostnad/plats och dag, kr (utom entrepren) Bruttokostnad/plats och dag, kr (utom entreprenad) Genomsnittlig beläggning (utom entreprenad) Verksamhet demensboende redovisade ett underskott på Tkr, främst beroende på att verksamhet bedrivits på Gläntan fram t.o.m. april utan budget. Verksamheter inom stöd i ordinärt boende Hemvård (egen regi) Antal beslut med hemvård, genomsnitt under året Totalt antal möjliga timmar (ej dubbelbemanning) Totalt antal utförda timmar (ej dubbelbemanning) Personalkostnad per möjlig timma, Tkr Personalkostnad per utförd timma, Tkr Verksamheten redovisade ett underskott på Tkr.1) Nytt nyckelhanterings- och tidregistreringssystem (TES) infördes under 2014 vilket har medfört osäkerhet avseende de rapporterade nyckeltalen, totalt antal utförda timmar och personalkostnad per utförd timma. Antal möjliga timmar har ökat med 12 %. Hemsjukvård Antal inskrivna i hemsjukvård ordinärt boende 31/ Hemsjukvården redovisade ett underskott på Tkr. Underskottet har uppstått inom delegerad tid till hemvården samt köpta tjänster från externa bemanningsföretag. Nattpatrull Antal besök gjorda av nattpatrullen under året Personalkostnad/besök gjord av nattpatrullen, kr Nattpatrullen delades inför 2014 upp i en enhet för undersköterskor och en enhet för sjuksköterskor. För 2014 redovisas uppgifter endast för undersköterskorna. Verksamheten redovisade ett underskott på 635 Tkr vilket förklaras av ökade personalkostnader p.g.a. stor ökning av antal utförda besök (24 %). Personalkostnad per besök har minskat p.g.a. att kostnaden för sjuksköterskorna inte ingår i beräkningen. Trygghetslarm (ej Brålanda) Antal trygghetslarm, inkl. servicehus 31/ Antal externa larm under larmmottagningen, 31/ Antal åtgärder utförda av larmmottagningen ) Beräknad personalkostnad per åtgärd, kr ) 1) Utbyte av trygghetslarmen har genomförts under Detta har medfört ett stort antal extra besök och registrering av antal besök har därför inte kunnat utföras på ett meningsfullt sätt. 25 Rehabilitering Antal besök under året, dagrehab1) i.u. Antal behandlingstillfällen av kommunrehab pers Antal rekonditionerade hjälpmedel 2) )Dagrehabverksamheten upphörde juni ) Svårigheter att ta fram underlag för redovisning av uppgift om rekonditionerade hjälpmedel. 20

26 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Nyhaga- korttidsboende Antal inskrivna under året Antal platser Nyhaga 1) Antal vårddagar Nyhaga Beläggning Nyhaga, % Personalkostnad/vårddag (inkl. Regnbågen), kr Bruttokostnad/vårddag (inkl. Regnbågen), kr Regnbågen Vård i livets slutskede Antal platser Regnbågen Antal vårddagar Regnbågen )Tolv korttidsplatser och sex växelvårdsplatser. Nyhaga och Regnbågen redovisade för 2014 ett överskott på 692 Tkr. Överskottet härleds bl.a. till lägre personalkostnader än budgeterat p.g.a. effektiv samverkan mellan enheterna. Anhörigbidrag Antal närståendebidrag Anhörigbidrag redovisade ett underskott på 72 Tkr. Verksamheten består av närståendebidrag, vilket innebär biståndsbedömd ersättning till person som vårdas av anhörig. Utskrivningsklara Antal patienter Antal betaldagar Kostnad per vårddag, kr Utskrivningsklara redovisade ett överskott på 695 Tkr. I samband med avvecklingen av Gläntans demensboende ökades budget för utskrivningsklara då en ökning av antal betaldagar befarades. Överskott har uppstått då antal betaldagar istället har minskat (29 %). Biståndsbedömd Dagverksamhet Antal besök på dagverksamhet Personalkostnad per besök, kr Biståndsbedömd dagverksamhet redovisade ett resultat överensstämmande med budget. Anhörigstöd och frivilliginsatser Totalt antal besök Verksamheten redovisade ett överskott på 73 Tkr. Torpa Träffpunkt Totalt antal besök* Personalkostnad per besök, kr* Entreprenad Antal dagar i särskilt boende Kostnad per dag, kr Antal möjliga timmar i hemvård Kostnad per timme, kr Entreprenaden redovisade ett underskott på totalt Tkr, varav hemtjänstens andel var Tkr. Underskottet förklaras av att antal möjliga timmarna i hemtjänsten ökade med 18 % under 2014 jämfört med INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Årets verksamhet 2014 har varit ett år med stor personalomsättning inom IFO särskilt inom de myndighetsutövande delarna vilket är ett stort problem inte minst för personerna som behöver kontakt med oss. Det har varit svårt att kunna rekrytera socionomer med erfarenhet. Konsekvensen blir att de minst erfarna arbetar med mycket svåra arbetsuppgifter t ex den lagstadgade verksamheten riktad mot barn som far illa eller missbrukare och med dem som har störst behov av samhällets hjälp

27 Verksamhetsberättelse Socialnämnden IFO-verksamheten fortsätter att växa och med det följer lokalproblem. Under året har lokalfrågan varit en stor fråga till diskussion på den lokala samverkansgruppen på IFO. Förtätningar har under året fått göras med konsekvenser att man i dag får sitta två och två i många kontorsrum. Detta bedöms inte som en godtagbar arbetsmiljö. Under 2014 fortsatte utvecklingsarbetet inom individ- och familjeomsorgen med tonvikt på samverkan och samarbete, öppenvård på hemmaplan, metodutveckling samt fortsatt arbete kring handläggning och dokumentation. Samverkan och samarbete med externa verksamheter fortsatte i det lokala utvecklingsarbetet med Psynkprojektet, Västbus, Samordningsförbundet och lokal plan för psykiatrin. Samarbete med grannkommuner har fortsatt främst med Trollhättans stad men även genom deltagande i FoU via Fyrbodals kommunalförbund. Individ- och familjeomsorgen har haft ett fortsatt nära samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen. Samverkansteamet har utvärderats under året. Utifrån vad som framkom vid utvärderingen avslutades samverkansteamet vid årsskiftet. Familjeförskolans och familjecentralens fortsättning och innehåll kommer att utredas under Samverkande socialsekreterare fortsätter i sin nuvarande form med delat ledarskap. Under 2014 gjordes vissa förändringar i organisation hos sektionen för råd och stöd. Familjerätten samt socialsekreteraren som arbetar mot Barnahuset fick sin tillhörighet till råd och stöd. Familjerådgivningen utökades med 0,5 tjänst efter beslut om att sälja familjerådgivning till Dalslandskommunerna from den 1/ Ett boende för ensamkommande barn startades upp den 1 maj 2014 efter beslut av kommunfullmäktige. Avtal tecknades med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande asylsökande pojkar i ålderns år och ge de pojkar som får uppehållstillstånd ett fortsatt boende i Vänersborgs kommun, en så kallad blandöverenskommelse. Under hösten genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över Socialtjänsten med fokus på utredningar för barn enligt 11 kap 1. Tillsynen gällde specifikt hållande av utredningstider för mars månad samt förhandsbedömningar mellan mars till och med oktober gällande barn, med beslut om att inte inleda utredning. Resultatet av tillsynen var gott; av totalt fyrtio öppnade utredningar under mars månad höll fyra stycken en överstigande utredningstid längre än fyra månader. Tre av utredningarna hade beslut om förlängd utredningstid och en av utredningarna hade inte avslutats i rätt tid på grund av datateknisk okunskap. Av de inkomna 322 anmälningarna mellan mars till och med oktober var det 41 stycken med längre förhandsbedömningstid än fjorton dagar, där orsaken låg hos familjer eller den enskilde själv. Det handlade om sjukdom och att besök avbokades, att familjer inte befunnit sig i landet eller att de inte hört av sig till socialtjänsten. En lex Sarah rapport upprättades under hösten på familjestödssektionen utifrån bristande rutin gällande säker kopiatorutskrift. Familjestödssektionen och sektionen för råd och stöd har under året haft ett nära samarbete för att arbeta ännu mer intensivt med insatser på hemmaplan. Handläggare och verkställare har under året fortsatt arbetet med att få till bra vårdplaner och genomförandeplaner i aktuella ärenden. Under 2014 har två mindre organisationsförändringar genomförts på missbrukssektionen. Syftet har varit har ytterligare strukturera och tydliggöra sektionens klientarbete för att uppnå en större effektivitet i insatserna samt öka det målinriktade individarbetet på kort och lång sikt. Att strukturera insatserna på hemmaplan är också ett led i ökad kvalitet för individen som också på sikt bör minska kostnaderna för institutionsvård. Under 2014 har Språngbrädan och Plantaget samarbetat i en ny form av insats för familjer med ungdomar i riskbruk/missbruk. Tre familjer har genomgått hela programmet och insatsen skall utvärderas under första halvan av Alkoholhandläggaren har under oktober månad genomfört utbildningen Ansvarsfull alkoholservering 22 27

28 för krögare och serveringspersonal. Verksamhetsberättelse Socialnämnden Det drogförebyggande arbetet har under 2014 genomfört en Kraftansamling mot spice och cannabis. Personalen på samtliga högstadieskolor i kommunen samt personalen på Birger Sjöbergsgymnasiet har utbildats i tecken och signaler kring påverkan av dessa droger. Under hösten genomfördes också två föräldrautbildningar med sammanlagt 28 deltagande föräldrar som lärde sig mer om spice och cannabis. Utvärderingen visar att föräldrarna var mycket nöjda med utbildningen. Det utbetalda försörjningsstödet och antal hushåll har minskat i jämförelse med föregående år. Socialsekreterarna har på ett målmedvetet och lyckosamt sätt tillsammans med klienter och samverkansparter arbetat med att få ut individer till självförsörjning. Målgruppen ungdomar utan egen försörjning är svårare att få ut i sysselsättning än tidigare, då de ungdomar som är aktuella i dag har en psykisk ohälsa har mycket av arbetet fortsatt att präglas av samverkan med närliggande verksamheter både externt och internt. Den samverkan som påbörjades under 2013 har fortsatt och utökas ytterligare. Metodarbetet i försörjningsstödssektionen har skett under året med fokusområden så som bl. a. barn och barnsamtal, arbete med klienternas delaktighet och självständighet. Arbetet med socialstyrelsens nya utredningsmodell, förutsättning inför arbete (FIA) har tyvärr avstannat p.g.a. att Socialstyrelsen inte blivit klar med sin slutsammanställning av modellen. Gruppen individer med försörjningshinder språkhinder har i det flesta fall en kombination av ohälsa. Verksamhetens socialpedagog har arbetat tätt och framgångsrikt tillsammans med Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) i dessa ärenden. Det har resulterat i en minskning av 23 st individer inom gruppen, i jämförelse från föregående år. Gruppen individer med sjukskriven med läkarintyg, ingen sjukpenning har ökat med 50 % till 75 hushåll. Flyktingmottagandet har mer än fördubblats i kommunen det senaste året. Det är inflyttningar från andra kommuner, och från kommunens stora anläggningsboende. Det har påverkat verksamheten i form av ökad arbetsbelastning samt utmaningar gällande samverkan och boendefrågor. Under slutet av 2014 ägde en IFO-dag rum, för all personal. Dagen började med information om en ny metod på IFO för att få till brukarmedverkan, hur skattar våra klienter samtalet och hjälpen de får av oss. Förhoppningen med införandet av denna metod är att människor vi möter har möjlighet att påverka den hjälp och det stöd de behöver och att de är en resurs i socialtjänstens arbete. Vidare så presenterade varje sektion sitt arbete och detta i syfte att ge alla våra nya medarbetare kunskap om alla delar inom IFO. Kommentar per anslagsbindningsnivå/verksamhet samt måluppfyllelse Öppna jämförelser 2013 Socialstyrelsen genomförde flera öppna jämförelser mellan Sveriges kommuner avseende individ- och familjeomsorg. Jämförelserna avsåg barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och ekonomiskt bistånd. De öppna jämförelserna besvarades under 2013 och presenterades under De områden inom missbruksvården som besvarades var helhetssyn och samordning, självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet samt trygghet och säkerhet. Inom området helhetssyn och samordning efterfrågas rutiner för samarbete med andra avdelningar och sektioner inom socialförvaltningen. Även detta år har Vänersborg rutiner med två av sju samarbetspartners. Det vi har kvar att arbeta med är främst rutiner med andra avdelningar inom socialförvaltningen vilket är ett led i vårt systematiska kvalitets- och ledningsarbete på förvaltningen. Vi saknar också en aktuell samordningsrutin med landstinget utifrån missbruk vilket lagreglerades sommaren Inom området självbestämmande och integritet landar kvalitetsindikatorn på gul liksom också området trygghet och säkerhet gör. Det som är kvar att arbeta med är kompletteringar i nuvarande rutiner samt ett fortsatt arbete med uppdrag och planer i individärenden. I området som rör kunskapsbaserad verksamhet samt tillgänglighet indikerar vi grönt och står oss väl gentemot övriga riket. Inom barn och ungdomsvården visar det att vi har en relativt god kunskapsbaserad verksamhet där den 23 28

29 Verksamhetsberättelse Socialnämnden enskilde handläggaren har egen kompetensutvecklingsplan samt även en liknande plan för våra familjehemsföräldrar. Vi använder standardiserade bedömningsmetoder i både föräldraförmåga samt missbruk men inte för utagerande beteende. Vi har licens för att bedriva utredningarbete enligt BBiC (Barns Behov i Centrum) vilket nu 72 % av riket uppkommit till. Vänersborgs andel familjehemsvård är 87 % i jämförelse med hela riket med 67 %. Öppna jämförelser visade på att Vänersborg har relativt låga resultat på föräldrars medverkan. I förhållande till vårt resultat ligger även rikssnittet lågt på dessa indikatorer. Sammantaget visade också resultatet på att vi har behov av att öka vår systematiska uppföljning och utvärdering. Vänersborg har en bra tillgänglighet och visar exempelvis på att vi har en socialjoursverksamhet vilket det totalt endast är 66 % i hela riket som har. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd presenterades i två separata delar. Del 1 belyser god kvalitet i verksamheten och del 2 belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd. Jämförelserna ska spegla olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet i verksamheten. Tyvärr skiljer sig de inrapporterade uppgifterna från Vänersborgs kommun från de uppgifter som publicerats av Socialstyrelsen. Ett problem som även skett för en närliggande kommun. De två senaste åren har utveckling av extern samverkan skett med framtagande av rutiner. Det kan konstateras av de öppna jämförelserna, att det idag fortfarande finns ett behov av att upprätta interna rutiner för samverkan, ett arbete som i dag pågår. En kvalitetsindikator handlar om socialsekreterare med socionomexamen. Utfallet för 2013 är för Vänersborg 66,7 % och riket 84,2 %. Det är i dag mycket svårt att rekrytera socionomer då det är få sökande till tjänster som utannonseras. IFO:s uppfattning är att för området försörjningsstöd är det en kvalitetshöjning för verksamheten att ha en blandad kompetens och utbildningsbakgrund. Personalen i verksamheten som inte har socionomexamen har annan högskoleutbildning med inriktningar som arbetsmarknad, integration och psykiatri, områden som möter verksamhetens behov på ett bra sätt. Gemensam verksamhet År 2014 var personalomsättningen ca 17 %. Av 108 tillsvidare anställda slutade 19 personer (2013, 12 personer, 2012, 15 personer). Personalomsättningen på IFO har under 2014 varit fortsatt hög och det har varit svårt att rekrytera erfaren personal. Sjukfrånvaron i % av tillgänglig tid uppgick till 4,4 % (2013, 4,1 % och 2011, 5,5 %). Insatser totalt 2014, st. Behovet av biståndsinsatser under 2014 har haft en liten ökning jämfört med tidigare år. Under året fick Vänersborgs kommuninvånare biståndsinsatser från individ- och familjeomsorgen. 472 avsåg insatser för barn/unga och deras familjer, 268 vid missbruksproblem och med anledning av försörjningsstöd/förmedlade medel. Mottagande Mottagare med inriktning barn, unga och vuxna med missbruksproblematik har gjort 934 (2013, 850) aktualiseringar. Man har haft 237 (2013, 239) förfrågningar som resulterade i information, råd och stöd. Barn och unga Anmälningar: Det är uppgång av antalet anmälningar och då främst kring barn 0-12 år Vårddygn: En nedgång av antalet vårddygn framför allt gällande HVB. Antalet anmälningar som rörde barn och unga 0-20 år uppgick under året till st., vilket ger ett snitt på 89,5 st. per månad. Antalet anmälningar ökade under % av anmälningarna kom från polisen, 16 % från skolan, 7 % från anhöriga. Antalet anmälningar i åldersgruppen 0-12 år står för den största ökningen, men även på ungdomssidan ökade anmälningarna. 405 utredningar inleddes för barn -och unga 0-18 år. Ansökan om vård enligt Lag om vård av unga (LVU) gjordes för 6 barn, vilket är en ökning med 4 från Under 2012 gjordes 13 ansökningar om LVU. Under året fick totalt 102 barn och unga vård utanför hemmet, varav 87 familjehem och 16 på HVB, 12 av dessa barn och ungdomar var placerade i både familjehem och HVB

30 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Det totala antalet vårddygn på hem för vård och boende (HVB) uppgick till eller 6,9 årsplatser, vilket är en ökning med 1,9 årsplatser. Antalet vårddygn i familjehem var 2014, Antalet familjehem som uppdragstagare uppgick till 66. Vårdnadsöverflyttning till familjehem skedde för 0 barn. Föräldrar till 9 (2013, 11) ungdomar fick knappt 864 (2013, 1 053) dygn, d.v.s. i genomsnitt ca tre månaders stöd i föräldrarollen genom MST (Multi Systemisk Terapi). Plantaget har i snitt haft 42 familjer aktuella varje månad (2013, 54). Gruppverksamheten bestod av 4 s.k. Kaktusgrupper och 7 Kometgrupper. Man har haft 8 PYC ärenden (Parenting Young Children). Ett (2012, 19) barn med föräldrar fick stöd från Familjeförskolan. Två flickor (2013, fem) blev utsatta för hedersrelaterat våld hade kontakt med individ- och familjeomsorgen under året. Den samverkande socialsekreteraren (gemensam för barn- och ungdoms- och socialförvaltningen) har under året gjort 120 förhandsbedömningar, av dessa inleddes det 48 utredningar. Samverkande socialsekreterare har haft 180 konsultationer i ej pågående ärenden. Det drogförebyggande arbetet har under 2014 genomfört en Kraftansamling mot spice och cannabis. Personalen på samtliga högstadieskolor i kommunen samt personalen på Birger Sjöbergsgymnasiet har utbildats i tecken och signaler kring påverkan av dessa droger. Under hösten genomfördes också två föräldrautbildningar med sammanlagt 28 deltagande föräldrar som lärde sig mer om spice och cannabis. Utvärderingen visar att föräldrarna var mycket nöjda med utbildningen. I december besökte drogförebyggande samordnaren samtliga klasser på högstadiet på Tärnan för att informera om riskerna kring spice och cannabis. Under året genomfördes 23 skolbesök där drogförebyggaren har informerat om energidrycker, tobak, alkohol, drogförebyggande arbete, spice och internet. Inom det drogförebyggande arbetet har satsningar gjorts på 100 % Ren Hårdträning kommunens arbete mot dopning, Störa langningen, Krogar mot knark samt den drogfria skolavslutningen School s out. Inom arbetet 100 % Ren Hårdträning genomfördes under året en inspirationsföreläsning där ca 320 personer närvarade. Drogförebyggaren har också varit delansvarig för två Kaktusgrupper tillsammans med personal vid Plantaget under året ansvarade drogförebyggaren också för den drogfria innebandyturneringen Lussebandyn, där ca 320 ungdomar deltog och ca 250 ungdomar tittade på. Familjerätt 111 barn var berörda av samarbetssamtal, 30 av vårdnads-, boende- eller umgängesfrågor. Tre medgivande utredning. 262 faderskapsprotokoll fastställdes under året. Barnahuset Barnahuset har under året haft 109 nyanmälda barn. Vuxenverksamhet HVB: Behovet av vård på behandlingshem har ökat sedan föregående år Våld i nära relationer: Kvinnor i behov av stöd har minskat något Antalet anmälningar enligt LVM har under 2014 uppgått till 15 st. (2013, 10). Sektionen har inlett 8 utredningar enligt LVM varav tre har lett vidare till vård enligt lagen. Behovet av vård på behandlingshem (HVB) har ökat sedan föregående år, antal vårddygn uppgick till (2013, 1 791). 15 personer har haft insats i form av boende på Marierovägens träningsboende varav en har flyttat vidare till eget boende (socialt kontrakt) samt en till särskilt boende inom socialpsykiatrin. Beroendestödsteamet har haft kontakt med 34 (2013, 57) personer. Antal personer som varit i behov av akutlogi uppgår till 20 personer vid olika tillfällen och intensitet under året. Antal nätter uppgick totalt till 337 (2013, 226)

31 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Psykiatrisjuksköterskan hade (2013, 6 204) besök (medicindelning, råd och stöd, hembesök m.m.) av dessa besök var för drogtester. Språngbrädan som är kommunens egna specialiserade psykosociala behandlingsenhet har under året haft kontakt med 128 personer, 73 män och 55 kvinnor (2013, 100 pers samt 2012, 70 pers). Av dessa har 10 personer varit under 18 år (2013, 12 st.). Av de 128 personerna var 27 st. anhöriga (2013, 16 st.) och 11 av de anhöriga har gått i anhörigstödsgrupp, resterande i individuellt anhörigstöd. Träffpunkten som är språngbrädans öppna verksamhet som är öppet mellan kl har i snitt 5 besökare per dag. Sektionen för missbruksstöd har under året tagit emot 5 klagomål gällande missnöje, 3 av dessa har varit anhöriga. Vid årsskiftet fanns det 34 stadigvarande serveringstillstånd i kommunen och 24 försäljningsställen för folköl. Under året beviljades 7 tillfälliga serveringstillstånd varav 4 till allmänheten och 3 till slutna sällskap. Alkoholhandläggaren har under året genomfört 52 tillsynsbesök (2013, 48) på restauranger och 24 tillsynsbesök (2013, 25) gällande folköl. Samordnad tillsyn skedde i juni månad då skatteverket och länsstyrelsen deltog. Vidare har så kallad inre tillsyn skett där kontroll gjorts hos polisen och skatteverket gällande personer med enskilda firmor och personer i bolag som har serveringstillstånd. Två tillståndshavare har under året meddelats åtgärd med stöd av alkohollagen i form av erinran, den mildaste formen av åtgärd. Under året inleddes 37 utredningar för kvinnor utsatta för våld, 16 avslutades med någon form av insats. 14 kvinnor och 10 barn fick skyddat boende på Kriscentrum. Totala antalet boendedygn var 692 (2013, 753). 17 (2013, 7) män hade kontakt med Kriscentrum för män. Ekonomiskt bistånd Utbetalt försörjningsstöd minskade under 2014 med kr Hushåll i behov av försörjningsstöd minskade under året 27,9 % av bidragshushållen var under 25 år 2014 minskade antal hushåll som fått försörjningsstöd till 820 st. under 2013 var det 837 st. hushåll som fick försörjningsstöd fanns det 481 st. barn i hushåll med försörjningsstöd, 2013 fanns det 458 st. Den genomsnittliga bidragstiden var under ,2 månader, samma snittid som under Det genomsnittliga beloppet per månad minskade från kr till kr. Det har skett en årlig minskning av egna medel; för 2014 var det 99 st. hushåll, för st., st. och under 2011, 201 st. Orsaken till försörjningshinder registreras enligt anvisning från socialstyrelsen. Nedan redovisas de grupperna med störst utbetalt belopp av försörjningsstöd. Ökning i gruppen: sjukskriven med läkarintyg, ingen sjukpenning st., st., under st. arbetslös, otillräcklig inkomst st., st. under st. Minskning i gruppen: arbetshinder, sociala skäl st., st. under st. språkhinder efter avslutad introduktion st., st. under st. försörjningshinder arbetslös, ingen ersättning st., st. under st. Flyktingmottagningen Mottagande: Ökat flyktingmottagande 2014 Kommunen tog emot 264 st. flyktingar, under 2013 tog kommunen emot 131 st. flyktingar. Under 2012 var det 105 st. och 2011, 39 st. Av de 264 st. flyktingar som mottogs i kommunen i år var 101st barn och ungdomar under 18 år

32 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Kostnad individ- och familjeomsorg per invånare, kr Vänersborgs kommun Trollhättans Stad Uddevalla kommun Lysekils kommun Genomsnitt i Västra Götaland Genomsnitt i riket f kommuner mellan inv * Uppgifterna hämtade ur Vad kostar verksamheten i Din kommun Måluppfyllelse Boende Förväntat resultat: Inga hemlösa i kommunen. Målet uppnåddes inte, under 2014 har 20 olika individer bott 337 nätter på akutboendet. Ekonomi Förväntat resultat: Budgetbalans. Målet uppnåddes, IFO gjorde ett resultat med ett överskott på 5,9 Mkr. Barn och familj redovisar överskott på 3,1 Mkr främst beroende på minskade kostnader på HVB och på många vakanser på socialsekreterare. Ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott med 7,0 Mkr. Vuxenstöd visar ett underskott på 4,9 Mkr beroende på ökade kostnader på HVB. Kvalitet, service, tillgänglighet, trygghet Förväntat resultat: Nöjda brukare. Hög rättssäkerhet. Målet uppnåddes, Öppna jämförelser ligger över genomsnittet till övervägande delar. Hemsidan har reviderats under året. Gemensam bemötandedeklaration har tagits fram på IFO under året. Förebyggande och stöd Förväntat resultat: Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet. Målet uppnåddes, Familjestödssektionen och sektionen för råd- och stöd har under året haft ett nära samarbete för att arbeta ännu intensivare med insatser på hemmaplan. Vilket har lett till att vårddygnen ligger i nivå med föregående år. Vårddygn kring placering av ensamkommande barn har dock ökat avsevärt beroende på ett högra mottagande. Plantaget har ökat sitt arbete med insatser för föräldrar. Delaktighet Förväntat resultat: Genomförandeplaner där individen är delaktig. Målet uppnåddes till vissa delar, Genomförandeplaner finns inte ännu för alla klienter. Arbete har påbörjats med metodutveckling och kvalitetssäkring för att säkerställa att genomförande planer finns och är aktuella. Miljö Förväntat resultat: Minskad energiförbrukning. Målet uppnåddes. Alla verksamheter arbetade med minst ett miljömål under året. Personal Förväntat resultat: Kompetensutveckling. Målet uppnåddes, Alla personalgrupper erhöll handledning eller motsvarande. Kompetensutvecklingsplanen som är antagen har efterlevts. Chefer har under året deltagit i kommunövergripande chefsutbildning. Integration Förväntat resultat: Ökad möjlighet för brukare att kommunicera med sin omgivning Målet nåddes, på IFO används tolk i alla situationer som det bedöms som nödvändigt. Samverkan Vänersborg Förväntat resultat: Utvecklat samarbete. Målet uppnått, Fortsatt utveckling av Samverkan Vänersborg. Fortsatt arbete i Psynkprojektet för gemensam utveckling av insatser på hemmaplan. IFO har tillsammans med elevhälsan en särskild samverkande socialsekreterare anställd. Hemsida finns idag som riktas till ungdomar och även till föräldrar, 27 32

33 Verksamhetsberättelse Socialnämnden vilket har reviderats under året. Rutin har arbetats fram för hur barnperspektivet tydligt kan belysas vid utredning och uppföljning. Ekonomiskt utfall, resultaträkning Tkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetdiff 2014 Intäkter Kostnader Kommunbidrag Årets resultat Ekonomisk analys, sammanfattning Verksamheten redovisade ett överskott med Tkr. Såväl antal hushåll som utbetalt försörjningsstöd minskade jämfört med 2013 och sektionen redovisade ett överskott på Tkr. Familjestöd redovisade ett överskott på Tkr vilket främst beror på vakanta tjänster under året. Vuxenstöd redovisade ett underskott på tkr vilket beror på kostnader för HVB och familjehem, antalet dygn på HVB ökade med jämfört med Antalet mottagna flyktingar var under jämfört med Alla flyktingar kommer inte genom migrationsverket utan väljer att flytta hit från andra kommuner under tiden som de ingår i etableringsinsatsen. För de som flyttar från en annan kommun följer deras ersättning med till den nya kommunen Årets verksamhet, individ- och familjeomsorg Ekonomiskt utfall, nettokostnad Tkr Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetdiff Gemensamt Barn- och ungdomsvård Familjerätt Vuxenvård Ekonomiskt bistånd Övrig verksamhet Flyktingmottagande Netto Ekonomisk analys och verksamhetsstatistik Barn- och ungdomsvård HVB Antal placerade barn 31 december Antal placerade barn totalt under året Antal vårddagar totalt under året Genomsnittlig nettokostnad/dygn SoL och LVU Genomsnittlig bruttokostnad SoL Genomsnittlig bruttokostnad LVU Genomsnittlig bruttokostnad/dygn SoL och LVU Barn- och ungdomsvård familjehem Antal barn/ungdomar placerade i familjehem 31/ Antal vårddagar under året Genomsnittlig dagskostnad för placering i familjehem, kr

34 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Barn- och ungdomsvård öppenvårdsinsatser Antal barn/ungdomar med stöd av kontaktperson Antal barn/ungdomar med stöd av kontaktfamilj Familjerätt/familjerådgivning Avtal avseende vård, boende, umgänge Antal besökande personer på familjerådgivningen Antal genomförda samtal på familjerådgivningen Vuxenvård institutionsplaceringar missbruk Antal placeringar under året varav LVM Antal vårddygn totalt under året varav LVM Genomsnittlig dygnskostn placering enl. SoL, kr Genomsnittlig dygnskostn placering enl. LVM, kr Vuxenvård akutboende Antal pers. som bott på Kyrkängens gård under året Vuxenvård öppenvårdsinsatser Antal personer med stöd av kontaktperson Vuxenvård institutionsplac. icke missbruk Antal placerade föräldrar under året Antal vårddagar för föräldrar under året Ekonomiskt bistånd Antal pågående ärenden 31/ Antal bidragshushåll, totalt Antal bidragsmånader/hushåll 6,4 6,2 6,2 Antal personer med förmedlade medel Flyktingverksamhet Mottagna flyktingar varav vuxna (över 18 år) varav barn (under 18 år) barn upp till och med 17 år år år Antal självförsörjande vid introduktionstidens slut, % Antal vuxna med introduktionsersättning den 31/ OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Årets verksamhet var antalet personer med beslut om insatser enligt LSS 318, vilket innebar en ökning med 2 % jämfört med Den boendeform som efterfrågas mest är gruppbostad. Under 2014 har Ankargatan 2 och 4 renoverats och byggts till så att varje bostad inrymmer 6 fullvärdiga bostäder. Dessa båda ombyggnationer har medfört ett tillskott på 7 nya bostäder. För att klara att verkställa nya beslut behövs ytterligare bostäder tillskapas under Det område som genomgår den största förändringen är socialpsykiatrin, där allt fler personer söker insatser. Genom den statliga satsningen inom ramen för PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) utgår prestationsbaserade statsbidrag till de kommuner som uppfyller prestationskraven. 29

35 Verksamhetsberättelse Socialnämnden För Vänersborgs del innebär det att medel erhållits för att utveckla insatserna till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Under 2014 har en handlingsplan utarbetats och där tydliga mål satts upp för de närmsta åren. Det är framför allt arbetet med att implementera samordnade individuella planer i samverkan med andra huvudmän samt att utveckla former och metoder inom området arbete och sysselsättning. Personer med funktionshinder som beviljas insatser enligt LSS och SoL vill ha ett stort inflytande över hur besluten utformas. Detta är en positiv utveckling eftersom det ger enskilda individer möjlighet att utveckla egna färdigheter och därigenom skapa ett mer självständigt liv. För verksamheten innebär det att vara en aktiv part i denna utveckling och att ge personal de förutsättningar som krävs genom att kunna erbjuda kompetensutveckling. Avdelningens organisation måste också utvecklas för att stödja framtida förändringsbehov. De verksamheter som finns i Vänersborg och med inriktning LSS och socialpsykiatri håller en hög kvalitet vilket visar sig i de öppna jämförelser som Socialstyrelsen presenterat under Ett tydligt utvecklingsområde går dock att identifiera och det är brukarmedverkan. Under 2014 har OoF tagit initiativ till att stödja brukare för att kunna starta upp brukarföreningar. Tabell: Antal personer med insatser enligt LSS, SoS statistik (antal personer/ inv. inom parentes). Antal personer med Antal personer med Antal personer med Antal personer med LSS-insats 1/ LSS-insats 1/ LSS-insats 1/ LSSinsats1/ Vänersborg 290 (78) 296 (80) 311 (83) 318 Trollhättan 375 (68) 393 (70) 410 (72) Uddevalla 423 (81) 433 (82) 431 (81) Lilla Edet Saknas uppg. i tabell 75 (60) 80 (62) Riket (67) (67) (68) Kommentar: SoS statistik för 2014 finns tillgänglig i april 2015 Tabell: Vad kostar verksamheten i Din kommun, bokslut 2013 Insatser enligt LSS Insatser enligt LSS och och Pers ass Kr/inv. Pers ass. Kr/inv. Bokslut Bokslut Insatser enligt LSS och Pers ass. Kr/inv. Bokslut 2012 Insatser enligt LSS och Pers ass. Kr/inv. Bokslut 2013 Vänersborg (1 %) (0 %) (3 %) (2 %) Trollhättan (4 %) (6 %) (7 %) (5 %) Uddevalla (2 %) (7 %) (7 %) (0 %) Lilla Edet (5 %) (8 %) (3 %) (4 %) Riket (3 %) (3 %) (3 %) (2 %) Kommentar: Kostnaderna för LSS och personlig assistans, beräknat efter kr/invånare, ökade under 2013 med 2 % vilket var detsamma som riksgenomsnittet. Tabell: Vad kostar verksamheten i Din kommun, bokslut 2013 Boende exkl. lokalkostnad, Tkr/brukare kostnad, Tkr/brukare Boende exkl. lokal- och år, Tkr 2010 och år, Tkr 2011 Boende exkl. lokalkostnad, Tkr/brukare och år, Tkr 2012 Boende exkl. lokalkostnad, Tkr/brukare och år, Tkr 2013 Vänersborg 690,8 (-1 %) 672,6 (-3 %) 668,9 (-1 %) 718,6 (7 %) Trollhättan 705,9 (4 %) 706,9 (0 %) 730,8 (3 %) 791,3 (8 %) Uddevalla 714,3 (-2 %) 777,3 (9 %) 716,8 (-8 %) 759,4 (6 %) Lilla Edet 890,1 (6 %) 1 004,8 (13 %) 1 114,8 (11 %) 1 187,7 (7 %) Riket 658,7 (2 %) 698,7 (6 %) 714,3 (2 %) 733,4 (3 %) Kommentar per anslagsbindningsnivå/verksamhet samt måluppfyllelse Bostad med särskild service, vuxna Under 2014 har efterfrågan på bostad med särskild service, LSS, varit fortsatt stor. Tillgången på bostäder möter inte de behov som finns. En konsekvens av detta är att allt fler personer har väntetider som överstiger ett år, vilket fått till följd att kommunen för första gången blivit dömd att betala en särskild avgift. För att få balans i tillgång och efterfrågan måste fler bostäder tillskapas både under 2015 och Under året har två gruppbostäder, Ankargatan 2 och 4, byggts om till moderna fullvärdiga bostäder. Projektering har påbörjats för ombyggnation av Tagelgatan

36 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Daglig verksamhet Personer som tillhör LSS personkrets och som inte arbetar eller studerar har rätt till daglig verksamhet. I Vänersborg finns tio olika verksamheter med mycket varierat utbud. Allt ifrån verksamheter som erbjuder träning i olika ADL funktioner, sinnesstimulans, färg och form till de verksamheter som har en extern kundkrets och där träning mot arbetsmarknaden är det primära. Oavsett vilken utvecklingsnivå den enskilde deltagaren befinner sig på så är verksamhetens kvalitet mycket viktigt för att kunna träna och utveckla sina färdigheter. Volymökningen inom daglig verksamhet har inneburit behov av nya verksamhetsformer. Under 2014 har nya och anpassade lokaler på Gyllenheimsgatan tagits i drift. Lokalerna har ersatt tidigare lokaler på Kyrkogatan. Under de senaste åren har OoF tillsammans med samordningsförbundet, arbetsförmedlingen och försäkringskassan arbetat i ett projekt där målet är att fler personer ska kunna prövas för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För att kunna fortsätta och utveckla denna samverkan behövs det tillsättas personal som arbetar mot Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden för att stödja personer som prövas mot en anställning. Individ- och familjestöd Inom verksamhetsområdet individ- och familjestöd finns korttidsverksamhet, stödfamilj, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet samt kontaktperson. Insatserna syftar dels till att ge den enskilde möjligheter till olika fritidsaktiviteter, umgås med vänner samt att kunna ta del av olika kulturutbud, dels att vara en avlastning för anhöriga. Under 2014 har stora förändringar genomförts genom att ett korttidshem avvecklats samtidigt som en ny korttidsform vuxit fram i form av lägerverksamhet. Dessa förändringar har varit mycket positivt mottagna av både brukare och föräldrar/vårdnadshavare. Personlig assistans De ekonomiska underskotten inom området personlig assistans har under 2014 minskat jämfört med året innan. De ärenden där OoF är verkställare för beslut som fattas av Försäkringskassan är i balans. Däremot så fortsätter antalet beslut där kommunen är utförare att minska och allt fler väljer privata utförare. Antalet kommunala beslut har ökat vilket medför ökade kostnader. Psykiskt funktionshindrade Socialpsykiatrin genomgår för närvarande stora förändringar, som i stor utsträckning styrs av andra aktörer än kommunen. Målet för regionens slutenpsykiatri var att minska på inläggningar och därigenom också på antalet platser. Människor med psykiska funktionsnedsättningar ska i större utsträckning få sina behov tillgodosedda i öppna former. Denna utveckling fungerar för större delen av målgruppen om kommunen kan svara upp med bostad, sysselsättning och boendestöd. Staten ger genom sin PRIO-satsning förutsättningar till en utveckling av socialpsykiatrin. Den inventering som genomförts under 2013 visar på olika utvecklingsområden. För att ge ett samlat stöd som bygger på helhetssyn behöver samverkan med andra aktörer, både internt och externt, utvecklas. Flertalet personer som har insatser från fler än en aktör saknar en samordnad individuell plan. Sysselsättningsinsatser måste utvecklas till att vara mer inriktade mot arbetsmarknaden samt att många personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att ta del av kommunens fritidsinsatser. Måluppfyllelse Under 2014 arbetade verksamheten utifrån beslutade mål inom utvecklingsområdena boende, ekonomi, kvalitet/service/tillgänglighet, förebyggande/stöd, integration/delaktighet, trygghet, miljö och personal. Nedan redovisas måluppfyllelse inom respektive utvecklingsområde. Boende Under 2014 har efterfrågan på bostad med särskild service LSS varit fortsatt stor. Vid årsskiftet fanns det 9 (6 LSS och 3 SoL) beslut som inte kunnat verkställas. En del av dessa personer har väntat över ett år på en bostad vilket inte är acceptabelt. Socialnämnden dömdes under hösten att betala en särskild avgift. Ytterligare två ärenden ligger hos IVO och Förvaltningsrätten för utredning om särskild avgift. Ombyggnation av Ankargatan 2 och 4 har under året avslutats vilket innebär dels ett tillskott på 7 nya platser samt att samtliga tolv lägenheter är anpassade utifrån de behov som brukarna har. Projektering för ombyggnation av Tagelgatan 2 är slutförd och beräknas starta under första kvartalet

37 37 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Ekonomi Målsättningen var budgetbalans och effektivt resursutnyttjande. Årets resultat blev ett underskott på Tkr. De största posterna för underskott kan hänföras till verksamheter som OoF för egen del har svårt att påverka t ex personlig assistans där Försäkringskassan är beslutsfattare och kommunen har kostnadsansvar för de första 20 timmarna per vecka. Under året har OoF tvingats köpa externa boendeplatser och som inte varit budgeterade. Köpta platser redovisar ett underskott på drygt Tkr. Avdelningens övriga verksamheter uppvisar balans och där överskott inom vissa enheter balanserar andra enheters underskott. Under året har ett nytt resursfördelningssystem införts inom daglig verksamhet LSS och som grundar sig på varje persons behov omräknat till en summa pengar. På sikt kommer detta att innebära att resurser utnyttjas mer effektivt. I och med detta så har resursfördelningssystemet införts inom boende och daglig verksamhet LSS. Målet är att samtliga verksamheter inom OoF, exkl. personlig assistans, ska resursfördelas utifrån det nya systemet. Kvalitet/service/tillgänglighet Kvalitet, service och tillgänglighet är ett mycket viktigt område att utveckla. Inom samtliga verksamheter finns bemötandedeklarationer som under året har uppdaterats. En gång om året delar verksamheterna ut blanketten Synpunkter och klagomål till berörda brukare. OoF:s hemsida har under året uppdaterats av en tillsatt arbetsgrupp. Samtliga sidor har gåtts igenom och där inaktuell information tagits bort och ersatts med aktuell. Det finns också en plan och en organisation för hur en kontinuerlig uppdatering ska genomföras Förebyggande/stöd En stor del av det förebyggande arbetet planeras i samband med upprättande eller revidering av genomförandeplanen. Alla personer har i dag en genomförandeplan och där det ska framgå hur personen vill planera för aktivitet/sysselsättning, sömn/vila/återhämtning, kost och motion samt sociala kontakter. Detta är viktiga områden för att förebygga ohälsa och skapa trygghet. Integration/delaktighet För att utveckla metoder för kommunikation användes tydliggörande pedagogik som gemensamt arbetssätt inom avdelningens verksamheter. För att alla personer inom verksamheterna ska kunna vara delaktiga har en individanpassad genomförandeplan utformats Min Plan. Denna plan är under införande och kommer under 2015 att erbjudas alla som har behov. Kontinuerliga träffar sker med sektion Klippan inom Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) som är en brukarstyrd sektion. Dessa träffar är mycket värdefulla för att föra dialog om framtid, utveckling och brukares upplevelser av våra verksamheter. Inom socialpsykiatrin pågår arbetet med att införa SIP (Samordnad Individuell Plan) som en metod för att öka inflytandet för den enskilde. SIP är en del av de prestationskrav som finns inom den statliga satsningen PRIO. Miljö Avdelningen har som mål att samtliga enheter ska ha minst två miljömål uppsatt i sin RA plan. Vid uppföljning redovisar samtliga verksamheter att man uppnått målet. För att minska på antalet transporter i samband med inköp till framför allt gruppbostäder köps numer mat genom Svens Catering som levererar till dörr. Personal Inom verksamheterna pågår ett arbete att utifrån personalenkät arbeta med prioriterade utvecklingsområden. För att kunna arbeta med ett systematiserat kompetensutvecklingsprogram har varje enhet inventerat sin kompetensnivå utifrån den specifika inriktningen. Syftet är att avdelningen årligen ska utarbeta en kompetensutvecklingsplan som på ett tydligt sätt speglar verksamheternas behov. 32

