BERGS