38 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Årets verksamheter omsorg om funktionshindrade Ekonomiskt utfall, resultaträkning Tkr Utfall Utfall Utfall Budget diff Summa intäkter Summa kostnader Kommunbidrag Årets resultat Ekonomiskt utfall - nettokostnad Tkr Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetdiff Gemensamt Insatser enligt LSS Psykiatrin Utskrivningsklara Personlig assistans SFB Netto Ekonomisk analys och verksamhetsstatistik För 2014 redovisades underskott på Tkr. Underskotten går främst att finna inom köpta platser LSS och SoL men även inom personlig assistans SFB (försäkringskassan) och personlig assistans LSS samt daglig verksamhet LSS. Vidare så redovisades mindre underskott inom biståndshandläggare samt kontaktpersoner. Ett flertal verksamheter såsom gemensamt LSS samt bemanningspoolerna, korttids/fritids/ledsagning och boende LSS redovisade överskott. Även socialpsykiatrin redovisade överskott. Gemensamt inom omsorg om funktionshindrade redovisade överskott på 545 Tkr. Gemensamt LSS visade överskott på 273 Tkr beroende på budget för hyror till förfogande. Bemanningspoolerna redovisade ett överskott på 393 gentemot de verksamheter som köper tjänsterna. Biståndshandläggare redovisade underskott på 121 Tkr, detta beroende på en utökning av personal under senare delen av Insatser enligt LSS redovisade ett underskott på Tkr. Underskott redovisades för köpta platser på Tkr, detta beroende på ett ökat antal köpta platser samt högre dygnskostnad för dessa. Personlig assistans LSS redovisade underskott på Tkr beroende på fler beslut i privat regi men även att befintliga beslut utökades. Kontaktpersoner redovisade underskott på 239 Tkr. Daglig verksamhet visade underskott med Tkr fördelat på ökade kostnader för omsorgsresor samt personalkostnader kopplat till volymökning. Överskott redovisades på korttidsverksamhet/fritids/ledsagning på Tkr detta beroende på sålda platser samt avvecklingen av ett korttidsboende. Dessa verksamheter redovisas tillsammans då avvecklingen av Mariedals korttidsboende fick till följd att kostnader vältrades över på ledsagning men inte budget i samma omfattning, budget 2015 innehåller dessa förändringar. Boenden LSS redovisade överskott på Tkr beroende på budget för helårsdrift för Ankargatan som var Tkr. Psykiatriverksamheten redovisade överskott på 111 Tkr. Underskott redovisades för köpta platser på 643 Tkr. Boende/boendestöd redovisade överskott på 558 Tkr beroende på lägre kostnader för hyra samt avvecklingen av Kastanjevägens boende. Dagverksamhet redovisade överskott på 196 Tkr. Den omorganisation som skedde under 2014 där Kastanjevägens boende avvecklades och Kastanjevägens boendestöd tillkom innebar svårigheter att skilja budget och utfall åt dessa två verksamheter emellan. I redovisningen visades överskott för boende och underskott för boendestöd. Därför redovisas dessa två verksamheter ovan ihop med ett samlat överskott på 558 Tkr. Budget 2015 är lagd utifrån dessa förändringar. Personlig assistans SFB visade ett underskott på Tkr. Underskottet berodde på en minskning av ärenden i egen regi samtidigt som ärende i privat regi ökade under året. Under 2013 ansöktes det om 33

39 Verksamhetsberättelse Socialnämnden förhöjd ersättning för se ärenden, dessa fick beslut om förhöjd ersättning under Personlig assistans LSS under 20 timmar/vecka Antal personer med verkställt beslut den 31/ Antal personer med kommunen som utförare Antal beslutade tim/månad i egen regi per 31/ Antal beslutade tim/månad i privat regi per 31/ Antal utförda timmar under året i egen regi Antal utförda timmar under året i privat regi Bruttokostnad per utförd timma i egen regi, kr Bruttokostnad per utförd timma i privat regi, kr Personlig assistans LSS under 20 timmar/v redovisade ett underskott på Tkr. Underskottet ligger på de ärendena med privata utförare. Införandet av sänkt av timersättningen till privata utförare innebar 600 Tkr lägre kostnader jämfört med att schablonersättning skulle betalats ut. Bruttokostnadsökningen per timma i egen regi berodde främst på att organisationen med verksamhetsledare var i full drift Personlig ass SFB över 20 timmar/vecka Antal personer med verkställt beslut 31/ Antal personer med kommunen som utförare Antal beslutade tim/månad i egen regi per 31/ Antal utförda timmar per år i egen regi Bruttokostnad per utförd timma i kommunal regi, kr Ersättning från Försäkringskassan, kr/tim Personlig assistans, SFB, redovisade ett underskott på Tkr. Underskottet förklaras av att antalet ärenden totalt har ökat vilket medförde en högre ersättning till försäkringskassan. Samtidigt har antal ärenden i kommunal regi minskat vilket fick effekten att intäkterna sjönk och därmed understeg budget. Försäkringskassan beslutar om insatsen personlig assistans med statlig ersättning. Brukaren kan därefter välja kommunen eller extern leverantör för utförande av insatsen. I december 2013 hade 39 personer valt extern leverantör för utförande av beviljad assistans. Kommunen har kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka, detta motsvarar en kostnad på 291 Tkr per år. Försäkringskassan ersätter resterande utförda timmar, oavsett om det är kommunen eller någon extern leverantör som utför assistansen. Kommunen bekostar även sjuklöner samt tillfällig utökning av tid, oavsett vilken leverantör brukaren valt för utförandet av assistans. Sex personer med kommunen som utförare har hos försäkringskassan blivit beviljade en högre timersättning, för dessa beslut kommer intäkterna att under 2015 öka med cirka 500 Tkr. Ledsagarservice LSS Antal ärenden i verkställighet den 1/ Antal beviljade timmar per månad den 1/ Ledsagning redovisade ett överskott på 716 Tkr. Verksamheten är ett led i strävan att underlätta för den enskilde att delta i aktiviteter. Underskottet förklaras av den omorganisation som skedde under året och som nämns ovan. Avlösning LSS Antal ärenden i verkställighet den 1/ Antal beviljade timmar per månad den 1/ Kontaktpersoner LSS, SoL Antal ärenden i verkställighet den 1/10 SoL LSS Kontaktpersoner redovisade ett underskott på 239 Tkr. Korttidsvistelse LSS Antal personer med korttidsplats 1/10 Antal beviljade dygn per månad per den 1/ varav personer med stödfamiljer/familjehem Antal externa placeringar per 31/12 Bruttokostnad för externa placeringar, kr

40 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Korttidsvistelse redovisade överskott på Tkr. Verksamheten har haft intäkter på 600 Tkr för sålda platser till andra kommuner. Verksamheten har samtidigt haft kostnader på 225 Tkr för köpta platser under året. Överskottet beror på avvecklingen av ett korttidsboende samt den omorganisation som skedde under året, se ovan för förklaring. Korttidstillsyn LSS Antal barn/ungdomar med verkställda beslut 1/ Bruttokostnad per placering/år (exkl köpt pl.)* Köpta platser 31/12 Kostnad per köpt plats/kr/år Korttidstillsyn redovisade ett överskott på 408 Tkr. Verksamheten flyttade under 2014 till Torpaskolan vilket innebar lägre kostnader, samtidigt köptes sex platser av Kunskapsförbundet till en kostnad av 229 Tkr. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan 13 och 21 år och avser korttidstillsyn i anslutning till skola och under skollov. *Bruttokostnad är beräknad efter 6 mån 2014 pga. av köpet av sex platser from höstterminen. 40 Bostad med särskild service LSS Kostn, antal Läg. Brukare Kostn, antal Läg. Brukare Kostn, antal Läg. Brukare Serviceboende LSS Karlslundsgatan Serviceboende LSS Flanaden Serviceboende LSS Bangatan 2 B Serviceboende LSS Nordkroksvägen Serviceboende LSS Enebacksgatan Grb LSS Kastanjevägen Grb LSS Flottningsgatan Grb LSS Tagelgatan Grb LSS Tagelgatan Grb LSS Forbondegatan Grb LSS Ankargatan Grb LSS Ankargatan Grb LSS Tegelbruksvägen Grb LSS Gustav Högbergs väg Grb LSS Bladvägen Grb LSS Snödroppsvägen 4, Vargön Grb LSS Snödroppsvägen 6, Vargön Grb LSS Rapsvägen Brålanda (Nytida) Grb LSS Edsgatan 43 Grb LSS Brätte Bruttokostnad/brukare/dygn, kr (exkl. köp) Köpt plats 31 december Genomsnittlig dygnskostnad vid köp, kr Boende LSS redovisade ett underskott på Tkr. Köpta platser redovisade underskott med Tkr inklusive 201 Tkr i särskild avgift till IVO för ett icke verkställt beslut. Gruppbostäder i egen regi redovisade överskott på Tkr beroende på att Ankargatan öppnade under hösten men var budgeterad för helår. Servicebostäder redovisade ett överskott på 514 Tkr trots en omfördelning till gruppbostäder inför 2014 uppgående till Tkr utökades verksamheten med 8 platser, vid årsskiftet var 6 beslut icke verkställda. Åtta platser köptes av externa utförare (exkl. Nytida), varav fem platser varit ofinansierade under året. Köpta plaster fördelar sig på sex vuxna och två ungdomar. Genomsnittlig kostnad för vuxna var kr/dygn och för ungdomar kr/dygn. Daglig verksamhet LSS Antal personer med verkställt beslut 1/ Antal brukare per enhet Daggdroppen Fantasia Slåttergatan

41 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Gyllenheimsgatan Lyckan Hunddagis Hagen Brålanda IT-Hörnan/Café Hörnan Transporten Solen Solängen Extern placering köpta platser i daglig verksamhet 31/ Bruttokostnad/brukare/dag (exkl. köp) Genomsnittlig dagkostnad vid köp, kr Daglig verksamhet redovisade ett underskott på Tkr. Köpta platser visade underskott på 709 Tkr. Transporter till och från daglig verksamhet redovisade underskott på 463 Tkr beroende på ökat antal personer som åker omsorgsresor. De olika verksamheterna redovisade underskott på 677 Tkr, detta beroende på ökade personalkostnader som en följd av den volymökning som skett. Dessa volymökningar täcks inom ram Särskilt boende för personer med psykiska funktionshinder Kostn, antal Läg. Brukare Kostn, Antal Läg. Brukare Kostn, antal Läg. Brukare Edsvägens stödboende Sjöbodsvägens gruppboende Kastanjevägens boendestöd* Bruttokostnad/pl. o dag (exkl. köpt pl.) Köpt plats den 31/ Genomsnittlig dygnskostnad, köp, kr Särskilt boende för personer med psykiska funktionshinder redovisade överskott på 917 Tkr. Köpta platser redovisade underskott med 648 Tkr och boenden i egen regi överskott med Tkr. Överskottet förklaras delvis av lägre hyreskostnader men till största delen på den omorganisation som skedde under året, se ovan för förklaring. *Kastanjevägens boende avvecklades under året, personer som bor där ingår inom ramen för boendestödet. Vid årsskiftet fanns det en vakant plats. Aktivitetshus psykiatri Antal besök i öppen verksamhet inom psykiatrin Niklasbergsvägen Fisketorget Antal deltagare i öppen verksamhet inom psykiatrin Niklasbergsvägen Fisketorget Bruttokostnad/besök, kr Aktivitetshusen för personer med psykiska funktionshinder redovisade ett överskott på 196 Tkr. Överskottet förklaras av främst lägre personalkostnader. Boendestöd Stödteam, antal personer med insatsen den 31/ Stödteam, antal beviljade timmar/mån per 31/ Stödteamet, antal besök under året Boendestöd för psykiskt funktionshindrade redovisade ett underskott på Tkr. Under 2014 har Kastanjevägens serviceboende avvecklats och istället har Kastanjevägens boendestöd tillkommit. Detta fick till följd att verksamhet övergick från boende till boendestöd vilket resulterade i ökade kostnader främst för personal kopplat till den nya organisationen samtidigt som omfördelning av budget inte skedde i samma utsträckning, i budget 2015 är omfördelningar genomförda

42 Verksamhetsberättelse Socialnämnden ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN Årets verksamhet Arbetsmarknadsavdelningens insatser syftar till att rusta personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden genom att erbjuda stöd och insatser som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer som kan vara aktuella är de som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden t.ex. varit långvarigt arbetslösa eller som har funktions- eller arbetshinder av olika slag. Exempel på insatser är motiverande samtal, jobbsökaraktiviteter, praktik, arbetsträning, arbetsprövning, offentligt skyddat arbete, trygghetsanställning mm. Den enskildes förutsättningar sätts i fokus och utgör grunden för de åtgärder som beslutas. Det sker dock ständiga förändringar inom arbetsmarknadspolitiken som förhindrar en kontinuitet i insatserna för den enskilde! En del av AMA:s verksamhet utgörs av uppdrag som tecknas med bl.a. Arbetsförmedlingen. Avtal med Arbetsförmedlingen (AF) finns avseende deltagare inom Jobb- och utvecklingsgarantins olika faser. Under 2014 har uppdragen från Arbetsförmedlingen minskat vilket har bidragit till minskade intäkter. Samtidigt har behovet från IFO ökat, för att rusta individer med försörjningsstöd. Detta ställer stora krav på flexibilitet och förmåga att anpassa tillgängliga resurser utifrån gällande uppdrag och avtal, men också inte minst ett behov av ny kompetens. Arbetsmarknadsavdelningen är organisatoriskt uppbyggd med 2 enheter. Enheten för Jobbtorg och enheten för de praktiska verksamheterna, Knutpunkten. AMA leds övergripande av en avdelningschef och respektive enhet leds av en enhetschef. Arbetsmarknadsavdelningen har under året medverkat i olika projekt riktade till personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Hitta ditt vill som arbetade med förberedande insatser för arbetslösa ungdomar som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Steget ur bojan för personer med försörjningsstöd och skuldbörda, ett Ung Leader projekt i Brålanda, och projekt Områdesutveckling Torpa som syftar till att integrera den grupp utlandsfödda som bor på området i området och med övriga kommunens delar. En nyimplementering av framgångsrika projekt Yrkesklivet har påbörjats inom de praktiska verksamheterna, vilket innebär en kvalitetshöjning av verksamheten, och i förlängningen en ökad rörlighet och en bättre resultatuppfyllelse. För att lyckas är dock AMA beroende av ett fortsatt bra och ett utökat samarbete med näringslivet, Arbetsförmedling samt IFO. Praktiska verksamheter Basverksamhet I de praktiska verksamheterna var 70 personer anställda, med hjälp av olika former av anställningsstöd såsom offentligt skyddad anställning, trygghets- och utvecklingsanställning. I verksamheterna erbjöd även sysselsättning och kompetensutveckling i form av lång praktik, arbetsträning och/eller språkträning. Åtgärdsanställda och övriga deltagare återfanns bland annat i enhetens snickeri, måleri, bageri, caféverksamheter, syateljé, secondhandbutik, torpen, biltvätt, mattvätt, Gröna växter med mera. I Butik UNIK tillhandahölls sysselsättning i kombination med en yrkesutbildning i en verklig arbetsmiljö. Samtidigt gavs möjlighet till avsättning av det som produceras i enhetens verksamheter. Uppdrag i form av legoarbeten utfördes åt företaget Nordiska Skorstensprodukter (NSP). Arbetsuppgifterna bestod av packning av utrustning och tillbehör till braskaminer med mera. Inom enheten finns också den så kallade Prövningsresursen. Där utfördes arbetsprövningar och aktivitetsförmågebedömningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, IFO och samordningsförbundet. Syftet med verksamheten är att utreda och klargöra arbets- alternativt studieförmåga. Praktisk arbetsprövning kunde under 2014 erbjudas både externt och inom de egna verksamheterna såsom bageri, café, snickeri, biltvätt, syateljén eller på Torpen. Prövningsresursen tillhandahöll även rehabiliterings- och utvecklingsprogrammet Omstart. Programmet syftar till att utgöra ett stöd för medarbetare som av olika skäl inte kan fortsätta arbeta inom Vänersborgs kommun. Hemvaktmästarna är en verksamhet som bland annat erbjöd den så kallade Lilla Hjälpen. Inom ramen för Lilla Hjälpen så kunde pensionärer och personer med funktionsnedsättning få hjälp med mindre sysslor i hemmet. Syftet med hjälpen var bland annat att minska förekomsten av olyckor i hemmet. Genom avtal med Socialförvaltningen/Vård och Omsorg genomfördes även fönsterputsning åt pensionärer med biståndsbeslut. SLHD är en verksamhet där historiska kommunal- och sockenstämmoprotokoll dokumenteras och läggs in i en databas. Materialet kan användas av allmänhet, utbildningsväsendet och ger lärosätena större möjlighet till forskning

43 43 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Resultaten av det tidigare ESF-projektet Yrkesklivet började implementeras i den ordinarie verksamheten under hösten Deltagarna rekryterades till programmet genom ett traditionellt rekryteringsförfarande med ansökan och intervju. Deltagarna kommer att få en åtta veckors praktik i de praktiska verksamheterna under 2015 års början. Om deltagarna bedöms lämplig så ges dessa en utvecklingsanställning. Därefter ges deltagarna individuell träning och kompetensutveckling, med inriktning mot en viss bransch eller företag. Ett antal av deltagarna som rekryterades kommer att ha sin träning och kompetensutveckling i riktning mot att starta ett arbetsintegrerat socialt företag inom städbranschen. Detta är ett resultat av det samarbete som AMA hade och har tillsammans med samordningsförbundet, IFO och Arbetsförmedlingen. Jobbtorg Uppdrag från IFO, AF och samordningsförbundet genomfördes i enheten för Jobbtorgs regi. Insatser som bedrevs var bl.a. kartläggning, handlingsplan, motiverande samtal, jobbsökaraktiviteter, praktikplaceringar och i övrigt utifrån uppdragsgivarens önskemål. Uppdrag under året har varit: Jobb och utvecklingsgarantin, Sysselsättningsfas 115 personer har placerats i sysselsättning under året. Arbetsträning 65 personer arbetstränade. Arbetspraktik 96 personer placerades på praktik inom kommunal verksamhet. Lyft - Ungdomar år som ingått inom arbetsträning och arbetspraktik har också fått hjälp med olika jobbsökaraktiviteter. Språkträning - praktik för nyanlända parallellt med SFI Sysselsättning/kompetenshöjande insats 146 försörjningsstödstagare, har genomgått bl.a. kartläggning, aktivitetsplan, motiverande samtal, jobbsökaraktiviteter och praktikplaceringar. Flyktingar och arbete Under året har Jobbtorg tillsammans med kommunens flyktingmottagning gjort en pilotstudie där fem deltagare erbjöds arbete inom kommunens verksamheter, delvis finansierat genom lönesubvention från Arbetsförmedlingen. Kommunalt informationsansvar (aktivitetsansvar) Utförare av det kommunala informationsansvaret som riktar sig till ungdomar år som inte har en fullgjord gymnasieutbildning, s.k. Drop outs. Under året har AMA varit i kontakt med 31 personer gällande detta. Samhällsorientering för nyanlända Uppdraget har inneburit att AMA enligt avtal med IFO erbjudit samhällsorientering för nyanlända inom etableringsreformen. 292 personer har under året genomgått denna utbildning. Sju samhällskommunikatörer har arbetat med målgruppen utifrån ett material som heter Om Sverige och är framtaget utifrån den förordning (2010:1138) som styr arbetet med samhällsorientering för nyanlända. Feriearbetande ungdomar AMA handlägger feriearbete för 80 ungdomar som gått ur årskurs nio i grundskolan. Jobbfrämjande insatser För tredje året i rad genomfördes extra satsning för arbetslösa ungdomar genom att Tkr tillfördes socialnämnden för jobbfrämjande insatser. Aktiviteter som genomförts är inrättandet av ferieplatser för gymnasieelever, ferieskola för grundskole- och gymnasieelever, extra ungdomsanställningar samt Sommarlovsentreprenörer, sju ungdomar som varit sina egna arbetsgivare under en sommar genom konceptet sommarlovsentreprenörerna. Ungdomsanställningar I syfte att ge ungdomar arbetslivserfarenhet, referenser, nätverk och en inblick i att arbeta inom kommu- 38

44 Verksamhetsberättelse Socialnämnden nen tillförde kommunstyrelsen tillförde socialnämnden Tkr för ungdomsanställningar. 41 ungdomar erhöll en anställning på sex åtta månader inom kommunens förvaltningar. Utvärderingen visade att 85 % av ungdomarna var nöjda med sin anställning. EU-projekt Ett ESF-projekt har pågått under året, Hitta ditt vill. Hitta ditt vill arbetade med förberedande insatser för arbetslösa ungdomar som står särskilt långt från arbetsmarknaden och är mellan år. Syftet var att ge ungdomarna förutsättningar att gå vidare bl.a. till Projekt Ungdomstorg eller övrig AF-insats. Projekt Steget ur Bojan Ett projekt i samarbete med ABF och IFO som till viss del finansieras av Arvsfonden startade under hösten 2013 och kommer pågå fram till oktober Projektet syftar till att hjälpa ungdomar som sitter fast i skuldfällan och uppbär försörjningsstöd, men inte har så stora skulder att de har möjlighet till skuldsanering, att i möjligaste mån bli skuldfria. Fem ungdomar har anställts i en ungdomsanställning under ett år och har fått kompetenshöjande aktiviteter inom ekonomi. 44 Projekt Torpa områdesutveckling, Jobbtorg har haft en representant i en arbetsgrupp som arbetar med Projekt Torpa. Att arbeta med aktiviteter kopplade till Arbetet, Sysselsättning och Fritid för Områdets projekt Torpa är det som Jobbtorg ansvarar för. Personal från Jobbtorg har också funnits på plats i lokal på Torpaområden en förmiddag i veckan. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budgetdiff 2014 Intäkter Kostnader Kommunbidrag Årets resultat Ekonomisk analys Arbetsmarknadsavdelningen redovisade ett överskott på 176 Tkr. Överskottet förklaras av en minskning av semesterlöneskuld samt intäkter som uppstått genom ESFprojektet - Hitta Ditt Vill. Nyckeltal Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder OSA-platser Trygghet- o utvecklingsanställningar Lönebidrag Särskilt anställningsstöd Nystartjobb Summa budgetfinansierad verksamhet Feriearbetande ungdom Ungdomsanställningar SAS Ungdomslyftet/Ungdomstorg Hitta ditt vill Jobbefrämjande åtgärder Jobb- och utvecklingsgarantin Lyft Omstart, arbetsprövning och samverkan Kommunalt uppföljningsansvar SFI integration/samhällsinformation Arbetsträning/arbetspraktik

45 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Jobbcentrum Övriga 3 Summa övrig finansiering Antal personer totalt som anvisats under året Kommentarer till jämförelsetalen Antal deltagare har ökat bl.a. genom ett ökat antal deltagare inom samhällsorienteringen 45 INVESTERINGAR INOM FÖRVALTNINGEN 2014, Tkr Investeringsplan Årets resultat Budgetdifferens Nämnd/förvaltningsgemensamt Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade AMA Summa Total investeringsbudget för 2014 var Tkr. Årets investeringar inom vård och omsorg gällde i första hand inköp av arbetstekniska och vårdtagarhjälpmedel samt därutöver inköp av diverse möbler och driftsinventarier. Övriga avdelningars investeringar gällde främst möbler och inventarier till kontorsrum. FÖRVALTNINGENS FRAMTIDSUTSIKTER Förvaltningens framtidsutsikter redovisas nedan per avdelning. Administrativa avdelningen Säkra avgiftshanteringen, ett fullt ut organiserat kvalitets- och ledningssystem, utveckla e-tjänster i samverkan med andra förvaltningar, IT-avdelning och andra kommuner. Vård och omsorg Vård och omsorgs medarbetare möter idag personer med mer omfattande omvårdnads- och vårdbehov samt utför mer och mer kvalificerade arbetsuppgifter. När strukturförändringar sker inom den slutna vården ställs det stora krav på kommunerna att möta enskildas förändrade behov. Detta kräver vidareutbildad personal vilket leder till högre kostnader och specialinriktade lösningar. Ett utökat samarbete med regionen gällande hälso- och sjukvårdsfrågor kommer att generera utökat arbete för vård och omsorg, som har att mer och mer finnas till för personer som är svårt sjuka eller multisjuka. En åldrande befolkning behöver mer vård och omsorg. Enligt kommunens senaste befolkningsprognos ökar antalet äldre, över 80 år, med ca 40 personer per år under den kommande 5-årsperioden. Åldersgruppen över 90 år, som är mest vårdbehövande, ökar med 3-4 personer årligen. Den stora utmaningen är hur avdelningen ska matcha fler människors behov av insatser och då främst med utblick från 2020 och framåt. Avdelningen har att följa samhällsutvecklingen och genom metodiskt arbete följa vad kommande målgrupp behöver och önskar i form av innehåll i vården och i omsorgen. Flertalet äldre klarar av att upprätthålla sin självständighet länge (eller med insatser i hemmet) och önskar kvarboende i sitt ordinära hem så länge som det känns möjligt och tryggt. Omsorgsbehovet och vårdbehovet ökar med självklarhet med stigande ålder och blir oftast mycket omfattande. Detta ställer krav på såväl frivilliga/förebyggande insatser, insatser gentemot ordinärt hem som insatser inom särskilt boende för att, oavsett var den enskilde önskar leva sitt liv, erbjuda en trygg vård och omsorg med en känsla av sammanhang, begriplighet, delaktighet och meningsfullhet. Bedömningen görs att den ökning av hemtjänstinsatser som närliggande kommuner sett under 40

46 Verksamhetsberättelse Socialnämnden 2010/2011 mötte Vänersborgs kommun och hemvårds-, hemsjukvårds- samt rehab enheterna under Utvecklingen därefter är den att antalet personer i snitt/år inte ökat så mycket men att antalet timmar ökat kraftigt. Utifrån detta bedöms de personer som ansöker om stöd i det egna boendet ha mer omfattande behov än tidigare, vilket genererar större behov inom hemvård och hemsjukvård. Bedömningen görs att denna utveckling inte kommer att minska utan att behovet mot framtiden är en hemvård/hemsjukvård som behöver få växa och därtill medel för att klara denna drift. En utmaning för framtiden när det gäller insatser gentemot äldre personer i ordinärt hem är att möjliggöra en verksamhet, som än mer skapar en minskad känsla av ensamhet och bibehållen trygghet hos den enskilde, för att möjliggöra önskan om kvarboende. Avdelningen har en utmaning i att ytterligare göra arbetet som omvårdnadspersonal i hemvården eftertraktat. Detta kräver planeringsmässiga som budgetmässiga insatser. Ett sätt att möta detta är att höja tätheten i verksamheten för att på så sätt skapa mer specialinriktade uppdrag inom hemvårdsområdena såsom ex palliativa team. Under 2014 har arbete kring vårdplanering i hemmet formerats och under första kvartalet 2015 kommer samarbetsteam arbeta med och kring den enskilde vårdtagaren i området där den enskilde bor, för att än mer säkerställa kvalité, trygghet och säkerhet i hemmet. Förväntningarna mot framtiden är att människor kommer leva kvar längre hemma innan man gör livsstilsförändringen att byta boendeform. Vård och omsorg klarar väl av att verkställa beslut om särskilt boende för äldre inom tre månader. De förändringar som gjordes avseende avveckling av Gläntans äldreboende har påverkat väntetiden såsom prognosticerades. Det avdelningen inte till fullo kan erbjuda är fullvärdiga boenden då (två) ett av boendena inte lever upp till ställda krav från Socialstyrelsen (Gläntan) Solbacken. Detta behöver åtgärdas, såsom boendeplanen beskriver, då effekten förutom att vi inte lever upp till ställda krav, kommer bli att boendeplatserna blir svåruthyrda då enskilda individer inte accepterar standarden. Boendeplanen behöver få fullföljas för att möta framtidens behov av platser samt möjliggörandet av mer individuellt riktade boendeformer. I ett längre perspektiv är frågan hur och vem, som ska tillhandahålla anpassade insatser och boenden för äldre. I många kommuner byggs s.k. trygghetsboenden, där kommunens insats initialt är liten. Bostadsföretag upplåter lägenheter och kommunen tillhandahåller vård, omsorg och annan service i nära anslutning. I ett trygghetsboende är det enskilda personer som på eget initiativ hyr/köper sin lägenhet. Intresset för denna typ av specialanpassat boende finns hos pensionärer i Vänersborg. Som en del i en lösning av efterfrågan på äldreboende är det värt att stödja initiativ från olika intressenter. Om denna form av boende utvecklas mer inom kommunen kan det komma att underlätta fortsatt kvarboende och parboende. 1 mars 2015 skulle de beslutade föreskrifterna gällande personer med demenssjukdom boende vid särskilt boende träda i kraft. Bestämmelsen omfattar såväl allmänna råd kring ex bemanning samt föreskrifter gällande biståndshandläggning och uppföljning av beviljade insatser. I januari har Socialstyrelsen beslutat att skjuta fram starten då det har blivit ett ärende för regeringen, varför förvaltningen inte vet när föreskrifterna kommer att träda i kraft. Socialstyrelsen har även kommit ut med en nationell vägledning för biståndsbedömning och uppföljning av ärenden kallad Äldres behov i centrum (ÄBIC). En arbetsgrupp inom avdelningen har satt sig in i föreskrifterna på avdelningschefens uppdrag och bedömningen görs att avdelningen relativt väl möter behovet avseende bemanning dock inte fullt ut nattetid varför resurser kan komma att behövas för att säkerställa detta när föreskrifterna träder i kraft. Avdelningen har tagit till sig föreskrifterna gällande beslut om hemvård på särskilt boende och har utifrån detta och ÄBIC förändrat sitt sätt att arbeta genom en ny utredningsmall för biståndsenheten. Som en följd av detta skall en genomförandeplansmodul arbetas fram som matchar begreppen kring ICF och ÄBIC samt tankarna i de nya föreskrifterna. Detta arbete sker under våren Likväl som hemvård och hemsjukvård ser en förändring i omvårdnadsinsatserna ser verksamheterna inom särskilt boende detsamma. Detta ställer krav på annan samordning av insatserna, kompetensutveckling samt en större planering av resurser kontra behov. Den kvalitetssäkring som sker inom verksamheten i form av kvalitetsregister i form av senior alert, palliativa registret, BPSD-registret m.m. ställer krav på dokumentation och mötesformer. Detta förändrar rollernas innehåll där mer tid går åt till administration och planering vilket påverkar hur avdelningen behöver organisera sig samt vilka resurser som behöver finnas. Frågan kring det sociala arbetet som komplement till volontär- och frivilligarbete behöver beaktas för att lyftas med in i framtiden. Under 2014 avslutades EU-projektet SOSEVO där Vänersborg haft ett samar

47 Verksamhetsberättelse Socialnämnden bete med kommuner i Wales, Danmark och Tyskland kring frågor om frivilliga aktörer i samarbete med professionella. Utifrån detta kommer avdelningen implementera de arbetsformer/samverkansformer som visat sig framgångsrika. Individ- och familjeomsorgen Kommuninvånarnas behov av individ- och familjeomsorgens insatser är fortsatt hög. Det handlar inte bara om fler barn, unga och vuxna i behov av stöd och insatser, utan även om alltmer komplexa behov som ställer krav på ett brett samarbete. Samarbetet mellan förvaltningar och myndigheter har stärkts, men detta ställer i sin tur krav på mer tid för samverkan och samarbete. Bristen på socionomer, och då framför allt erfarna, ses som ett stort orosmoln inför framtiden. Med ökad mängd ärenden och svårare komplexitet i ärenden som handläggs på IFO måste en diskussion påbörjas hur vi skall lösa den uppkomna situationen kring svårigheter att rekrytera erfarna socionomer till myndighetsutövning. Läget är inte enbart ett problem i Vänersborg utan kan ses nationellt. Alla socialtjänster har svårt att rekrytera erfaren personal, och Vänersborgs kommun behöver därför än tydligare arbeta med och beskriva fördelarna med att arbeta inom vår kommuns socialtjänst. Krav på kompetens och evidensbaserad verksamhet ökar, vilket för individ- och familjeomsorgen innebär ett ökat behov av fortbildning och metodutveckling. I missbruksarbetet bedrivs idag ett evidensbaserat arbete från screening via kartläggning/utredning till insats. Sektionen för försörjningsstöd är en pilotkommun i Socialstyrelsens införande av ny utredningsmodell, förutsättning inför arbete (FIA). I arbetet med barn och unga används utredningsdokumentet BBIC (Barns behov i centrum). Vid insatser till barn och familjer på hemmaplan används evidensbaserade metoder när det gäller familjestödsprogram t ex Komet, PYC och vid multisystemisk terapi (MST). Ytterligare utmaningar är den nationella situationen för ungdomar gällande de narkotiska preparaten spice och cannabis. Naturligtvis påverkar den även Vänersborg. Detta kan leda till ökat behov av våra insatser i framtiden. Det märks också en ökad tyngd i ärenden vad gäller allt tyngre droger med blandmissbruk och samsjuklighet. Samsjuklighetsproblematiken ställer i sin tur andra krav på vår förvaltning och organisation i stort. Utifrån de behov som verksamheten kan se i dag, med personer som långvarigt erhåller försörjningsstöd, ungdomar med psykisk ohälsa, samt svårigheter att få personer med språkhinder ut i egen försörjning behöver det göras ett strategiskt och långsiktigt arbete. Det finns också ett behov att ytterligare förtydliga barnfokus. Nya föreskrifter gällande handläggning och dokumentation ska implementeras och utifrån det kan det kvalitativa arbetet ytterligare förbättras. Fortsatta problem inför 2015 och framöver är att de behov som framförts i socialförvaltningens boendeplan inte tillgodosetts för Individ- och familjeomsorgen. I stort så påverkar den allt mer hårda bostadsmarknaden IFO. Personer som är socialt belastade samt med missbruks- och beroendeproblematik är extra utsatta då de har mycket svårt att ta sig in på den öppna bostadsmarknaden med få lediga lägenheter med hårda prövningar och villkor från fastighetsägarna. Det medför ökat missbruk och ökade behov av insatser och omhändertagande från sektionen för missbruksstöd. Väpnade konflikter pågår på flera håll i världen vilket har lett till att det är ett ökat tryck på flyktingmottagandet i Sverige och Vänersborgs kommun, både när det gäller mottagande av vuxna och ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket har startat upp ett större anläggningsboende för asylsökande i Vänersborgs kommun och detta har utökats under Hur detta kommer att påverka Individ- och familjeomsorgen i framtiden är i dagsläget svårt att prognostisera. Under 2014 har vi dock kunnat se en ökning av målgruppen på IFO. Anhöriginvandringen kommer också att öka under de kommande åren då förändrade regler har kommit till som gör det lättare att ta hit sina anhöriga. Det är mycket svårt att prognostisera hur stort flyktingmottagandet kommer att vara de närmaste åren. Man kan dock konstatera att det skett en stor ökning av mottagandet under Ett större flyktingmottagande är inte enbart en fråga för Individ- och familjeomsorgen utan kommer att påverka många delar inom den kommunala förvaltningen. En fråga som är aktuell även vid flyktingmottagandet är bristen på bostäder i kommunen. Omsorg om funktionshindrade Folkhälsomyndigheten har i olika rapporter under 2014 konstaterat att personer med funktionsnedsättning har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Man konstate

48 Verksamhetsberättelse Socialnämnden rar också att den högre ohälsan till stora delar är påverkbar genom samhälleliga insatser. Föräldrar till barn under 18 år med funktionsnedsättning har i större utsträckning hälsoproblem än de med barn utan funktionsnedsättning. Det är särskilt kvinnors sämre hälsa som framträder. Hur situationen ser ut i Vänersborg jämfört med andra kommuner finns ingen tillgänglig statistik att utgå ifrån utan det arbete som görs får grundas på riksstatistik. Det som kan konstateras är att målgruppen personer med funktionsnedsättning finns med i de satsningar som Vänersborgs kommun gör genom riktade insatser med stöd från hälsopolitiska rådet. Under 2014 har ett projekt startat i samverkan med barn och utbildningsförvaltningen, ungdomsmottagningen, Kunskapsförbundet Väst samt barnhabiliteringen och som handlar om ungdomar och unga vuxnas inträde i vuxenlivet. Syftet är att ge målgruppen redskap och verktyg för att kunna skapa relationer och att få en sund inställning till sin sexualitet. Avdelning OoF arbetar också aktivt för att uppmärksamma hur en bra kost och hälsa kan påverka välbefinnandet. För att kunna ge föräldrar till barn med funktionsnedsättning ett stöd krävs att det finns bra och trygga möjligheter till avlastning. I Vänersborg har vi en god kvalitet både i form av korttidsplatser och individuellt stöd. Under 2014 har en ny verksamhet, som drivs i form av lägerverksamhet startat. Lika viktigt som att det finns möjligheter till avlastning är att stöd från olika huvudmän samordnas. Ett verktyg som OoF tillsammans med samverkansparter håller på att utveckla är samordnad individuell plan (SIP). Ett annat viktigt utvecklingsområde är att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Här behövs det utvecklas metoder för att kunna involvera barn med funktionsnedsättning i utredning och verkställighet. Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp med likvärdiga behov. Däremot har så gott som alla i yrkesverksam ålder behov av en daglig sysselsättning. För personer som har en arbetsförmåga har avdelningen under 2014 aktivt arbetat med att utveckla olika samverkansformer med samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud och där personer ges möjlighet att genom kurser och praktikplatser prövas för ett arbete. OoF har också utvecklat samverkan med Gymnasiesärskolan för att på ett tidigt stadium kunna bedöma förutsättningarna för ett arbete eller om eleven bör ansöka om daglig verksamhet enligt LSS. Tillsammans med AMA, Af och FK ingår OoF i ett nationellt projekt, Effektutvärdering, där olika metoder utvärderas för att se vilken metod som ger bäst förutsättningar till arbete. Socialt företagande är något som vuxit fram i Vänersborg de senaste åren. Denna företagsform kommer att kunna ge allt fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete. En förutsättning för en fortsatt utveckling av socialt företagande är att kommunen ger stöd både i form av pengar och kompetens. Antalet personer som får insatser enligt LSS har under 2014 ökat med 2 % vilket är en något lägre ökning jämfört med de senaste åren. Personer med behov av insats enligt LSS har rätt till vissa insatser och att också få dessa insatser verkställda inom rimlig tid. Förutsättningen för att kunna verkställa beslut är att det finns balans mellan utbud och efterfrågan. Allt för många personer med rätt till bostad med särskild service får vänta allt för länge. För den enskilde kan det uppstå mycket besvärliga situationer om väntetiden på en bostad blir orimligt lång. Det kommer att behövas fler bostäder den närmsta femårsperioden och det är mycket angeläget att utbyggnad kan ske dels i enlighet med den boendeplan som socialnämnden antagit men också att det finns förutsättningar att skyndsamt projektera för nya bostäder om och när behov uppstår. Den beslutsprocess som kommunen tillämpar stödjer inte skyndsamma behov av bostäder utan ofta blir personer hänvisade till externt köpta boenden som för det mesta är belägna i andra kommuner. Den satsning som staten gör inom psykiatriområdet (PRIO) kommer att identifiera flera olika utvecklingsbehov och som kommer att ställa krav på den kommunala organisationen. Kommunen kommer i ett framtidsperspektiv att få ett allt större ansvar för att tillgodose personers behov av bostad, sysselsättning, fritid och social gemenskap. En upparbetad och systematiserad samverkan med andra aktörer är en förutsättning för att uppnå dessa mål. IT-teknik är ett område som fortlöpande utvecklas. Olika IT-lösningar, appar och program kommer att påverka funktionsnedsattas möjlighet att ta del av information och service. OoF kommer de närmsta åren arbeta aktivt för att genom teknisk utveckling ge den enskilde bästa förutsättningar att ta del av de nya teknikerna. Det gäller både att kompetensutveckla personal samt att utrusta våra verksamheter med den senaste IT-tekniken

49 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsförmedlingens sammanställning av arbetsmarknadsåret 2014 visar en viss återhämtning, även om det är fortsatt kärvt för framförallt de som saknar gymnasieutbildning. Under 2014 började arbetslösheten vända nedåt. Varslen minskade och fler lediga platser strömmade in till Arbetsförmedlingen. Det var också något fler inskrivna som lämnade arbetslösheten för jobb eller studier Vänersborg har en svagare utveckling av arbetsmarknaden i jämförelse med länet och riket. Undantaget är minskningen av ungdomsarbetslösheten, där minskningen i Vänersborg är betydligt snabbare än i länet och riket. Den minskade ungdomsarbetslösheten är mest tydlig hos unga kvinnor (-4,4 %) än hos unga män (-2,3 %). Ungdomsarbetslösheten är dock fortsatt hög, 23,3 %. Ungdomarna tillhör således en av de mest utsatta grupperna, men även utrikesfödda är en utsatt grupp. Arbetslösheten har ökat tydligt i denna grupp och ökningen är mer märkbar hos utrikesfödda män än hos utrikesfödda kvinnor. Samtidigt har Vänersborgs kommun en nytt asylboende vilket kommer att innebära stora krav på bl.a praktikplatser och samhällsorientering. En gemensam nämnare bland många arbetslösa är att man saknar gymnasieutbildning. Behovet av arbetsmarknadsavdelningens insatser fortsätter därför att öka, främst från Individ och familjeomsorgen. Några av utmaningarna vi kan se är att fler deltagare har låg motivation, låg utbildningsbakgrund, fler språksvaga, fler med missbruksproblematik samt fler med psykisk ohälsa. Detta ställer stora krav på flexibilitet, evidens och kompetensutvecklingsinsatser avseende metoder samt att behovet av personal med specialkompetens ökar! Även behovet av samverkan mellan kommunens förvaltningar, internt inom socialförvaltningen samt med myndigheter kommer att öka ytterligare. Ekonomi För 2015 har budgetramen tillförts 5,0 Mkr i ramökning, 1,0 Mkr till Yrkesklivet, 1,5 Mkr för höjd internränta, 0,7 Mkr för fastighetsunderhåll samt 4,0 Mkr för inflationskompensation. Ramökningen fördelades till 2,0 Mkr för Mörtvägens LSS-boende, 1,0 Mkr till Ankargatans om- och tillbyggda gruppbostad samt 2,0 Mkr till daglig verksamhet/boende LSS för volymökningar. Vidare tillfördes från inflationskompensationen 0,9 Mkr till nytt larmsystem, 0,4 Mkr till kultur för äldre, 0,1 Mkr till Marierovägens stödboende samt 0,8 Mkr till familjehem barn och unga. Resterande 1,3 Mkr fördelades efter befintliga avdelningsramar. Detaljbudgeten för 2015 innehåller en del osäkra poster såsom personlig assistans, köpta platser OoF, hemvård och hemsjukvård, hjälpmedel, HVB vuxna samt osäkerhet kring intäkter p.g.a. förändrad arbetsmarknadspolitik. Osäkerhet råder om volymutveckling inom hemvård, hemsjukvård och hjälpmedel för äldre och satsning kan därför komma att behöva göras för att stärka denna inriktning. Byggnation behöver planeras på Niklasberg för att klara behov enligt kommunens befolkningsprognos såsom boendeplanen beskriver, och angeläget är även att skapa fler platser inom LSS och socialpsykiatri, samt tillskapa medel för volymökning inom den dagliga verksamheten. Därutöver finns behov av olika boendelösningar inom individ- och familjeomsorg såsom också är beskrivet i boendeplanen. Det är angeläget att finansiering till drift för detta sker genom tillskott i budgetramen. En osäkerhet kring vilken arbetsmarknadspolitik som staten kommer att bedriva råder varför förvaltningen kan komma att få minskade intäkter kring detta område samtidigt som ansvaret kring andra delar ökat ex det kommunala aktivitetsansvaret. Socialförvaltningens framtidsutsikter och ekonomiska ramar ligger som grund för fortsatt analys under 2015 och in i mål- och resursplansarbetet för

50 50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/40 Månadsuppföljning per januari 2015 Ärendebeskrivning Månadsuppföljning redovisas med statistik i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Följande redovisas i handlingarna: - nyckeltal individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, vård och omsorg samt arbetsmarknadsavdelningen - utskrivningsklara och betalningsdagar över medicinskt färdigbehandlade - orsaker till betalningsdagar - ekonomiskt bistånd, kostnad och antal hushåll - färdtjänst, kostnad och antal resor - hemvård, procentuellt utförd tid och antal vårdtagare Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Statistik, nyckeltal med mera Protokollsutdrag till - Justerandes sign Utdragsbestyrkande

51 51 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2015/40 1(1) Socialnämnden Månadsuppföljning för januari 2015 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Månadsuppföljning Månadsuppföljning av nyckeltal redovisas med statistik i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Följande redovisas i handlingarna: - Nyckeltal individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, vård och omsorg samt arbetsmarknadsavdelningen - Utskrivningsklara och betalningsdagar över medicinskt färdigbehandlade - Orsaker till betalningsdagar - Ekonomiskt bistånd, kostnad och antal hushåll - Färdtjänst, kostnad och antal resor - Hemvård, procentuellt utförd tid och antal vårdtagare Delar av statistiken redovisas vid sammanträdet. Socialförvaltningen Christer Sundsmyr Administrativ chef Bilagor: Statistik enligt ovan

52 Redovisning av nyckeltal till Socialnämnden från IFO 52 Typ av nyckeltal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Medelvärde Barn och unga - Vård utom hemmet - barn under 13 år Antal nyplaceringar i närstående/familjehem 1 1,08 1,33 Antal nyplaceringar i HVB 0 0,08 0,58 Totala antalet vårddygn i närstående/familjehem Totala antalet vårddygn i HVB 93 5,50 27,3 Barn och unga - Vård utom hemmet - ungdomar år Antal nyplaceringar i närstående/familjehem 3 1,25 1,67 Antal nyplaceringar i HVB 1 0,83 1,50 Totala antalet vårddygn i närstående/familjehem Totala antalet vårddygn i HVB Barn och unga - Insatser på hemmaplan Antal familjer i familjebehandling 39 54,4 42,3 Antal ungdomar med individuellt stöd från Plantaget 18 17,4 19,4 Antal grupper med stöd från Plantaget 2 2,9 3,1 Barn och unga - Anmälningar och utredningar 0-18* år (*födda t o m 1995) Antal inkomna anmälningar 71 59,8 87,3 Antal barn av ovan inkomna anmälningar 63 52,0 71,4 Antal inledda utredningar enligt 11 Kap 1 SoL 33 30,2 32,1 Antal barn av ovan inledda utredningar 33 28,8 32,0 Antal utsatta flickor/pojkar år i hederskulturer 0,83 0,08 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Nya hushåll under 25 år 12 16,9 13,9 Totalt utbetalt försörjningsstöd (i tusental kronor) Vuxna - Våldsutsatta kvinnor/män Antal våldsutsatta kvinnor/män som erhållit stöd och/eller bistånd 3,25 2,17 Vuxna - Missbruk Antal nya placeringar i vård på HVB 0 1,08 1,92 Totala antalet vårddygn i HVB Vuxna - Boende Antal nätter på Kyrkängens akutboende 28 23,8 28,1 Antal boende i träningsboende (Marierovägen) 4 5,92 6,67 Vuxna - Insatser på hemmaplan Antal vuxna i behandling på Språngbrädan 55 Fr ,8 Med reservation för ev fel, p g a ej korrekt lämnade och/eller uteblivna uppgifter, vilka dock rättas till i den månad nyckeltalet hör hemma vid nästkommande redovisning./a Larsson 2015 Uppdaterad senast kl 09:16 Diagram och tabeller till nämnden (5).xlsx

53 53 Omsorg om funktionshindrade 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Snitt Snitt Snitt Antal boendebeslut SoL/LSS 29/146 29/146 26/144 25/138 - varav ej verkställda 3/6 3/6 0/9 0/6 Antal personer med boendestöd Ant brukare inom dagl verks LSS med verkst beslut Antal beslut, personer med pers assistans därav pers ass FK (SFB)/LSS (Kommunen) 58/18 58/18 58/17 58/14 - därav som valt Privat/Kommunen som leverantör 46/30 46/30 43/32 37/35 Antal utförda timmar pers ass (Kommunal regi ) Utförda timmar pers ass är faktiskt utförda timmar i egen regi Pers ass enl statl ers LSS 1 338

54 54 Vård och omsorg Snitt Snitt Snitt 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal tillgängliga platser utan specifik inriktning ( allvård Antal nyttjade platser 30:e resp månad Antal tillgängliga platser servicehus Antal nyttjade platser 30:e resp månad Antal tillgängliga platser demens Antal nyttjade platser 30:e resp månad Antal inskrivna i HSL (ssk) i eget boende Antal inskrivna i HSL (at/sg) i eget boende 0 Antal tillgängliga platser totalt Totalt antal nyttjade platser Beläggning totalt (%) 99 ##### ##### ##### ##### ##### ##### ##### ##### ##### ###### #### Behov av annan boendetyp (internflytt)* Antal personer med hemvårdsbeslut (exkl. entreprenad Antal personer med hemvårdsbeslut, entreprenad Totalt antal personer med hemvårdsbeslut Antal möjliga timmar, hemvård (exkl entreprenad) Antal möjliga timmar i hemvård, entreprenad Totalt antal möjliga hemvård Antal vårddagar, korttidsvård/växelvård (inkl Regnbåge Väntetid särskilt boende, dagar 0 Väntetid korttidsboende, dagar

55 55 Arbetsmarknadsavdelningen Snitt Snitt Snitt 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec OSA, Trygghetsanställningar, Utvecklingsanställningar Lönebidrag, Särskilt anställningsstöd, Nystart Jobb och utvecklingsgarantin FAS 2, sysselsättningsfas Etablering/Samhällsorientering Samverkan och arbetprövning Yrkesklivet 3 3 Jobbtorg anvisade avslutade varav till af varav till egen försörjning Praktikplatser inom kommunen, totalt -anmälda varav från socialförvaltningen tillsatta varav inom socialförvaltningen internt AMA Ungdomsanställningar, totalt

56 Utskrivningsklara och betaldagar 2015 Jämförelse med jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utskrivningsklara 2014 Betalningsansvar 2014 Utskrivningsklara 2015 Betalningsansvar 2015

57 57 Anledning till betalningsdagar under 2015 Jan. 6 dagar Man inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Ingen plats tillgänglig. Kom till Nyhaga. 1 dag Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Ingen plats tillgänglig. Kom till Nyhaga.

58 58 Tkr Ekonomiskt bistånd , utbetalt Tkr 2534 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

59 59 Ekonomiskt bistånd , antal hushåll Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

60 Färdtjänst, kostnad (Tkr) Tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

61 61 Färdtjänst, kostnad per resa Kr/resa jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

62 62 Färdtjänst, antal resor Antal resor jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

63 Procentuellt utförd tid hemvården (i relation till de möjliga timmarna, resterande tid är resor, planering och APT) 90 procent , ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

64 64 Vårdtagare hemvården Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

65 65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/25 Verksamhetsberättelse Vardaga Äldreomsorg AB Ärendebeskrivning Vardaga Äldreomsorg AB (f d Carema Care AB) driver på uppdrag av Vänersborgs kommun sedan entreprenad avseende social och medicinsk omvårdnad i Brålanda. Enligt avtalet ska Vardaga Äldreomsorg AB årligen komma in med verksamhetsberättelse. Förslag till beslut Socialnämnden noterar verksamhetsberättelsen 2014 från Vardaga Äldreomsorg AB och lägger densamma till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse 2014 från Vardaga Äldreomsorg AB Protokollsutdrag till Vardaga Äldreomsorg AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande

66 66 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2015/25 1 (1) Socialnämnden Verksamhetsberättelse Vardaga Äldreomsorg AB Förslag till beslut Socialnämnden noterar verksamhetsberättelsen 2014 från Vardaga Äldreomsorg AB och lägger densamma till handlingarna. Sammanfattning På uppdrag av Vänersborgs kommun driver Vardaga Äldreomsorg AB (f.d. Carema Care AB) entreprenad sedan avseende social och medicinsk omvårdnad i Brålanda. Enligt avtal ska Vardaga Äldreomsorg AB årligen inkomma med verksamhetsberättelse. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Bilaga 1. Verksamhetsberättelse 2014 från Vardaga Äldreomsorg AB

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2007/52 Uppföljning av Vardagas verksamhet i Brålanda Ärendebeskrivning Vid den årliga redovisningen 2014 av Vardagas verksamheter i Brålanda framkom brister. Socialnämnden beslutade , 177, att uppföljning av genomförda och planerade åtgärder av påvisade brister ska redovisas senast februari 2015 till socialnämnden. Sammanfattningsvis visar resultatet av uppföljningen att påvisade brister i den årliga redovisningen av Vardagas verksamheter 2014 i Brålanda vad gäller läkemedelshanteringen är åtgärdade. Vad gäller bristerna i dokumentationen för HSL så kommer dessa att åtgärdas via fortlöpande utbildningar som erbjuds Vardaga av socialförvaltningen. Förslag till beslut 1. Uppföljning av föreslagna åtgärder ska ske i samverkansmöten mellan socialförvaltningen och Vardaga. 2. En tydlig redovisning gällande fast personal kontra vikarier och timanställd vårdpersonal ska inlämnas månadsvis till socialförvaltningen. 3. Redovisningen läggs till handlingarna. Uppföljning av vidtagna åtgärder kommer att ske vid den årliga tillsynen och redovisas i december 2015 för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilagor 1-3 Protokollsutdrag till Vardaga Äldreomsorg AB Avdelningschef VoO, Vänersborgs kommun Avdelningschef OoF, Vänersborgs kommun MAS, Vänersborgs kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

74 T 74 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2007/52 1 (3) Socialnämnden Uppföljning av Vardagas verksamhet i Brålanda Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att uppföljning av föreslagna åtgärder ska ske i samverkansmöten mellan socialförvaltningen och Vardaga. att en tydlig redovisning gällande fast personal kontra vikarier och timanställd vårdpersonal ska inlämnas månadsvis till socialförvaltningen. att lägga efterfrågad redovisning till handlingarna. Uppföljning av vidtagna åtgärder kommer att ske vid den årliga tillsynen och redovisas i december 2015 för nämnden. Bakgrund Vid den årliga redovisningen 2014 av Vardagas verksamheter i Brålanda framkom brister. Socialnämnden beslutade att uppföljning av genomförda och planerade åtgärder av påvisade brister ska redovisas senast februari 2015 till socialnämnden. Resultat Påvisade brister i den årliga redovisningen av Vardagas verksamheter 2014 i Brålanda vad gäller läkemedelshanteringen är åtgärdade. Vad gäller bristerna i dokumentationen för HSL så kommer dessa att åtgärdas via fortlöpande utbildningar som erbjuds Vardaga av socialförvaltningen. I den årliga uppföljningen 2014 redovisas återigen liknande brister vad gäller den sociala dokumentationen som, vid tidigare utförd tillsyn Det saknas uppgifter generellt gällande sammanfattningar av arbetsanteckningar in i Procapita. Det saknas även i ett flertal ärenden uppgifter om vem som är kontaktman och när ankomstsamtal hållits. Däremot finns mestadels uppgifter om när genomförandeplanen är upprättad och uppföljd. I och med att Vardaga har ett eget dokumentationsverktyg och socialförvaltningen har sitt, så finns således två verksamhetssystem för dokumentation. Det gör att det fortfarande finns svårigheter att följa ett ärendes flöde. Detta flöde bör

75 75 2 (3) Vardaga tydliggöra i dokumentationen avseende SoL in i Procapita. Den sociala dokumentationen kommer att följas upp av socialförvaltningen så att det utförs som det är överenskommet. Utifrån det svar Vardaga har tillsänt socialförvaltningen, bil 1, framkommer att föreslagna åtgärder enligt senaste tillsynen varken har genomförts eller planeras att genomföras.i svaret hänvisar man istället till Socialstyrelsens föreskrifter SOFS 2104:5. Socialstyrelsens nya föreskrifter, SOFS 2014:5 föreskriver en än mer enhetlig och strukturerad dokumentation, och att kopplingen mellan utredning, målformulering och uppföljning tydliggörs. Detta innebär därför att socialförvaltningen och entreprenaden i Brålanda behöver föra dialog kring hur detta påverkar hanterandet av den sociala dokumentationen och uppföljningen av densamma. Skyldigheten att dokumentera uppföljningsåtgärder genom Socialstyrelsens nya föreskrifter har också ytterligare skärpts. Viktigt är också att arbetsanteckningarna överförs till händelser av betydelse i den sociala journalen efter uppgjord rutin eller snarast. Utifrån de nya föreskrifterna kommer Vardaga att erbjudas utbildning i social dokumentation. Socialförvaltningen har inplanerade utbildningstillfällen under våren 2015, vilket Vardagas verksamheter kommer att erbjudas. Vad gäller bemanningen på Solhaga framgår, i den information som vi delgivits, att det finns tjänstgöringsturer som inte, i schemaplaneringen, varit tillsatta. Dessa turer blir dock alltid bemannade mestadels av timanställd personal. Andelen vikarier under sommarmånaderna måste anses som normalt medans andelen timanställda under icke sommarmånader måste anses högt. I efterfrågad komplettering av inskickat svar framgår att man beslutat öka grundbemanningen för att nå en bättre lösning och därmed täcka behovet av utbildad personal. En tydligare redovisning från entreprenören gällande fast personal kontra vikarier och timanställd vårdpersonal ska från Vardagas sida inlämnas månadsvis till socialförvaltningen. Här bör en uppföljning och fortsatt dialog föras i samverkansmöten för att eftersträva god kvalitet i vård och omsorgsarbetet. Vad gäller avvikelserapportering bifogas Utredningen av misstanke om missförhållande Lex Sarah, bil 2 samt IVO:s svar på densamma, bil 3. Bedömning Påvisade brister i 2014 års redovisning av Vardagas verksamheter är delvis genomförda vilket förvaltningen ser positivt på. Dock kvarstår brister vad gäller social dokumentation i Procapita, då framför allt sammanfattningar av arbetsanteckningar generellt fortfarande saknas. En uppföljning av redovisade vidtagna åtgärder som genomförts vad gäller bemanningen på Solhaga kommer att ske vid inplanerade samverkansmöten och Vardaga uppmanas att tydligare till socialförvaltningen månadsvis redovisa uppgifter för fast anställd personal kontra vikarier och timanställd vårdpersonal. Den årliga redovisningen av Vardaga och Nytidas verksamheter i Brålanda utifrån gällande tillsynsrutin, kommer att redovisas till socialnämnden i december månad innevarande år.

76 76 3 (3) Bilagor: 1. Vardagas svar på tillsänd skrivelse. 2. Utredning av misstanke om missförhållande Les Sarah. 3. IVO:s svar på Utredningen om misstanke om missförhållande Lex Sarah. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Kristina Wallstedt Äldreomsorgschef

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/41 Behov av nya gruppbostäder LSS Ärendebeskrivning I bokslut för 2014 redovisar avdelning omsorg om funktionshindrade ett underskott för köpta platser LSS på 5,8 Mkr. Prognosen för 2015 är ett underskott på ca 7,0 Mkr. Underskotten avser köpta platser för fyra personer. För 2015 tillkommer ytterligare två personer där bostad måste kunna erbjudas senast i april respektive september. Utöver dessa personer finns det i dagsläget tre personer som har ett gynnande beslut om bostad enligt LSS som inte är verkställt. Förslag till nya gruppbostäder och ändrad inriktning på Mörtvägen, Niklasberg och Brinkebo, med kostnadsberäkning har tagits fram. Förslag till beslut 1. AB Vänersborgsbostäder får i uppdrag att genomföra ombyggnation av fastigheten Niklasbergsvägen 5-7 (f.d korttidstillsyn LSS). 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att påbörja projektering av ny gruppbostad på Tegelbruksvägen. 3. I mål- och resursplan 2016 begärs en ramökning med 5,5 Mkr för driftskostnad av ny gruppbostad på Tegelbruksvägen, 2,35 Mkr för del av driftskostnad på Mörtvägen samt 0,5 Mkr för utökning av en boendeplats på gruppbostaden Brinkebo. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden AB Vänersborgsbostäder Avdelningschef OoF Justerandes sign Utdragsbestyrkande

95 (3) Socialnämnden Behov av nya gruppbostäder LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge AB Vänersborgsbostäder i uppdrag att genomföra ombyggnation av fastigheten Niklasbergsvägen 5-7 (f.d korttidstillsyn LSS), att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja projektering av ny gruppbostad på Tegelbruksvägen samt, att i MRP 2016 begära en ramökning med 5,5 Mkr för driftskostnad av ny gruppbostad på Tegelbruksvägen, 2,35 Mkr för del av driftskostnad på Mörtvägen samt 0,5 Mkr för utökning av en boendeplats på gruppbostaden Brinkebo. Bakgrund I bokslut för 2014 redovisar avdelning Omsorg om Funktionshindrade ett underskott för köpta platser LSS på 5,8 Mkr. Prognosen för 2015 är ett underskott på ca 7,0 Mkr. Underskotten avser köpta platser för 4 personer. För 2015 tillkommer ytterligare två personer där bostad måste kunna erbjudas senast i april respektive september. Utöver dessa personer finns det i dagsläget 3 personer som har ett gynnande beslut om bostad LSS och som inte är verkställt. Förslag till åtgärd Socialnämnden fattade i december 2013 beslut om att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att projektera och bygga om en f.d förskola på Mörtvägen i Nordkroken till en gruppbostad enligt LSS inrymmande 4 lägenheter. Finansieringen var beräknad utifrån att två personer, för vilka förvaltningen köper extern plats, skulle erbjudas bostad på Mörtvägen samt att Edsgatans gruppbostad skulle organiseras om och medel därmed frigöras. Gruppbostaden på Mörtvägen kommer att vara klar för inflyttning i månadsskiftet juli/augusti Socialförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida Vänersborg Sundsgatan social@vanersborg.se

96 96 2 Under 2014 har nya beslut om bostad LSS fattats vilket medför att det finns behov av ytterligare bostäder utöver Mörtvägen. På Niklasbergsvägen 5-7 finns en fastighet som socialförvaltningen förhyr av AB Vänersborgsbostäder och som tidigare nyttjats som korttidstillsyn LSS. Denna verksamhet har flyttat till lokaler på Torpaskolan varför fastigheten står tom. Socialförvaltningens förslag är att ge ABVB i uppdrag att bygga om fastigheten till en gruppbostad med fyra lägenheter. Genom denna åtgärd kan de mest akuta behoven tillgodoses på Mörtvägen samtidigt som de personer som från början var planerade till Mörtvägen erbjuds bostad på Niklasbergsvägen. Som en sista åtgärd kommer ett mindre hus, som ligger på samma fastighet som gruppbostaden Brinkebo, att byggas om till en bostad för en person som i dag bor på extern köpt plats. Utökning med en plats medför att verksamheten utökas med en personalresurs. Ekonomisk sammanställning Ett beslut att genomföra ovan föreslagna förändringar på Mörtvägen, Niklasberg och Brinkebo innebär att kostnader för köpta platser minskar med 7,0 Mkr. Driftskostnad för föreslagen utökning är beräknad till 9,5 Mkr varav 6,65 Mkr överförs från befintlig budget. Nettoresultatet blir att nuvarande kostnader minskar med 4,15 Mkr jämfört med om vi inte gör något alls. Socialförvaltningen riskerar dessutom att fr o m få betala särskild avgift i ett ärende och där avgiften med största sannolikhet sätts till 55,0-59,0 tkr/mån. Nya bostäder LSS 2015 kostnader i mkr Lgh Inv, mkr Drift, mkr Budget, mkr Ramtillskott, mkr Mörtvägen 3 (4) 7,0 4,0 1,65 2,35 Niklasberg 3 (4) ABVB 5,0 5,0 - Brinkebo 1 1,0 0,5 0,5 SUMMA 7 (9) 8,0 9,5 6,65 2,85 Ny gruppbostad 2016 I MRP 2016 finns 10,0 Mkr upptaget för investering i ny gruppbostad. Samhällsbyggnadsförvaltningen har anvisat en tomt på Tegelbruksvägen för byggnation. Tomten ligger i direkt anslutning till befintlig gruppbostad på Tegelbruksvägen 230 vilket är en klar fördel då viss personalsamverkan kan ske.

97 97 3 Eftersom det är angeläget att kunna starta verksamhet så tidigt som möjligt under 2016 måste en projektering påbörjas snarast. Att påbörja en projektering innan socialnämnden fått besked om driftsmedel innebär dock en viss risk då socialnämnden kan bli skyldig att ersätta samhällsbyggnadsnämnden för projekteringskostnader om denna inte kan fullföljas. SOCIALFÖRVALTNINGEN Karin Hallberg Socialchef Sten Nilsson Omsorgschef

98 98 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2011/118 Avtal om samverkande sjukvård i Vänersborgs kommun 2015 Ärendebeskrivning Sedan 2009 har kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad haft avtal om insatser av kommunens sjuksköterskor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde att göra hembesök hos icke hemsjukvårdspatienter på obekväma tider. Syftet är dels att öka tryggheten för patienter i hemmet, dels att undvika onödiga besök på jourcentraler och sjukhus. Avtalen har varit likalydande sedan 2009 med undantag av åldersgränsen som 2012 sänktes till 65 år från tidigare 75 år för patientgruppen och utökning med MÄVA som initierande part. Från 2015 sänks åldersgränsen till 18 år. Ersättningen har varit oförändrad, kr, sedan Nyttjandet av kommunens tjänster har hittills varit lägre än förväntat. Inför kommande avtalsperiod har trestadsnämnden velat komplettera avtalet med åtagande från Vänersborgs kommun om deltagande i utvecklingsarbete av den prehospitala vården. Detta är i linje med trestadsnämndens samarbete även med övriga kommuner. Utifrån detta samarbete sker förändringen avseende åldersgräns. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad om samverkande sjukvård i Vänersborg Socialnämndens ordförande och socialchefen får i uppdrag att underteckna avtalet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Avtal om samverkande sjukvård i Vänersborgs kommun 2015 Protokollsutdrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Socialnämndens ordförande Socialchefen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

99 99 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2011/118 1(1) Socialnämnden Avtal om samverkande sjukvård i Vänersborgs kommun 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar, att godkänna upprättat avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad om samverkande sjukvård i Vänersborg , och uppdrar åt socialnämndens ordförande och socialchefen att underteckna avtalet. Samverkande sjukvård i Vänersborg Sedan 2009 har kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad haft avtal om insatser av kommunens sjuksköterskor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde att göra hembesök hos icke hemsjukvårdspatienter på obekväma tider. Syftet är dels att öka tryggheten för patienter i hemmet, dels att undvika onödiga besök på jourcentraler och sjukhus. Hembesöken initieras av sjukvårdsrådgivning, jourcentral och MÄVA (multisjuka äldres vårdavdelningar på Uddevalla sjukhus). Det är således ingen verksamhet som vänder sig direkt till allmänheten. Avtalen har varit likalydande sedan 2009 med undantag av åldersgränsen som 2012 sänktes till 65 år från tidigare 75 år för patientgruppen och utökning med MÄVA som initierande part. Från 2015 sänks åldersgränsen till 18 år. Ersättningen har varit oförändrad, kr, sedan Nyttjandet av kommunens tjänster har hittills varit lägre än förväntat. Inför kommande avtalsperiod har trestadsnämnden velat komplettera avtalet med åtagande från Vänersborgs kommun om deltagande i utvecklingsarbete av den prehospitala vården. Detta är i linje med trestadsnämndens samarbete även med övriga kommuner. Utifrån detta samarbete sker förändringen avseende åldersgräns. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Bilaga Avtal om samverkande sjukvård i Vänersborgs kommun 2015

100 100

101 101

102 102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/19 Ny delegationsordning för socialnämnden Ärendebeskrivning Socialnämndens delegationsordning är senast reviderad Därefter har endast smärre justeringar gjorts. Delegationsordningen har omarbetats, bland annat då den innehåller många felaktigheter. Systematiska uppdateringar har inte skett i tillräcklig omfattning. Flertalet laghänvisningar är idag inaktuella. Delegationsnivåerna är även mycket varierande inom förvaltningen. Från flera personalgrupper har synpunkter upprepat inkommit om att delegationsordningen är svårhanterlig och att dess struktur lätt ger upphov till missuppfattningar gällande delegationsnivåerna. Med anledning av detta har förvaltningen genomfört ett arbete med att identifiera felaktigheter och förbättringsområden. Målsättningen har varit att framarbeta en delegationsordning som är juridiskt korrekt, tydlig och användbar. En översyn av delegationsnivåer har skett för att skapa en enhetlighet inom förvaltningens avdelningar. Enligt planering kommer socialnämnden att fatta beslut om förslaget till ny delegationsordning vid sammanträdet den 26 februari Förslag till beslut Socialnämnden antar ny delegationsordning för socialnämnden, vilken gäller från och med Befintlig delegationsordning upphör därmed att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Sammanställning av föreslagna förändringar i ny delegationsordning Förslag till ny delegationsordning Protokollsutdrag till Samtliga chefer Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 103 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2015/19 1 (1) Socialnämnden Ny omarbetad delegationsordning för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta föreliggande förslag till ny delegationsordning att gälla från och med och befintlig delegationsordning upphör därmed att gälla Bakgrund Befintlig delegationsordning innehåller många felaktigheter. Systematiska uppdateringar har ej skett i tillräcklig omfattning. Flertalet laghänvisningar är idag inaktuella. Delegationsnivåerna är även mycket varierande inom förvaltningen. Från flera personalgrupper har synpunkter upprepat inkommit om att delegationsordningen är svårhanterlig och att dess struktur lätt ger upphov till missuppfattningar gällande delegationsnivåerna. Med anledning härav har förvaltningen genomfört ett arbete med att identifiera felaktigheter och förbättringsområden. Målsättningen har varit att framarbeta en delegationsordning som är juridiskt korrekt, tydlig och användbar. En översyn av delegationsnivåer har skett för att skapa en enhetlighet inom förvaltningens avdelningar. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Karin Engström Utvecklingsledare Bilagor: Tjänsteutlåtande avseende föreslagna förändringar, daterad Förslag till ny delegationsordning

104 104 (28) Tjänsteskrivelse Dnr: SN 2015/ Socialnämnden Sammanställning av föreslagna förändringar i ny delegationsordning för socialnämnden Bakgrund Nuvarande delegationsordning är i flera delar inaktuell. Hänvisning sker till inaktuella lagrum och flera förändringar i lagstiftning under senare år har inte systematiskt förts in i delegationsordningen och revideringar saknas eller har varit ofullständiga. Någon överblick av revideringar synes ej finnas och någon övergripande översyn av delegationsordningen har inte skett under lång tid. Det har vidare i verksamheterna framkommit att delegationsordningen av personalen upplevs som svårtydlig och rörig och personal har många gånger upplevt svårigheter att tolka vilket beslutsmandat som gäller för just deras arbetsområde då det inte är tydligt för vilken målgrupp respektive beslut kan fattas samt att skillnader föreligger såväl inom som mellan socialförvaltningens avdelningar. Vidare har det uppmärksammats under en längre tid att beslutsmandaten på liknande handläggarbefattningar skiljer sig markant åt mellan de olika avdelningarna, vilket medför en stor administrativ arbetsåtgång framför allt för handläggarna inom OoF. Med ovanstående utgångspunkter påbörjade utvecklingsledare under senhösten 2013 arbetet med att framställa förslag till ny delegationsordning. Föreslagna förändringar Delegationsordningens struktur och uppbyggnad Det övergripande syftet har varit att göra delegationsordningen så användarvänlig som möjligt. En lättöverskådlig delegationsordning kan fungera som ett kompletterande handläggningsstöd. Risker för att beslut fattas på fel nivå minskas. Ansvar för att beslut fattas tydliggörs. Sammanfattningsvis kan rättssäkerheten ökas om delegationsordningen är enkel och tydlig att tillämpa. Strukturen för delegationsordningen föreslås därför förändras. Förvaltningsgemensamma beslut samlas i ett inledande kapitel. Därefter har varje avdelning ett eget kapitel som i sin tur är indelad utefter målgrupp. De förvaltningsgemensamma besluten återfinns först och har samlats under ett inledande kapitel Förvaltningsgemensamt. Här samlas förvaltningsrättsliga beslut, t.ex. överklaganden, bestämmelser om utlämnande av handlingar, tillsynsärende med mera. Dessa beslut var tidigare spridda under flera olika kapitel. Det var också tidigare en blandning av yttranden som avser

105 105 2 verksamhetsnivå och yttranden som avser specifika ärenden på individnivå (t.ex. körkortsyttrande och yttranden vid misstänkt brottslighet). Individyttranden återfinns nu bland de övriga beslut som tillhör respektive målgrupp. Att myndighetsbesluten redovisas avdelningsindelat och målgruppsindelat är enligt önskemål från flera personalgrupper. Vid intervjuer med olika personalkategorier angående delegationsordningens tillämpning framkom att det fanns flera olika tolkningar av delegationsnivåerna. Syftet med en målgruppsindelad delegationsordning är att varje personalkategori lätt ska hitta de avsnitt som berör dem i just deras yrkesutövning. Missförstånd ska undvikas och delegationsordningen ska bli det vägledande instrument för beslutsfattande som det faktiskt kan vara. Familjerättens samtliga beslut har samlats i en och samma avdelning. Till skillnad mot tidigare har förtydliganden skett genom att det nu förtecknas även de beslut som omfattas av delegeringsförbud, det vill säga att besluten ska fattas av nämnden. Detta för att undvika missförstånd och skapa tydlighet. Förteckning av kompletterande beslutsrätt och beslutsrätt enligt lag återfinns om förtydliganden i form av bilaga. Delegationsnivåer Det har funnits en ambition att göra handläggarbefattningarnas beslutsutrymme jämlika över förvaltningen. Kommunmedborgare ska kunna beredas samma service och i större utsträckning beredas möjlighet till direkt dialog med beslutsfattare i sitt ärende. Den enskildes integritet ska visas hänsyn och vid enklare beslut bör den enskildes omständigheter blottas inför så få tjänstemän/förtroendevalda som möjligt. Mindre ingripande beslut bör åtföljas av mindre byråkrati och kortare beslutsvägar. Detta bedöms vara till gagn för såväl brukare som för förvaltningen då administrativ tidsåtgång kan sparas in på såväl handläggarnivå som hos förvaltningssekretariatet. För brukarna uppnås högre grad av integritet. Till följd av detta föreslås en rad ändringar främst beträffande delegationsnivå för OoFs LSS-biståndshandläggare. Inom OoFs verksamhetsområde föreslås ett antal förändringar av delegationsnivå för beslut som tidigare låg på avdelningschef med som föreslås att ligga på sektionschef. Detta med anledning av att chefsnivån sektionschef inte tidigare fanns inom OoF och att nuvarande delegationsordning således är framtagen innan detta chefsled fanns. En förändring skulle medföra att berörda beslut kan handläggas, och beslutas, så som arbetet idag är utformat i realiteten. På IFO har det under en längre tid pågått ett arbete för att göra socialsekreterare mer ansvarsfulla och självständiga i sin handläggning. Till följd av detta föreslås vissa förändringar i delegationsnivån, där delegationsnivån föreslås flyttas från 1:e socialsekreterare till socialsekreterare, till exempel beträffande beslut att inleda utredning. Inom familjerättens verksamhetsområde föreslås en rad nivåförändringar innebärande att 1:e socialsekreterare föreslås få beslutsrätt gällande några beslut som tidigare legat på sektionschef. Detta med anledning av att hittillsvarande delegationsordning har upprättats innan familjerätten fick en egen 1:e socialsekreterare. Genom att flytta delegationsrätten till 1:e socialsekreterare i föreslagna beslut blir delegationsordningen mer i linje med hur det egentliga vardagliga familjerättsliga arbetet är utformat.

106 106 3 Beslutsmandat utöver vägledning för biståndsbedömning En förändring innebärande att biträdande äldreomsorgschef och sektionschef ges mandat att fatta beslut om insatser utöver det som stipuleras i nämndens Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL möjliggör individuella bedömningar och individuellt anpassade insatser utan att ärenden ska behöva lyftas till nämnd eller utskott. Att detta kan ske på ett lätthanterligt sätt är nödvändigt vid införandet av modellen ÄBIC (Äldres behov i centrum). Nya avsnitt Ett nytt avsnitt om ensamkommande barn och ungdomar är framtaget. Det finns beslut gällande ensamkommande barn som fattas för att ärendet så kräver och innan någon fördjupad utredning kunnat ske. Detta gäller till exempel beslut om att bevilja placering, där det föreslås att sektionschef ges delegation att bevilja placering enligt 4 kap. 1 SoL för högst fyra månaders tid i såväl familjehem som i HVB. Tillägg har skett i form av att AMA har fått ett eget avsnitt gällande personaldelegation. Detta då AMA arbetar med lagstiftning som inte berör andra verksamheter. Handläggning enligt alkohollagen m.m. En omdisposition föreslås för att strukturen mer ska följa flödet i alkohollagen. En rad beslut av mindre omfattande karaktär bör kunna fattas av alkoholhandläggare. Som rutin bör samtliga delegationsbeslut fattade på tjänstemannanivå anmälas till socialnämnden. Vidare bör förtydliganden ske och ansvar ändras för att avge yttrande vid automatspel, värdeautomatspel samt restaurangkasinospel. Då alkoholhandläggare redan idag har kännedom om lokala krogförhållanden bedöms det rimligt att arbetsuppgift och ansvar att besvara dessa yttranden betros åt alkoholhandläggaren. Aktualisering av lagstiftning I ett flertal referenser i befintlig delegationsordning är laghänvisningarna inaktuella. I flera fall har delegationsordningen inte kompletterats då nya lagrum har tillkommit. Kontinuerliga ändringar har inte skett då lagrum har ändrats eller upphört. Bildandet av Socialförsäkringsbalken 2011 har medfört att en rad andra lagar har upphört, vilket ger behov av ändringar i delegationsordningen. Likaså de många kompletteringar i föräldrabalken som gjorts för att samkönade pars föräldraskap ska handläggas enligt samma principer som för skildkönade pars föräldraskap.

107 107 4 Sammanställning av föreslagna förändringar Kapitel 1 - Förvaltningsgemensamt Förvaltningsrättsliga beslut överklaganden m.m 1.1 punkt 3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i SoL-, LSS, LVU- och LVM- ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat enligt 10 kap. 1 och 2 SoL, 27 LSS, 3 kap. 10, 6 kap. 33 och 34 3 KL. Denna punkt är en sammanskrivning av tidigare punkter 11.3 och 11.4 då det inte finns några skäl att särskilja handläggning av LSS-beslut. Tidigare benämning länsrätt och kammarrätt omformuleras till det heltäckande begreppet förvaltningsdomstol, bl.a. pga länsrättens upphörande. Delegat är den som fattat det grundläggande beslutet, precis som i befintlig delegationsordning. Punkten föreslås få ett tillägg i form av att ordförande får fatta beslutet när utskottets eller nämndens sammanträde inte kan avvaktas och ändring avser utskottets eller nämndens beslut. Detta för att möjliggöra en snabb handläggning och kunna följa de snäva tidsramar som anges i förvaltningslagen. 1.1 punkt 4 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till Förvaltningsdomtol i SoL-, LSS-, LVU- och LVM-ärenden enligt 10 kap. 1 och 2 SoL, 27 LSS, 6 kap. 36 KL. Denna punkt är en sammanskrivning av tidigare punkter 11.5 och då det inte finns några skäl att särskilja handläggning av LSS-beslut. Tidigare benämning länsrätt och kammarrätt omformuleras till det heltäckande begreppet förvaltningsdomstol, bl.a. pga länsrättens upphörande. Delegat är förvaltningschef, precis som i befintlig delegationsordning. 1.1 punkt 5 Beslut huruvida omprövning ska ske enligt 27 FvL motsvarar punkt 11.7 i befintlig delegationsordning. Beslutet fattas liksom i befintlig delegationsordning av delegaten i ursprungsbeslutet. Tillägg föreslås i form av Beslut huruvida omprövning ska ske i brådskande fall då beslutet ursprungligen fattats av nämnd eller socialutskott med beslutsdelegat ordförande. Detta för att möjliggöra en skyndsam handläggning i enlighet med Förvaltningslagens krav och får endast fattas då sammanträde inte kan avvaktas. 1.1 punkt 6 Omprövning av beslut och lämnande av upplysningar/yttrande med anledning av överklagande enligt 27 FvL motsvarar punkt 11.8 i befintlig delegationsordning. Tillägg har skett genom förtydligande om att även avge upplysningar och yttra sig. Tillägg föreslås i form av Omprövning av beslut i brådskande fall då beslutet ursprungligen fattats av nämnd eller socialutskott med beslutsdelegat ordförande. Detta för att möjliggöra en skyndsam handläggning i enlighet med Förvaltningslagens krav och får endast fattas då sammanträde inte kan avvaktas.

108 punkt 8 Överklagan, yrkan om inhibition och yttrande i ärende gällande särskild avgift enligt 16 kap. 6 a SoL, 28 LSS saknas i befintlig delegationsordning. Föreslag till delegat är socialutskottet. För skyndsamma beslut där utskottets sammanträde inte kan avvaktas föreslås ordförande få fatta beslutet. 1.1 punkt 9 Överklagande, yrkande om inhibition, samt yttrande till Förvaltningsdomstol i ärende rörande färdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutet fattats av delegat motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Tidigare benämning länsrätt och kammarrätt omformuleras till det heltäckande begreppet förvaltningsdomstol, bl.a. pga länsrättens upphörande. Delegat är den som fattat det grundläggande beslutet, precis som i befintlig delegationsordning. 1.1 punkt 10 Överklagande och yrkande om inhibition när Inspektionen för vård och omsorg har beslutat om överflyttning av ärende till socialnämnden enligt 2 a kap. 11 SoL saknas i befintlig delegationsordning. Föreslag till delegat är socialutskottet. För skyndsamma beslut där utskottets sammanträde inte kan avvaktas föreslås ordförande få fatta beslutet. 1.1 punkt 12 Anmälan om behov av offentligt biträde enligt 3 lagen om offentligt biträde motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Delegat är för närvarande sektionschef, detta föreslås att ändras till socialsekreterare då ansvarig och ärendenära handläggare bedöms vara mest lämplig för uppgiften. Sekretessärenden och polisanmälningar 1.2 punkt 3 Beslut om polisanmälan ang. vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott enligt 12 kap. 10 SoL och 10 kap. 21 OSL resp. 10 kap. 23 OSL motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Rättelse av laghänvisning sker då det i befintlig delegationsordning finns felskrivning då man inte hänvisat till korrekt lagrum dvs ej hänvisat till Offentlighets- och sekretesslagen. Beslutsdelegat sektionschef kvarstår, skrivning gällande ordförande i brådskan fall tas också bort i korrigerande syfte. Delegationsrätten går ju alltid att föra uppåt. Att ordförande står kvar i befintlig delegationsordning är en kvarleva från dess att beslutet endast fick fattas av utskottet. Dessutom föreslås att socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och unga utsatta för våld och övergrepp ges möjlighet att fatta beslutet när det avser anmälan om brott mot barn. Denna funktion arbetar med samråd med polis och åklagare via barnahuset och bör skyndsamt kunna tillse att polisen får anmälningar gällande utsatta barn. 1.2 punkt 4 Beslut om att lämna uppgift till polis eller åklagare som angår misstanke om överlåtelse av narkotika eller dopningsmedel eller icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker till underårig. enligt 12 kap. 10 SoL och 10 kap. 22 OSL saknas i befintlig delegationsordning och syftar till att skydda unga. Förslag till delegat är sektionschef.

109 punkt 5 Beslut om att till polismyndighet lämna uppgift som behövs för omedelbart polisiärt ingripande av underårig vid överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller under begående av brott enligt 10 kap. 20 OSL saknas i befintlig delegationsordning och syftar till att skydda unga. Förslag till delegat är socialsekreterare. 1.3 Övriga förvaltningsövergripande ärenden 1.3 punkt 2 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare enligt 29 smittskyddslagen. Motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Även MAS föreslås vara delegat. 1.3 punkt 3 Anmälningsskyldighet enl. smittskyddslagen enligt 31 1 st. smittskyddslagen. Motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Även MAS föreslås vara delegat. 1.3 punkt 4 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 15 % av basbeloppet enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen motsvarar i befintlig delegationsordning och med nuvarande formulering saknas möjlighet att fatta beslut för IFO då delegater är enhetschefer VoO och OoF. Tillägg beslutsdelegat sektionschef föreslås därmed. En förtydligande nivå vid belopp överstigande 15 % av basbeloppet föreslås att tilläggas, med föreslagen beslutsdelegat avdelningschef / förvaltningschef. 1.3 punkt 7 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om missförhållanden i kommunens egen verksamhet (Lex Sarah) enligt 14 kap. 7 SoL och 24 f LSS motsvarar punkt i befintlig delegationsordning. Beslutsdelegat socialnämnden kvarstår. Korrigering sker från länsstyrelse till IVO. Dessutom sker korrigering av laghänvisning då tidigare laghänvisning varit en feltolkning. Utöver detta föreslås ett tillägg som tydliggör att ordförande har möjlighet att upprätta anmälan om nämndens sammanträde inte kan avvaktas. Detta för att möta skyndsamhetskravet. 1.3 punkt 8 Lämnande av uppgifter till Inspektionen för vård och omsorg om ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 SoL. resp. LSS enligt 16 kap. 6 f & g SoL resp. 28 f & g LSS saknas i befintlig delegationsordning. Införande sker i tydliggörande syfte. Beslutsdelegat socialnämnden. 1.3 punkt 9 Beslut att utse personuppgiftsombud för nämnden enligt 37 PuL saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till delegat är socialnämnden. 1.3 punkt 10 Yttrande till byggnadsnämnden angående enkelt planförfarande enligt 3 kap. 1 & 2 SoL saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till delegat är förvaltningschef.

110 punkt 1 Ansökan och undertecknande av projektansökan för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel -understigande 10 basbelopp / -understigande en miljon kronor / -överstigande en miljon kronor motsvarar 14.4 i befintlig delegationsordning. Förtydligande sker kring att det också avser andra fondmedel. En stor förändring avseende beloppsgränser föreslås också för att delegationsordningen ska anpassas utefter hur det dagliga arbetet på AMA ser ut. Därför föreslås att avdelningschef kan ansöka och underteckna ansökan upp till 10 basbelopp och förvaltningschef upp till en miljon kronor. Ansökan vid belopp överstigande en miljon kronor föreslås beslutas av socialnämnden. Besluten flyttas från AMAs del i befintlig delegationsordning till den förvaltningsgemensamma delen av delegationsförordningen för att tydliggöra att bestämmelserna också är tillämpliga för övriga avdelningar inom förvaltningen. 1.5 punkt 2 Utse behörig företrädare för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel under projekttiden motsvarar punkt 14.5 i befintlig delegationsordning. Ändring föreslås så att den som är behörig att genomföra ansökan enligt punkt 1.5 punkt 1 också ges delegation att utse företrädare Övrigt Punkt i befintlig delegationsordning Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om missförhållanden i enskild verksamhet enligt 13 kap. 5 SoL utgår. Denna anmälningsmöjlighet ersätts av bestämmelserna i Lex Sarah. Kapitel 2 Arbetsmarknadsavdelningen, AMA 2.3 Bekräftelse av anvisningsbeslut från annan huvudman i individärenden motsvarar 14.3 i befintlig delegationsordning. En förtydligande omformulering har skett. Beslutsdelegat handläggare kvarstår. Kapitel 3 Individ- och familjeomsorgen, IFO Gemensam handläggning 3.1 punkt 3 Beslut att ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2a kap. 11 SoL med beslutsdelegat socialutskottet läggs till. Denna bestämmelse möjliggör för kommunen att ansöka hos IVO vid begäran om överflytt och då mottagande kommun nekat att emotta ärendet infördes under 2011 men har hittills inte reglerats i delegationsordningen. 3.1 punkt 6 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande att förvaltningen av underårigs egendom inte sker på betryggande sätt enligt 5 kap. 3 SoF. Förtydligande har skett att anmälan avser förvaltningen av den unges egendom. Delegat socialsekreterare kvarstår.

111 111 8 Yttranden vid misstänkt brottslighet 3.2 punkt 1 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till rätten, åklagare eller kriminalvård enligt 6 Lag om särskild personutredning i brottmål m.m. Denna punkt är en sammanskrivning av och ersättning av tidigare punkter 11.39, och Delegat sektionschef kvarstår. 3.2 punkt 5 Yttrande till åklagarmyndigheten beträffande den under 21 år enligt 32 kap. 1 BrB. Beslut för att avge yttrande enligt detta lagrum, i viket särskilda bestämmelser för brottsmisstänkta fyllda 18 år med inte 21 år regleras, har hittills saknats i befintlig delegationsordning. Föreslagen beslutsnivå är socialsekreterare. 3.2 punkt 7 Begäran om utredning enligt LuL för den som inte fyllt femton år enligt 31 2 st LuL är en omformulering av tidigare beslutspunkt Omformuleringens syfte är att tydliggöra vad beslutet de facto innebär. Tidigare skrivning är inte i enlighet med hur 31 LuL tolkas och tillämpas. Beslutsnivå sektionschef. 3.2 punkt 8 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan enligt 38 LuL motsvarar tidigare punkt Den tidigare laghänvisningen var dock felaktig då den hänvisade till 37 LuL. Beslutsnivå sektionschef kvarstår. 3.2 punkt 9 Underrättelse till åklagarmyndigheten avseende unga lagöverträdare enligt 12 kap. 8 SoL. Detta beslut avser att göra en återrapportering till åklagaren om en ung lagöverträdare inte fullföljer påföljden till vilken han eller hon blivit dömd. Tidigare saknades detta beslut i delegationsordningen. Föreslagen beslutsnivå är socialsekreterare. Övriga yttranden 3.3 punkt 3 Upplysningar i vapenärenden till polismyndighet. Ett förtydligande tillägg görs beträffande att yttrandet får avges till just polismyndighet. Delegationsnivå socialsekreterare kvarstår. 3.3 punkt 4 Yttrande till försvarsmakten att anta en person till hemvärnet för att tjänstgöra som hemvärnsman enligt 5 Hemvärnsförordningen, saknas i befintlig delegationsordning. Delegationsnivå socialsekreterare föreslås. 3.3 punkt 5 Yttrande ang. en utlännings personliga förhållanden enligt 17 kap. 1 Utlänningslagen, har saknats i befintlig delegationsordning. Bestämmelsen tydliggör socialnämndens skyldighet att lämna uppgifter till en rad specificerade myndigheter för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning samt för att avgöra om uppehållsrätt föreligger. Utifrån hur avgörande betydelse uppgifterna kan komma att få för enskild person görs bedömning att delegering inte bör ske till enskild tjänsteman. Förslag till beslutsdelegat är socialutskottet. Försörjningsstöd m.m 3.4 punkt 1 Beslut att inleda utredning enligt 11 kap. 1 kap SoL, föreslås för sektionen för försörjningsstöd att delegeras till socialsekreterare. Detta dels på grund av hur arbetet är organiserat med självständiga handläggare, men främst utifrån att ärenden gällande försörjningsstöd alltid aktualiseras genom en ansökan vilken alltid ska föranleda att en utredning

112 112 9 inleds. Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i Uddevalla kommun ska också ha delegationen, så som de redan har idag. 3.4 punkt 2 Beslut om att inledd utredning ska läggas ned enligt 11 kap. 1 SoL föreslås beträffande sektionen för försörjningsstöd att delegeras till socialsekreterare. Beslut om nedläggning av utredning kan fattas då utredningen inte går att färdigställa, t.ex då den enskilde inte medverkar till utredningens genomförande. Då utredningen har inletts till följd av den enskildes ansökan bedöms det rimligt att socialsekreterare vid sektionen för försörjningsstöd kan fatta beslut om nedläggning. 3.4 punkt 6 Beslut om bistånd i form av fritidspeng enligt 4 a kap. 1 SoL. Denna sedan 1 juli nytillkomna lagparagraf ger nämnden skyldighet att bevilja fastställd ersättning för fritidsaktiviteter till barns vars föräldrar uppbär långvarigt försörjningsstöd. Beslutsdelegation saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.4 punkt 8 Beslut om bistånd/ försörjningsstöd utöver skyldighet enligt 4 kap. 1 SoL avser möjlighet att bevilja bistånd i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 2 SoL. Omskrivning har skett av tidigare beslutspunkt 3.5. Förslag till beslutsdelegat är 1:e socialsekreterare istället för som tidigare sektionschef. 3.4 punkt 11 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd eller fritidspeng enligt 9 kap. 1 SoL. Motsvarar tidigare punkt 3.6 men har getts tillägget eller fritidspeng för att kunna tillämpas utifrån nya bestämmelser kring fritidspeng vilka trädde i kraft 1 juli Beslutsdelegat socialutskottet kvarstår. 3.4 punkt 13 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enl. 4 kap. 2 SoL som utbetalats med villkor om återbetalning enligt 9 kap. 2 2 st SoL. Ändring av delegationsnivå föreslås. Tidigare beslutsnivå var socialsekreterare men denna föreslås att ändras till 1:e socialsekreterare. Anledningen är att det är 1:e socialsekreterare som föreslås få fatta beslut enligt 4 kap. 2 SoL och då är det logiskt att beslut om återkrav ligger på samma delegationsnivå. 3.4 punkt 14 Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL enligt 9 kap. 3 SoL. Motsvarar del av nuvarande punkt Denna typ av återkrav avser då enskild obehörigen erhållit bistånd genom oriktiga uppgifter el. underlåtenhet. Då återkrav enligt 9 kap. 1 SoL omfattas av delegeringsförbud är beslutsnivån i nuvarande delegationsordning felaktig. Ändring sker så att socialutskottet föreslås som beslutsnivå. Ändring sker också från länsrätt till förvaltningsrätt då länsrätt sedan 2010 övergått till förvaltningsrätt. 3.4 punkt 15 Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL enligt 9 kap. 3 SoL. Denna punkt utgör den andra delen av punkt 3.33 i

113 nuvarande delegationsordning. Delegat sektionschef bör kvarstå. Även här ändras från länsrätt till förvaltningsrätt, med anledning av länsrättens upphörande punkt 17 Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden skall uppbära ersättning enligt SFB som ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån enligt 107 kap. 5 SFB och 9 kap. 2 SoL motsvarar tidigare punkt Laghänvisning har ändrats till SFB då lag om allmän försäkring (AFL) upphörde 1 januari punkt 18 Beslut att bevilja eller avslå bistånd i form av dagersättning till asylsökande m.fl i enlighet med regeringens föreskrifter enligt 9 & LMA har tidigare saknats i delegationsordningen. För vissa asylsökande m.fl personer, vilket framgår i 1 p. 3 & 3a LMA, är bistånd enligt SoL inte tillämpbart och särskild dagersättning enligt särskilt angiven nivå ska istället tillämpas. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.4 punkt 19 Beslut om nedsättning av dagersättning enligt 17 LMA enligt 10 LMA har saknats i befintlig delegationsordning. Tillägget möjliggör att i vissa fall enligt angivna kriterier göra en sänkning av dagersättningen. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.4 punkt 21 Beslut att föranstalta om bouppteckning enligt 20 kap. 2 2 st ÄB har saknats i befintlig delegationsordning. Tillägget är nödvändig för att uppnå en korrekt handläggning av dödsbon vid avsaknad av annan person som är behörig att föranstalta om bouppteckning. Förslag till beslutsdelegat är dödsbohandläggare. Övrigt Tidigare punkt 3.46 utgår då lagen om introduktionsersättning har upphört att gälla. Vuxna med missbruksproblematik 3.5 punkt 1 Beslut om att inleda utredning enl. SoL enligt 11 kap. 1 SoL föreslås för sektionen för missbruksstöd att delegeras till socialsekreterare. Detta utifrån att utredningar enligt SoL avseende missbruksproblematik alltid aktualiseras genom en ansökan från den enskilde. En ansökan ska föranleda att en utredning inleds. Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i Uddevalla kommun ska också ha delegationen, så som de redan har idag. 3.5 punkt 2 Beslut om att utredning enl. SoL ska läggas ned enligt 11 kap. 1 SoL föreslås beträffande sektionen för missbruksstöd att delegeras till 1:e socialsekreterare. Beslut om nedläggning av utredning kan fattas då utredningen inte går att färdigställa, t.ex då den enskilde inte medverkar till utredningens genomförande. Med anledning av hur arbetet är organiserat bedöms det rimligt att 1:e socialsekreterare vid sektionen för missbruksstöd kan fatta beslut om nedläggning, istället för sektionschef så som delegationsordningen ser ut idag.

114 punkt 6 Ställningstagande till att utredning enligt 7 LVM ej är tillämplig är ett förtydligande av ansvaret att bedöma huruvida LVM-lagstiftningens regler om utredning är tillämpbara då orosanmälan inkommit beträffande missbruk. Förslag till delegat är sektionschef. 3.5 punkt 7 Framställan om biträde av vistelsekommun för att kunna slutföra pågående utredning avseende missbrukare enligt 11 kap. 4 SoL saknas i befintlig delegationsordning. Bestämmelsen har införts för att tydliggöra att nämnden har skyldighet att färdigställa en utredning som gäller vård av missbrukare som inletts enligt 11 kap. 1 SoL. Med stöd av bestämmelserna kan man begära att den nya vistelsekommunen ska bistå med utredningen. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.5 punkt 10 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson. Med norm och riktlinjer avses årlig rekommendation i SKLs cirkulär. Enligt norm och riktlinjer kvarstår beslutsdelegat socialsekreterare. För beslutsnivå utöver norm och riktlinjer föreslås beslutsdelegat sektionschef. 3.5 punkt 11 Beslut om köp av öppenvård i annan kommun eller hos annan vårdgivare har fått ett förtydligande tillägg i form av öppenvård. Motsvarar punkt 3.16 i befintlig delegationsordning. 3.5 punkt 17 Beslut om att begära ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när vård sker vid hem för vård eller boende eller i familjehem enligt 8 kap. 1 1 st. SoL och 6 kap. 1 SoF. Motsvarar punkt 3.27 i nuvarande delegationsordning. Ett förtydligande tillägg har skett i form av vård sker vid istället för tidigare skrivning när bistånd ges i form av plats. I övrigt inga förändringar, delegationsnivå socialsekreterare kvarstår. 3.5 punkt 18 Beslut om att begära ersättning för uppehälle (egenavgift) vid andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling enligt 8 kap. 2 SoL avser möjlighet att utta skälig egenavgift vid t.ex. omvårdnadsboende och stödboende. Denna bestämmelse har saknats i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.5 punkt 21 Beslut om anmälan till försäkringskassa om att nämnden skall uppbära sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika el- liknande medel enligt 106 kap. 13 SFB motsvarar tidigare punkt Laghänvisningen har uppdaterats i och med att hänvisning till AFL är inaktuell då AFL upphörde Delegationsnivå socialsekreterare kvarstår. 3.5 punkt 23 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVM enligt 11 LVM. Ändring har skett från länsrätt till förvaltningsrätt.

115 Stöd åt familjer, barn och unga 3.6 punkt 1 Beslut att inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL föreslås att beträffande barn och unga även få fattas av socialsekreterare med specialistfunktion i mottagningsgruppen vilket inkluderar socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och unga utsatta för våld och övergrepp, samverkande socialsekreterare och socialsekreterare mot våld i nära relationer. Dessa funktioner arbetar självständigt med anmälningar om utsatta barn alternativt vuxna som ansöker om stöd och då måste utredning kunna inledas utan dröjsmål. 3.6 punkt 4 Ställningstagande till skyddsbedömning vid anmälan rörande barn och unga enligt 11 kap. 1 a SoL har hittills saknats i befintlig delegationsordning. Tillägget syftar till att belysa vilken funktion som ansvarar för att skyddsbedömningen genomförs och dokumenteras och bör åligga socialsekreterare resp. mottagare att genomföra utan dröjsmål. 3.6 punkt 5 Inhämtande av uppgifter för bedömning av ett barns behov av skydd eller stöd enligt 11 kap. 2 SoL har hittills saknats i befintlig delegationsordning. Tillägget syftar till att belysa vilken funktion, dvs socialsekreterare, som har ansvarar och mandat att inhämta dessa uppgifter även om samtycke saknas från vårdnadshavare. 3.6 punkt 7 Beslut om framställan om biträde av vistelsekommun för att kunna slutföra pågående utredning avseende barn eller unga enligt 11 kap. 4 SoL saknas i befintlig delegationsordning. Bestämmelsen har införts för att tydliggöra att nämnden har skyldighet att färdigställa en utredning som gäller barn. Med stöd av bestämmelserna kan man fatta beslut att begära att den nya vistelsekommunen ska bistå med utredningen. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 10 Beslut om att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke enligt 11 kap. 10 SoL saknas i befintlig delegationsordning. Denna bestämmelse möjliggör under pågående utredning, om det bedöms nödvändigt för att kunna bedöma barnets behov, att samtal företas med barn utan vårdnadshavares samtycke. Med anledning av åtgärdens ingripande karaktär föreslås beslutsnivå vara sektionschef. 3.6 punkt 11 Beslut om att återkoppla information till anmälare som omfattas av anmälningsplikt enl. 14 kap. 1 SoL avseende om utredning har inletts eller ej eller om utredning redan pågår enligt 14 kap. 1 b SoL saknas i befintlig delegationsordning. Beslutsnivå föreslås vara socialsekreterare och mottagare. 3.6 punkt 12 Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke enligt 6 kap. 13a FB med beslutsdelegat socialutskottet läggs till. Bestämmelsen infördes 1 maj 2012 och möjliggör att socialnämnden kan bevilja vissa

116 insatser enligt SoL och LSS om det är för barnets bästa även om den ena vårdnadshavaren motsätter sig detta. Bestämmelsen har tidigare saknats i delegationsordningen. 3.6 punkt 15 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/ -familj enligt 4 kap. 1 SoL och 3 kap. 6b och 2 kap. 6b 2 st SoL ges i laghänvisningen tillägg med 3 kap. 6b 2 st SoL. Detta för att tydliggöra att delegationsrätten även avser så kallad särskilt kvalificerad kontaktperson som ska uppfylla vissa kriterier utöver ordinärt kontaktpersonsuppdrag. Detta har tidigare saknats i delegationsordningen. Beslutsnivå föreslås vara socialsekreterare. 3.6 punkt 17 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj. Med norm och riktlinjer avses årlig rekommendation i SKLs cirkulär. Enligt norm och riktlinjer kvarstår beslutsdelegat socialsekreterare. För beslutsnivå utöver norm och riktlinjer föreslås beslutsdelegat sektionschef. 3.6 punkt 18 Beslut om köp av öppenvård i annan kommun eller hos annan vårdgivare har fått ett förtydligande tillägg i form av öppenvård. Motsvarar punkt 3.16 i befintlig delegationsordning. 3.6 punkt 20 Beslut om bistånd i form av tillfällig placering i jourhem eller familjehem enligt 4 kap. 1 SoL motsvarar nuvarande punkt 3.9 a. En förtydligande omformulering har skett så benämningen vistelse ändrats till placering. Inga ändringar avseende delegationsnivån föreslås. 3.6 punkt 25 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande uppdrag och ersättningsnivå enligt 6 kap. 6b ersätter tidigare punkt En ny laghänvisning finns som tydliggör skyldighet att upprätta avtal, också kring ansvarsfördelning kring uppdragets utförande. Utöver detta föreslås förtydligande tillägg kring ersättning för inkomstbortfall för familjehemmet utöver fyra månader. Denna reglering har hittills saknats i delegationsordningen. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst överstigande 4 månader föreslås utskottet fatta beslut om. 3.6 punkt 27 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder enligt 6 kap. 11 SoL, motsvarar tidigare punkt Förändring sker till korrekt laghänvisning. Dessutom föreslås en förtydligande nivå beskrivning så att det är tydlig vem som kan fatta beslut om vilka nivåer på ersättningen. -upp till samma nivå som SKLs rekommendationer gällande ersättning till familjehem föreslås sektionschef besluta om, överstigande SKLs rekommendationer om ersättning till familjehem föreslås socialutskottet fatta beslut om. 3.6 punkt 28 Beslut om att lämna godkännande då en utländsk myndighet har placerat ett barn i familjehem eller HVB i kommunen enligt 6 kap. 11 a SoL är en nyligen tillkommen skyldighet för socialnämnden som inte återfinns i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialutskottet.

117 punkt 28 Beslut om att placera ett barn i familjehem eller HVB i utlandet enligt 6 kap. 11 b SoL har en nyligen tillkommit i socialtjänstlagen för socialnämnden som inte återfinns i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialutskottet. 3.6 punkt 31 Beslut om att meddela underhållsskyldig att nämnden skall uppbära underhållsbidrag i stället för vårdnadshavaren enligt 8 kap. 1 2 st SoL. Detta beslut har saknats i befintlig delegationsordning. Då det innebär en sekretessbrytande åtgärd bör beslutet finns med i formell mening. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 32 Beslut att begära ersättning från barnet/ den unge för dess omkostnader i familjehemmet vid placering utan behandlingsbehov då barnet/ den unge uppbär egna inkomster av barnpension, aktivitetsersättning el. dyl. enligt 8 kap. 1 1 st SoL. Detta beslut i denna formulering saknas i befintlig delegationsordning och ersätter till vissa delar den inaktuella punkten 3.29 i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 34 Framställa hos Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare av barnbidraget då barn har placerats utanför hemmet enligt 16 kap. 18 SFB och 106 kap. 6 & 7 SFB, har fått en ny laghänvisning då tidigare hänvisning till lag om allmänt barnbidrag är inaktuell sedan 1/ Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.6 punkt 35 Framställa hos CSN om förändrad betalningsmottagare avseende studiehjälp för ungdom enligt 2 kap. 33 Studiestödsförordningen har saknats i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 36 Begäran hos Försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av underhållstöd enligt 18 kap. 19 SFB är en möjlighet för socialnämnden att agera så att utbetalning av underhållsstöd kan ske till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit barnets familjehem. Detta beslut saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialnämnden. 3.6 punkt 37 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållstöd placerats i familjehem resp. återflyttat till boendeförälder enligt 106 kap. 8 SFB & 2 Förordningen om underhållstöd. Detta motsvarar punkt 3.30 och uppdaterad laghänvisning har skett till SFB då lagen om underhållsstöd har upphört. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.6 punkt 38 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn enligt 5 kap. 2 SoL. Beslutet får ej delegeras utan ska fattas av socialnämnd. 3.6 punkt 39 Beslut om tillfällig placering vid HVB, familjehem eller jourhem för ensamkommande barn eller ungdom för högst fyra månader enligt 4 kap. 1 SoL. För att förenkla handläggningen föreslås att sektionschef ges beslutsdelegation.

118 punkt 40 Ansökan om god man för ensamkommande barn enligt 3 Lag om god man för ensamkommande barn saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 41 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVU enligt 4 LVU ändras från tidigare benämning länsrätt till förvaltningsrätt, med anledning av länsrättens upphörande punkt 47 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU enligt 11 4 & 5 st LVU. Motsvarar punkt 4.3 i befintlig delegationsordning. Tillägg i form av korrekt hänvisning till både 4 och 5 st i 11 LVU. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.6 punkt 48 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs enligt 13 1st LVU. Motsvarar punkt 1.11 i befintlig delegationsordning. Tidigare hänvisning till 13 1 och 2 st LVU korrigeras. Korrekt är att vid övervägande av vård enligt 2 LVU endast hänvisa till 13 1 st LVU. Beslutsdelegat socialutskottet kvarstår. 3.6 punkt 49 Prövning om vård med stöd av 3 LVU skall upphöra enligt 13 2 st LVU. Motsvarar punkt 1.12 i befintlig delegationsordning. Tidigare hänvisning till 13 1 och 3 st LVU korrigeras. Korrekt är att vid omprövning av vård enligt 3 LVU hänvisa till 13 2 st LVU. Beslutsdelegat socialutskottet kvarstår. 3.6 punkt 50 Övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enl. 6 kap. 8 FB då den unge varit placerad i samma familjehem i tre år enligt 13 3 st LVU läggs till. Skyldigheten infördes i LVU-lagen 2012 och har i befintlig delegationsordning inte reglerats. Förslag till beslutsdelegat är socialutskottet. 3.6 punkt 54 Beslut om utlämnande av uppgifter till Statens Institutionsstyrelse enligt 14 a LVU återfinns inte i befintlig delegationsordning. Uppgifter ska lämnas för att bl.a. möjliggöra SiS uppföljningsansvar av vård. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.6 punkt 56 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling i öppna former enligt 22 1 st p 1 eller p 2 LVU motsvarar punkt 1.15 i befintlig delegationsordning. Korrigering görs, ny formulering i enlighet med lagtext är kvalificerad kontaktperson. Beslutsdelegat socialutskottet kvarstår. 3.6 punkt 59 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud enligt 24 LVU ändras från tidigare benämning länsrätt till förvaltningsrätt, med anledning av länsrättens upphörande punkt 62 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud - om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas enligt 27 2 st. LVU. Motsvarar tidigare punkt 2.4 där beslutsdelegat var Nämndens

119 ordf., 1:e och 2:e vice ordf., ledamot och ersättare i socialutskottet. Detta bör ändras till ordförande, 1:e och 2:e vice ordf. Av lagtexten framgår att beslutet får fattas av ordföranden eller ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet är ingripande för den enskilde och fattas undantagsvis. Att ledamöter och ersättare i socialutskottet samtliga ska förordnas för detta beslut bedöms mindre lämpligt. 3.6 punkt 63 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU skall upphöra - om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas enligt 30 2 st. LVU, bör enligt resonemang ovan också ändras till ordförande, 1:e och 2:e vice ordf. 3.6 punkt 64 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås -om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas enligt 31 LVU bör enligt resonemang ovan också ändras till ordförande, 1:e och 2:e vice ordf. 3.6 punkt 66 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning - om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas enligt 43 1 p. LVU motsvarar punkt 2.5 i befintlig delegationsordning. Felaktigt anges i befintlig delegationsordning av handläggare i den sociala jouren får fatta detta beslut. Delegeringsförbud till tjänsteman råder. Därmed föreslås att beslut får fattas av socialutskottet samt av ordföranden i brådskande fall. Familjerätt 3.7 punkt 2 Godkännande av föräldraskapsbekräftelse vid assisterad befruktning som skett enligt lagen om genetisk integritet enligt 1 kap. 9 & 4 FB, saknas i befintlig delegationsordning. Avser för samkönade par då befruktning skett vid svensk sjukvårdsinrättning och moderns maka/sambo el. partner har samtyckt till behandlingen. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.7 punkt 3 Beslut om att inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas enligt 2 kap. 1, 4, 6, 8 FB resp. Beslut att inte inleda utredning om fastställande av faderskap enligt ovan enligt 2 kap. 1 FB. För den första frasen sker ett förtydligande tillägg avseende att också bedriva utredningen med allt vad det innebär. Vilket medför en utökning av laghänvisning till 4,6 och 8. Ändring föreslås så att detta beslut bör få fattas av 1:e socialsekreterare istället för sektionschef. Beslutet gällande den andra frasen att inte inleda utredning omfattas av delegeringsförbud och skrivs nu in i delegationsordningen i tydliggörande syfte. 3.7 punkt 4 Beslut om att inleda och bedriva utredning om fastställande av föräldraskap när dom eller bekräftelse finns och föräldraskapet kan ifrågasättas. Enligt 2 kap. 8 a FB resp. Beslut om att inte inleda utredning om fastställande av föräldraskap enligt ovan. enligt 2 kap. 8 a FB är ett tillägg som avser handläggning av samkönade pars föräldraskap och motsvarar punkten ovan. Därför föreslås samma delegationsnivåer.

120 punkt 5 Beslut om att återuppta nedlagd utredning gällande faderskap/föräldraskap enligt 2 kap. 1 FB får tillägget föräldraskap för att även omfattade samkönade par. Delegationsnivå sektionschef kvarstår. 3.7 punkt 6 Beslut om att nedlägga utredning om faderskap/föräldraskap enligt 2 kap. 7 FB omfattas av delegeringsförbud och får endast fatta av nämnden. Införande sker för att tydliggöra delegationsordningen. 3.7 punkt 7 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets mor kan vara far till barnet. resp. Beslut att inte inleda eller att nedlägga utredning enl. ovan. enligt 2 kap. 9 1 st. FB. Första beslutet får fattas av sektionschef. Beslutet gällande den andra frasen att inte inleda el. nedlägga utredning omfattas av delegeringsförbud och skrivs nu in i delegationsordningen i tydliggörande syfte. 3.7 punkt 8 Beslut om överflyttning av faderskapsutredning/föräldraskapsutredning enligt 2 kap. 3 FB. Beslutet omfattas av delegeringsförbud och får endast fattas av nämnden. Förs in i delegationsordningen i tydliggörande syfte. 3.7 punkt 9 Begära att annan kommun ska vara behjälplig i utredning beträffande fastställande av faderskap/föräldraskap enligt 2 kap. 4 FB saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till delegat är socialsekreterare. 3.7 punkt 10 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av faderskap enligt 3 kap. 5 2 st & 6 2 st FB får ett förtydligande tillägg i form av fastställande. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 11 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av föräldraskap enligt 3 kap st FB motsvarar bestämmelsen ovan fast för samkönade par och saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är socialsekreterare. 3.7 punkt 12 Beslut att godkänna eller inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap. 6 2st, 6 kap. 14 a 2 st resp. 6 kap. 15 a 3 st FB är en sammanskrivning av punkter 6.6 och 6.7 i befintlig delegationsordning. Kompletterande laghänvisning till 6 kap. 15 a 3 st FB har lagts till. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 13 Beslut att väcka talan om umgängesreglering enligt 6 kap. 15 a FB. Beslutet omfattas av delegeringsförbud och får endast fattas av nämnden. Förs in i delegationsordningen i tydliggörande syfte.

121 punkt 14 Yttrande till domstol gällande umgängesstöd och beslut att utse viss person att medverka vid umgänge enligt 6 kap. 15 c 3 st FB innehåller en förtydligande formulering jämfört med dess nuvarande motsvarighet i punkt 6.15 i befintlig delegationsordning. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 15 Beslut att utse handläggare för samarbetssamtal enligt 6 kap. 18 FB saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är 1:e socialsekreterare. 3.7 punkt 16 Lämnande av upplysningar till domstol i ärenden om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap st FB. Tidigare benämning tingsrätt ändras för att möjliggöra att upplysningar i förekommande fall även kan lämnas till hovrätten. Laghänvisningen förtydligas med komplettering till 2 st. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 17 Beslut att utse utredare i ärenden om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap st FB. Dels sker korrigerande tillägg i form av boende jämfört med nuvarande motsvarighet i punkt 6.10 i befintlig delegationsordning. Laghänvisning korrigeras till 3 st. Beslutsdelegat 1:e socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 18 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i domstol betr. vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 20 FB. Tidigare benämning tingsrätt ändras för att möjliggöra att upplysningar i förekommande fall även kan lämnas till hovrätten. Beslutsdelegat socialsekreterare kvarstår. 3.7 punkt 20 Återkallelse av medgivande att ta emot barn för adoption enligt 6 kap. 13 SoL. Benämningen i nuvarande punkt 21.4 adoptivbarn ändras till barn för adoption. Beslutsdelegat socialutskottet kvarstår. 3.7 punkt 22 Yttrande till domstol i adoptionsärenden enligt 4 kap. 10 FB. Beslutet omfattas av delegeringsförbud och får endast fattas av nämnden. Förs in i delegationsordningen i tydliggörande syfte 3.7 punkt 24 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp enligt 7 kap. 7 FB. Beslutet omfattas av delegeringsförbud och får endast fattas av nämnden. Förs in i delegationsordningen i tydliggörande syfte. 3.7 punkt 25 Yttrande enligt namnlagen enligt 45 & 46 namnlagen. På grund av hur arbetet är organiserat bedöms det inte skäligt att sektionschef ska avge detta yttrande. Förslag på ny delegationsnivå 1:e socialsekreterare.

122 punkt 26 Yttrande och upplysningar till domstol beträffande äktenskapsskillnad avseende äktenskap som ingåtts av underårig enligt 5 kap. 5 3 st ÄktB. Detta är en nytillkommen lagskrivning sedan 1 juli 2014 som är till bl.a. för att stärka rättigheterna för dem som blivit utsatta för tvångsäktenskap. Saknas därför i befintlig delegationsordning. Förslag på delegationsnivå 1:e socialsekreterare. 3.7 punkt 29 Begäran hos försäkringskassan om förändrad betalnings-mottagare av barnbidrag enligt 16 kap. 18 SFB. Beslutet omfattas av delegeringsförbud och får endast fattas av nämnden. Förs in i delegationsordningen i tydliggörande syfte. Övrigt Yttrande beträffande äktenskapsdispens enligt 15 kap. 1 ÄktB, punkt i befintlig delegationsordning. Detta utgår då det sedan inte är lagligt för den som är under 18 år att ingå äktenskap. Socialnämnden skall därför inte längre yttra sig kring detta. Kapitel 4 - Omsorg om funktionshindrade, OoF Beslut avseende utredning m.m. 4.1 punkt 2 Beslut om att inledd utredning skall läggas ned samt 4.1 punkt 3 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd (punkt 7.2 respektive 7.3 i tidigare delegationsordning) tas den tidigare hänvisningen till 11 kap. 4 SoL bort med anledning av att det varit en felaktig hänvisning till lagrum som ej är tillämpbart vid dessa beslut. 4.1 punkt 4 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till annan kommun samt 4.1 punkt 5 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun (tidigare punkt 7.26 resp. 7.27) sker ändring till aktuellt lagrum 2 a kap. 10 SoL. Tidigare laghänvisning (16 kap. 1 SoL), upphörde att gälla punkt 5 Beslut att ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2a kap. 11 SoL med beslutsdelegat socialutskottet läggs till. Denna bestämmelse som möjliggör för kommunen att ansöka hos IVO vid begäran om överflytt och då mottagande kommun nekat att emotta ärendet infördes under 2011 men har hittills inte reglerats i delegationsordningen. 4.1 punkt 11 Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke enligt 6 kap. 13a FB med beslutsdelegat socialutskottet läggs till. Bestämmelsen infördes 1 maj 2012 möjliggör att socialnämnden kan bevilja insatser enligt 9 p. 4, 5 eller 6 LSS om det är för barnets bästa även om den ena vårdnadshavaren motsätter sig detta. Bestämmelsen har tidigare saknats i delegationsordningen.

123 punkt 11 Undertecknande av samordnad vårdplan i samband med ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk tvångsvård enligt 7 a LPT resp. 12 a LRV med beslutsdelegat sektionschef läggs till. Dessa krav på samordnade vårdplaner har tidigare saknats i delegationsordningen. Insatser enl. SoL 4.2 punkt 2 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm enligt 4 kap. 1 SoL har tidigare saknats för OoFs biståndshandläggare. Följden har varit att OoFs brukare i behov av insatsen har behövt träffa biståndshandläggare vid VoO för att ansöka därom. Ur ett brukarperspektiv är det skäligt att ansökan om insatsen kan göras till samma tjänsteman som har en helhetsbild om den enskildes situation. Biståndshandläggare föreslås få delegation för beslut enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL. För beslut utöver vägledningen föreslåförvaltningen att sektionschef få delegation, för att möjliggöra individuellt anpassade insatser vid specifika behov. Ordförande föreslår att delegation för beslut överstigande 10 timmar per vecka kvarstår hos socialutskottet. 4.2 punkt 3 Beslut om bistånd i form av matdistribution enligt 4 kap. 1 SoL har tidigare saknats för OoFs biståndshandläggare. Följden har varit att OoFs brukare i behov av insatsen har behövt träffa biståndshandläggare vid VoO för att ansöka därom. Ur ett brukarperspektiv är det skäligt att ansökan om insatsen kan göras till samma tjänsteman som har en helhetsbild om den enskildes situation. Biståndshandläggare föreslås få delegation för beslut enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL. För beslut utöver vägledningen föreslås sektionschef få delegation, för att möjliggöra individuellt anpassade insatser vid specifika behov. 4.2 punkt 4 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform samt bostad med särskild service för personer över 65 år enligt 4 kap. 1 SoL (motsvarar nuvarande punkt 7.7) föreslås för målgruppen psykiskt funktionshindrade fattas av sektionschef. 4.2 punkt 9 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj. Med norm och riktlinjer avses årlig rekommendation i SKLs cirkulär. Enligt norm och riktlinjer kvarstår beslutsdelegat enhetschef. För beslutsnivå utöver norm och riktlinjer föreslås beslutsdelegat sektionschef. 4.2 punkt 10 Beslut om avgift och jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende med tillägg i övriga fall bör tillägg ske med laghänvisning till 8 kap. 8 SoL. Detta lagrum reglerar skyldighet att reglera den enskildes minimibelopp så kallad förbehållsbelopp om individuella behov föreligger.

124 punkt 13 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna, enligt lagrum 2a kap. 7 SoL respektive 16b LSS, beslutsdelegat Omsorgschef. Detta beslut saknades tidigare. Beslutsnivå bör vara på tjänsteman för att möjliggöra snabb handläggning i de fall en kommuninvånare behöver insatser i annan kommun, t.ex. i sin sommarstuga. Insatser enl. LSS 4.3 punkt 2 (motsvarar tidigare beslut 7.30) Beslut om biträde av personlig assistent ges följande tillägg: och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent. Detta för att mer rättvisande avspegla skrivningen av berört lagrum, 9 2 p. LSS. 4.3 punkt 5 (motsvarar tidigare beslut 7.32) Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov upp till 20 tim per vecka enligt 7 och 9 2 p. LSS föreslås kunna beslutas av sektionschef, tidigare delegat var omsorgschef. 4.3 punkt 7 (motsvarar tidigare besluts 7.34) skrivs om till Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för den faktiska merkostnad som uppstår vid ordinarie personlig assistents sjukdom. Med detta tillägg blir tillämpningen av beslutet så som behovet är på verksamhetsnivå, och så som det redan tillämpas. Förtydligandet skapar större möjlighet till korrekt handläggning. 4.3 punkt 8 Beslut om ledsagarservice enligt 7 och 9 p. 3 LSS föreslås beslutsnivå vara biståndshandläggare upp till 15 timmar per månad. Ledsagarservice är till sin omfattning och utformning en enkel insats och bör kunna beslutas på tjänstemannanivå. Beslut utöver 15 timmar per månad föreslås som idag att fattas av socialutskottet. 4.3 punkt 9 Beslut om biträde av kontaktperson enligt 7 och 9 p. 4 LSS (motsvarar tidigare beslut 7.38) tas formulering innefattande tidsbegränsning för högst två år bort. Kontaktperson är till sin omfattning och utformning en enkel insats och bör kunna beslutas på tjänstemannanivå även i de ärenden där insatsen pågår under mer än två år. 4.3 punkt 11 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj. Med norm och riktlinjer avses årlig rekommendation i SKLs cirkulär. Enligt norm och riktlinjer kvarstår beslutsdelegat enhetschef. För beslutsnivå utöver norm och riktlinjer föreslås beslutsdelegat sektionschef. 4.3 punkt 12 Beslut om avlösarservice enligt 7 och 9 p. 5 LSS bör delas i två nivåer. Insatsen är till sin utformning en enkel insats och bör i begränsad omfattning kunna beslutas på tjänstemannanivå. T.ex. förekommer övernattningar vid avlösarstöd vilket medför att timmar snabbt förbrukas. Biståndshandläggare föreslås få besluta om avlösarservice upp till 20 timmar per vecka, därutöver fattas beslut av socialutskottet.

125 punkt 13 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 7 och 9 p. 6 LSS bör delas i två nivåer. Insatsen bör i begränsad omfattning kunna beslutas på tjänstemannanivå. Biståndshandläggare föreslås få besluta om korttidsvistelse upp till 10 dygn per månad, därutöver fattas beslut av socialutskottet. 4.3 punkt 18 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 7 och 9 p. 10 LSS föreslås beslutsnivå vara biståndshandläggare. Daglig verksamhet är till sin omfattning utformning en insats som bör kunna beslutas på tjänstemannanivå. Delegationsnivån kvarstår på socialutskottet. 4.3 punkt 22 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög assistansersättning enligt 12 LSS motsvarar tidigare punkt Tillägg har skett i form av formuleringen för felaktig eller för hög assistansersättning för att bättre överensstämma med innehåll och tolkning av berört lagrum. Vidare föreslås att omsorgschef bereds möjlighet att fatta beslutet med en anmärkning om att samråd ska ske med socialutskottet. 4.3 punkt 24 Anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas enligt 15 p. 11 LSS är sedan 2012 nytillkommen i lagstiftningen och har tidigare saknats i delegationsordningen. Omsorgschef föreslås att utses som beslutsdelegat. 4.3 punkt 27 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande uppdrag och ersättningsnivå enligt 6 kap. 6b SoL motsvarar tidigare punkt En tillskärpning av lagkraven har införts gällande skyldighet att reglera ansvar i avtal. Utöver detta föreslås tillägg för att möjliggöra ersättning för inkomstbortfall för familjehemmet, vilket kan vara nödvändigt vid särskilt krävande placeringar. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst upp till 4 månader föreslås enhetschef fatta beslut om. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst överstigande 4 månader föreslås utskottet fatta beslut om. 4.3 punkt 28 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och som får omvårdnad i ett annat hem än det egna enligt 20 LSS, 5 LSS-Förordningen, 6 kap. 2 SoF. Sektionschef föreslås få fatta detta beslut, det finns inga skäl till att omsorgschef ska fatta ett sådant beslut i individärenden vilket är fallet i nuvarande delegationsordning. 4.3 punkt 29 Framställan hos Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare av barnbidraget då barn har placerats utanför hemmet enligt 106 kap. 6 & 7 SFB med föreslagen beslutsdelegat enhetschef. Detta beslut har tidigare saknats inom OoFs verksamhetsområde.

126 Övrigt Tidigare beslut 7.10 Beslut med anl av ansökan enl 2 kap. 3 om insatser enl 4 kap. 1 avseende särskilt boendeform för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL utgår då detta lagrum har upphört. Människor som på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och har ett varaktigt behov av insatser ges bestämmelser i 2a kap. 8 SoL rätt att ansöka i en ny kommun. Hänsyn får då inte tas till att behoven redan är tillgodosedda i nuvarande kommun. Handläggningen ska ske på sedvanligt sätt och ansökan behandlas enligt 4 kap. 1 SoL. Tidigare beslut 7.13a Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet eller sysselsättning för psykiskt funktionshindrade enligt 4 kap. 1 SoL utgår. Någon biståndsbedömning sker inte längre för deltagare i dessa aktiviteter. Tidigare beslut 7.55 Beslut om att utreda behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS enligt 16 3 st. LSS utgår. Tidigare skrivning har varit en feltolkning av lagstiftningen. Nämnden ska vara behjälplig vid utredning och verkställighet av insatser för personer på tillfälligt besök i kommunen, men ska inte utreda eller fatta beslut i ärendet. Kapitel 5 - Vård och omsorg, VoO Beslut avseende utredning m.m 5.1 punkt 2 Beslut om att inledd utredning skall läggas ned samt 5.1 punkt 3 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd (motsvarar punkt 7.2 respektive 7.3 i tidigare delegationsordning) tas den tidigare hänvisningen till 11 kap. 4 SoL bort med anledning av att det varit en felaktig hänvisning till lagrum som ej är tillämpbart vid dessa beslut. Insatser enl. SoL 5.2 punkt 1 ang. biståndsbeslut för hemtjänst föreslås tillägg i form av formuleringen Utöver vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL med beslutsdelegat biträdande äldreomsorgschef. Detta för att möjliggöra individuellt behovsprövade insatser vid behov som ej tillgodoses genom standardmässiga skrivningar i Vägledningen. 5.2 punkt 2 ang. biståndsbeslut för trygghetslarm föreslås tillägg i form av formuleringen Utöver vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL med beslutsdelegat biträdande äldreomsorgschef. Detta för att möjliggöra individuellt behovsprövade insatser vid behov som ej tillgodoses genom standardmässiga skrivningar i Vägledningen. 5.2 punkt 3 ang. biståndsbeslut för matdistribution föreslås tillägg i form av formuleringen Utöver vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL med beslutsdelegat biträdande

127 äldreomsorgschef. Detta för att möjliggöra individuellt behovsprövade insatser vid behov som ej tillgodoses genom standardmässiga skrivningar i Vägledningen. 5.2 punkt 5 Beslut om att bevilja medboende åt make/sambo i särskild boendeform. Tillämpliga lagrum är 4 kap. 1 & 1 c SoL och föreslagen beslutsdelegat är biståndshandläggare. Detta är en sedan 1 november 2012 tillkommen rättighet för par som tidigare varit långvarigt sammanboende, oavsett om den medboende själv har behov av boendeformen eller ej. 5.2 punkt12 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj. Med norm och riktlinjer avses årlig rekommendation i SKLs cirkulär. Enligt norm och riktlinjer kvarstår beslutsdelegat enhetschef. För beslutsnivå utöver norm och riktlinjer föreslås beslutsdelegat biträdande äldreomsorgschef. 5.2 punkt 14 Beslut om avgift och jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende med tillägg i övriga fall bör tillägg ske med laghänvisning till 8 kap. 8 SoL. Detta lagrum reglerar skyldighet att reglera den enskildes minimibelopp så kallad förbehållsbelopp om individuella behov föreligger. 5.2 punkt 16 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna, enligt lagrum 2a kap. 7 SoL, beslutsdelegat bitr. äldreomsorgschef. Detta beslut saknades tidigare. Beslutsnivå bör vara på tjänsteman för att möjliggöra snabb handläggning i de fall en kommuninvånare behöver insatser i annan kommun, t.ex. i sin sommarstuga. Övrigt Tidigare beslut 7. 9 Beslut med anl. av ansökan enl. 2 kap. 3 om insatser enl. 4 kap. 1 SoL utgår då detta lagrum har upphört. Människor som på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och har ett varaktigt behov av insatser ges i nya bestämmelser i 2a kap. 8 SoL rätt att ansöka i en ny kommun. Hänsyn får då inte tas till att behoven redan är tillgodosedda i nuvarande kommun. Handläggningen ska ske på sedvanligt sätt och ansökan behandlas enligt 4 kap. 1 SoL. Kapitel 6 - Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område 6.1 Anmälan till IVO av verksamhet eller verksamhetsförändring på hälso- och sjukvårdens område enligt 2 kap. 1-2 PSL, saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är Verksamhetschef och MAS.

128 Anmälan till IVO om allvarlig skada eller risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning (lex Maria) enligt 3 kap. 5 PSL. Motsvarar punkt 7.64 i befintlig delegationsordning. Tidigare laghänvisning är inaktuell. Hänvisning ska ske till Patientsäkerhetslagen. Delegater Verksamhetschef och MAS kvarstår. 6.3 Anmälan till IVO av anställd eller tidigare anställd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal då det kan befaras att denne utgör en fara för patientsäkerheten enligt 3 kap. 7 PSL saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är Verksamhetschef och MAS. 6.4 Upprättande av patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 PSL, saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är MAS. 6.5 Ansvar för användning och egentillverkning av medicintekniska produkter samt att till läkemedelsverket anmäla olyckor och tillbud avseende medicinteknisk utrustning och hjälpmedel saknas i befintlig delegationsordning. Förslag till beslutsdelegat är Verksamhetschef och MAS. Kapitel 8 - Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen m.m. Alkohollagen 8.1 punkt 1 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten/-i särskilt brådskande fall enligt 8 kap. 2 AL, motsvarar punkt 9.1 i befintlig delegationsordning. Det sker ett förtydligande formulering om vad som beslutet avser samt tillägg i form av formuleringen stadigvarande. Det ursprungliga beslutet har delats upp i beslut för allmänhet respektive slutet sällskap. 8.1 punkt 2 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap/-i särskilt brådskande fall enligt 8 kap. 2 AL, är en uppdelning av tidigare punkt 9.1. Se ovan. 8.1 punkt 5. Beslut om tillfälligt serveringstillstånd i avvaktan på slutligt beslut i socialnämnden enligt 8 kap. 2 AL föreslås läggas till i delegationsordningen som ett led i att förtydliga arbetssätt och ansvar. Beslut om tillfälligt serveringstillstånd i avvaktan på beslut i socialnämnden brukar meddelas i okomplicerade ärenden för att underlätta och förkorta handläggningstiden för den sökande. Dessa beslut bör kunna fattas av tjänsteman dvs. alkoholhandläggare och meddelas därefter socialnämnden, detta då besluten tidigare har fattats med stöd av att beslut om tillfälligt serveringstillstånd, vilket ligger på tjänstemannanivå. 8.1 punkt 6 Beslut om utökning av dryckessortimentet, punkt 7 Beslut om utökning av serveringsyta enligt 8 kap. 2 SoL För att förtydliga begreppet utvidgning av serveringstillstånd, enligt tidigare punkt 9.2, har detta delats upp i olika delar; utökning av dryckessortiment och utökning av serveringsyta. Dessa nya förtydligade beslut om

129 (stadigvarande) utökning av dryckessortiment respektive serveringsyta föreslås kunna fattas av alkoholhandläggare då de avser mindre utökningar av redan befintligt serveringstillstånd. 8.1 punkt 8 Beslut om stadigvarande utökning av serveringstid enligt 8 kap. 2 AL motsvarar delar av tidigare punkt Utökning av serveringstid har delats upp i tillfälligt utökad serveringstid och stadigvarande utökad serveringstid. Beslut om stadigvarande utökad serveringstid föreslås ligga kvar på socialnämnden. En förtydligande omformulering av beslutets innebörd har skett. 8.1 punkt 9 Beslut om tillfällig utökning av serveringstid, även serveringstid utöver normaltiden enligt 8 kap. 2 AL har fått en förtydligande omformulering (se ovan). Beslut om tillfälligt utökad serveringstid föreslås kunna beslutas av alkoholhandläggare. 8.1 punkt 10 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för cateringverksamhet för slutna sällskap enligt 8 kap. 4 AL motsvarar punkt 9.6 i befintlig delegationsordning. Förtydligande omformulering har skett. 8.1 punkt 11 Godkännande av serveringslokal för cateringverksamhet efter anmälan enligt 8 kap. 4 AL motsvarar punkt 9.7 i befintlig delegationsordning. Förtydligande omformulering har skett. 8.1 punkt 12 Beslut om serveringstillstånd på hotell med rumsservering och minibar enligt 8 kap. 5 AL. Beslut gällande serveringstillstånd på hotell med rumsservering och minibar har tidigare saknats i delegationsordningen. Förslag till beslutsdelegat är socialnämnden. 8.1 punkt 13 Beslut om särskilt tillstånd för provsmakning vid arrangemang enligt 8 kap. 6 AL har tidigare saknats i delegationsordningen. Förslag till beslutsdelegat är socialnämnden. 8.1 punkt 14 Beslut om särskilt tillstånd för provsmakning vid tillverkningsstället enligt 8 kap. 7 AL möjliggör så kallad gårdsförsäljning och har tidigare saknats i delegationsordningen. Förslag till beslutsdelegat är socialnämnden. 8.1 punkt 19 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd som inte längre utnyttjas enligt 9 kap. 18 p. 1 AL resp. 8.1 punkt 20 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd/-i särskilt brådskande fall enligt 9 kap. 18 p. 2 & 3 AL är uppdelning och förtydliganden av punkt 9.14 i befintlig delegationsordning. Besluten gällande återkallelse av serveringstillstånd har samma uppdelning som tidigare; återkallelse på grund av att tillståndet inte längre utnyttjas (punkt 1) ligger på tjänstemannanivå och beslut om återkallelse på grund av brottslig verksamhet (punkt 2) eller brister (punkt 3) ligger på socialnämnden eller i brådskande fall på ordföranden. För att förtydliga de olika delegationsnivåerna har beslut om återkallelse delats upp i dessa två olika delar i delegationsordningen.

130 Övriga yttranden 8.2 punkt 1 Yttrande ang. automatspel enligt 3 lagen om anordnande av visst automatspel har tidigare saknats i delegationsordningen. Socialförvaltningen bedömer det som rimligt att alkoholhandläggare ansvarar för arbetsuppgiften. Förslag till beslutsdelegat är alkoholhandläggare. 8.2 punkt 2 Yttrande gällande restaurangkasinospel enligt 43 Lotterilagen har tidigare saknats i delegationsordningen. Socialförvaltningen bedömer det som rimligt att alkoholhandläggare ansvarar för arbetsuppgiften. Förslag till beslutsdelegat är alkoholhandläggare. 8.2 punkt 3 Yttrande ang. värdeautomatspel enligt 44 Lotterilagen. I befintlig delegationsordning skall socialnämnden besvara dessa yttranden. Myndighetsutövningen kan inte bedömas vara så pass ingripande att det föranleder behov av att nämnden ska yttra sig. Socialförvaltningen bedömer det som rimligt att alkoholhandläggare ansvarar för arbetsuppgiften. Förslag till ny beslutsdelegat är alkoholhandläggare. Kapitel 9 Ekonomiärenden 9.1 punkt 3 Beslut om omfördelning av budgetram under löpande verksamhetsår - mellan avdelningar inom ramen för nämndens verksamheter. I befintlig delegationsordning står att nämnden kan fatta beslutet vilket nu ändras till Kommunfullmäktige. Förtydligande omskrivning har skett så att det framgår att Kommunfullmäktige fattar beslut efter förslag från nämnden. 9.2 punkt 4 Beslut om att teckna avtal om hyra av lokaler och bostäder föreslås få en förtydligande skrivning avseende nivån - då hyran och hyresavtalets längd överstiger vad som är nämnt ovan. Beslutsfattare är i dessa fall socialnämnden. 9.2 punkt 5 Leasingavtal, tjänsteköpsavtal m.m. föreslås få en förtydligande skrivning avseende nivån - avtal om köp, leasing eller service då årskostnaden överstiger vad som är nämnt ovan. Beslutsfattare är i dessa fall socialnämnden. 9.3 punkt 6 Beslut om avskrivning av fordran saknas i befintlig delegationsordning och föreslås att läggas till i förtydligande syfte. Beslutsdelegat är socialnämnden. Kapitel 10 Personalärenden Specifikt för arbetsmarknadsavdelningen

131 punkt 1 Beslut om anställning inom beredskapsavtalet, d.v.s. OSA och trygghetsanställning föreslås beslutas av Enhetschef och Samordnande arbetskonsulent punkt 2 Beslut om att avsluta anställning inom beredskapsavtalet föreslås beslutas av Avdelningschef punkt 3 Löneöverenskommelse vid anställning inom beredskapsavtalet -enligt avtalade ingångslöner föreslås beslutas av Samordnande arbetskonsulent - utöver avtalade ingångslöner föreslås beslutas av Enhetschef. Socialförvaltningen Karin Engström Utvecklingsledare

132 132 Delegations- ordning Fastställd av socialnämnden 2015-**-**, ***

133 133 2 Socialnämndens delegationsordning Inledning Allmänt om delegation En nämnds rätt att besluta om delegation regleras i kommunallagens 6 kapitel, Socialnämndens beslutanderätt framgår också av socialnämndens reglemente, som beslutats av kommunfullmäktige. Delegation innebär att beslutanderätten överförs till organ eller person som är underställd nämnden. Ett beslut som är fattat på delegation betraktas som ett beslut av nämnden. Beslut som fattas utan delegering saknar laga verkan, det vill säga att det inte är giltigt. Delegering kan ske till utskott, ledamot, ersättare eller till en tjänsteman. Det är möjligt att när som helst återkalla delegation. Beslut som kan fattas av viss befattningshavare med stöd av delegation får även fattas av överordnad befattningshavare. Av delegationsordningen framgår endast vad som är lägsta beslutsnivå. Delegaten kan avstå från att fatta beslut, och överordnad chef har då alltid rätt att fatta beslut. Vid jävsförhållande ska närmast överordnade chef fatta beslut. Vad får inte delegeras? Enligt 6 kap. 34 kommunallagen får beslutanderätt inte delegeras vad gäller: ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden samt vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter I 10 kap. 4 SoL klargörs vilka beslut som endast får delegeras till socialnämndens socialutskott gällande SoL, LVU, LVM och FB. I 10 kap. 5 SoL framgår vilka beslut som omfattas av delegeringsförbud. Mer information om vilka beslut som omfattas av återfinns i bilaga 1. Föreliggande förteckning upptar samtliga de beslut som socialnämnden beslutat delegera till socialutskott eller tjänstemän. Om besluten ej finns upptagna i delegationsordningen skall de beslutas av socialnämnden Vidaredelegation Vidaredelegering innebär i korthet att en delegat ger sin delegation vidare till underordnad tjänsteman att fatta beslut i dennes ställe. Enligt 6 kap. 37 kommunallagen framgår att endast förvaltningschef har rätt att vidaredelegera. Beslut fattade genom vidaredelegation ska anmälas till förvaltningschefen. Vidaredelegerad beslutanderätt kan återkallas av såväl nämnd som förvaltningschef. Hur ska delegationen förstås? Som regel har den som innehar delegation om beslutsrätt att bevilja ett beslut eller ett ställningstagande också mandat att neka/avslå alltså är beslutsrätten vanligtvis reversibel. Det finns dock undantag, framför allt inom familjerättens område, och då framgår undantaget i delegationsordningen.

134 134 3 Tjänstemän innehar delegation för det område inom vilket man verkar i sin befattning. Alltså har en socialsekreterare anställd på sektionen för försörjningsstöd mandat att fatta beslut inom försörjningsstödsområdet, men har inte delegation att fatta beslut angående exempelvis missbruksvård eller barn och unga. En socialsekreterare på sektionen för familjestöd har inte mandat att fatta beslut inom familjerättens område och vice versa. Anmälan till nämnden Samtliga beslut som fattas med stöd av delegering skall enligt 6 kap. 33, 35 KL anmälas till nämnden. Delegeringsbeslut kan redovisas muntligt eller skriftligt till nämnden. Nämnden beslutar själv de närmare formerna för hur anmälan skall göras. De vanligaste mängdbesluten anmäls till nämnden via upprättande av listor. Verkställighet eller delegationsbeslut? Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som är ren verkställighet. Gränsdragningen mellan delegering och ren verkställighet är ej helt klar. Ett tjänstemannabeslut kan vara ett delegationsbeslut som fattats i nämndens ställe enligt delegationsordningen. Det kan också vara ett verkställighetsbeslut/arbetsbeslut som följer av en befattning, t.ex. chef. I delegationsordningen inom avsnitt för ekonomi och personal redovisas även beslut som är att betrakta som verkställighet och ej delegationsbeslut. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till nämnd/utskott. Beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning eller överklagande kan inte ses som verkställighetsbeslut. Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 6 kap. 33 kommunallagen ska anmälas till nämnden. Beslut i brådskande ärenden när nämndens avgörande inte kan avvaktas En nämnd får enligt kommunallagen 6 kap. 36 uppdra åt ordförande eller en annan ledamot som nämnden utsett att besluta å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande ej kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas till nämndens nästa sammanträde. Med ordförande avses i denna förteckning tjänstgörande ordförande, det vill säga även 1:e och 2:e vice ordförande. Restriktivitet ska råda vid bedömning om beslut kan avvaktas eller om det finns skäl för ett ordförandebeslut. I vissa brådskande beslut gäller dock så kallad kompletterande beslutanderätt. Den kompletterande beslutanderätten är inskriven i vissa lagrum i LVU och LVM. Kompletterande beslutanderätt är inte samma sak som delegation och har företräde framför delegationsordningen i brådskande ärenden då socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas. Beslutet fattas då istället av särskilt förordnade personer som socialnämnden har utsett (förtroendevalda eller tjänstemän beroende på vilket lagrum som avses). Mer information om vilka beslut som omfattas av kompletterande beslutsrätt återfinns i bilagan.

135 135 4 Använda förkortningar och referenser i delegationsordningen Lagar, förordningar och föreskrifter AL - Alkohollagen (2010:1622) BegrL - Begravningslagen (1990:1144) BrB - Brottsbalken (1962:700) Förordning om offentligt biträde (1997:405) Förordningen om underhållsstöd (1996:1036) FB - Föräldrabalken (1949:381) FL - Förvaltningslagen (1986:223) Hemvärnsförordningen (1997:146) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) KL - Kommunallagen 1991:900) Körkortslagen (1998:488) Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn LMA - Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) LOU - Lag om offentlig upphandling (2007:1091) LPT - Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LRV - Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård LSS - Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LUL - Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) LVM - Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) LVU - Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) Lag om anordnande av visst automatspel (1982:636) Lag om offentligt biträde (1996:1620) Lag om registerkontroll (2010:479) Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottsmål m.m. Lotterilagen (1994:1000) OSL - Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PSL - Patientsäkerhetslag (2010:659) PuL - Personuppgiftslag (1998:204) Smittskyddslagen (2004:168) SFB - Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF - Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL - Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Studiestödsförordningen (2000:655) TF - Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Utlänningslagen (2005:716) ÄB - Ärvdabalken (1958:637) ÄktB - Äktenskapsbalken (1987:230) Övriga förkortningar IVO MAS Inspektionen för vård och omsorg Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska

136 136 5 Innehållsförteckning Del A Myndighetsutövning 1. Förvaltningsgemensamt 1.1 Förvaltningsrättsliga beslut överklaganden m.m. 1.2 Sekretessärenden och polisanmälningar 1.3 Övriga förvaltningsövergripande ärenden 1.4 Fonder 1.5 Projektmedel 2. Arbetsmarknadsavdelningen, AMA 3. Individ- och familjeomsorgen, IFO 3.1 Gemensam handläggning 3.2 Yttrande vid misstänkt brottslighet 3.3 Övriga yttranden 3.4 Försörjningsstöd m.m. - Utredning och insatsbeslut - Dödsboärenden 3.5 Vuxna med missbruksproblematik - Utredning enligt SoL och LVM - Bistånd och insatser i öppenvård - Vård utom hemmet - LVM 3.6 Barn, unga och familj - Utredning, förhandsbedömning, uppföljning m.m. - Bistånd och insatser i öppenvård - Vård utom hemmet och familjehemsvård - Specifika beslut gällande ensamkommande barn - LVU 3.7 Familjerätt - Ärenden gällande faderskap och föräldraskap - Ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge - Adoption - Övrigt familjerätt 4. Omsorg om funktionshindrade, OoF 4.1 Beslut avseende utredning m.m. 4.2 Insatser enl. SoL 4.3 Insatser enl. LSS 5. Vård och omsorg, VoO 5.1 Beslut avseende utredning m.m. 5.2 Beslut avseende insatser

137 Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område 7. Färdtjänsthandläggning 8. Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen m.m. 8.1 Alkohollagen 8.2 Övriga yttranden Del B Ekonomi, Personal och arbetsmiljö 9. Ekonomiärenden 9.1 Generella ärenden 9.2 Inköp och avtal 9.3 Övriga ekonomiärenden 10. Personalärenden 10.1 Generella ärenden 10.2 Specifikt för Arbetsmarknadsavdelningen Bilaga Förteckning av beslut som endast får fattas av utskott, omfattas av delegeringsförbud eller omfattas av kompletterande beslutsrätt

138 138 7 Del A - Myndighetsutövning 1. Förvaltningsgemensamt 1.1 Förvaltningsrättsliga beslut överklaganden m.m. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om att föra talan i ärenden 10 kap. 2 SoL Förvaltningschef eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 2 Utseende av ombud att föra nämndens 10 kap. 2 SoL Förvaltningschef talan 3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i SoL-, LSS, LVU- och LVM- ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat 10 kap. 1 och 2 SoL, 27 LSS, 3 kap. 10, 6 kap. 33 och 34 3 KL Delegaten i ursprungsbeslutet Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (jfr RÅ 1994 ref 67). Överklagande, yrkande om inhibition och yttrande i brådskande fall när förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut i SoL-, LSS-, LVU- och LVM-ärenden och detta beslut ursprungligen fattats av nämnd eller socialutskott 4 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrandetill förvaltningsdomstol i SoL-, LSS-, LVU- och LVM-ärenden 5 Beslut huruvida omprövning skall ske Beslut huruvida omprövning ska ske i brådskande fall då beslutet ursprungligen fattats av nämnd eller socialutskott 6 Omprövning av beslut och lämnande av upplysningar/yttrande med anledning av överklagande Omprövning av beslut i brådskande fall då beslutet ursprungligen fattats av nämnd eller socialutskott 7 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 10 kap. 1 och 2 SoL, 27 LSS, 6 kap. 36 KL Ordförande Förvaltningschef 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Ordförande 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Ordförande 24 1 st. FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Avser då sammanträde inte kan avvaktas. Då brådska råder/ sammanträde inte kan avvaktas avses även beslut fattade av socialutskott och nämnd Avser då sammanträde inte kan avvaktas Avser då sammanträde inte kan avvaktas

139 Överklagan, yrkan om inhibition och yttrande i ärende gällande särskild avgift 16 kap. 6 a SoL, 28 LSS Socialutskottet Överklagan, yrkan om inhibition och yttrande i ärende gällande särskild avgift i brådskande fall 9 Överklagande, yrkande om inhibition, samt yttrande till Förvaltningsdomstol i ärende rörande färdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutet fattats av delegat 10 Överklagande och yrkande om inhibition när Inspektionen för vård och omsorg har beslutat om överflyttning av ärende till socialnämnden 2 a kap. 11 SoL Ordförande Delegaten i ursprungsbeslutet Socialutskottet Avser då sammanträde inte kan avvaktas Överklagande och yrkande om inhibition Ordförande när Inspektionen för vård och omsorg har beslutat om överflyttning av ärende till socialnämnden i särskilt brådskande fall 11 Avvisande av ombud 9 FvL Socialutskottet 12 Anmälan om behov av offentligt biträdfentligt 3 lagen om of- Socialsekreterare biträde 13 Framställan till domstol om behov 5 kap. 2 SoF Socialsekreterare av målsägandebiträde för underårig 14 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Sektionschef Avser då sammanträde inte kan avvaktas 1.2 Sekretessärenden och polisanmälningar NB- Utlämnande av allmän handling är verkställighet. Vägran att lämna ut handling är beslut enligt delegationsordningen. Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller p.g.a. särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 2 kap. 14 TF 6 kap. 2 och 3, 7-11 OSL 10 kap. 4, 13 och 14 OSL Förvaltningschef Avdelningschef 2 Beslut om sekretesskydd för person som anmält eller lämnat annan utsaga då det kan antas att fara uppkommer för den som gjort anmälan 12 kap. 2 OSL 25 kap. 7 OSL 26 kap. 5 OSL Förvaltningschef Avdelningschef

140 Beslut om polisanmälan ang. vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 4 Beslut om att lämna uppgift till polis eller åklagare som angår misstanke om överlåtelse av narkotika eller dopningsmedel eller icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker till underårig. 5 Beslut om att till polismyndighet lämna uppgift som behövs för omedelbart polisiärt ingripande av underårig vidöverhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller under begående av brott 6 Beslut om polisanmälan ang. brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m.) 7 Beslut att polisanmäla brott mot den egna verksamheten som begås av anställda inom Vänersborgs kommun 8 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 10 SoL och 10 kap. 21 OSL resp. 10 kap. 23 OSL 12 kap. 10 SoL, 10 kap. 22 OSL 10 kap. 20 OSL 12 kap. 10 SoL och 6 bidragsbrottslagen Sektionschef IFO och OoF Socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och unga utsatta för våld och övergrepp Sektionschef IFO och OoF Socialsekreterare Socialutskott Ordförande Förvaltningschef 12 kap. 6 SoL Förvaltningschef Beträffande brottsoffer över 18 år framgår förutsättningar för anmälan i 10 kap. 23 OSL. Socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och unga utsatta för våld och övergrepp får endast besluta om polisanmälan rörande brott mot barn och unga. 1.3 Övriga förvaltningsövergripande ärenden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Upplysningar till polismyndighet i vapenärenden Socialsekreterare 2 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 3 Anmälningsskyldighet enl. smittskyddslagen 29 smittskyddslagen 31 1 st. smittskyddslagen Bitr. äldreomsorgschef Sektionschef Enhetschef/MAS Bitr. äldreomsorgschef Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.)

141 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 15 % av basbeloppet. 3 kap. 2 skadeståndslagen Sektionschef Enhetschef/MAS Enhetschef VoO/OoF Sektionschef IFO och OOF -vid belopp överstigande 15 % av basbeloppet 5 Yttrande till tillsynsmyndighet i individärenden 6 Yttrande till tillsynsmyndighet i allmänna ärenden 7 Anmälan till IVO om missförhållanden i kommunens egen verksamhet (lex Sarah) Anmälan till IVO om missförhållanden i kommunens egen verksamhet (lex Sarah) i brådskande fall 8 Lämnande av uppgifter till IVO om ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 SoL. resp. LSS 9 Beslut att utse personuppgiftsombud för nämnden 10 Yttrande till byggnadsnämnden angående enkelt planförfarande Avdelningschef Förvaltningschef 13 kap. 2 SoL Socialutskottet 13 kap. 2 SoL Socialnämnden 14 kap. 7 SoL, 24 f LSS Socialnämnden Ordförande 16 kap. 6 f & g Socialnämnden SoL resp. 28 f & g LSS 37 PuL Socialnämnden 3 kap. 1 & 2 SoL Förvaltningschef Avser då nämndens sammanträde inte kan avvaktas 1.4 Fonder Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om bidrag ur Dr och fru Karl Graméns fond Förvaltningssekreterare 2 Beslut om bidrag ur Ellen och Knut Socialutskottet Petrés stiftelse 3 Beslut om bidrag ur Samfond I Sektionschef för försörjningsstöd 1.5 Projektmedel Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Ansökan och undertecknande av projektansökan för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel - understigande 10 basbelopp Avdelningschef - understigande 1 Mkr - överstigande 1 Mkr 2 Utse behörig företrädare för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel under projekttiden Förvaltningschef Socialnämnden Följer delegation enl. beslut ovan

142 Arbetsmarknadsavdelningen Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Uppdragsutbildningar: Undertecknande av avtal som ryms inom budget, - upp till 1 Mkr Avdelningschef - överstigande 1 Mkr 2 Avtal/överenskommelse om arbetsmarknadsinsatser med annan huvudman 3 Bekräftelse av anvisningsbeslut från annan huvudman i individärenden Förvaltningschef Avdelningschef Handläggare

143 Individ- och familjeomsorgen 3.1 Gemensam handläggning Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till annan kommun 2 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 3 Beslut att ansöka hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun 4 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/ förvaltare inte längre föreligger 6 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande att förvaltningen av underårigs egendom inte sker på betryggande sätt 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 11 SoL Socialutskottet Socialutskottet Socialutskottet 5 kap. 3 SoF Socialsekreterare 5 kap. 3 SoF Socialsekreterare 5 kap. 3 SoF Socialsekreterare 3.2 Yttrande vid misstänkt brottslighet Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Lämnande av upplysningar och 6 Lag om särskild Sektionschef förslag på åtgärder till rätten, åklagare eller kriminalvård personut- redning i brottmål m.m 2 Yttrande till allmän domstol i 31 kap. 1 1 st Sektionschef brottmål 3 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 4 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning beträffande den som vårdas enl. LVM BrB 31 kap. 2 1 st. BrB Sektionschef 46 LVM Socialsekreterare 5 Yttrande till åklagarmyndigheten 32 kap. 1 BrB Socialsekreterare beträffande den under 21 år 6 Yttrande till åklagarmyndigheten 11 LuL Socialsekreterare 7 Begäran om utredning enligt LuL för den som inte fyllt femton år 31 2 st LuL Sektionschef LuL-utredningen ska antas ha betydelse i socialtjänstens bedömning av den unges vårdbehov.

144 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 9 Underrättelse till åklagarmyndigheten avseende unga lagöverträdare 38 LuL Sektionschef 12 kap. 8 SoL Socialsekreterare Avser dömd ung lagöverträdare som ej fullföljt domen 3.3 Övriga yttranden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande 3 2 st. passförordningen 2 Yttrande i körkortsärende 3 kap. 8 och 5 kap. 2 körkortsförordningen 3 Upplysningar i vapenärenden till polismyndighet 4 Yttrande till försvarsmakten att anta en person till hemvärnet för att tjänstgöra som hemvärnsman 5 Yttrande ang. en utlännings personliga förhållanden 5 hemvärnsförordningen 17 kap. 1 utlänningslagen Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialutskottet Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.) 3.4 Försörjningsstöd m.m. Utredning och insatsbeslut Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut att inleda utredning 11 kap 1 SoL Socialsekreterare Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-a kommun 2 Beslut om att inledd utredning ska läggas ned 3 Beslut om bistånd enligt riksnorm och riktlinjer Avser utredning gällande försörjningsstöd 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare Avser då enskild inte medverkat till utredningens genomförande 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala

145 Beslut om bistånd till tandvård Belopp upp till 25 % av basbelopp Belopp upp till 50 % av basbelopp 4 kap. 1 SoL jouren med säte i U-a kommun Socialsekreterare Sektionschef Belopp över 50 % av basbelopp 5 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 6 Beslut om bistånd i form av fritidspeng 7 Beslut om bistånd till hyresskulder mer än tre månader 8 Beslut om bistånd/ försörjningsstöd utöver skyldighet enligt 4 kap. 1 SoL 9 Beslut om bistånd med villkor om praktik eller kompetens-höjande åtgärder 10 Beslut om bistånd med vägran av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 11 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd eller fritidspeng 12 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enl. 4 kap. 1 SoL som utbetalts med villkor om återbetalning 13 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enl. 4 kap. 2 SoL som utbetalats med villkor om återbetalning 14 Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 15 Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL 16 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 SoL och 9 kap. 2 SoL 17 Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden skall uppbära ersättning enligt SFB som ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån Socialutskottet 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare 4 a kap. 1 SoL Socialsekreterare 4 kap. 2 SoL Socialutskottet 4 kap. 2 SoL 1:e socialsekreterare 4 kap. 4 SoL Socialsekreterare 4 kap. 5 SoL Socialsekreterare 9 kap. 1 SoL Socialutskottet 9 kap. 2 SoL Socialsekreterare Återkrav får endast ske om biståndet givits under villkor om återbetalning 9 kap. 2 2 st SoL 1:e socialsekreterare Återkrav får endast ske om biståndet givits under villkor om återbetalning 9 kap. 3 SoL Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. Gäller då enskild obehörigen erhållit bistånd genom oriktiga uppgifter el. underlåtenhet 9 kap. 3 SoL Sektionschef 9 kap. 4 SoL Sektionschef 107 kap. 5 SFB 9 kap. 2 SoL Socialsekreterare Retroaktiv ersättning ska avse samma period. Avser ej barnbidrag eller assistansersättning

146 Beslut att bevilja eller avslå bistånd i form av dagersättning till asylsökande m.fl. i enlighet med regeringens föreskrifter 19 Beslut om nedsättning av dagersättning enligt 17 LMA 9 & LMA Socialsekreterare Vilka personer som omfattas regleras i 1 p. 3 & 3a LMA Särskilda belopp gäller, bistånd enl. SoL ej tillämpbart. 10 LMA Socialsekreterare Dödsboärenden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 20 Dödsboanmälan 20 kap. 8a ÄB Dödsbohandläggare 21 Beslut att föranstalta om bouppteckning 23 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i anslutning till dödsfallet enligt riktlinjer. 20 kap. 2 2 st ÄB Dödsbohandläggare 5 kap. 2 BegrL m.fl. 4 kap. 1 el. 2 SoL 22 Beslut om gravsättning och andra frågor enligt BegrL inklusive kostnader. Dödsbohandläggare Sektionschef Kommunen har rätt till ersättning från dödsboet för kostnaderna. Kommunen har rätt till ersättning från dödsboet för kostnaderna. 3.5 Vuxna med missbruksproblematik Utredning enligt SoL och LVM Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om att inleda utredning enl. SoL 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun 2 Beslut om att utredning enl. SoL ska läggas ned 11 kap. 1 SoL 1:e socialsekreterare 3 Beslut om att utredning enl. SoL 11 kap. 1 SoL 1:e socialsekrete- skall avslutas utan åtgärd 4 Beslut om att inleda utredning om skäl för tvångsvård rare 7 LVM Sektionschef Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun

147 Beslut att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enl. 11 kap. 1 SoL 6 Ställningstagande till att utredning enligt 7 LVM ej är tillämplig 7 Framställan om biträde av vistelsekommun för att kunna slutföra pågående utredning avseende missbrukare 7 LVM Sektionschef Sektionschef 11 kap. 4 SoL Socialsekreterare Bistånd och insatser i öppenvård Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 7 Beslut om bistånd i form av strukturerad 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare öppenvård 8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare 9 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson Socialsekreterare 10 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson Se aktuellt cirkulär från SKL - enligt riktlinjer - över riktlinjer 11 Beslut om köp av öppenvård i annan kommun eller hos annan vårdgivare Socialsekreterare Sektionschef 4 kap. 1 SoL Socialutskottet Vård utom hemmet Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 12 Beslut om bistånd i form av tränings-, jour- eller akutboende 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i 13 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem, som gäller korttidsplaceringar om kostnaden understiger ett basbelopp. 14 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem 15 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande ersättnings-nivå - enligt SKLs riktlinjer U-a kommun 4 kap. 1 SoL Sektionschef Ej varaktig vård, högst en månad. 4 kap. 1 SoL Socialutskottet Avser då placeringen ej ryms inom villkoren ovan. Se aktuellt cirkulär från SKL Socialsekreterare - utöver SKLs riktlinjer Socialutskottet

148 Beslut om upphörande av vård vid hem för vård eller boende eller i familjehem 17 Beslut om att begära ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när vård sker vid hem för vård eller boende eller i familjehem 18 Beslut om att begära ersättning för uppehälle (egenavgift) vid andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling 19 Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 8 kap. 1 4 kap. 1 SoL Sektionschef 8 kap. 1 1 st. SoL och 6 kap. 1 SoF Socialsekreterare Gäller både SoL- och LVM-placeringar 8 kap. 2 SoL Socialsekreterare Avser t.ex. omvårdnadsboende och stödboende. Nivå ska vara skälig 9 kap. 3 SoL Sektionschef 20 Beslut att efterge egenavgift 9 kap. 4 SoL Sektionschef 21 Beslut om anmälan till försäkringskassa om att nämnden skall uppbära sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika eller liknande medel 106 kap. 13 SFB Socialsekreterare LVM NB- Bestämmelser gällande utredning enl. LVM återfinns under avsnitt Utredning Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 22 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 23 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVM 24 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 9 LVM Socialsekreterare Handläggare/ socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun Läkarundersökning ska ske om det inte är uppenbart obehövligt 11 LVM Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud 13 LVM Socialutskottet Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 25 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM skall upphöra Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet 18 b LVM Socialutskottet Avser ordinarie ledamot och därefter ersättare i den ordning val skett till utskottet. Skall anmälas till nästkommande sammanträde.

149 Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 26 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 27 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid LVM-hem eller sjukhus Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet 45 p 1 LVM Sektionschef Handläggare/ socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun 45 p 2 LVM Sektionschef Handläggare/ social-sekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun 3.6 Barn, unga och familj Utredning, förhandsbedömning, uppföljning m.m. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 SoL 1:e socialsekreterare, mottagare/ specialistfunktion i mottagningsgruppen Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-A kommun 2 Beslut om att utredning inte skall inledas 11 kap. 1 SoL Sektionschef eller att inledd utredning skall läggas ned 3 Beslut om att utredning skall avslu- 11 kap. 1 SoL 1:e socialsekrete- tas utan åtgärd 4 Ställningstagande till skyddsbedömning vid anmälan rörande barn och unga 5 Inhämtande av uppgifter för bedömning av ett barns behov av skydd eller stöd 6 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn rare 11 kap. 1 a SoL Socialsekreterare Mottagare 11 kap. 2 SoL Socialsekreterare 11 kap. 2 SoL Socialutskottet Ska genomföras omedelbart och dokumenteras.

150 Beslut om framställan om biträde av vistelsekommun för att kunna slutföra pågående utredning avseende barn eller unga 8 Beslut om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutats utan beslut om insats 9 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende har upphört 10 Beslut om att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke 11 Beslut om att återkoppla information till anmälare som omfattas av anmälningsplikt enl. 14 kap. 1 SoL avseende om utredning har inletts eller ej eller om utredning redan pågår 12 Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke 11 kap. 4 SoL 1:e socialsekreterare 11 kap. 4 a SoL 1:e socialsekreterare 11 kap. 4b SoL Sektionschef 11 kap. 10 SoL Sektionschef Kräver att utredning bedrivs för att utreda om barnet har behov av skydd eller stöd, se 11 kap. 2 SoL 14 kap. 1 b SoL Socialsekreterare Mottagare Information ska lämnas om det utifrån omständigheterna inte är olämpligt 6 kap. 13 a FB Socialutskottet Delegeringsförbud, men får beslutas av utskott. Den andre vårdnadshavaren måste samtycka till insatsen. Bistånd och insatser i öppenvård Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 13 Beslut om bistånd i form av strukturerad 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare öppenvård 14 Beslut om bistånd i form av familjebehandling 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare 15 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj Socialsekreterare 16 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj 4 kap. 1 SoL 3 kap. 6b SoL samt 3 kap. 6b 2 st SoL Socialsekreterare Avser även Särskilt kvalificerad kontaktperson 17 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/-familj Se aktuellt cirkulär från SKL - enligt norm och riktlinjer - över norm och riktlinjer 18 Beslut om köp av öppenvård i annan kommun eller hos annan vårdgivare Socialsekreterare Sektionschef Socialutskottet

151 Vård utom hemmet och familjehemsvård Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 19 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård i familjehem 4 kap. 1 SoL Socialutskottet Avser stadigvarande vård 20 Beslut om bistånd i form av tillfällig placering i jourhem eller familjehem 21 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) 22 Beslut om upphörande av placering enligt SoL i familjehem, jourhem eller hem för vård och boende 23 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende - enligt kommunens riktlinjer 4 kap. 1 SoL Sektionschef Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-a kommun 4 kap. 1 SoL Socialutskottet 4 kap. 1 SoL Sektionschef 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Avser tillfällig placering för högst fyra månader. - utöver kommunens riktlinjer 24 Besluta att lämna medgivande att barn tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare 25 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande uppdrag och ersättningsnivå - enligt SKLs riktlinjer - över SKLs riktlinjer - ersättning förlorad arbetsförtjänst upp till 4 mån - ersättning förlorad arbetsförtjänst över 4 mån 26 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs 27 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder Sektionschef 6 kap. 6 SoL Socialutskottet 6 kap. 6 b SoL Socialsekreterare Socialutskottet Sektionschef Socialutskottet 6 kap. 8 SoL Socialutskottet 6 kap. 11 SoL Avtalet ska innehålla överenskommelse om hur ansvar regleras och

152 upp till samma nivå som SKLs rekommendationer gällande ersättning till familjehem Sektionschef -överstigande SKLs rekommendationer om ersättning till familjehem 28 Beslut om att lämna godkännande då en utländsk myndighet har placerat ett barn i familjehem eller HVB i kommunen 29 Beslut om att placera ett barn i familjehem eller HVB i utlandet 30 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 6 kap. 11 a SoL 6 kap. 11 b SoL 8 kap. 1 2 st SoL och 6 kap. 2 SoF Socialutskottet Socialutskottet Socialutskottet Socialsekreterare Delegeringsförbud Delegeringsförbud 31 Beslut om att meddela underhållsskyldig att nämnden skall uppbära underhållsbidrag i stället för vårdnadshavaren 32 Beslut att begära ersättning från barnet/den unge för dess omkostnader i familjehemmet vid placering utan behandlingsbehov då barnet/den unge uppbär egna inkomster av barnpension, aktivitetsersättning el. dyl. 33 Beslut att efterge egenavgift enligt 8 kap. 1 SoL 34 Begära hos försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare av barnbidraget då barn har placerats utanför hemmet 35 Framställa hos CSN om förändrad betalningsmottagare avseende studiehjälp för ungdom 36 Begära hos försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av underhållstöd 37 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållstöd placerats i familjehem resp. återflyttat till boendeförälder 38 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn 8 kap. 1 2 st SoL 8 kap. 1 1 st SoL Socialsekreterare Socialsekreterare 9 kap. 4 SoL Sektionschef 16 kap. 18 SFB och 106 kap. 6 & 7 SFB 2 kap. 33 studiestödsförordningen 18 kap. 19 SFB Socialsekreterare Socialsekreterare Socialnämnden 106 kap. 8 Socialsekreterare SFB & 2 förordningen om underhållstöd 5 kap. 2 SoL Socialnämnden Ersättningen från barnet får högst uppgå till vad kommunen betalar i omkostnadsersättning. Se SKLs cirkulär 2008:81 Avser omyndig ungdom. Studiehjälp ska komma den unges försörjning till del. Avser då vårdnaden har överflyttats till det f.d. familjehemmet eller andra synnerliga skäl.

153 Specifika beslut gällande ensamkommande barn Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 39 Beslut om tillfällig placering vid 4 kap. 1 SoL Sektionschef HVB, familjehem eller jourhem för ensamkommande barn eller ungdom för högst fyra månader 40 Ansökan om god man för ensamkommande barn 3 lag om god man för ensamkommande barn Socialsekreterare LVU Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 41 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVU 4 LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud 42 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom 6 1 st LVU Socialutskottet Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 43 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 44 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU skall upphöra 6 1 & 2 st LVU Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet 8 LVU Sektionschef 9 3 st. LVU Socialutskottet Avser ordinarie ledamot och därefter ersättare i den ordning val skett till utskottet. Skall anmälas till nästkommande sammanträde. Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 45 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 1 st LVU Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet Socialutskottet Avser ordinarie ledamot och därefter ersättare i den ordning val skett till utskottet. Skall anmälas till nästkommande sammanträde. Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 46 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 1 & 3 st LVU Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet 11 2 st LVU Socialutskottet Avser ordinarie ledamot och därefter ersättare i den ordning val skett till utskottet. Skall anmälas till nästkommande sammanträde.

154 Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 47 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 48 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 49 Prövning om vård med stöd av 3 LVU skall upphöra 50 Övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enl. 6 kap. 8 FB då den unge varit placerad i samma familjehem i tre år 51 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge skall utövas - när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren 11 2 och 3 st. LVU 11 4 & 5 st LVU Nämndens ordf, 1:e och 2:e vice ordf, ledamot och ersättare i socialutskottet Socialsekreterare Avser ordinarie ledamot och därefter ersättare i den ordning val skett till utskottet. Skall anmälas till nästkommande sammanträde. 13 1st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. Är ej ett formellt beslut st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud 13 3 st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. Beslutet om ansökan om vårdnadsöverflytt tas sedan av nämnden st. 1p LVU Socialutskottet - när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren och i avvaktan på utskottets beslut 52 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldern eller vårdnadshavaren 14 2 st 2 p LVU Sektionschef Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-a kommun Socialutskottet - i avvaktan på utskottets beslut 53 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enl st. 1 p och 2 p fortfarande behövs. Sektionschef Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-a kommun 14 3 st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. Övervägande om behovet fortfarande finns skall göras minst var tredje månad.

155 Beslut om utlämnande av uppgifter till Statens Institutionsstyrelse 55 Beslut om att LVU-vården ska upphöra 56 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling i öppna former 57 Prövning av om beslut om förebyggande insats skall upphöra att gälla 58 Beslut om att förebyggande insats enl st. LVU skall upphöra 59 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud 60 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs 61 Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra 62 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 14 a LVU Socialsekreterare Avser ej hela akten utan de uppgifter som är relevanta för SiS uppföljning 21 1 st LVU Socialutskottet Omfattas av delege st 1 p eller 2 p LVU Socialutskottet ringsförbud. Omfattas av delegeringsförbud st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. 24 LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud. Övervägande skall ske minsta var tredje månad 26 2 st LVU Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud st LVU Socialutskottet Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 63 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU skall upphöra - Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 64 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås - Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 65 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 66 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 27 2 st LVU Nämndens ordf., 1:e och 2:e vice ordf st LVU Socialutskottet Nämndens ordf. 1:e och 2:e vice ordf. 31 LVU Socialutskottet Nämndens ordf. 1:e och 2:e vice ordf. 32 LVU Socialsekreterare Handläggare/socialsekreterare i den kommungemensamma sociala jouren med säte i U-a kommun 43 1 p LVU Socialutskottet.

156 Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas 67 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU. - Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas Ordförande 43 2 p LVU Socialutskottet Namngiven tjänsteman vilken nämnden har förordnat Se förteckning diariet 3.7 Familjerätt NB endast den socialsekreterare som verkar inom familjerättens område innehar beslutsrätt inom föräldrabalkens område. Ärenden gällande faderskap och föräldraskap Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Godkännande av faderskapsbekräftelse 1 kap. 4 1 st FB Socialsekreterare Utredning skall anses inledd när nämnden fått födelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far 2 Godkännande av föräldraskapsbekräftelse vid assisterad befruktning som skett enligt lagen om genetisk integritet 3 Beslut om att inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas. Beslut att inte inleda utredning om fastställande av faderskap enligt ovan. 4 Beslut om att inleda och bedriva utredning om fastställande av föräldraskap när dom eller bekräftelse finns och föräldraskapet kan ifrågasättas. Beslut om att inte inleda utredning om fastställande av föräldraskap enligt ovan. 1 kap. 9 & 4 FB 2 kap. 1, 4, 6, 8 FB 2 kap. 1 FB 2 kap. 8 a FB 2 kap. 8 a FB Socialsekreterare 1:e socialsekreterare Socialnämnden 1:e socialsekreterare Socialnämnden enligt 2 kap. 2 FB. Avser då befruktning skett vid svensk sjukvårdsinrättning och moderns maka/sambo el. partner har samtyckt till behandlingen. 1:e socialsekreterare får endast fatta beslut om att inleda el. återuppta utredning. Delegationsförbud gällande beslut att inte inleda utredning. Beslut om att inte inleda utredning kan överklagas hos länsstyrelsen. 1:e socialsekreterare får endast fatta beslut om att inleda el. återuppta utredning. Delegations-förbud gällande beslut att inte inleda utredning. Beslut om att inte inleda utredning kan överklagas hos länsstyrelsen.

157 Beslut om att återuppta nedlagd utredning gällande faderskap/föräldraskap 6 Beslut om att nedlägga utredning om faderskap/föräldraskap 7 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets mor kan vara far till barnet. Beslut att inte inleda eller att nedlägga utredning enl. ovan. 8 Beslut om överflyttning av faderskapsutredning/föräldraskapsutredning 9 Begära att annan kommun ska vara behjälplig i utredning beträffande fastställande av faderskap/föräldraskap 10 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av faderskap 11 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av föräldraskap 2 kap. 1 FB Sektionschef 2 kap. 7 FB Socialnämnden Omfattas av delegationsförbud. Kan överklagas hos länsstyrelsen. 2 kap. 9 1 st. FB 2 kap. 9 1 st. FB Sektionschef Socialnämnden Omfattas av delegeringsförbud, sektionschef får endast fatta beslut om att inleda utredning. Beslut om att inte inleda el. nedlägga utredning kan överklagas hos länsstyrelsen. 2 kap. 3 FB Socialnämnden Omfattas av delegeringsförbud 2 kap. 4 FB Socialsekreterare 3 kap. 5 2 st & 6 2 st FB 3 kap st FB Socialsekreterare Socialsekreterare Ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 12 Beslut att godkänna eller inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende 6 kap. 6 2st, 6 kap. 14 a 2 st Socialsekreterare Beslutet kan ej överklagas. och umgänge resp. 6 kap. 15 a 3 st FB 13 Beslut att väcka talan om umgängesre- 6 kap. 15 a FB Socialnämnden Omfattas av delege- glering 14 Yttrande till domstol gällande umgängesstöd och beslut att utse viss person att medverka vid umgänge 15 Beslut att utse handläggare för samarbetssamtal 16 Lämnande av upplysningar till domstol i ärenden om vårdnad, boende och umgänge 17 Beslut att utse utredare i ärenden om vårdnad, boende och umgänge 18 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i domstol betr. vårdnad, boende eller umgänge 6 kap. 15 c 3 st FB Socialsekreterare 6 kap. 18 FB 1:e socialsekreterare 6 kap st Socialsekreterare FB 6 kap st 1:e socialsekreterare FB 6 kap. 20 FB Socialsekreterare ringsförbud

158 Adoption Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 19 Medgivande att ta emot ett barn för adoption 6 kap. 6 & 12 SoL Socialutskottet Omfattas av delegeringsförbud till tjänsteman men kan delegeras till utskott. 20 Återkallelse av medgivande att ta 6 kap. 13 SoL Socialutskottet Se ovan emot barn för adoption 21 Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. Beslut att vägra samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. 22 Yttrande till domstol i adoptionsärenden 6 kap. 14 SoL 6 kap. 14 SoL Socialsekreterare Socialutskottet Vid tvekan ang. de rättsliga förutsättningarna ska konsultation ske med NIA och den förmedlande organisationen (SKLs cirkulär 1997:79) Omfattas av delegeringsförbud till tjänsteman men kan delegeras till utskott. 4 kap. 10 FB Socialnämnden Omfattas av delegeringsförbud. Övrigt familjerätt Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 23 Beslut om att godkänna avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre period än tre månader 7 kap. 7 2 st FB Socialsekreterare 24 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp 25 Yttrande enligt namnlagen 45 & 46 namnlagen 26 Yttrande och upplysningar till domstol 5 kap. 5 3 st beträffande äktenskapsskillnad avseende ÄktB äktenskap som ingåtts av underå- rig 27 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 7 kap. 7 FB Socialnämnden Omfattas av delegeringsförbud 5 kap. 3 SoF 1:e socialsekreterare 1:e socialsekreterare Socialsekreterare Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 28 Beslut om anmälan till tingsrätten att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 5 kap. 3 SoF Socialsekreterare 6 kap. 8 FB Socialnämnden Omfattas av delegeringsförbud - i brådskande fall 29 Begäran hos försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av barnbidrag 16 kap. 18 SFB Ordförande Socialnämnden Vid synnerliga skäl för att tillförsäkra att barnbidraget kommer barnet till del. Skälen

159 ska framgå i den begäran som tillsänds försäkringskassan. Omfattas av delegeringsförbud!

160 Omsorg om funktionshindrade 4.1 Beslut avseende utredning m.m. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 2 Beslut om att inledd utredning skall läggas ned. 3 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 11 kap. 1 SoL Sektionschef 11 kap. 1 SoL Sektionschef 4 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till annan kommun 5 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 10 SoL Socialutskottet Socialutskottet 6 Beslut att ansöka hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun 7 Anmälan till överförmyndare att person som omfattas av LSS är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 8 Anmälan till överförmyndare att förmyndare, förvaltare eller god man inte längre behövs för person som omfattas av LSS 9 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 10 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 11 Beslut om medgivande till viss hälsooch sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke 12 Utförande av registerkontroll av anställda inom omsorger av barn och unga 2 a kap. 11 Socialutskottet SoL 15 6 LSS Biståndshandläggare Enhetschef 15 6 LSS Biståndshandläggare Enhetschef 5 kap. 3 SoF Biståndshandläggare Enhetschef 5 kap. 3 SoF Biståndshandläggare Enhetschef 6 kap. 13 a FB Socialutskottet Avser insatser enligt 9 4, 5 eller 6 LSS. Delegeringsförbud, men får beslutas av utskott. Den andre vårdnadshavaren måste samtycka till insatsen. Lagen (2010:479) om registerkontroll 1 och följande paragrafer Enhetschef Gäller alla insatser som rör funktionshindrade barn och unga upp till 18 år

161 Undertecknande av samordnad vårdplan i samband med ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk tvångsvård 7 a LPT resp. 12 a LRV Sektionschef 4.2 Beslut avseende insatser enligt SoL Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om bistånd i form av boendestöd 4 kap. 1 SoL Upp till 10 timmar per vecka Biståndshandläggare Överstigande 10 timmar per vecka i enlighet med Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 2 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm Enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 4 kap. 1 SoL Socialutskottet Biståndshandläggare VoO bär kostnadsansvar för insatsen, samråd innan beslutsfattandet. Utöver Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 3 Beslut om bistånd i form av matdistribution Enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 4 kap. 1 SoL Sektionschef Biståndshandläggare VoO bär kostnadsansvar för insatsen, samråd innan beslutsfattandet. Utöver Vägledning för bistånds-bedömning LSS och SoL 4 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform samt bostad med särskild service för personer över 65 år 5 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform samt bostad med särskild service för personer under 65 år 6 Beslut om bistånd i form av ledsagarservice för psykiskt funktionshindrade 7 Beslut om bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj för psykiskt funktionshindrade 8 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj 9 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/-familj - enligt norm och riktlinjer - utöver norm och riktlinjer Sektionschef 4 kap. 1 SoL Sektionschef 4 kap. 1 SoL Socialutskottet 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap.1 SoL Biståndshandläggare Enhetschef Enhetschef Sektionschef Enligt aktuellt cirkulär från SKL

162 Beslut om avgift och jämkning av avgift för boendestöd, service och omvårdnad samt boende - enligt riktlinjer - i övriga fall 11 Beslut om omkostnadsersättning upp till 200 kr/mån per beslut om ledsagning enligt 9 3 LSS. 12 Beslut om köp av boende, daglig verksamhet eller korttidsverksamhet i annan kommun eller hos annan vårdgivare 13 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna. 8 kap. 2 SoL 8 kap. 8 SoL samt 4 kap. 2 SoL Avgiftshandläggare Administrativ chef 2a kap. 7 SoL resp. 16 b LSS Socialutskottet Omsorgschef Se KF:s beslut om taxor och avgifter samt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL. 4 kap. 2 SoL Biståndshandläggare Omkostnadsersättningen kan dock ackumuleras högst 6 månader LOU ska beaktas 4.3 Beslut avseende insatser enligt LSS Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om personkretstillhörighet 1 och 7 LSS Biståndshandläggare Beslut om personkretstillhörighet fatttas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enl. 9 LSS. Beslut om personkrets tillhörighet kan följaktligen inte heller överklagas sär- 2 Beslut om biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent 3 Beslut om omkostnadsersättning under 800 kr/ månad 7 och 9 p. 2 LSS 7 och 9 p. 2 LSS Socialutskottet Enhetschef skilt. Avser personer som inte fyllt 65 år. 4 Beslut om omkostnadsersättning över 800 kr/mån 5 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov upp till 20 tim per vecka 6 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov över 20 tim per vecka 7 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för den faktiska merkostnad som uppstår vid ordinarie personlig assistents sjukdom. 7 och 9 p. 2 LSS 7 och 9 p. 2 LSS 7 och 9 p. 2 LSS 7 och 9 p. 2 LSS Omsorgschef Sektionschef Socialutskottet Enhetschef

163 Beslut om ledsagarservice 7 och 9 p. 3 LSS Omprövning av beslutet ska ske inom två år. -Upp till 15 timmar per månad -Över 15 timmar per månad 9 Beslut om biträde av kontaktperson 7 och 9 p. 4 LSS 10 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj 11 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson el. kontaktfamilj - enligt norm och riktlinjer Biståndshandläggare Socialutskottet Biståndshandläggare Enhetschef Enhetschef Enligt kommunförbundets cirkulär. - utöver norm och riktlinjer 12 Beslut om avlösarservice -för högst 20 timmar i veckan 7 och 9 p. 5 LSS Sektionschef Biståndshandläggare -för tid överstigande 20 timmar i veckan 13 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet - upp till 10 dygn per månad 7 och 9 p.6 LSS Socialutskottet Biståndshandläggare - över 10 dygn per månad 14 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov inom befintlig verksamhet 15 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov som inte kan verkställas inom befintlig verksamhet samt externa placeringar 16 Beslut om boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar 17 Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service 7 och 9 p. 7 LSS 7 och 9 p. 7 LSS 7 och 9 p. 8 LSS 7 och 9 p. 9 LSS Socialutskottet Biståndshandläggare Socialutskottet Socialutskottet Socialutskottet Avser även när föräldrar ej förvärvsarbetar eller står till arbetsmarknadens förfogande eller har tid för lagstadgad semester

164 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 19 Beslut om upprättande av individuell plan 20 Beslut om att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 21 Beslut om upphörande av insats enligt LSS 22 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög assistansersättning 23 Beslut om att anmäla behov av ersättning för personlig assistent till försäkringskassan 24 Anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas 25 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person som inte är bosatt i kommunen 7 och 9 p.10 LSS Socialutskottet 10 LSS Biståndshandläggare 11 LSS Omsorgschef Biståndshandläggare 12 LSS Omsorgschef Samråd ska ske med socialutskottet 15 p. 8 LSS Enhetschef Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enl. LSS, inte enl. SoL 15 p. 11 LSS Omsorgschef 16 2 st. LSS Delegationsnivån regleras av den sökta insatsen 26 Godkännande av familjehem 6 kap. 6 SoL Socialutskottet 27 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande uppdrag och ersättningsnivå - enligt SKLS riktlinjer 6 kap. 6 b SoL Enhetschef NY formulering Enligt kommunförbundets cirkulär - över SKLs riktlinjer - ersättning förlorad arbetsförtjänst upp till 4 mån - ersättning förlorad arbetsförtjänst över 4 mån 28 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och som får omvårdnad i ett annat hem än det egna 29 Framställan hos försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare av barnbidraget då barn har placerats utanför hemmet 20 LSS, 5 LSS-förordningen 6 kap. 2 SoF 106 kap. 6 & 7 SFB Socialutskottet Enhetschef Socialutskottet Sektionschef Enhetschef

165 Vård och omsorg 5.1 Beslut avseende utredning m.m. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 2 Beslut om att inledd utredning skall läggas ned. 3 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 4 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 11 kap. 1 SoL Bitr. äldreomsorgschef 11 kap. 1 SoL Bitr. äldreomsorgs-chef 5 kap. 3 SoF Biståndshandläggare Enhetschef 5 kap. 3 SoF Biståndshandläggare Enhetschef 5.2 Beslut avseende insatser Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om bistånd i form av hemtjänst 4 kap. 1 SoL Enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL Biståndshandläggare Utöver Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 2 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm Enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 4 kap. 1 SoL Bitr. äldreomsorgschef Biståndshandläggare Utöver Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 3 Beslut om bistånd i form av matdistribution Enligt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 4 kap. 1 SoL Bitr. äldreomsorgschef Biståndshandläggare Utöver Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL 4 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform samt bostad med särskild service -för personer under 65 år 4 kap. 1 SoL Bitr. äldreomsorgschef Socialutskottet -för personer över 65 år 5 Beslut om att bevilja medboende åt make/sambo i särskild boendeform 4 kap. 1 & 1 c SoL Biståndshandläggare Biståndshandläggare Gäller när make/sambo beviljats

166 Beslut om bistånd i form av korttidsvistelse 7 Beslut om korttidsvistelse under icke kontorstid, endast på anvisad korttidsplats 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Sjuksköterska i hemsjukvård/ nattpatrull 8 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 9 Beslut om ledsagar-service 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 10 Beslut om bistånd i form av kontaktperson 4 kap.1 SoL Biståndshandläggare 11 Beslut om förordnande och entledigande Enhetschef av kontaktperson 12 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/ kontaktfamilj - enligt norm och riktlinjer Enhetschef - utöver norm och riktlinjer Bitr. äldreomsorgschef 13 Beslut om närståendebidrag 4 kap. 2 SoL Biståndshandläggare 14 Beslut om avgift och jämkning av avgift 8 kap. 2 SoL för hemtjänst, service och om- 8 kap. 8 SoL vårdnad samt boende samt 4 kap. 2 - enligt riktlinjer SoL Avgiftshandläggare bistånd i form av särskild boendeform. Sammanboendet ska ha varit varaktigt. Rutiner återfinns i Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL Enligt aktuellt cirkulär från SKL Se KF:s beslut om taxor och avgifter samt Vägledning för biståndsbedömning LSS och SoL - i övriga fall 15 Beslut om köp av boende, daglig verksamhet eller korttidsverksamhet i annan kommun eller hos annan vårdgivare 16 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna. 2a kap. 7 SoL Administrativ chef Socialutskottet Bitr. äldreomsorgschef LOU ska beaktas

167 Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Anmälan till IVO av verksamhet eller verksamhetsförändring på hälso- och sjukvårdens område. 2 kap. 1-2 PSL Verksamhetschef MAS 2 Anmälan till IVO om allvarlig skada eller risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning (lex Maria). 3 Anmälan till IVO av anställd eller tidigare anställd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal då det kan befaras att denne utgör en fara för patientsäkerheten 4 Upprättande av patientsäkerhetsberättelse 5 Ansvar för användning och egentillverkning av medicintekniska produkter samt att till läkemedelsverket anmäla olyckor och tillbud avseende medicinteknisk utrustning och hjälpmedel. 3 kap. 5 PSL Verksamhetschef MAS 3 kap. 7 PSL Verksamhetschef MAS 3 kap. 10 PSL MAS SOSFS 2008:1 Verksamhetschef MAS Vårdgivaren ansvarar för att lex Maria anmälningar görs. SOSFS 2005:28 Verksamhetschef och nämnden ska underrättas om upprättad anmälan.

168 Färdtjänsthandläggning Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om tillstånd till färdtjänst med regelkompletteringar (enligt riktlinjer) 6-9 lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare 2 Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst - om förutsättningarna för tillstånd inte längre finns 12 lag om färdtjänst - om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller 12 lag om färdtjänst 3 Beslut om tillstånd till riksfärdtjänst 4-7 lag om riksfärdtjänst 4 Beslut om att återkalla tillstånd för riksfärdtjänst - om förutsättningarna för tillstånd 9 lag om riksfärdtjänst inte längre finns. Färdtjänsthandläggare Färdtjänsthandläggare Färdtjänsthandläggare - om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänst 5 Rätt att muntligt meddela entreprenör att färdtjänstresa får företas i avvaktan på expediering av beslut 9 lag om riksfärdtjänst Färdtjänsthandläggare Färdtjänsthandläggare Färdtjänsthandläggare

169 Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen m.m. 8.1 Alkohollagen Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten 8 kap. 2 AL Socialnämnden -i särskilt brådskande fall 2 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap Ordförande 8 kap. 2 AL Socialnämnden -i särskilt brådskande fall Ordförande 3 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd 8 kap. 2 AL Alkoholhandläggare till allmänheten 4 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd 8 kap. 2 AL Alkoholhandläggare till slutet sällskap 5 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd 8 kap. 2 AL Alkoholhandläggare i avvaktan på slutligt beslut 6 Beslut om utökning av dryckessortimentegare 8 kap. 2 AL Alkoholhandläg- 7 Beslut om utökning av serveringsyta 8 kap. 2 AL Alkoholhandläggare 8 Beslut om stadigvarande utökning av 8 kap. 2 AL Socialnämnden serveringstid 9 Beslut om tillfällig utökning av serveringstid, 8 kap. 2 AL Alkoholhandlägmaltiden även serveringstid utöver norgare 10 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd 8 kap. 4 AL Socialnämnden för cateringverksamhet för slutna sällskap 11 Godkännande av serveringslokal för 8 kap. 4 AL Alkoholhandläggare cateringverksamhet efter anmälan 12 Beslut om serveringstillstånd på hotell 8 kap. 5 AL Socialnämnden med rumsservering och minibar 13 Beslut om särskilt tillstånd för 8 kap. 6 AL Socialnämnden provsmakning vid arrangemang 14 Beslut om särskilt tillstånd för 8 kap. 7 AL Socialnämnden provsmakning vid tillverkningsstället 15 Beslut om gemensam serveringsyta 8 kap. 14 AL Socialnämnden 16 Beslut med anledning av ansökan från konkursbo om att få fortsätta rörelsen Enl. riktlinjer för serveringstillstånd 9 kap. 12 AL Ordförande Ansökan ska enligt alkohollagen behandlas med förtur 17 Beslut om erinran 9 kap. 17 AL Alkoholhandläggare 18 Beslut om varning 9 kap. 17 AL Socialnämnden 19 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd som inte längre utnyttjas 20 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd 9 kap. 18 p. 1 AL 9 kap. 18 p. 2 & 3 AL Alkoholhandläggare Socialnämnden - i särskilt brådskande fall Ordförande

170 Beslut om att förbjuda detaljhandel av öl eller servering av öl 22 Beslut om att meddela varning till den som bedriver detaljhandel med eller servering av öl 23 Beslut om förbud eller inskränkning av försäljning av alkoholdrycker för visst tillfälle 9 kap. 19 AL Socialnämnden 9 kap. 19 AL Socialnämnden 3 kap st. AL Socialnämnden 8.2 Övriga yttranden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Yttrande angående automatspel 3 lagen om anordnande av Alkoholhandläggare visst automatspel 2 Yttrande gällande restaurangkasinospel 43 lotterilagen Alkoholhandläggare 3 Yttrande angående värdeautomatspel 44 lotterilagen Alkoholhandläggare

171 DEL B Ekonomi, personal och arbetsmiljö 9. Ekonomiärenden 9.1 Generella ärenden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut att utse beslutsattestanter inom socialnämndens verksamhetsområde - för underställd personal inom avdelningarna Vård och omsorg, Omsorg om funktionshindrade, Individ- och familjeomsorg, Arbetsmarknadsavdelningen samt Administrativa avdelningen - för övrig personal inom socialförvaltningens verksamhetsområde Avdelningschef Förvaltningschef - för förvaltningschef Ordförande 2 Fördelning av investeringsram Förvaltningschef 3 Beslut om omfördelning av budgetram under löpande verksamhetsår - mellan verksamheter - mellan avdelningar inom ramen för nämndens verksamheter Avdelningschef Kommunfullmäktige Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att omfördela budgetram. 9.2 Inköp och avtal Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Löpande inköp/anskaffning av inventarier och förbruknings-materiel genom avrop på ramavtal samt annan löpande anskaffning inom budget/kommunbidrag Utsedd beslutsattestant 2 Enstaka inköp inom budget - under 1/3 basbelopp Utsedd beslutsattestant - över 1/3 basbelopp (investering) 3 Upphandling av varor och tjänster - då anbudssumman uppgår till högst 2 basbelopp - då anbudssumman uppgår till högst 10 basbelopp Avdelningschef Utsedd beslutsattestant Avdelningschef Förvaltningschef

172 Beslut om att teckna avtal om hyra av lokaler och bostäder - då hyran uppgår till högst 5 basbelopp per år och då hyresavtal löper på högst 3 år - då hyran uppgår till högst 10 basbelopp per år och hyresavtal löper på högst 3 år - då hyran och hyresavtalets längd överstiger vad som är nämnt ovan 5 Leasingavtal, tjänsteköpsavtal m.m. - avtal om köp, leasing eller service då årskostnaden uppgår till högst 5 basbelopp per avtal och år och avtalstiden löper på högst 3 år - avtal om köp, leasing eller service då årskostnaden uppgår till högst 10 basbelopp per avtal och år och avtalstiden löper på högst 3 år - avtal om köp, leasing eller service då årskostnaden överstiger vad som är nämnt ovan Avdelningschef Förvaltningschef Socialnämnden Avdelningschef Förvaltningschef Socialnämnden 9.3 Övriga ekonomiärenden Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut att kassera inventarier och materietestant Utsedd beslutsat- Verkställighet 2 Försäljning av varor och tjänster - då försäljningssumman uppgår till högst 1/10 basbelopp Utsedd beslutsattestant Ska anslås vid försäljning av kommunala inventarier - då försäljningssumman uppgår till högst 1 basbelopp - då försäljningssumman uppgår till högst 10 basbelopp 3 Beslut om anstånd för fordran på maximalt ½ basbelopp Avdelningschef Förvaltningschef - upp till 60 dagars anstånd från förfallodag - upp till 6 månader från förfallodag i samband med upprättande av amorteringsplan Avgiftshandläggare Avdelningschef

173 Beslut om avskrivning av dröjsmålsränta, Avdelningschef avgift för amorteringsplan och inkassoavgift 5 Beslut om att fordran inte skall överlämnas Avdelningschef till betalningsföreläggande 6 Beslut om avskrivning av fordran Socialnämnden 7 Försäljning av insatser enligt SoL, LSS och HSL - avtal om försäljning från annan huvudman avseende stöd, service, omvårdnad eller vård för äldre eller funktionshindrade då avtalad intäkt uppgår till högst 1 basbelopp och avtal löper på högst 1 år -avtal om försäljning till annan huvudman av tjänster avseende stöd, service, omvårdnad eller vård för äldre eller funktionshindrade då avtalad intäkt uppgår till högst 20 basbelopp och avtal löper på högst 3 år 8 Bemyndigande åt tjänsteman på förvaltningen att teckna post- och bankgiro m.m. (klientmedel) 9 Beslut att för egendomsskada, förorsakad av förvaltningens personal, ersätta enskild person med ett belopp motsvarande självrisken i gällande ansvarsförsäkring Avdelningschef Förvaltningschef Avdelningschef IFO Enhetschef Sektionschef Socialnämndsbeslut 1990, 296 Samråd med kommunjurist

174 Personalärenden 10.1 Generella ärenden NB- I nämndens delegationsförteckning finns under kapitlen Personalärenden och Ekonomiärenden beslutsnivåer för vissa verkställighetsåtgärder. Verkställighetsåtgärder är särskilt angivet. Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om anställningar tidsbegränsat eller tills vidare samt entledigande för underställd personal och därvid omfördela även mellan befattningskategorier Enhetschef/ sektionschef Se KS delegation i personal- och arbetsmiljöfrågor daterad Beslut om tillfälligt förordnande som Kommundirektör förvaltningschef 3 Beslut om schemaändring Utsedd beslutsat- Verkställighet 4 Beslut om tillfällig omdisponering av arbetstiden inklusive beordring av övertid/mertid 5 Beslut om semesterns förläggning för underställd personal 6 Beslut om ändring av fastställd semester-förläggning till tid utanför juni-augusti testant Utsedd beslutsattestant Utsedd beslutsattestant Utsedd beslutsattestant 7 Beslut om ledigheter Utsedd beslutsattestant 8 Beslut om kompensationsledighet Utsedd beslutsattestant Verkställighet Verkställighet Verkställighet Verkställighet Enl. lagar, avtal och/eller KS PAregler Verkställighet Enl. lagar, avtal och/eller KS PAregler Verkställighet 9 Beslut om övriga ledigheter upp till sex månader Utsedd beslutsattestant 10 All ledighet för personal över sex månader Avdelningschef Verkställighet Förvaltningschef 11 Beslut om deltagande i utbildning, studiedagar, Utsedd beslutsat- Verkställighet kurser och konferenser med testant bibehållna löneförmåner 12 Beslut om tjänsteresa för underställd Utsedd beslutsattestant Verkställighet personal inom ordinarie arbetsuppgifter 13 Beslut om infordran av läkarintyg Utsedd beslutsattestant Verkställighet 14 Uppsägning från arbetsgivarens sida Förvaltningschef Verkställighet 15 Beslut om disciplinpåföljd i form av Förvaltningschef varning eller löneavdrag 16 Information enligt 19 MBL Utsedd beslutsattestant Endast en påföljd får förekomma för en och samma händelse. Se kommunens samverkansavtal dat

175 Förhandling enligt 11 och 12 MBL Utsedd beslutsattestant 18 Central förhandling enligt 14 MBL Avdelningschef Förvaltningschef 19 Löneöverenskommelse och andra förmåner med enskild arbetstagare Förvaltningschef Avdelningschef Enhetschef Sektionschef 20 Yttrande beträffande pensionsfrågor Förvaltningschef 21 Förbud mot bisyssla Förvaltningschef Se kommunens samverkansavtal dat Enl. delegation från förvaltningschef, där aktuell beloppsgräns framgår 10.2 Specifikt för Arbetsmarknadsavdelningen Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om anställning inom beredskapsavtalet, d.v.s. OSA och trygghetsanställning Enhetschef Samordnande arbetskonsulent 2 Beslut om att avsluta anställ- Avdelningschef ning inom beredskapsavtalet 3 Löneöverenskommelse vid anställning inom beredskapsavtalet -enligt avtalade ingångslöner Samordnande arbetskonsulent - utöver avtalade ingångslöner Enhetschef

176 Bilaga 1 Förteckning av beslut som endast får fattas av utskott, omfattas av delegeringsförbud eller omfattas av kompletterande beslutsrätt BESLUT SOM SKA FATTAS AV UTSKOTT Enligt 10 kap 4 socialtjänstlagen får uppdrag att besluta på nämndens vägnar ges åt en särskild avdelning (utskott) som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i följande ärenden. Detta innebär att delegation till tjänstemän eller enskild förtroendevald inte är tillåtet i dessa ärenden. Observera att för vissa beslut enligt LVU och LVM gäller dock så kallad kompletterande beslutsrätt, om situationen är akut och utskottets sammanträde inte kan avvaktas. 6 kap 6 SoL Medgivande att ta emot underårig i enskilt hem för stadigvarande vård och fostran som inte tillhör hans föräldrar eller vårdnadshavare. 6 kap 8 SoL Övervägande om vård av underårig i annat hem än det egna fortfarande behövs. 6 kap. 11a SoL Beslut om att lämna godkännande då en utländsk myndighet har placerat ett barn i familjehem eller HVB i kommunen. 6 kap. 11b SoL Beslut om att placera ett barn i familjehem eller HVB i utlandet. 6 kap 12 SoL Medgivande att ta emot ett utländskt barn för framtida adoption. 6 kap. 13 SoL Återkallelse av medgivande att ta emot barn för adoption. 6 kap. 14 SoL Beslut att vägra samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. 9 kap 3 SoL Föra talan om återkrav enligt 9 kap 1 SoL. 4 LVU Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU. 6 LVU Beslut om omedelbart omhändertagande st LVU Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden st LVU Beslut att den unge får vistas i det egna hemmet st LVU Övervägande om vård enligt 2 LVU ( miljöfall ) fortfarande behövs st LVU Prövning om vård enligt 3 LVU ( beteendefall ) skall upphöra st LVU Övervägande om överflyttning av vårdnaden st LVU Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs st LVU Beslut om vård med stöd av LVU ska upphöra st LVU Beslut om kontaktperson (1p) eller behandling i öppna former (2p) enligt 22 LVU st LVU Prövning om beslut enligt 1p eller 2p fortfarande behövs st LVU Beslut om upphörande av beslut enligt 1p eller 2p. 24 LVU Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud st LVU Övervägande om beslut om flyttningsförbud fortfarande behövs st LVU Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra. 27 LVU Beslut om tillfälligt flyttningsförbud.

177 p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra läkarundersökning av den unge. 11 LVM Ansökan hos förvaltningsrätten om vård enligt LVM. 13 LVM Beslut om omedelbart omhändertagande. DELEGATIONSFÖRBUD Delegationsförbud enligt 10 kap 5 SoL innebär att följande beslut får delegera till utskott men inte till tjänsteman. 6 kap. 13 a FB Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke. Delegationsförbud enligt 10 kap 5 socialtjänstlagen (SoL) råder för såväl utskott som tjänsteman i följande ärenden, vilket innebär att beslutet ska fattas av nämnden. 16 kap. 18 SFB Begäran hos försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av barnbidrag. 18 kap. 19 SFB Begäran hos försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av underhållstöd 5 kap 2 SoL Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. KOMPLETTERANDE BESLUTSRÄTT Kompletterande beslutsrätt enligt 10 kap. 6 SoL innebär att det under vissa fall finns mandat att fatta beslutet beroende på att nämndens eller utskottets beslut inte går att avvakta på grund av akuta omständigheter. Kompletterande beslutanderätt regleras inte i kommunallagen utan i speciallagstiftningen (LVU, LVM). Syftet med kompletterande beslutanderätt är att det alltid skall finnas någon beslutsbehörig att tillgå. Reglerna om kompletterande beslutsrätt ger ordförande eller annan ledamot rätt att fatta beslut om inte nämndens beslut kan avvaktas. 6 LVU Beslut om omedelbart omhändertagande. 9 LVU Beslut om att omedelbart omhändertagande ska upphöra st LVU Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden st LVU Beslut att den unge får vistas i det egna hemmet. 27 LVU Beslut om tillfälligt flyttningsförbud. 43 1p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra läkarundersökning av den unge. 43 2p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande. OBS! Begäran får endast genomföras av särskilt förordnad namngiven person, även tjänsteman kan förordnas. 13 LVM Beslut om omedelbart omhändertagande.

178 178 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/42 Ändring av förordnande att begära polishandräckning enligt lagen om vård av unga (LVU) Ärendebeskrivning Med anledning av byte av sektionschef på sektionen för familjestöd under hösten 2014 finns behov av att besluta om nytt förordnande att begära polishandräckning med stöd av 43 p 2 LVU, till sektionschef Viveca Nordberg, istället för Susanne Aronsson. Enligt 43 2 p LVU ska polismyndigheten på begäran av socialnämnden, någon ledamot i socialnämnden eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Polishandräckning får endast komma i fråga då bedömning görs att det finns skäl att anta att särskilda tvångsmedel behövs för genomförandet av beslut gällande vård eller omhändertagande. Beslut om att enligt 43 2 p LVU begära handräckning av polis omfattas av delegeringsförbud enligt 10 kap. 4 socialtjänstlagen (SoL). Beslutsrätten kan dock förordnas och är då personlig för särskilt namngivna tjänstemän. För att tilldelas förordnande att begära polishandräckning enligt 43 2 p LVU krävs att personen innehar tillräcklig erfarenhet, kunskap och kompetens inom området. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att, i enlighet med delegationsordningen, avsnitt 3.6 LVU, nr 67, ge förordnande till sektionschef Viveca Nordberg att begära polishandräckning med stöd av 43 p 2 LVU. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Protokollsutdrag till Avdelningschef IFO Sektionschef Viveca Nordberg Justerandes sign Utdragsbestyrkande

179 179 Tjänsteutlåtande 1 (2) Ändring av förordnande att begära polishandräckning enligt lagen om vård av unga (LVU) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att, i enlighet med delegationsordningen, avsnitt 3.6 LVU, nr 67, ge förordnade till sektionschef Viveca Nordberg att begära polishandräckning med stöd av 43 p 2 LVU. Ärendebeskrivning Sammanfattning Med anledning av byte av sektionschef på sektionen för familjestöd under hösten 2014 finns behov av att besluta om nytt förordnande att begära polishandräckning med stöd av 43 p 2 LVU, till sektionschef Viveca Nordberg, istället för Susanne Aronsson. Socialnämnden beslutade , 114, att med ändring av dåvarande delegationsordning, punkt 4.9, att delegera beslutanderätten att begära polishandräckning till avdelningschef Maria Tapper Andersson, sektionschef Susanne Aronsson, Johan Lundh, Susan Gren och Jennie Nielsen. Bakgrund I den nya delegationsordningen framgår, i avsnitt 3.6, punkt 67, att beslut om att begära polishandräckning är delegerat till socialutskottet. Om socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas, delegeras beslutet till namngiven tjänsteman vilken nämnden har förordnat. Enligt 43 2 p LVU skall polismyndigheten på begäran av socialnämnden, någon ledamot i socialnämnden eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Detta tillämpas då vården skall påbörjas och även vid efterforskning och återförande av den unge om denne avvikit från det hem där placering skett, samt vid förflyttning från ett hem till ett annat. Polishandräckning får endast komma i fråga då bedömning görs att det finns skäl att anta att särskilda tvångsmedel behövs för genomförandet av beslut gällande vård eller omhändertagande. Beslut om att enligt 43 2 p LVU begära handräckning av polis omfattas av delegeringsförbud enligt 10 kap 4 SoL. Beslutsrätten kan dock förordnas och är då personlig för särskilt namngivna tjänstemän. Ett förordnande

180 180 2 innebär att en myndighet ger en tjänsteman befogenheter som annars ligger på myndigheten och ska inte förväxlas med delegation. För att tilldelas förordnande att begära polishandräckning enligt 43 2 p. LVU krävs att personen innehar tillräcklig erfarenhet, kunskap och kompetens inom området. En begränsning av personkretsen bedöms vara nödvändig med hänvisning till hur ingripande beslutet är för berörd person och dess integritet. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Maria Tapper Andersson IFO-chef Karin Engström Utvecklingsledare Anne Elfving Förvaltningssekreterare

181 181 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2014/150 Yttrande över motion om att landsbygdssäkra politiska beslut Ärendebeskrivning Socialnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion i kommunfullmäktige, , 55, från Centerpartiet och den socialdemokratiska fullmäktigegruppen, att införa landsbygdssäkring av alla politiskt fattade beslut i all verksamhet i Vänersborgs kommun för att därigenom bidra till en långsiktig hållbar utveckling i hela kommunen. I förvaltningens yttrande över motionen framgår bland annat att det till socialnämndens uppgifter enligt socialtjänstlagen, 3 kap 1 och 2, att medverka i samhällsplaneringen med sina sociala erfarenheter och påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen och verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir tillgängliga för alla. Det finns alltså en laglig skyldighet och stöd för socialnämnden, att i sitt dagliga arbete verka för delvis samma effekter som landsbygdssäkring tar fasta på att uppnå. Socialförvaltningen har sedan några år en boendeplan som socialnämnden och kommunfullmäktige fattat beslut om och som revideras med jämna mellanrum. Vidare får socialförvaltningen med jämna mellanrum yttra sig över olika planbeslut från andra förvaltningar. Socialnämnden arbetar redan delvis på samma sätt som landsbygdssäkring föreslår. Nämnden följer mycket nära effekterna av sina beslut och hur dessa uppfattas av mottagarna, exempelvis genom Öppna jämförelser, nyckeltal, anhörigstöd och råd, brukarråd m.m. För socialnämnden medför landsbygdssäkring inte mycket nytt, förutom mer administrativt merarbete. En viktig fråga som inte behandlas i motionen, är på vem och vilken nivå ansvaret för att landsbygdssäkring genomförs vilar. Socialförvaltningen gör sammanfattningsvis bedömningen, med beaktande av vad som anförts, angående ansvar och administrativt merarbete, att motionen om landsbygdssäkring av alla politiska beslut bör utredas vidare. En sådan utredning bör i sådant fall, innehålla en skattning av de extra ramförstärkningar som krävs för att säkerställa en verklig landsbygdssäkring. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

182 182 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Förslag till beslut 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) förslag Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att Vänersborgs vision tillgodogör motionens intention och mot den bakgrund bifalla motionen. Förvaltningens förslag Socialnämndens föreslås besluta att: 1. Motionen om landsbygdssäkring av alla politiska beslut bör utredas vidare. 2. En sådan utredning ska innehålla en skattning av de extra ramförstärkningar som krävs för att säkerställa en verklig landsbygdssäkring. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige , 55 Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

183 183 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2014/150 1 (4) Socialnämnden Yttrande över motion om att landsbygdssäkra politiska beslut Förslag till beslut Socialnämndens föreslås besluta att: 1. Motionen om landsbygdssäkring av alla politiska beslut bör utredas vidare. 2. En sådan utredning ska innehålla en skattning av de extra ramförstärkningar som krävs för att säkerställa en verklig landsbygdssäkring. Bakgrund Landsbygdssäkring eller Rural Proofing som det också kallas, infördes för de engelska regeringsdepartementen redan Det engelska jordbruksdepartementet kom 2005 med en rapport och uppföljning över hur det fungerat. Slutsatsen i rapporten var att resultatet av införandet varit nedslående och bl.a. ansåg man att det inte på ett effektivt sätt påverkat beslutsfattandet. Följaktligen skärptes reglerna och man har idag en väl genomarbetad manual för hur landsbygdssäkring ska gå till. I Sverige infördes landsbygdssäkring i regeringskansliets gemensamma beredningar av landsbygdsminister Eskil Erlandsson Jordbruksverket införde 1 januari 2013 landsbygdssäkring, enligt en egen modell, av beslut fattade av verkets generaldirektör. I Vänersborgs kommun har centerpartisterna Annalena Levin, Bo Carlsson och Marianne Karlsson ställt en motion till kommunfullmäktige om att landsbygdssäkra alla politiska beslut. Enligt motionen är ett av skälen att landsbygden är en plats där konsekvenserna av olika politiska åtgärder ofta är annorlunda än i städer eller större orter. I motionen föreslås kommunfullmäktige att fatta beslut om landsbygdssäkring av alla politiska beslut i all verksamhet i Vänersborgs kommun. Landsbygdssäkring Allmänt I den av regeringen införda landsbygdssäkringen för regeringskansliets gemensamma beredningar, används en modell för analys kallad Flataklocksmodellen. Enligt modellen ska varje politiskt beslut analyseras utifrån fyra parametrar:

184 bidrar till jobb och entreprenörskap i x-by 2. minskar jobb och entreprenörskap i x-by 3. gör det lättare att leva i x-by 4. gör det krångligare att leva i x-by Enligt modellen bör alla politiska beslut som påverkar landsbygden prövas enligt modellen. Optimalt bör parameter 1 och 3 få högt värde. Som nämnts har även Jordbruksverket infört en modell för landsbygdssäkring. Jordbruksverkets modell är mer utvecklad och utförlig än regeringskansliets modell och den modell som motionen till Vänersborgs fullmäktige föreslår. Det finns ett antal möjliga vägar att gå när det gäller landsbygdssäkring. Slutresultatet är dock viktigare än vägen dit. I motionen till Vänersborgs kommunfullmäktige föreslås att varje politiskt fattat beslut analyseras utifrån 1. ekonomisk påverkan påverkas näringslivsklimatet på landsbygden? Skapas fler eller färre jobb på landsbygden? 2. ekologisk påverkan drabbas naturens biologiska mångfald? Skapar man en bättre eller sämre miljö med detta beslut? 3. social påverkan ökar/minskar tillgången till utbildning, infrastruktur och kommunikation? Innebär beslutet att det blir lättare eller svårare att bo på landsbygden? Motionen menar att landsbygdssäkring kan fungera som en checklista över beslut som kan röra alla områden. Motionen exemplifierar levnadsförhållanden, trivsel, hälsa, jobbskapande, utbildning, boende, tjänster, infrastruktur, tillgänglighet, förbindelser och all annan kommunal service. Modellen är i stort sett identisk med Luleå kommuns modell. En del kommuner, exempelvis Luleå kommun, har infört landsbygdssäkring. Region Gotland funderade på att införa men har hittills avvaktat pga. att de anser sig ha en väl fungerande medborgardialog. På näringsdepartementet anger kansliråd Linda Broström att frågan om landsbygdssäkring, trots ny regering, är fortsatt viktig på regeringskansliet i den gemensamma beredningen. Broström hävdar att det är fortsatt fokus på landsbygdssäkring. Socialförvaltningens roll På socialförvaltningen bereds de politiska beslut som socialnämnden har att fatta. Socialförvaltningen fattar också, genom delegation, mängder av myndighetsbeslut. Detta är naturligtvis inte den typ av beslut som avses i motionen. Däremot hör, enligt 3 kap 1 och 2 socialtjänstlagen, SoL, till socialnämndens uppgifter bl.a. att medverka i samhällsplaneringen med sina sociala erfarenheter och påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen och verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir tillgängliga för alla. Dessa kallas också struktur-

185 185 3 inriktade eller allmänt inriktade insatser. I förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen påtalades att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen är ett av de viktigaste inslagen i socialtjänstlagen. Socialförvaltningens bedömning Det finns alltså en laglig skyldighet och stöd för socialnämnden, att i sitt dagliga arbete verka för delvis samma effekter som landsbygdssäkring tar fasta på att uppnå. Socialförvaltningen har sedan några år en boendeplan som socialnämnden och kommunfullmäktige fattat beslut om och som revideras med jämna mellanrum. I boendeplanen redogörs för och planeras de investeringsbehov som socialförvaltningen har när det gäller boende och som socialnämnden sedan fattar beslut om. Vidare får socialförvaltningen med jämna mellanrum yttra sig över olika planbeslut från andra förvaltningar. Det är väl närmast motsvarande typer av beslut som motionen tar sikte på och som kan komma ifråga för konsekvensanalyser, även om motionen uttryckligen begär att alla politiskt fattade beslut ska landsbygdssäkras. Socialnämnden arbetar redan delvis på samma sätt som landsbygdssäkring föreslår. Socialnämnden följer mycket nära effekterna av sina beslut och hur dessa uppfattas av mottagarna, exempelvis genom Öppna jämförelser, nyckeltal, anhörigstöd och råd, brukarråd m.m. För socialnämnden medför landsbygdssäkring inte mycket nytt, förutom mer administrativt merarbete. En viktig fråga som inte behandlas i motionen, är på vem och vilken nivå ansvaret för att landsbygdssäkring genomförs vilar. Nämndsordförande, förvaltningschef/ förvaltningarnas ledningsgrupper? Socialförvaltningen anser att denna fråga behöver förtydligas. En fundamental fråga för socialförvaltningen, som inte heller behandlas i motionen, är hur mycket administrativt merarbete en landsbygdssäkring skapar. En stor del av beredningen av politiska beslut sköts och utreds av tjänstemän. Om en eventuell landsbygdssäkring ger vid handen att landsbygden påverkas ska det följas av en konsekvensanalys som kan bli både omfattande och dra ut på tiden. I en konsekvensanalys ingår bl.a. dialoger med intressenter och samverkan med andra aktörer. Vidare bör ekonomiska konsekvenser besvaras av förvaltningsekonomer/ekonomiavdelningen, miljöfrågor av miljöförvaltningen och sociala frågor av socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. En konsekvensanalys enligt modellen för landsbygdssäkring kan därför bli mycket omfattande. Har förvaltningarna de ekonomiska resurserna för det administrativa merarbetet? Vänersborgs kommun har också utvecklat en dialog med invånarna s.k. medborgardialog. Hur fungerar den? Finns det behov av ytterligare prövningar och dialog genom landsbygdssäkring? Bör inte medborgardialogen ges tid och resurser för att ytterligare förstärkas? Om inte medborgardialogen fungerar, vad talar för att landsbygdssäkring kommer att fungera?

186 186 4 Vid samtal med Jordbruksdepartementets ansvarige tjänsteman i frågan framgår att det krävs fullt stöd från politiken och förvaltningschefer, kompetens och kunskap i frågan hos tjänstemännen samt tid för att landsbygdssäkring ska fungera i praktiken. Socialförvaltningen menar därför att en costbenefit-analys bör göras innan eventuellt bifall till motionen. Socialförvaltningen anser att ovannämnda frågor bör utredas vidare, innan beslut om införande av landsbygdssäkring kan tas. I utredningen ska dessutom ingå en kostnadsskattning av vilka förstärkningar som krävs i förvaltningarnas budgetramar, för att klara det administrativa merarbete som en obligatorisk landsbygdssäkring medför. Å andra sidan talar följande strukturella trender för behovet av landsbygdssäkring. Det är ett faktum idag att urbaniseringen i Sverige är bland de starkaste i Europa. Mellan åren var tillväxten till storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg mellan ca 5-9 % per år. Konsekvensen av detta blir att landsortskommunerna får en allt tyngre och svårare börda med att upprätthålla den kommunala servicen. De får också problem med att upprätthålla den kommunala likställigheten, särskilt inom det sociala området, och i synnerhet inom äldreomsorg. Människors ökade förväntningar på tillgång till och kvalité i kommunal service ökar dessa problem. De sedan 1980-talet snabbt ökade klyftorna mellan de som har och de som inte har, dvs. inkomstklyftorna, förstärker detta. Urbaniseringen leder också till att medlen för många nationella satsningar fördelas till förmån för storstäderna i förhållande till landsbygd. Ojämlikheten mellan stad och landsbygd är ett faktum och ökar. Både urbaniseringen och de ökande klyftorna är argument som talar för landsbygdssäkringens målsättning. Sammanfattningsvis gör socialförvaltningen därför bedömningen, med beaktande av vad som anförts ovan angående ansvar och administrativt merarbete, att motionen om landsbygdssäkring av alla politiska beslut bör utredas vidare. En sådan utredning bör i sådant fall, enligt vår mening, innehålla en skattning av de extra ramförstärkningar som krävs för att säkerställa en verklig landsbygdssäkring. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Per Ekman Utredare

187 187

188 188

189 189 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2014/98 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, avseende kvartal 4, år 2014 Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen, SoL och 28 f-g lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialnämnden rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Nämnden ska rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunfullmäktige och till revisorerna fyra gånger om året, d v s varje kvartal. Förslag till beslut 1. Socialnämnden noterar informationen om rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kvartal 4 år Nämndens rapportering överlämnas till IVO, kommunfullmäktige och revisorerna, i enlighet med 16 kap 6 f-h SoL och 28 f-g LSS. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förteckning rapportering av ej verkställda gynnande beslut Protokollsutdrag till Inspektionen för vård och omsorg Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande

190 190 Tjänsteutlåtande Dnr SN 2014/98 1(1) Socialnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, avseende kvartal 4, år 2014 Förslag till beslut 1. Socialnämnden noterar informationen om rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kvartal 4 år Nämndens rapportering överlämnas till IVO, kommunfullmäktige och revisorerna, i enlighet med 16 kap 6 f-h SoL och 28 f-g LSS. Sammanfattning Enligt 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen, SoL och 28 f-g lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialnämnden rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Nämnden ska rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunfullmäktige och till revisorerna fyra gånger om året, d v s varje kvartal. Bilaga Förteckning rapportering av ej verkställda gynnande beslut Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Anne Elfving Förvaltningssekreterare

191 Dnr: SN 2014/98 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Rapporten avser kvartal: 4, 2014 Insats och lagrum som beslutet gäller Beslutsdatum Tid som förflutit från beslutsdag Identitet Övriga kommentarer Kontaktperson SoL Avbrott i verkställighet, ,5 månader Nr 1 Resursbrist, saknar lämplig personal/utförare. Svårigheter att hitta lämplig utförare sedan tidigare kontaktperson avslutat uppdraget efter hot. Bostad med särskild service för för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Bostad med särskild service för för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Bostad med särskild service för för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS månader Nr 2 Sökande har erbjudits och tackat nej till sammantaget tre bostäder. Senaste erbjudande Har daglig verksamhet och kontaktperson ,5 månader Nr 3 Resursbrist, saknar ledig bostad. Har daglig verksamhet ,5 månader Nr 4 Resursbrist, saknar ledig bostad. Har daglig verksamhet som verkställs i Vänersborg. Process pågår för att klarlägga vilken kommun som har betalningsansvaret då det funnits oklarheter i ärendehanteringen. Korttidsvistelse enligt 9.6 LSS Avbrott i verkställighet Nr 5 Personens stödfamiljsperson är fortsatt sjukskriven. Personen vill inte ha någon annan stödfamilj. Har daglig verksamhet och kontaktperson. Ledsagarservice enligt 9.3 LSS Ledsagarservice enligt 9.3 LSS Avbrott i verkställighet, Avbrott i verkställighet, ,5 månader Nr 6 Personen har ledsagning, dels via ledsagningshuset, dels individuell ledsagning. Tidigare ledsagare har slutat. Brukaren vill avvakta att träffa ny person. 4 månader Nr 7 Önskat uppehåll i insatsen. Beslut om kontaktperson. Har ansökt om personlig assistans och beviljats detta. Ledsagarservicen kvarstår i avvaktan på verkställighet av assistansen.

192 192 Insats och lagrum som beslutet gäller Beslutsdatum Tid som förflutit från beslutsdag Identitet Övriga kommentarer Ledsagarservice enligt 9.3 LSS ,5 månader Nr 8 Det gynnande beslutet verkställdes Ledsagarservice enligt 9.3 LSS Knappt 6 månader Nr 9 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Insatsen avslutas enligt den enskildes önskemål, Korttidsvistelse enligt 9.6 LSS Ledsagarservice enligt 9.3 LSS ,5 månader Nr 10 Den enskilde har tackat nej till erbjudandet. Avslutas enligt den enskildes önskemål ,5 månader Nr 11 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Personen har ledsagning, dels via ledsagningshuset, dels individuell ledsagning. Individuellt ledsagning ska kunna verkställas inom kort (möte med tänkt ledsagare ). Kontaktperson enligt 9.4 LSS Avbrott i verkställighet Nr 12 Det gynnande beslutet verkställdes Daglig verksamhet enligt 9.10 LSS Avbrott i verkställighet, månader Nr 13 Den enskilde har tackat nej till erbjudandet. Önskemål om specifik typ av enskild daglig verksamhet och har tackat nej till tre andra dagliga verksamheter. Bostad med särskild service för för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS månader Nr 14 Resursbrist, ledig bostad saknas. Har fått erbjudande om bostad med särskild service , inväntar svar. Har daglig verksamhet. Daglig verksamhet enligt 9.10 LSS ,5 månader Nr 15 Den enskilde har tackat nej till erbjudandet. Insatsen avslutas på egen begäran

193 193 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/33 Sammanställning av synpunkter och klagomål för 2014 Ärendebeskrivning Sammanställning över antal inkomna synpunkter/klagomål enligt nämndens Rutin för klagomålshantering föreligger. Sammanställningen avser år Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Sammanställning över synpunkter och klagomål Protokollsutdrag till - Justerandes sign Utdragsbestyrkande

194 194 Tjänsteutlåtande Dnr SN 2015/33 1(1) Socialnämnden Sammanställning av synpunkter och klagomål för år 2014 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning Sammanställning över antal inkomna synpunkter/klagomål enligt nämndens Rutin för klagomålshantering föreligger. Sammanställningen avser år Bilaga Sammanställning över synpunkter och klagomål Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Anne Elfving Förvaltningssekreterare

195 195

196 196

197 197

198 198

199 199

200 200

201 201

202 202 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/32 Stickprovskontroll för granskning av utbetalning av ekonomiskt bistånd på sektionen för försörjningsstöd 2014 Ärendebeskrivning I utredningen Internkontroll 2006/2007 föreslogs att en uppföljning och kontroll ska ske av utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Med utgångspunkt från detta har nu stickprovskontroll genomförts för året Vid genomförd granskning har 50 stickprov gjorts. Dessa har fördelats under året och bestått av slumpvis urval av ärenden från listor på ekonomiskt bistånd. Slutsatsen är att handläggningen anses motsvara god nivå. Det som framkommit vid granskningen är att handläggningen, oavsett belopp, sker noggrant och med god dokumentation. Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Rapport - Stickprovskontroll för granskning av utbetalning av ekonomiskt bistånd på sektionen för försörjningsstöd 2014 Protokollsutdrag till - Justerandes sign Utdragsbestyrkande

203 203 Tjänsteutlåtande Dnr SN 2015/32 1 (1) Socialnämnden Stickprovskontroll för granskning av utbetalning av ekonomiskt bistånd på sektionen för försörjningsstöd 2014 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Sammanfattning I utredningen Internkontroll 2006/2007 föreslogs att en uppföljning och kontroll ska ske av utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Med utgångspunkt från detta har nu stickprovskontroll genomförts för året Vid genomförd granskning har 50 stickprov gjorts. Dessa har fördelats under året och bestått av ett slumpvis urval ärenden från listor på ekonomiskt bistånd. Slutsatsen är att handläggningen anses motsvara god nivå. Det som framkommit vid granskningen är att handläggningen, oavsett belopp, sker noggrant och med god dokumentation. Rutinen för ansökan bör vara att den sökande inkommer med en underskriven ansökan inför varje ny ansökningsperiod. Handläggarna kan inte neka att ta emot en ansökan oavsett på vilket sätt den inkommer. Önskvärt vore att den sökande vid nästkommande besök erbjuds hjälp att fylla i en skriftlig ansökan med underskrift. Detta för att den sökande ska ha styrkt att de inlämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Maria Tapper Andersson Avdelningschef IFO Bifogas Rapport för stickprovskontroll,

204 204 Rapport Dnr SN 2015/32 1 (4) Stickprovskontroll för granskning av utbetalning av ekonomiskt bistånd på sektionen för försörjningsstöd 2014

205 205 2 Uppdrag Socialnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att genomföra kontroll av utbetalningar gällande ekonomiskt bistånd. Detta i enlighet med utredningen Internkontroll 2006/2007. Uppdraget är att genomföra 50 stickprovskontroller av utbetalningar fördelat under året. Detta ska granskas från ansökan till mottagen betalning. Syftet med denna utredning är att följa upp utbetalningar för ekonomiskt bistånd enligt gällande internkontrollplan. Vid genomförd granskning har 50 stickprov gjorts. Dessa har fördelats under året och bestått av ett slumpvis urval ärenden från listor på ekonomiskt bistånd. Betalningarna har sedan kontrollerats utifrån en checklista. Bakgrund upprättade avdelningen för individ- och familjeomsorg samt administrationen en rapport Internkontrollplan I denna förslogs under p.7 åtgärder för att säkerställa utbetalningar av ekonomiskt bistånd till privatpersoner. Bland dessa åtgärder fanns införande av stickprov minst 2 ggr/år för granskning av korrekt utbetalning av ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är behovsprövat. Rätten till bistånd utreds av sektionen för försörjningsstöd. Biståndet prövas enligt 4 kap 1 och 2 socialtjänstlagen. Handläggningen är myndighetsutövning och dokumenteras i en personakt. Metod Utformningen av stickprovskontrollen har gjorts i samråd mellan utredarna och individ- och familjeomsorgschef Maria Tapper Andersson och sektionschefen för försörjningsstöd, Susan Gren. Stickprovet består av 50 slumpvist utvalda ärenden om ekonomiskt bistånd fördelat under året. Ärendena har valts från en månatlig utbetalningslista. Akterna till respektive klient har tagits fram och ställts samman till en dossiers av sektionen för försörjningsstöd. Utredarna har inte kontrollerat underlaget i dossiern mot Procapita. Kontrollpunkter ekonomiskt bistånd I rapporten Internkontrollplan från 2006 anges, under p. 7 Förslag till förändringar av interna kontroller, rutiner och uppföljningar, ett antal kontrollpunkter att följa upp. Dessa är ansökan, ekonomisk beräkning, aktanteckning, utredning, beslut, delegation, utbetalt belopp och verifikationsunderlag för utbetalning.

206 206 3 Alla utbetalningar sker med Sparbankens Utbetalningssystem (SUS) vilket säkerställer att betalning alltid når klient. Följande kontrollpunkter har utformats och utförts. 1. Ansökan Kontroll av att klientens ansökan finns, vad klientens framställan(klientens begäran) avser samt att klientens ansökan är underskriven har skett. 2. Ekonomisk beräkning Kontroll av att ekonomisk beräkning och dess riktighet/rimlighet mot framställan och akt har skett. 3. Aktanteckning Kontroll av att aktanteckning finns. 4. Stämmer framställan i Procapita med framställan ansökan under 1. Kontroll av att framställan i journalanteckning stämmer med framställan i ansökan har gjorts. 5. Utredning Kontroll av att utredning finns har gjorts. 6. Beslutdokumentation Kontroll av att korrekt beslutsdokumentation finns har gjorts. Beslutdokumentation ska minst innehålla belopp och ändamål. 7. Delegation Kontroll av att beslutsfattare har vederbörlig delegation har gjorts. 8. Utbetalt belopp stämmer med beslut Kontroll av att beslutat belopp stämmer med utbetalt belopp har gjorts. 9. Verifikationsunderlag finns Kontroll av att verifikationsunderlag finns har gjorts. 10. Om Ja på 9, Stämmer verifikationsunderlag Kontroll av att verifikationsunderlag styrker/stämmer mot utbetalt belopp har gjorts. Resultat Under genomförd granskning av de 50 slumpmässigt utvalda ärendena framkom att samtliga ärenden går att följa från ansökan till beslut och verkställighet. I de granskade ansökningarna har variationer vad gäller ansökningsförfarandet uppmärksammats, framställan kan ha skett såväl muntligt, via mail alternativt som underskriven ansökan.

207 207 4 Den ekonomiska beräkningen har stämt i samtliga fall, likaså har journalanteckningar förts i samtliga granskade ärenden. Samtliga beslut och utbetalade belopp överensstämmer med varandra. Samtliga handläggare har delegation för de fattade besluten. Det bör påpekas att stickprovskontrollen utförts som en ögonblicksbild och att vi vid denna stickprovskontroll endast granskat den framtagna akten och inte den samlade dokumentationsbilden i Procapita. Analys Stickprovskontroll av ekonomiskt bistånd har gjorts i 50 fall. Rutinen för ansökan bör vara att den sökande inkommer med en underskriven ansökan inför varje ny ansökningsperiod. Handläggarna kan inte neka att ta emot en ansökan oavsett på vilket sätt den inkommer. Önskvärt vore att den sökande vid nästkommande besök erbjuds hjälp att fylla i en skriftlig ansökan med underskrift. Detta för att den sökande ska ha styrkt att de inlämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande. Aktanteckningar har förts i samtliga fall. Anteckningarna har varierat i sin utformning och omfattning men samtliga har påvisat att utredning gjorts. Slutsatsen blir att handläggningen får anses motsvara god nivå. Det som framkommit vid granskningen är att handläggningen, oavsett belopp, sker noggrant och med god dokumentation. Socialförvaltningen Christina Björnberg Ekonom Agneta Norén It-samordnare

208 208 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/15 Tillsynsplan enligt alkohollagen 2015 Ärendebeskrivning Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska lämnas in till länsstyrelsen. Tillsynsplanen är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd. Planen innehåller uppgifter om prioriteringar, inriktning och omfattning av tillsyn samt samverkan med andra tillsynsorgan. Vid sammanträdet kommer att informeras om alkohollagen och nationella bedömningskriterier för kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet inom alkoholområdet. Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar upprättad plan gällande tillsyn enligt alkohollagen för Informationen antecknas till protokollet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Tillsynsplan 2015 Nationella bedömningskriterier för kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet inom alkoholområdet Protokollsutdrag till Länsstyrelsen Alkoholhandläggaren Justerandes sign Utdragsbestyrkande

209 Dnr SN 2015/15 Socialnämnden Tillsynsplan enligt alkohollagen Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska lämnas in till länsstyrelsen. Tillsynsplanen är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd. Planen innehåller uppgifter om prioriteringar, inriktning och omfattning av tillsyn samt samverkan med andra tillsynsorgan. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta upprättad plan gällande tillsyn enligt alkohollagen för SOCIALFÖRVALTNINGEN Karin Hallberg Socialchef Elisabeth Moberg Alkoholhandläggare

210 Dnr SN 2015/15 1 (3) Socialnämnden Tillsynsplan enligt alkohollagen Bakgrund Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska lämnas in till länsstyrelsen. Tillsynsplanen är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd och innehåller uppgifter om prioriteringar, inriktning och omfattning av tillsyn samt samverkan med andra tillsynsorgan. Allmänt om tillsyn Alkohollagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Bestämmelserna i alkohollagens 9 kap. ger tillståndsmyndigheterna rätt att utöva kraftfull tillsyn över försäljningen av alkoholdrycker. Tillsynsmyndigheter Kommunen och polismyndigheten ansvarar för den omedelbara tillsynen. Kontrollen av serveringsställen sker i såväl förebyggande som korrigerande syfte. Länsstyrelsen utövar regional tillsyn och biträder kommunerna med råd och stöd. Folkhälsomyndigheten meddelar allmänna råd och följer utvecklingen på nationell nivå. Serveringstillstånd Kommunens tillsyn kan delas in i yttre och inre tillsyn. Den yttre tillsynen innebär en kontroll av att restaurangernas alkoholservering sker i enlighet med gällande tillstånd och inte bryter mot lagstiftningen i övrigt. Normalt kontrolleras Ordning och nykterhet Att servering inte sker till underårig och/eller märkbart påverkade personer Att serveringsansvarig person finns på plats Att försäljning sker i enlighet med gällande tillstånd, t.ex. dryckesslag, servering till allmänhet eller slutet sällskap, serveringslokaler, kök, matutbud och serveringstid samt, i förekommande fall, om meddelade villkor följs Vidare kontrolleras att förvarings- och förtäringsförbuden efterlevs samt att bestämmelser om marknadsföring följs Den yttre tillsynen görs enligt en särskild plan som upprättas i början av året. Planen ses över under året samt korrigeras och kompletteras utifrån aktuella arrangemang i

211 211 2 kommunen. Till den planerade yttre tillsynen räknas även tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten vid exempelvis återkommande festivaler såsom Aqua Blå. Tillsyn kvällstid genomförs i regel fredags- och lördagskvällar. Viss tillsyn genomförs också dagtid och vardagskvällar. Alkoholhandläggaren och/eller personal inom socialförvaltningen besöker varje restaurang med stadigvarande serveringstillstånd minst en gång per år. Vid misstanke om missförhållanden ska tillsyn ske snarast möjligt. Samordnad tillsyn avser ett fördjupat tillsynsarbete som berör flera myndigheter. Dessa kan bl.a. vara skatteverket, polismyndigheten, tullverket, räddningstjänsten, länsstyrelsen eller kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Varje myndighet deltar med stöd av den lagstiftning som gäller för deras respektive område. Samordnad tillsyn sker minst en gång per år. Inre tillsyn innebär bl.a. kontroll av om förutsättningarna för serveringstillstånd fortfarande föreligger, dvs. att kraven i 8 kap. 12 alkohollagen gällande tillståndshavarens ekonomiska och personliga lämplighet är uppfyllda. Denna tillsyn sker framför allt med hjälp av kontroller hos skatteverket och polismyndigheten samt via kreditupplysningstjänster. Dessa kontroller ska göras årligen. Viss kontroll görs också gällande tillståndshavarnas marknadsföring via hemsidor och sociala medier på internet. Tillsyn av folkölsförsäljning Samtliga försäljningsställen för folköl ska besökas minst en gång per år. Vid tillsyn gällande folkölsförsäljning kontrolleras följande: Att matutbudet är tillräckligt för försäljning av folköl. I butik ska det finnas ett brett varusortiment. Det är inte tillräckligt med kiosksortiment. Att det finns ett egenkontrollprogram och att detta efterföljs. Uppföljning och utvärdering av tillsynsplanen 2014 Uppföljning och utvärdering av tillsynsplanen ska göras årligen. Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen tar även del av kommunernas tillsyn inom alkoholområdet via den enkät som skickas till kommunerna varje år och som sedan redovisas i den årliga länsrapporten. Tillsynsbesök serveringstillstånd Före kl Mellan kl Efter kl 23.00

212 212 3 Under 2014 genomfördes 52 tillsynsbesök på restauranger med stadigvarande serveringstillstånd. I december månad 2014 fanns det 34 restauranger med stadigvarande serveringstillstånd i kommunen. Förutom en restaurang som fått serveringstillstånd under november 2014, har samtliga restauranger besökts minst en gång under året. Restauranger med mer utpräglad nöjesinriktning/nattklubb har besökts flera gånger under året. Under året har två tillståndshavare meddelats erinran med stöd av alkohollagen; en tillståndshavare p.g.a. att man ej inkommit med restaurangrapport och en tillståndshavare p.g.a. bristande matutbud och otillåten förvaring av alkoholdrycker. Under juni månad genomfördes samordnad tillsyn tillsammans med skatteverket och länsstyrelsen. Inre tillsyn har skett via kontroll hos skatteverket och polismyndigheten. Folköl I december 2014 fanns det 23 försäljningsställen för folköl i Vänersborg. Samtliga ställen utom ett har fått tillsynsbesök under året. Inga varningar eller förbud har meddelats med stöd av alkohollagen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Karin Hallberg Socialchef Elisabeth Moberg Alkoholhandläggare

213 213 Nationella bedömningskriterier för kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet inom alkoholområdet FEBRUARI VERSION 2

214 214 Nationella bedömningskriterier alkohol Nationella bedömningskriterier är ett samlat dokument med fyra granskningsområden med tillhörande kriterier som är avsett att vara ett verktyg för länsstyrelserna bedömning av kommunens tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen. Enligt förordning om samordning inom alkohol-, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (2012:606) ska länsstyrelserna årligen göra en bedömning av kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet. Folkhälsomyndigheten, tidigare Statens Folkhälsoinstitut har under tillsammans med representanter från utvalda länsstyrelser och kommuner i en nationell arbetsgrupp, tagit fram ett förslag till nationella bedömningskriterier. Syftet med dessa bedömningskriterier är att uppnå enhetlighet och transparens vid länsstyrelsernas årliga bedömning av kommunernas verksamhet. Arbetet med att ta fram en modell för nationella bedömningskriterier (NBK) har utgått från aktuell lagstiftning, den årligen framtagna Länsrapporten samt SLATT-modellen (Sveriges länsstyrelser utvecklar alkohol- och tobakstillsyn). Variablerna ger sammantaget en bild av hur kommunens verksamhet inom alkoholområdet fungerar. Bedömningen grundar sig på att lagstadgade krav ska vara uppfyllda för att verksamheten slutgiltigt ska kunna bedömas som godkänd enligt denna modell. Folkhälsomyndigheten kommer regelbundet att följa upp de nationella bedömningskriterierna. Bedömningskriterierna är indelade i fyra granskningsområden: 1. Tillståndsprövning och anmälan 2. Tillsyn 3. Sanktioner 4. Samverkan Kommunens verksamhet bedöms utifrån nedanstående nivåer. Bedömningen grundas på om kommunen uppfyller lagstadgade krav inom respektive område. Godkänd Ej godkänd Vid den slutgiltiga och sammantagna bedömningen avseende de fyra granskningsområdena, kan länsstyrelsen även titta på ett antal punkter utöver de lagstadgade kraven och ge kommentarer om dessa, se sidan 12. 2

215 215 Allmänna uppgifter 1. Kommun 2. Antal invånare 3. Ange datum för länsstyrelsen verksamhetstillsyn 4. Ange datum för länsstyrelsen löpande tillsyn 5. Hur många årsarbetskrafter har kommunen avsatt innevarande år, för arbete enligt alkohollagstiftningen? (Sätt kryss efter rätt tjänstgöring). 25 % eller mindre 50 % eller mindre 75 % eller mindre 100 % eller mindre 100 % eller mer 6. Hur många stadigvarande serveringstillstånd fanns i kommunen föregående år den 31 december? 7. Hur många detaljhandelsställen/ serveringsställen för folköl fanns anmälda i kommunen den 31 december? 3

216 216 GRANSKNINGSOMRÅDE 1. Tillståndsprövning och anmälan Alkohollagen (2010:1 622) 5 kap. Detaljhandel 5 Detaljhandel med folköl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel 1. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och 2. som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel och där det också säljs mat. Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket får detaljhandel med folköl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av sådan öl. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Försäljning får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och svara för att personalen har erforderliga kunskaper om vad som gäller för försäljningen. För egenkontrollen ska det finnas ett särskilt program. 8 kap. Servering av alkoholdrycker 8 Servering av folköl får, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, ske om verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel som 1. ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och 2. är avsedda för stadigvarande verksamhet med livsmedel och där mat serveras samtidigt. Trots första stycket får folköl serveras i sådana fall som anges i 1 a, 1 b eller av den som innehar serveringstillstånd. Den som avser att bedriva servering av folköl ska anmäla verksamheten hos den kommun där serveringen ska ske. Servering får inte påbörjas innan anmälan har gjorts. Vad nu sagts gäller inte i fall som avses i 1 a, 1 b eller den som har serveringstillstånd. Den som är anmälningsskyldig enligt tredje stycket ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt program. Lag (2012:205). 9 Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Lagtext: För tillhörande föreskrifter se bilaga 1 (FoHMFS 2014:7) samt bilaga 2 (FoHMFS 2014:6) 4 GRANSKNINGSOMRÅDE 1

217 En ansökan om stadigvarande serveringstillstånd får inte bifallas utan att polismyndighetens yttrande har inhämtats. Detsamma gäller, om det inte rör sig om arrangemang av endast obetydlig omfattning, tillfälligt serveringstillstånd för servering till allmänheten. Polismyndigheten ska i sitt yttrande redovisa samtliga omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning i det enskilda fallet och särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten. Om en ansökan avser servering inom eller invid ett militärt område ska yttrande dessutom inhämtas av vederbörande militära chef innan ansökan får bifallas. 12 Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag. Sökanden ska genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kunskaper om denna lag och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om prov som avses i andra stycket och om undantag i vissa fall från skyldigheten att avlägga prov. 15 Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen. Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Detsamma gäller tillstånd för servering i slutet sällskap. Tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under paus i föreställning eller konsert får meddelas utan krav på matservering. Det ställs inte heller krav på matservering vid provsmakning enligt 6 eller 7. Lag (2012:205) 16 Lokaler som används för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. 17 Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda. 5

218 Tillståndsprövning och anmälan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunens granskning av den personliga lämpligheten enligt 8:11,12. b. Kommunens bedömning av risken för olägenheter enligt 8:11,17. c. Kommunens granskning av den ekonomiska lämpligheten enligt 8:12. d. Kommunens granskning av finansieringen enligt 8:12. e. Kommunens bedömning av serveringsstället enligt 8:15,16,17. f. Kommunens bedömning av kravet på matutbud enligt 8:15. g. Kommunen beaktar de sociala skyddsaspekterna enligt alkohollagen vid tillståndsprövning. h. Tillståndsbevis utfärdas enligt FoHMFS 2014:6. i. Kommunens rutiner för att ta emot anmälan gällande folkölsförsäljning/servering enligt 5:5 samt 8: Riktlinjer Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen har riktlinjer enligt 8:9. b. Kommunens riktlinjer överensstämmer med gällande lagstiftning. 6

219 219 GRANSKNINGSOMRÅDE 2. Tillsyn Alkohollagen (2010:1 622) 9 kap. Tillsyn m.m 2 Kommunen och polismyndigheten har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker. Kommunen och polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln med folköl. Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen. 8 På begäran av en annan tillsynsmyndighet ska kommunen lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn. Kommunen ska även på begäran av Skatteverket eller Tullverket lämna de uppgifter som behövs för beskattning eller påförande av tull. Polismyndigheten ska underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn. Kronofogdemyndigheten ska underrätta vederbörande tillståndsmyndighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen ska sådan underrättelse ges till denna. På begäran av en tillsynsmyndighet ska polismyndigheter samt Skatteverket och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn. 9 Polismyndighet ska på begäran lämna annan tillsynsmyndighet den hjälp som behövs vid tillämpningen av En begäran enligt första stycket får göras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 15 På begäran av tillsynsmyndighet ska den som bedriver servering av eller detaljhandel med folköl lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till rörelsens lokaler för att utöva tillsynen. 7

220 Tillsynsplan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen har upprättat tillsynsplan enligt 9:2. b. Kommunen har lämnat in tillsynsplanen till länsstyrelsen enligt 9: Tillsyn Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen bedriver tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna som gäller för serveringstillstånd enligt 9:2. b. Kommunen bedriver tillsyn över detaljhandel/servering av folköl enligt 9: Handläggning och dokumentation enligt Förvaltningslagen samt Offentlighets- och sekretesslagen Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunens handläggning och dokumentation följer lagstadgade krav enligt gällande lagstiftning. 8

221 221 GRANSKNINGSOMRÅDE 3. Sanktioner Alkohollagen (2010:1 622) 9 kap. Tillsyn m.m. 17 En kommun får meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning om denne inte 1. uppfyller de krav som gällde för tillståndets meddelande, eller 2. följer de bestämmelser som gäller för servering enligt denna lag eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 18 En kommun ska återkalla ett serveringstillstånd om 1. tillståndet inte längre utnyttjas, 2. det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit, eller 3. tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme enligt 8 kap. 14 andra stycket får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas, om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndet. 19 Föranleder detaljhandel med eller servering av folköl olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om bestämmelserna i denna lagstiftning inte följs får kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verksamheten eller, om förbud är en alltför ingripande åtgärd, meddela en varning. Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa närmare angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter. Förbud meddelas för en tid av sex månader eller, vid upprepad eller allvarlig försummelse, tolv månader räknat från det att den som bedriver försäljningen fått del av beslutet. Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kommun där det företag som bedriver försäljningen har sitt säte eller där den person som bedriver försäljningen har sitt hemvist. Om personen inte har hemvist inom landet beslutar Stockholms kommun. 9

222 Sanktioner Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen använder alkohollagens sanktionsmöjligheter avseende serveringstillstånd, där det är påkallat enligt 9:17,18. b. Kommunen använder alkohollagens sanktionsmöjligheter avseende detaljhandel/servering med folköl, där det är påkallat enligt 9:19. c. Kommunen beaktar de sociala skyddsaspekterna enligt alkohollagen, vid handläggning av sanktions-ärenden enligt 9:17,18,19. 10

223 223 GRANSKNINGSOMRÅDE 4. Samverkan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen lämnar uppgifter till annan myndighet som denna behöver för sin tillsyn enligt 9:8. 11

224 224 Länsstyrelsens slutgiltiga och sammantagna bedömning av kommunens verksamhet På nästa sida görs en sammantagen bedömning av kommunens arbete, avseende de fyra granskningsområdena för tobakstillsyn. Grunden för att kommunen ska kunna bedömas som godkänd är att den uppfyller lagens krav på samtliga granskningsområden. Därutöver kan länsstyrelsen även titta på följande punkter och ge kommentarer. Punkter utöver de lagstadgade kraven Kommunens riktlinjer är antagna på politisk nivå. Kommunens tillsynsplan är antagen på politisk nivå. Kommunens uppföljning av tillsynsplanen sker regelbundet på politisk nivå. Kommunen samverkar med andra berörda myndigheter. Kommunen samverkar med restaurangbranschen. Kommunen samverkar med näringsidkare som säljer/serverar folköl. Kommunen avsätter årsarbetskrafter som står i proportion till uppdraget och tillsynsplanens ambitioner. Kommunen arbetar enligt metoden Ansvarsfull Alkoholservering som helhet. OBS! Glöm inte att göra en helhetsbedömning, se inledning! 12

225 225 Sammanfattning Kommunen Godkänd Ej godkänd bedöms enligt ovanstående kriterier med: Övriga synpunkter Länsstyrelse Datum Ort Namnteckning Namnförtydligande

226 226 Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund.

227 227 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (xx) Dnr SN 2015/12, 2015/13 Beredning för integrationsfrågor och drogpolitiska frågor Socialnämnden beslutade , 7, att inrätta en beredning för integrationsfrågor respektive drogpolitiska frågor, bestående av fem ledamöter var. Nämndens ledamöter gavs möjlighet att inkomma med förslag till vilka frågeställningar beredningen ska arbeta med, inför socialnämndens sammanträde 26 februari. Arbetsuppgifter och instruktion för beredningen ska fastställas av socialnämnden. Förslag till beslut Inlämnade förslag till beredningen för integrationsfrågor och drogpolitiska frågor överlämnas till respektive beredning. Beslutsunderlag Inlämnade förslag från Ann-Britth Fröjd (C), Reidar Eriksson (S), Marie-Louise Bäckman (KD) och Marianne Ramm (V) Presentation Chalmers Medan vi väntar integration genom arkitektur Justerandes sign Utdragsbestyrkande

228 Frågor till beredningen för integrationsfrågor och drogpolitiska frågor Följande förslag har inkommit till beredningen för integrationsfrågor och drogpolitiska frågor. Reidar Eriksson (S) 1. Drogpolitiskt handlingsprogram: behandlade Socialnämnden Drogförebyggande rådets förslag till Drogpolitiskt handlingsprogram Nämnden beslutade att godkänna förslaget, och överlämna detsamma till Kommunstyrelsen för vidare behandling beslutade Kommunfullmäktige att anta Drogpolitiskt handlingsprogram för Därefter har, mig veterligt, inte frågan blivit aktualiserad för tiden efter Man kanske till och med skulle kunna hävda, att Vänersborgs kommun i nuläget inte har något giltigt handlingsprogram, eftersom detsamma skulle gälla för ovan nämnda år. En prövning, och eventuell revidering, behöver därför göras inför beslut om ett nytt giltigt drogpolitiskt handlingsprogram. Beredningen kunde tänkas att få frågan om en översyn av framtida drogpolitiskt handlingsprogram. 2 Bostad först: " Bostad först" har politiker i vår kommun fått beskrivet genom ett seminarium för ett par år sedan. Arbetssättet/projektet borde vi försöka få fart på, eftersom tanken att det basala behovet av bostad är en viktig fråga för att framgångsrikt kunna gå vidare med annan problematik, såsom t ex missbruk av droger. Det kan kanske tyckas att modellen "Bostad först" ligger lite i utkanten av vad beredningen ska syssla med, men tanken att lösa bostadsfrågan först är riktig. Det är inte enbart undertecknad som ser det på det sättet. 3. Framgångsprojekt Idag (3 februari) kunde vi i morgonnyheterna höra om Öckerömodellen, där det har kunnat konstaterats att användningen av droger har minskat markant bland skolungdom efter att modellen har prövats. Flera kommuner tänker följa efter, bland andra Grästorps kommun. Jag är inte så insatt i hur man arbetat i Öckerö kommun, men det kan tjäna som exempel på att beredningen skulle kunna läsa av framgångsfaktorer som vi kan finna i vår omvärld. Man behöver inte alltid "uppfinna hjulet" själv. 1

229 229 Ann-Britth Fröjd (C) Integration Initiativ till möten mellan asylsökande / invandrare och kommuninvånare som bott länge i kommunen. Det kan vara inom och /eller mellan olika generationer. Jag tror att möten är det främsta framgångskonceptet när det gäller integration. Faktaredovisning beträffande invandring, inte minst på sociala medier förekommer mycket felaktig "fakta" som sprids som en löpeld och snabbt blir en sanning. För att få genomslag måste informationen ske ofta och på olika sätt, t ex faktaruta på hemsidan, informationsmöten, info-blad etc. Kunskapa sig, omvärldsanalys - lyckad integration i andra kommuner, Migrationsverket. Internt - inom skolans område, fastighetsägare, frivilliga organisationer. Mycket bra görs redan, men man vet inte riktigt vad andra gör och om vi har samma mål, genom samarbete, blir chansen att lyckas mycket större. Droger Revidering av det drogpolitiska programmet. Politisk ledning av det drogpolitiska arbetet i nära samarbete med drogförebyggande samordnaren. Kontinuerlig samverkan mellan BUN, Kunskapsförbundet och polisen. Marianne Ramm (V) INVENTERA nuläget som punkt ett. (I övrigt utan inbördes rangordning). Språk, bostad, arbete och sysselsättning på fritid. Fler hyresrätter. Timjanhuset mötesplats. Bazar. Kultur/fritid: fotboll och övrig idrott. Glöm inte flickorna! Torpaprojektet: nuläget? SFI vid ankomst. SKL har mycket förslag i sin idébank angående olika integrationsprojekt i landet. Hur arbetar vi med dem som redan är här som vi inte lyckats så bra med? 2

230 230 Marie-Louise Bäckman (KD) I mina anteckningar som jag har från vår lilla "tankesmedja" kring Integrationen sammanfattas följande: Vi pratade om flera olika fysiska aktiviteter som, simning för kvinnor, somalier på skridskor osv. Dessa sorterar under föreningslivet enligt mitt förmenande. Föreningslivet behöver presentera sig för våra nya invånare i kommunen. Odlingsprojekt är ju alltid gångbart i olika form tillsammans med HS och lokala näringslivet inom området. Förslag är att försöka dra igång något på t ex Resta gård. Även det lokala näringslivet i sig behöver aktivera sig i akt och syfte att suga upp relevanta och kompetenta yrkesgrupper. Det som är viktigt är ju att inventera vad som görs inom kommunen även frivillig insatser. Detta är ju en självklar punkt men antecknas ändå för att inte glömmas bort. Vidare är viktigt att inventera vad som görs i övriga Sverige. Vi skickar med några tidningsartiklar från olika projekt i Göteborg. Vid pennan Tommy Christensen 3

231 231 MEDAN VI VÄNTAR INTEGRATION GENOM ARKITEKTUR CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

232 232 ABSTRACT ABSTRAKT This project is exploring how planning and architecture can help create a more integrated and unified society in the local context of Vänersborg, Sweden. Through a broad strategy and a architecture proposal the project aims is to develop and benefit from the various skills, knowledge and cultural backgrounds. This will create new basis for interactions and relations that support Vänersborg to become a better-integrated society. Detta projekt utforskar hur stadsplanering och arkitektur kan skapa ett mer integrerat och enat samhälle i staden Vänersborg, Sverige. Genom en strategi och ett arkitekturförslag är målet att utveckla och dra nytta av olika kunskaper, färdigheter och kulturella bakgrunder. Detta kommer skapa nya plattformar för möten som ska få Vänersborg att bli ett mer integrerat samhälle. 2 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

233 233 INNEHÅLL INTRODUKTION VISION, BEGRÄNSNINGAR & FÖRVÄNTNINGAR 6 KURSENS TEMA, FOKUS & METOD 7 VILKA VI ÄR 8-11 MÄNSKLIGA BEHOV 12 LOKALA MÅL 13 SWOT INTEGRATION & ETT INTEGRERAT SAMHÄLLE INTERVJUER ANALYS INTRODUKTION 22 GLOBALT PERSPEKTIV 23 LOKALT PERSPEKTIV & LOKALA AKTÖRER ATT SÖKA ASYL I SVERIGE SEGRIGERADE OMRÅDEN RESTAD GÅRD TORPA 36 PLATSANALYS 37 TIMJAN 4 38 OFFENTLIGA UTRYMMEN, AF FÄRSGATOR & TRANSPORT 39 PLATS 40 SAMANFATTNING 41 FRAMTIDA STEG STRATEGI INTRODUKTION ORGANISATION MEDAN VI VÄNTAR BERÄTTELSEN OM INTEGRATION GENOM MEDAN VI VÄNTAR EKONOMISK STRATEGI SOCIALA KOSEKVENSER UTVECKLING -STEG FÖR STEG SAMMARBETE MED LOKALA AKTÖRER SWOT AV STRATEGI DESINGFÖRSLAG AKTIVITETER LJUS, NIVÅER OCH AKTIVITETER FASADEN PROGRAM & UPPLEVELSE 69 TERRASEN FLEXIBLA UTRYMMEN KONTAKT MELLAN VÅNINGAR KONTAKT MED STADEN SWOT AV DESIGN REFLEKTION KÄLLOR I BIFOGAT DOKUMENT CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 3

234 INTRODUCTION 234 INTRO - DUKTION Om vi kan inverstera i böcker och bibliotek kan vi investera i ett förenat samhälle med förståele för olika kulturer. 4 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

235 235 INTRODUKTION VISION BEGRÄNSNINGAR FÖRVÄNTNINGAR Projektets mål är att skapa nya möjligheter för möten och kontakter mellan asylsökande, immigranter och lokalbefolkningen. Projektet strävar efter ett mer hållbart samhälle genom ett integrerat och förentat Vänersborg där livskvalitet, jämnställdhet och mångfalden är hög. Målet är att skapa ett förenat samhälle och en stärkt ekonomi. Projektet behandlar social hållbarhet i Vänersborg. Genom projektet kommer frågor kring miljö och energiförbrukning inte behandlas. Vårt fokus kommer kretsa kring att stärka Vänersborg socialt och ekonomiskt genom att integrera människor. Frågor kring energiförbrukning i kulturhuset eller transporter generellt kommer inte att ligga i fokus. Fokus kommer att ligga vid att skapa ett kulturhus i Vänersborg och inte det som behövs i Restad gård, Torpa och landsbygden. Den arkitektur som vi har ritat ligger på en konceptuell nivå och behöver utvecklas innan det går att bygga. Detta projekt belyser samhällsfrågor och visar sedan på hur dessa problem kan förbättras genom strategier och arkitektur. Vi hoppas på att detta projekt kommer att skapa ett mer integrerat Vänersborg och belysa frågor som vidrör framtidens integration. Vi förväntar oss att projektet kommer att behandla riktiga samhällsproblem. Vi förväntar oss att projektet kommer att skapa debatt kring problemen och möjligheterna kring integration i Vänersborg. Vi förväntar oss att projektet kommer att sprida kunskap kring hur integrationen ser ut idag. Vi förväntar oss att företag, organisationer, och befolkningen i Vänersborg kommer genom detta projekt bli inspirerade att agera för ett mer enat Vänersborg. Vi förväntar oss att projektet kan visa på en start för hur kommunen kan agera för att bemöta problem med segrigation. Vi förväntar oss att projektet ska visa på de positiva effekter som medför av att integrera människor med olika bakgrund. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 5

236 INTRODUKTION 236 KURSENS TEMA FOKUS METOD Kursen på Chalmers Arkitektur, Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context har detta år valt att jobba med Vänersborgs kommun. Fokus ligger i att använda metoder och den kunskap som behövs för att skapa planer och arkitektur för en hållbar utveckling i en lokal kontext. Gemensamma och individuella analyser har gjorts både utanför och inom den lokala kontexten för att utforska frågor som berör hållbarhet. Sammarbetet med kommunen och vårat egna arbete har lett till gemensamma Swot analyser och mål för att stärka kommunen och göra det mer socialt och ekonomiskt hållbart. Genom den första delen av kursen vart det uppenbart att det saknas mötespunketer mellan asylsökande på Restad gård, immigranter i Torpa och lokalbefolkningen i stadskärnan. Detta projekt fokuserar på att skapa möten och nya kontakter, både ekonomiskt och socialt. Vi vill föra samman människor från olika kulturer. Detta uppnås genom strategier och ett kulturhus. Metoderna som har använts för ämnes- och platsanalyser är intervjuer, kartläggning och Swot-analyser. I designfasen har iterationer gjorts för att hitta och lösa problem. Det har skissats, analyserats och diskurerats för att komma fram till designen av kulturhuset. 6 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

237 237 INTRODUKTION VILKA VI ÄR! HAO Mitt namn är Qu Hao och jag är en kinesisk tjej som gillar hållbarhet och arkitektur. Jag är mycket glad över att göra detta integrationsprojekt i Vänersborg. Hoppas du gillar vårt projekt! ANDREAS Mitt namn är Andreas Møller Nielsen. Jag är dansk och har läst min kandidatexamen inom Arkitektur och Teknik vid Ålborgs universitet i Danmark. Genom min utbildning har jag blivit intresserad av de positiva samhällseffekter som arkitekturen kan ha och processen för att skapa en hållbart samhälle. PONTUS Mitt namn är Pontus Johansson och jag är från Sverige och Stockholm. Jag har läst min kandidatexamen på Chalmers Arkitektur och Teknik. Jag kommer att bli en arkitekt med extra färdigheter i konstruktioner. När jag inte är i skolan jag gillar att cykla och spela schack. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 7

238 INTRODUKTION 238 även om vi alla är olika, har människor gemensama behov som måste uppfyllas för att uppnå välbefinnande. Om kulturell hållbarhet innebär att etablera och upprätthålla människors välbefinnande, blir det relevant att möta dessa för att uppnå hållbarhet. Arkitekturens uppgift är att hjälpa till att uppfylla dessa behov väl. [Ann Thorpe 2007] 8 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

239 239 INTRODUKTION MÄNSKLIGA BEHOV UPPEHÄLLE IDENTITET OCH FRIHET I boken The Designer s Atlas for Sustaina bility, förklarar Anne Torp olika behov vi som människor har och dessa ämnen är något som vi arbetat med i det här projektet, detta ses som en utgångspunkt från var vårt projekt har utvecklats. 2 Uppehälle: Föda, hälsa, fysisk kapacitet Identitet: Kompetens, självkänsla, minne, självkännedom, äkthet Frihet: Autonomi, tolerans, rättigheter, val CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 9

240 INTRODUKTION 240 SKYDD TILLGIVENHET FÖRSTÅELSE Skydd: Tak över huvudet, trygghet, säkerhet Tillgivenhet: Självrespekt, självkänsla, kärleksfulla relationer, respekt, tolerans Förståelse: Nyfikenhet, att veta, utforska, samvete, rationalitet, intuition 10 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

241 241 INTRODUKTION DELTAGANDE FRITID SKAPANDE Deltagande: Solidaritet, känsla av tillhörighet, ansvar, dela, samhörighet Fritid: Vila, lek, avkoppling, sysslolöshet, fantasi Skapande: Uppfinning, design, sammansättning, tolkning, uttryck CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 11

242 INTRODUKTION 242 LOKALA MÅL Genom studiebesök, intervjuer och analyser har gemensamma mål tagits fram. Här är ett urval av de mål som är mest relevant för vårt projekt samt egenformulerade mål som vi vill uppnå. ETT INTEGRERAT OCH FÖRENAT SAMHÄLLE Vänersborgs kommun är integrerat och förenat. Människor med olika kulturell bakgrund känner en stark gemenskap och kan sammarbeta på många olika nivåer. ETT STARKT OCH MÅNGFALDIGT SAMHÄLLE Vänersborg har en stark gemenskap som förespråkar mångfald. Tjänster, aktiviteter och socialt stöd möter behoven hos människor med olika kulturel bakgrund. LÄTT FÖR ASYLSÖKANDE OCH IMMIGRANTER ATT INTEGRERA I DET SVENSKA SAMHÄLLET Asylsökande och immigranter känner sig välkomna och kan enkelt involveras i det svenska samhället. VÄL ANSLUTET SOCIALA OCH EKONOMISKA NÄTVERK Invånarna i kommunen har en start kontakt genom sociala och ekonomiska nätverk. De mentala och fysiska avstånden mellan människor är korta. BEVARA OCH FÖRBÄTTRA UNIKA RESURSER Vänersborg skyddar dess unika kulturella värde och närhet till natur samt förespråkar en publik miljö som är tillgänglig för alla. ETT MOTSTÅNDSKRAFTIGT SAMHÄLLET GENOM LOKALA PRODUKTIONER OCH FÖRSÄLJNING Vänersborgs kommun strävar efter låg miljöpåverkan genom lokala odlingar och produktioner. 12 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

243 243 INTRODUKTION SWOT Genom studiebesök, intervjuer och analyser en gemensam SWOT-analys tagits fram med andra studenter. Detta för att förstå vilka positiva krafter vi kan ta till vara på och problem vi behöver bemöta. Här är ett urval av de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som är relevant för vårt projekt. S Närhet till natur att användas fritidsaktiviteter och produktion till De korta, mentala och fysiska avstånden skapar en god tillgänglighet och möjligheter till nyföretagande Starkt socialt kapital inom områdena musik, sport, kultur, hälso- och sjukvård W Rumslig och social segregation Dålig kontakt mellan stad och landsbygd, med en minskad befolkning i landsbygden Händelselöst centrum och resurskrävande stadsutbredning Beroende av en vinstdriven utveckling O Samarbete och utbyte mellan invånare, företag och kommuner Omfamna mångfalden hos invånarna T Centralisering av tjänster som leder till sårbara förorter Överkonsumtion och brist på incitament för att byta till en mer hållbar livsstil Hindrande lagstiftning och system från global till lokal nivå Vinstintressen i stället för det gemensamt bästa CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 13

244 INTRODUKTION 244 INTEGRATION ETT INTEGRERAT SAMHÄLLE Varför är integration viktigt? Segrigation är ett problem som existerar globalt likväl som lokalt. I Vänersborg erkänner Anders Wiklund från Miljöpartiet att detta problem finns och kräver att kommunen sätter upp en plan för hur segrigationen ska minska i framtiden. Att hantera frågor kring integration är ett sätt att minska segrigationen. Detta projekt förespråkar integration genom samarbeten och produktion. Nya platformar för integration och nya ekonomiska lösningar är nödvändinga för att förbättra integrationen mellan lokala svenskar och immigranter. Projektet skapar en bas för nya ekonomiska och sociala möten som kommer att gynna asylsökande, immigrandet så väl som samhället. Vad är ett integrerad samhälle? Ett integrerat samhälle ses som ett samhälle som har kapacitet att inkludera människor med olika etniska, religiösa och kulturella bakgrunder samt skapa en mångsidigt och enhetligt samhälle. Det skapar möjligheter för möten mellan människor, olika åldrar, kön och kulturell bakgrund. Det skapar också möjligheter till boende, arbete, utbildning, hälso- och sjukvård etc. för alla. För den enskilde individen innebär detta möjligheter att interagera och känna harmoni med omgivningen. Integration ses som en uppgift för individen såväl som samhället att investera i och på så sätt skapa ett värde i mångfalden. 14 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

245 245 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 15

246 246 INTER- VJUER Intervjuer har gjorts med lokala aktörer, organisationer och asylsökande för att undersöka vad olika aktörer tänker kring integrationen idag och hur det kan utvecklas och förbättras i framtiden genom plannering och design. 16 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

247 247 Detta är de viktigaste frågorna som har undersökts under intervjuerna. HUR JOBBAR VÄNERSBORGS KOMMUN MED INTEGRATION IDAG? HUR FUNGERAR INTEGRATIONEN TILL DET SVENSKA SAMHÄLLET ENLIGT DE ASYLSÖKANDE? HUR KAN VI SOM ARKITEKTER OCH PLANERARE HJÄLPA DEN HÅLLBARA UTVECKLINGEN GENOM ETT INTEGRERAT OCH FÖRENAT SAMHÄLLE? CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 17

248 INTERVJUER 248 INTERVJUER Huvudfokus för intervjuerna har varit att undersöka aspekter som kretsar kring integrationen i samhället. Särskilt fokus har legat på att undersöka vilken typ av byggda strukturer som behövs för att skapa ett mer integrerat och hållbart samhälle. Vi har varit i kontakt med asylsökande på Restad gård och organisationer som arbetar med integration. LÄRDOMAR Det finns flera små idéer som tillsammans kommer att hjälpa samhället att bli mer integrerat och vi måste arbeta i olika skalor och flera platser. Det finns en hel del organisationer som jobbar med integration idag och deras röster måste få bli hörda. De asylsökande behöver meningsfulla aktiviteter medan de väntar på ett beslut. De bör ses som resurs som samhället kan dra nytta av. MEETING ASYLUM SEEKERS Genom intervjuer med asylsökande på Restad Gård fann vi att: Att leva som asylsökande är osäkert och instabilt. Idag är det svårt att engagera sig i samhället som asylsökande på grund av deras osäkra framtid. De känner att det inte finns mycket att göra i Restad Gård eller i centrala Vänersborg. Det är svårt att engagera sig i svenska kurser eller den nödvändiga utbildning som krävs för att få ett jobb. RÖDA KORSET MARIANNE BARRLJUNG, STINA-MARIE HANSSON Röda Korset arbetar på flera sätt för att skapa bättre integration. Röda Korset erbjuder en mötesplats. De har aktiviteter såsom språkkaféer, juridisk hjälp och billiga kläder. De flesta av immigranterna idag är högutbildade. De skulle vilja hitta program där det blir lättare att integrera invandrare i deras arbetsområde. Det finns ett stort behov av lägenheter som är prisvärda att hyra för dem med en låg inkomst. För att integrera nya människor finns det ett stort behov av att informera människor om Vänersborg och landet. Genom invandring skapar Sverige bättre relationer med immigranternas hemländer. 18 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

249 249 INTERVJUER HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET PER HASSELBERG Hushållningssällskapet är en organisation som arbetar med att hjälpa immigranter att hitta nödvändig utbildning och arbete på landsbygden. De kallar det Grön Integration. Det finns en hel del bönder intresserade av att samarbeta med invandrare som vill arbeta och bo på landsbygden. Det finns en hel del tomma byggnader på landsbygden som immigranter kan dra nytta av. Det största problemet i dag är praktiskt, liksom brist på lokaltrafik i landsbygden och ett körkort. Det finns inte en lösning som löser alla integrationsproblem. Genom att arbeta på olika sätt vi får ett mer integrerat samhälle. NIKLASBERG FASTIGHETER JONATHAN AXELSSON Niklasberg Fastigheter är fastighetsägare och fördelar lägenheter och lokaler åt Migrationsverket på Restad Gård. Som företag de är intresserade av konst, integration och expansion. Befintliga verksamheter idag på Restad Gård: snabbköp, syförening, träningshall, språkcafé och kläddistribution, aktiviteter specifikt för kvinnor, taekwondo, och olika sporter. Det finns planer på att bygga ett mini Zoo för barn och de skapa ett kulturhus vid Restad Gård. Befintliga organisationer idag: Salemkyrkan, Röda Korset och Kunskapsförbundet. För framtiden de vill stärka interkulturella relationer och integration ytterligare genom att göra ett kulturhus och dra nytta av alla de idrottsorganisationer som idag finns i och runt bandyarenan. ARBETSFÖRMEDLINGEN KARIN ERIKSSON Karin och Arbetsförmedlingen distribuerar kontakter för att hitta arbeten år immigranter. Det finns ett behov av en publik byggnad fungerande som en mötesplats i stadens centrum. Det behövs lägenheter. Det finns behov av en marknad för immigranter, med mat från sitt hemland. Samverkan mellan företag, hotell och arenan kan bidra till att skapa bättre integration. När du söker efter ett jobb är attityden viktigare än kompetensen när det gäller att få anställning. Det enklaste sättet att få ett jobb är genom att knacka dörr. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 19

250 250 ANALYS Analysen består av två delar, integration samt platsanalys. Analyserna genomförs för att förstå relevanta aspekter som gäller integration och asylsökande i Sverige samt visa kvaliteter av den valda platsen och byggnaden. 20 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

251 251 ANALYS EN ASYLSÖKANDE An asylum-seeker is an individual seeking international protection and whose claim for refugee status has not yet been determined. Citat från UNHCR The UN Refugee Agency Global Trends 2013 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 21

252 ÄMNESANALYS 252 GLOBALT PERSPEKTIV Syrien 38 % Eritrea 15 % Somalia 6 % Irak 3 % Afghanistan 3 % I år har Sverige fått 74,347 asylansökningar. 48,983 har fått ett beslut och 28,680 beviljas asyl. Resten har avslagits eller skickas till ett annat land genom Dublinavtalet. Det förväntas att Sverige kommer att få nära asylansökningar före 2014 är över. De fem länder som de flesta asylsökande kommer från är Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. (Migrationsverket) människor totala antalet asylsökningar hittills i år. Resan till Sverige är ofta tuff och dyr. Röda Korset berättar att det bara är få som når så här långt som att komma till Sverige. De anländer ofta med tomma händer då deras personliga medel antingen har tagits ifrån dem eller spenderats på resan hit. Det finns ett behov av insatser för att hjälpa dem ekonomiskt och integrera dem socialt i det svenska samhället. 22 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

253 253 ÄMNESANALYS LOKALT PERSPEKTIV LOKALA AKTÖRER Det finns många aktörer som arbetar med invandrare och asylsökande. Röda Korset har en mötesplats i centrum och vid Restad Gård som erbjuder olika aktiviteter och en plats att gå till vid behov av juridisk eller annan hjälp. De har språkcaféer, säkerhets- och kvinnogrupper. Restad Gård erbjuder olika sporter, fritidsaktiviteter och planerar ett nytt kulturhus vid Restad Gård. Salemskyrkan tillsammans med Röda Korset distribuerar kläder. Högskolan Väst ger information om det svenska utbildningssystemet och Hushållningssällskapet Väst introducerar asylsökande till vad de kallar Grön Integration. Genom Grön Integration och Hushållningssällskapet finns ett nätverk med lokala gårdar, praktikplatser på landsbygden och kurser skogshantering, jordbruk och parkskötsel. Dessa är de viktigaste krafterna detta projekt kommer att bygga på immigranter levde i Vänersborgs kommun 2013 (SCB) CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 23

254 ÄMNESANALYS 254 MEDAN VI VÄNTAR Beslut YES Vi producerar Ansökan om asyl Asylutredning NO Bosätter sig Återvänder hem Overklagar Vi engagerar oss NO Beslut Fortsatt utredning Bosätter sig YES 24 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

255 255 ÄMNESANALYS ATT SÖKA ASYL I SVERIGE För att söka asyl i Sverige du börja med att registrera dig på Migrationsverket. Under utredningen är det tillåtet att vänta i Sverige och du kommer att få en lägenhet, exempelvis dem på Restad Gård. Denna väntetid kan vara upp till 8 månader och under denna tid det svårt att interagera sig med och delta i det lokala samhället. Väntetiden är intressant och full av möjligheter. Denna tid kan komma till användning både för individen likväl som för samhället. När du får ditt beslut och fått uppehållstillstånd är det på högsta prioritet att engagera sig i samhället genom att lära sig svenska i SFI samt att hitta arbete och bostad. Vi vill skapa en aktiv väntetid där du kan vara med och producera något för dig själv och samhället medan du väntar. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 25

256 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

257 257 ÄMNESANALYS KULTURELL ÖVERSIKT SYRIEN ERITREA De invandrare och asylsökande som kommer till Sverige tar med sig kulturer och traditioner, vilket kan berika och interagera med den svenska kulturen. Musik, konst, mat och arkitektur är exempel på vad ingår i kulturen och detta är något som vi vill lyfta fram och visa. Dessa kulturer inom kort undersökas på följande sidor. 1 2 Syrien är placerad vid en geografisk mötesplats, vilket har gett landet en rik och varierad historia. Syrien har en historia från romarriket och Alexander den store. Landet är fullt av dolda skatter och är en dröm för dem som vill se något nytt långt borta från de vanliga städerna. Eritrea är ett litet land på det afrikanska östkusten som har en stark identitet. Landet är känt för sitt kaffe, te och färska fruktjuicer. Ett måste se är det berömda månlandskapet i Dankaila och de skatter som du hittar då du snorklar under vattnet runt Dahlak-öarna. Information för detta finns i boken The Travel Book med flera författare utgiven av Lonely Planet CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 27

258 ÄMNESANALYS 258 SOMALIA AFGHANISTAN IRAK Somalia är placerad på mitten av östra delen av Afrika. De har stora berg och Afrikas längsta stränder. Klimatet är alltid varmt och landet har en rik nomadkultur. Landet är känt för sina hennamålningar och dess kultur i Hargeisa. Tehusen är de viktigaste mötesplatserna i centrum. Afghanistan är ett inland i Mellanöstern. Ett land med stor skönhet och en lång historia. Den blå moskén Hazrat i Masare Sharif är känd för sitt vackra keramikmönster. Du kommer både att hitta berg och stora basarer. En av de mest kända maträtterna är Qabli Pulao, kryddigt ris med lamm, mandel, morot och russin. Irak har en rik kulturhistoria. Landet har stora basarer med smycken, färgglada mattor och kopparprodukter. De är kända för sitt starka svarta te med massor av socker och smak av ros och apelsinblommor. I Irak det är vanligt att äta Masgouf, en maträtt med fisk från floden Tigris som passerar genom landet. 28 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

259 259 ÄMNESANALYS SVERIGE LÄRDOMAR Detta är bara några få exempel på de många kulturer som kommer till Sverige. Detta projekt försöker att lyfta fram och förstärka alla kulturer som finns i Vänersborg. Projektet ska skapa en djupare förståelse för den kulturella rikedom som finns i samhället. Mat, konst och musik är bra medier för att få kulturen att blomstra! Sverige är placerad i norr som är känd för sina vikingar och kräftskivor. Landet är mycket långsträckt med polcirkeln passerar landet. I söder hittar du öppna fält med gul raps och norr har stora berg och den samiska kulturen. Sverige är känt för sina hockeyspelare och musikindustrin som Abba, Avicii och The First Aid Kit. Den midsommarfesten med kostymer, folkmusik och dans runt midsommarstången är en vanlig tradition över hela landet. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 29

260 ANALYS 260 Stad Centrum de flesta lokala människor lever i Centrum busshållplats järnväg väg Torpa de flesta invandrare lever i Torpa 65 linje hållplats Restad Gard flyktingläger 30 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

261 261 ANALYS 3 SEGRIGERADE OMRÅDEN Genom intervjuer visar det sig att asylsökande, immigranter och lokalbefolkningen rör sig i tre segregerade områden. Det är inte många av lokalbefolkningen som tar sig till Restad Gård där de asylsökande bor i Vänersborg. Torpa, där många immigranter bor, ligger nästan symboliskt mellan Restad Gård och stadens centrum. Centrum domineras av svenskfödda medborgare, inte många immigranter bor här. Det finns bara en busslinje som går från centrum till Restad Gård. Snart kommer den att gå var 15 minut. Som diagrammet visar är det inte bekvämt för asylsökande och immigranter att komma in till centrum. Idag finns det en fysisk segrigation som i sin tur också ökar den sociala och ekonomiska segregationen. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 31

262 ANALYSIS 262 Restad gård 600 asylsökande 345 väntar för beslut 245 (PUT) permanent uppehållstilstånd 520 Vuxna av åldern år 31 av åldern 7-15 år 43 av åldern 0-6 år 32 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen Information från Röda Korset, Vänersborg

263 263 ANALYS RESTAD GÅRD Restad Gård placeras söder om Vänersborgs centrum och har historiskt använts som mentalsjukhus. De första byggnaderna byggdes i början av 20-talet. Restad Gård ligger i ett område med vacker natur, parker och Göta älv i närheten. Det finns också en restaurang, hotell, och några lokala företag i närheten. I Restad Gård bor det cirka 600 asylsökande i dag. Det finns planer på att utöka till 1000 i framtiden. Idag finns 345 som väntar på ett beslut och 245 som fått sitt uppehållstillstånd, vilket innebär att du har samma rätt att bo och arbeta som alla andra som bor i Sverige. Det är mestadels vuxna som lever på Restad Gård, 520 eller 87% och sedan finns det cirka 80 barn som bor i området. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 33

264 ANALYS 264 Torpa 80% av utländska bakgrund 33% av utländska bakgrund Information från AB Vänersborg Bostäder 34 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

265 265 ANALYS TORPA Torpa är en förort till Vänersborg som domineras av flerbostadshus och radhus. Det är ett lugnt område med massor av natur. Det är många immigranter som får lägenheter i flervåningshusen som finns i Torpa. Immigranter bor i 80% av lägenheterna och 33% av de radhus som ägs av Vänersborgs Fastigheter i Torpa. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 35

266 ANALYS 266 PLATSANALYS Det visar sig att det finns många tomma hus i centrala Vänersborg, De flesta av dem är väl omhändertagna av kommunen eller privata ägare Det ses som ett mer miljömässigt hållbart beslut att renovera en gammal byggnad jämfört med att bygga en ny och den byggnad vi valt har många kvalitéer. Efter mycket övervägande, har vi valt att arbeta med en existerande byggnad som som ligger i centrala Vänersborg, längs med affärsstråket, Nordea Bank och Stadsbiblioteket. 36 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

267 267 ANALYS TIMJAN 4 Byggnaden som vi valt att arbeta med är den tomma Timjan 4. Byggnaden har använts för kommersiella butiker och andra verksamheter, såsom biljard, dart och flipper. Den ägs av Niklasberg Fastigheter, som också äger lägenheterna för de asylsökande på Restad gård. Byggnaden är i funktionalistisk stil med stora fönster och tunna metallramar längs entréfasaden. Den övre våningen är täckt med marmor och fönster med olika tjocklek, men med samma höjder. Golvplanerna är öppna med tydligt placerade kolloner. Dessa pelare bär byggnaden som sedan bastår av våningsplan i betong. Den enkla konstruktionen samt den öppna planlösningen skapar stor flexibilitet. Elevation East towards pedestrian street Elevation North towards pedestrian passage CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 37

268 ANALYS 268 OFFENTLIGA UTRYMMEN AFFÄRSGATOR KOLLEKTIVTRAFIK Kulturaxeln i Vänersborg är strax norr om den valda byggnaden, Timjan 4, här kommer Kulturhuset och kulturaxeln kommer kunna samverka med festivaler och andra aktiviteter. Byggnaden ligger längs de största affärsgatorna i Vänersborg och har nära till vattnet. Busslinje 65 går mellan Restad Gård och centrum. Bussen stannar nära byggnaden och det är lätt att gå längs affärsgatorna och vidare till kulturhuset. 38 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

269 269 ANALYS PLATS Som situationsplanen visar har timjanhuset ett bra läge vilket ger goda förutsättningar för att bedriva kultur och affärsverksamhet. Omgivande byggnader: Nordea Bank ligger på motsatt sida av byggnaden, de kan samarbeta och stödja producenter med deras ekonomi. Stadsbiblioteket är strax väster om byggnaden. Varje dag kommer massor av människor med olika kulturella bakgrunder till biblioteket för att läsa tidningar och låna böcker. Hemköp och andra små butiker som ligger nära kulturhuset. Dessa kan stärkas av att fler butiker ligger nära varandra och det som inte går att köpa i marknaden kan köpas i andra butiker. Kanske också Hemköp skulle kunna sälja en del av sina lokalt producerade varor inne i basaren? Situationsplan, ej skalenlig CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 39

270 SAMMANFATTNING 270 SAMANFATTNING Idag är antalet asylsökande i Sverige och Vänersborg stigande. Segregation finns mellan grupper med olika kulturella bakgrunder och som asylsökande kan man känna sig utanför. Vänersborg är en viktig knutpunkt för asylsökande i Sverige. Detta kan vändas till fördel för det lokala samhället och samtidigt skapa en bättre process för integration. Utgångspunkten för projekt visar sig vara den resurs som finns i de asylsökande på Restad Gård. De immiganter som bor i Torpa, lokalbefolkningen i stadens centrum och på landsbygden kommer att ingå i en strategi som skapar nya relationer. Utgångspunkten för vårt projekt är; Tid Det finns en lång väntetid för asylsökande. Detta kan användas. Landsbygdens samarbete Det finns möjligheter att utveckla Samarbetet mellan städerna och landsbygden genom att använda de resurser som finns hos immigranter och asylsökande. Staden Det finns ett behov av att göra en byggnad i centrum för att belysa frågor kring integration. En manifestation för ett socialt hållbart samhälle. Kultur Det finns en rik kultur i Vänersborg och från olika delar av världen som kan utvecklas och utforskas Vi har valt att arbeta med Timjan byggnaden på grund av sitt centrala läge, goda kollektivtrafik, arkitektoniska kvalitéer och strukturella flexibilitet. De arkitektoniska kvaliteterna gör det möjligt att göra stora förändringar med små medel som leder till en liten miljöpåverkan. Detta är både en billig och hållbar strategi. Det finns ett behov av arkitektur som stödjer samverkan mellan människor med olika bakgrund. Det finns många kulturella värden som behöver en plats att blomstra i. Det finns ett behov av insatser som stödjer lokalt entreprenörskap. En mötesplats där du alltid är välkommen oavsett om du är en lokalt född svensk, invandrare eller asylsökande. En byggnad som belyser alla kulturer genom konst, mat och musik. Det finns många resurser, människor och odlingsmark som bättre kan utforskas för att stödja ett bättre integrerat och enhetlig samhället. Kulturhuset och strategierna som formulerats i detta häfte bör bygga på de kunskaper, erfarenheter och resurser som finns i Vänersborg idag för att skapa nya möjligheter i framtiden. 40 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

271 271 SAMMANFATTNING FRAMTIDA STEG Vilka åtgärder behövs göras i Vänersborg för att skapa en bättre integration? För att skapa en utveckling mot ett enhetlig och integrerat Vänersborg vissa åtgärder vidtas. Detta projekt kommer att öka tillgången till kultur, föreningsliv och företagande, men vill betona behovet av prisvärda bostäder. Detta har varit en önskan från Röda Korset, att belysa detta behov. Enligt Arbetsförmedlingen kommer ett politiskt beslut att träda i kraft i början av nästa år som kommer öka behovet av bostäder ännu mer. Policyn kräver att en person som har beviljats asyl måste ha en bostad för att kunna få rätt till SFI och integrationsprogramet. gärning, utan också erbjuder en Win-win situation. Genom att bättre på dra nytta av de lokala resurser som immigranter och asylsökande erbjuder, skulle de bli mer integrerade i samhället. Detta skulle vara den första vinsten. Den andra vinsten skulle vara den positiva effekt på de lokala samhället i form av utbredd kulturell kunskap, stärka den lokala ekonomin, sänka brottsligheten, social jämlikhet och motsåndskraftigt genom lokalt producerad mat. Detta projekt kommer att finnas mellan det humanitära och de positiva effekterna av att skapa ett mer integrerat samhälle. Röda Korset säger också att ett mer integrerat samhälle har inte bara handlar om en humanitär CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 41

272 272 STRATE- GIER Strategier är gjorda för att skapa ett bättre integrerat samhälle. Här kan du läsa om organisationen Medan Vi Väntar som är gjord för att hjälpa asylsökande och immigranter att integreras genom produktion, utbildning och samarbeten. 42 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

273 273 STRATEGI Strategin är ett förslag som besvarar de mål som är i fokus. De viktigaste målen för för oss är att skapa ett enhetligt och integrerat samhälle. Det ska finnas möjligheter för asylsökande att enkelt integreras med de organisationer och nätverk som finns, men också skapa ett motståndskraftigt samhälle genom lokal produktion och försäljning. Följande sidor förklarar organisationen medan vi väntar och tar dig genom en berättelse om hur integrationen kan se ut i framtiden. Dessutom kommer det att visas hur en organisation kan utvecklas stegvis samt de olika lokala aktörer som kan samarbeta i olika skeden. Strategin bemöter också den gemensamma SWOT som visats tidigare i häftet. Syftet är att dra fördel av de naturresurser som finns och arbeta mot den sociala segregation som finns i Vänersborg idag. Strategin vill omfamna den mångfald som finns och skapa samarbeten samt utbyten mellan invånare, företag och kommuner. Dessutom syftar strategin till att stärka den allt mer folktomma landsbygden som som är en konsekvens av urbaniseringen. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 43

274 STRATEGI 274 Medan Vi Väntar Integration genom odling Lokala Företag 1 2 Lantbruk & Produktion producera 3 4 Lokalt entreprenörskap Delning & Handel Vinst 5 Organisationsfond Aktiviteter Studieresor Bilpool Välgörenhet Festivaler Körkort Kultur Cykel Förmyndare Sport 44 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

275 275 STRATEGI ORGANISATION Organisationen Medan vi väntar utgår från den tid och de resurser som finns bland immigranter och asylsökande. Detta är för asylsökande och arbetslösa invandrare som vill göra något meningsfullt för dem och samhället. Medan vi väntar samarbetar med lokala bönder och organisationer och drivs av invandrare. De kommer liksom asylsökande vara den viktigaste drivkraften. Vinsten från försäljning av produkter kommer in till organisationen. Pengarna kommer att användas för aktiviteter som sammanför invandrare, asylsökande och svenskfödda personer samt hjälper immigranter in i arbetslivet. Det kan vara studieresor, körkort, cyklar, kultur- och sportevenimang. Detta kommer göra väntetiden för asylsökande mer meningsfull och skapa ett mer integrerat Vänersborg. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 45

276 STRATEGI 276 BERÄTTELSEN OM INTEGRATION GENOM MEDAN VI VÄNTAR Detta är en kort historia om hur asylsökande i Sverige kan förbättras genom organisation Medan Vi Väntar. Vid ankomsten som flykting i Sverige, kommer du först gå till Migrationsverket för att söka asyl i Sverige. Du kommer bli välkomnad och få en tillfällig bostad på Restad Gård. Du kommer få kontakt med organisationen Medan Vi Väntar där du kommer kunna odla och sälja grönsaker, lära dig ett nytt hantverk eller utveckla de kunskaper du redan har. 46 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

277 277 STRATEGI Du kan delta i flera aktiviteter såsom språkkurser och andra utbildningar, studieresor och evenemang. Du ska kunna få mer frihet och engagera dig i samhället och påverka din situation. Du kan delta i flera aktiviteter såsom språkkurs och annan utbildning, studieresor, samåkning, körkort och evenemang. Detta är ett sätt för dig att kunna få mer frihet och engagera dig mer i det lokala samhället. Om du får stanna när du fått det slutliga beslutet från Migrationsverket, kommer du att kunna fortsätta att arbeta med organisation och hjälpa nyanlända asylsökande. Genom arbetet i organisationen Medan Vi Väntar, kommer du att få ett stort nätverk och lättare få jobb, vänner och bostad. Du kommer att ha funnit vänner, fått arbete, upplevelser som du kan bygga vidare på. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 47

278 STRATEGI BASAR 278 Syrien Eritrea ODLING & PRODUKTION Somalia LOKALA BÖNDAR ODLING & PRODUKTION Afghanistan 48 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen Irak

279 279 STRATEGI EKONOMISK STRATEGI Här förklaras hur de ekonomiska aspekterna av organisationen fungerar i lokalsamhället i Vänersborg. Människor från Torpa och Restad gård samarbetar med mat- och hantverksproduktion och varorna kommer att säljas i den nyrenoverade basaren i stadskärnan. Det finns möjlighet att få erfarenhet av odling, försäljning, hantverk och organisatoriskt arbete och att samarbeta med lokala bönder på landsbygden. Lokala bönder får möjlighet att sälja sina närproducerade varor på marknaden och samarbetar med organisationen genom att dela med sig av sin kunskap om jordbruk i Sverige. För att utveckla detta vidare finns möjligheter att importera varor och produkter från immigranternas och de asylsökandes hemländer, och att sälja dessa på basaren. Nya internationella ekonomiska nätverk stärker både den lokala och nationella marknaden och gynnar immigranter, asylsökande och svenskfödda. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 49

280 STRATEGI MARKNAD & 280 KULTURCENTRUM Syrien Eritrea MÖTEN GENOM ODLING Somalia LOCALT SAMARBETE MÖTEN GENOM ODLING Afghanistan 50 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen Irak

281 281 STRATEGI SOCIALA KONSEKVENSER Här beskrivs de sociala konsekvenser som organisationen medför och hur kulturutbytet och de internationella utbytena fungerar i lokalsamhället i Vänersborg. Asylsökarna på Restad gård och immigranterna i Torpa interagerar bland annat genom att odla och sälja varor. Genom detta samarbete kan asylsökande träffa människor från sina hemländer eller andra personer som har gått igenom samma saker som dem. Eftersom basaren ligger i stadskärnan och fungerar som mötesplats och centrum för mångkultur kommer lokalbefolkningen, immigranter och asylsökande träffas här och skapa nya relationer. Detta skapar förståelse mellan människor med olika bakgrund och bygger på så sätt ett starkare samhälle. Landsbygden kommer utvecklas genom samarbetet med immigranter och asylsökande och tillsammans med basaren kan detta på så vis skapa kopplingar mellan stad och land. Genom att importera varor med hjälp av de asylsökandes internationella kontakter stärker organisationen dessutom Sveriges relation med flera andra länder. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 51

282 STRATEGI 282 Lokal Mat Närvarande Jordbruksmark Marknadshändelser Basaren Organisation Produktion Delnings Skills Lokal Initiative Kultur Nya Relationer Ett bättre integrerat samhälle 11 Integration 10 års plan Nya möjligheter 52 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

283 283 STRATEGI UTVECKLING STEG FÖR STEG Här visas hur organisationen kan etableras och utvecklas steg för steg under en tioårsperiod. Steg 1. Immigranter och asylsökande skapar organisationen Medan vi väntar. Steg 2. Trädgårdar, odlingsmark och utrymme för verkstäder utgör den första investeringen, med stöd av kommunen, Niklasberg Fastigheter och Migrationsverket. Detta sätter igång odlings- och produktionsverksamhet på Torpa och Restad gård. Steg 3. Det tredje steget är att börja odla och tillverka andra varor. Asylsökande, immigranter, lokala bönder och andra invånare i lokalsamhället genomför detta steg tillsammans. Steg 4. Det fjärde steget är att ha marknadsevenamg där immigranter, asylsökande och lokala bönder kan sälja sina varor på en tillfällig marknad i stadskärnan. I det här stadiet har projektet redan lyckats vad gäller att tjäna pengar till sociala, kulturella och utbildningsorienterade aktiviteter. Steg 5. Det femte steget är den största investeringen. Detta är renoveringen av Timjanhuset i stadskärnan, som omvandlas till en inomhusbasar och kulturcentrum. Renoveringen finansieras dels av intäkterna från de tillfälliga marknaderna, dels av kommunen, Niklasberg Fastigheter, Salemkyrkan och lokala investerare. Steg 6. Resultatet av basaren och strategierna blir lokalproducerad mat, kunskaps- och färdighetsutbyte, lokala initiativ och entreprenörskap, en rik och varierad kultur, nya relationer och ett mer integrerat samhälle. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 53

284 STRATEGI Hushållningssällskapet Väst Organisation 1 Nätverk Organisation Kunskap Lokala Bönder Vänersborg Kommun 2 Jordbruksmark 2 Jordbruk Finansiering Kunskap Lokala Bönder Lokala Hantverkare 3 Produktion 3 Jordbruk Kunskap Lokala Bönder Lokala Hantverkare Vänersborg Kommun 4 Marknadsplatser 4 Handelskunskap Organisation Kunskap Finansiering NIklasberg Fastigheter Vänersborg Kommun Röda Korset Salems Kyrkan Lokala Bönder Lokala Hantverkare 5 Basar 5 Finansiering Aktiviteter Handelskunskap 54 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

285 285 STRATEGI SAMMARBETE MED LOKALA AKTÖRER Här följer de lokala aktörer och organisationer som Medan vi väntar kan samarbeta med i olika stadier under projektet. Den främsta samarbetspartnern i det första steget är Husållningssällskapet. De har ett stort nätverk och goda kontakter med lokala bönder och de har kunskap om hur man startar en organisation. Hushållningssällskapet arbetar med något som kallas Grön integration och som skapar arbetstillfällen och studiebesök som sammanför immigranter och lokala bönder. Bönderna och kommunen hjälper till att hitta odlingsmark eftersom de har tillgång till den kunskap och det utrymme som behövs. När det gäller mat- och hantverksproduktion kan organisationen utnyttja den kunskap och färdighet som bönderna och de lokala hantverkarna har. För att genomföra marknadsevenemang och försäljning kan lokala bönder, investerare och kommunen bidra med de medel och den kunskap som behövs. I det sista steget renoveras Timjanhuset till att passa för olika aktiviteter och försäljning av varor. I detta steg hjälper kommunen, Niklasberg Fastigheter och lokala investerare till med ekonomiska medel, Röda Korset och Salemkyrkan skapar aktiviteter och Medan vi väntar säljer varor i basaren. Lokala bönder som samarbetar med Medan vi väntar kommer att kunna sälja sina varor i basaren och lokala entreprenörer kan hyra ett kontor för att starta lokal affärsverksamhet. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 55

286 STRATEGI 286 SWOT FÖR STRATEGIN SWOT:en belyser kvaliteterna med organisationen och vad som är viktigt att vara medveten om i den framtida utvecklingen. Den största styrkan är att organisationen drar nytta av redan befintliga mänskliga resurser. Den största svagheten är avsaknaden av en ekonomisk grund. Den största möjligheten är win-win effekten av samarbetet och utbytet, som kan leda till ekonomiska och sociala vinster för både svenskfödda och utlandsfödda. Ett hot å andra sidan är lagstiftning som skulle kunna förhindra organisationens utveckling. 56 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

287 287 STRATEGI S O Med utnyttjande av befintliga lokala naturliga och mänskliga resurser Samverkan med lokala aktörer Bygga på lokal och global kulturell bakgrund Bygga gemenskap, genom mångkulturell relation Motståndskraft i den lokala livsmedelsproduktionen Den win win situation, både svenskfödda och utrikes födda människor frodas ekonomiskt och socialt Lokal expansion, flera urbana odlingsområden Internationell expansion, bli en modell för andra samhällen Skådespelare för social hållbarhet agerar mot segregation och rasism W Avsaknad av ekonomisk bas Avsaknad av lokalt intresse Avsaknad av organisationskunskap Konflikter i samarbete T Ökat medinflytande av högerkanten politiska partier Hinder som skapats av lokala och nationella bestämmelser CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 57

288 DESIGNFÖRSLAG 288 DESIGN FÖRSLAG Designförslaget behandlar det befintliga Timjanhuset och visar på hur man där kan skapa ett kulturhus med olika aktiviteter som t ex basar, vilket blir en mötesplats för olika kulturer. 58 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

289 289 DESIGNFÖRSLAG Byggnaden kommer fungera som en plattform för ekonomiskt och socialt utbyte. Den kommer föra samman människor från olika bakgrund och bygga ett starkt samhälle genom relationer. Programmet för byggnaden är generellt sett uppdelat på ett religiöst center och terrass högst upp, utställningar och kontor på entréplanet och en basar placerad i källaren. Fasaden kommer visa att det pågår olika kulturaktiviteter i byggnaden och dra nytta av de befintliga kvaliteterna som marmor och stålkarmar. Ytorna bör vara flexibla och utgöra en ram för olika aktiviteter under hela året. En av huvuduppgifterna har varit att ta in ljus i byggnaden och skapa en öppen atmosfär i basaren. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 59

290 DESIGNFÖRSLAG 290 AKTIVITETER Byggnaden är designad för att inrymma olika aktiviteter under årstiderna, veckorna och dagarna. Den lokalproducerade maten kommer framförallt säljas under sommaren och utomhusbion kommer att visa film på sommarkvällarna. Det centrala utrymmet i byggnaden kommer framförallt användas som basar några gånger i veckan och annars kan det fungera som föreläsningssal, danscentrum, verkstad, reparationsverkstad eller andra kulturaktiviteter. Det flexibla rummet en trappa upp kommer att fungera som bönerum, mötesrum och utrymme för mindre evenemang. Aktiviteterna där kan också fortsätta ut till terrassen när vädret tillåter. 60 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

291 291 DESIGNFÖRSLAG DAGTID SOMMAR Basar Utställning av konst Workshops Reparationscenter Kontorshotell Kafé Bönerum VINTER Basar Utställning av konst Workshops Reparationscenter Kontorshotell Kafé Bönerum KVÄLL Basar Utställning av konst Utomhusbio Dansevenemang Matlagnings händelser / Soppkök Café Mat & kulturfestivaler Musikfestivaler Bönerum Basar Utställning av konst Dansevenemang Matlagnings händelser / Soppkök Café Mat & Kulturevenemang Musikaliska evenemang Bönerum CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 61

292 DESIGNFÖRSLAG CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

293 293 DESIGNFÖRSLAG LJUS, NIVÅER OCH AKTIVITETER Basaren samlar människor från många olika kulturer och blir på så vis en plattform för interaktion, kunskapsutbyte, och konstutövande såväl som en plats för andra kulturella aktiviteter som vänder sig till alla Vänersborgs invånare. Byggnaden består av en basar i källaren, utställningshall, gemensamhetskök/soppkök, kontorshotell och café på entrévåningen och ett religiöst center och multifunktionellt evenemangsrum en trappa upp. Högst upp finns också en flexibel öppen terrass med ett café och utomhusbio. Ljus och interaktion mellan olika våningar i byggnaden är i fokus. 1:100 Not to scale CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 63

294 DESIGNFÖRSLAG CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

295 295 DESIGNFÖRSLAG FASADEN Fasaderna mot norr och öster har många befintliga kvaliteter. Marmorfasaden med metallfönster kommer att renoveras. Det norrvända fönstret på entrévåningen ersätts av ett fönster med ornament inspirerade av arabiska mönster för att understryka byggnadens kulturella funktion. Utanför byggnaden finns mobila utställnings- och marknadsplatser som vänder sig till förbipasserande på gatan. Terrassen som finns en trappa upp gör att människor kommer att vistas och vara aktiva där sommartid. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 65

296 DESIGNFÖRSLAG 296 BOTTENPLAN ENTRÉPLAN 1:200 1: CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

297 297 DESIGNFÖRSLAG PROGRAM & UPPLEVELSE I den här delen tas du genom byggnadens våningar och de upplevelser som rummen erbjuder. När du först kommer till byggnaden är det första du ser den del av marknaden som spiller ut på gatan och utställningarna som anas genom den glasade fasaden. På den norra fasaden har fönstret på den övre våningen ett ornament inspirerat av arabiska mönster för att visa att byggnaden inrymmer kulturella aktiviteter. Det finns entréer i väster och norr men huvudentrén är i öster. Från gågatan kan du där komma in, antingen till soppköket där du både kan laga och äta soppa, eller till den centrala hallen där du hör marknadsslammer, känner doften av kryddor och finner mat från när och fjärran. När du fortsätter in passerar du utställningslokaler med konst från världens alla hörn. Tittar du ner över balustraden får du en överblick över basaren på våningen nedanför, med högt till tak och rund lanterniner som släpper in ljus uppifrån. På andra sidan av basaren finns ett café och i det bortre hörnet glasade kontorslokaler för små och nystartade företag. Välkommen till Multikulturhuset! När du går nerför trappan möter du bönder från trakten, immigranter och asylsökande, de senare med nystartade företag som säljer egenodlad mat och handgjorda varor genom organisationen Medan vi väntar. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 67

298 DESIGNFÖRSLAG 298 TAKPLAN En trappa upp har du en direkt utsikt över takterrassen, med utomhusaktiviteter, solstolar och en bar för törstiga. Lanterniner för ljusinsläpp bildar ett landskap med mindre rum. Inomhus finner du ett café och ett flexibelt rum som kan användas både för bön, dans och föreläsningar. Ett långt smalt fönster låter ljus slå mot den östra väggen och ett fönster, med ornament inspirerade av arabiska mönster, skapar ett ljusspel på mattan. 1: CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

299 299 TERRASEN Terrassen på andra våningen delas in i mindre ytor av lanterniner med sittplatser emellan. Lanterninerna släpper ljus till våningarna under och står du på terassen kan du se vad som händer i byggnaden under dig. Från terrassen får du också se Vänersborg från ett annat perspektiv, och se ut över stadens taksiluetter. De två fasaderna på andra sidan gatan används för att visa konst och projecera film. Terrassen kan också vara en förlängning av utrymmet inomhus och användas för utställningar, basar och evenemang när vädret så tillåter. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 69

300 DESIGNFÖRSLAG 300 FLEXIBLA UTRYMMEN Många av utrymmena i byggnaden är flexibla och erbjuder möjlighet för flera olika aktiviteter. Detta gör byggnaden tillgänglig för människor med olika intressen. Det kräver dock förvaringsutrymmen i nära anslutning till rummen för bord, stolar och annat material. Det flexibla rummet på övervåningen är både till för bönerum och uppträdanden. Basaren har bås som kan stängas igen när det inte används och andra aktörer använder utrymmet. 70 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

301 301 DESIGN PROPOSAL CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 71

302 DESIGNFÖRSLAG CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

303 303 DESIGNFÖRSLAG KONTAKT MELLAN VÅNINGAR Byggnaden har olika öppningar för att skapa rymd ljusinsläpp och interaktion mellan våningsplanen. Takfönstrerna på terrassen kommer att föra in ljus till basaren och kontoren. Öppningen i golvplattan kommer skapa en öppen atmosfär och siktlinjer mellan de olika våningsplanen. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 73

304 DESIGNFÖRSLAG CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

305 305 DESIGNFÖRSLAG KONTAKT MED STADEN De nio bilderna visar en promenad genom den stora gågatan och hur Kulturhuset är i kontakt med omgivningen. Bilderna visar hur byggnaden kommunicerar att det är ett kulturhus med fönster och skyltar på fasaden. Ett exempel på hur maknaden och utställningen kan växa utanför husets väggar visas också. Arkitekturen längs gatan är främst typiskt svenskt arkitektur med kullersten och byggmaterial som betong, sten och tegel. Timjanbyggnaden ritad i en funktionalistisk stil och står ut och sticker ut. Gatorna är planterade med träd och buskar och Timjanbyggnaden placeras nära korsningen av två gågator. CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 75

306 DESIGNFÖRSLAG 306 SWOT AV KULTURHUSET SWOT:en är gjord för att lyfta fram de kvaliteter som Kulturhuset har och vad man ska vara medveten om när det kommer att vidareutvecklas. Den främsta styrkan är det centrala läget. Den största svagheten är ett bristande intresse för att använda byggnaden. Det finns en stor möjlighet att skapa social integration och belysa kulturella kvaliteter men det största hotet är hämmande lagstiftning som kan göra det svårt att genomföra projektet. 76 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

307 307 DESIGNFÖRSLAG S Central och väl anslutna plats Liten påverkan genom att använda en befintlig byggnad Flexibel byggnad, öppen för multifunktionella användningsområden Arkitektonisk kvalitet i material och konstruktion W Avsaknad av intresse i byggnaden VVS, ventilation mekanisk inredning behöver renovering konflikter i användningen av flexibla utrymmen Program av byggnaden kanske inte passar de behov av funktioner Skapa samspel mellan människor O Skapa lokala ekonomin Skapande social interaktion Markering kulturella kvaliteter Bygga ett bättre integrerat samhälle T ekonomiska brister Hindrande lagstiftning och system från global till lokal nivå Vinstmaximering i stället för gemensamma bästa CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 77

308 308 REFLEK- TION Detta är en kort reflektion över projektet. Effekten av basaren, kulturhuset och organisationen återspeglas i denna del. 78 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen

309 309 REFLEKTION Huvudsyftet för detta projekt har varit att skapa strategier och arkitektur som gör Vänersborg mer hållbart och integrerat. Strategin och kulturhuset skapar flera positiva effekter, men det bygger på lokala initiativ och en osäker finansiering vilket kan vara ett hinder för projektet. Om projektet som beskrivs i häftet inspirerar de lokala immigranterna, asylsökande och jordbrukare att mötas och samarbeta har projektet uppnått sitt syfte. Det har också blivit tydligt att många oförutsedda positiva saker kan inträffa under arbetets gång, som vi inte kan förutse här och nu. Det är tydligt att det finns många lokala aktörer i Vänersborg som arbetar med integration och vi tror att en organisation som Medan vi väntar kan sammanföra lokala krafter som finns och få dem att arbeta mot ett gemensamt mål och på så sätt nå mycket längre än var för sig. Tid är en av de viktigaste utgångspunkterna för detta projekt. Vänersborg som är ett litet samhälle skulle kunna dra nytta av de resurser som finns omkring dem. Det är dags att engagera sig och stärka det lokala samhället. Väntetiden för asylsökande är för närvarande lång och frustrerande. Om denna tid gick att användas till meningsfulla aktiviteter som hjälper din framtid och nuvarande situation skulle det både gynna samhället och den enskilde individen. Att söka asyl är fullt av osäkerhet och frustration över att inte veta vad framtiden för med sig. Därför anser att det är bäst om invandrare driver organisationen. De har ofta varit i samma situation och har stor förståelse för vad det innebär att befinna sig i deras situation. Det är möjligt att byggnaden inte kommer att byggas men projekt görs för att höja frågor om integration och starta en debatt. Det är svårt att engagera är samhället som asylsökande och segregationen blir allt större. De som kommer hit kan ses som en resurs som Sverige och Vänersborg bör dra nytta av. Det finns ett behov av att förstå och se de kvalitéer som finns. Organisationen medan vi väntar och kulturcentrat blir ett sätt att lyfta fram de kvalitéer som finns hos de människor som kommer hit och höja debatten om integration! CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen 79

310 CHALMERS, MPDSD, DESIGN FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN A LOCAL CONTEXT VÄNERSBORG Qu Hao, Pontus Johansson, Andreas Møller Nielsen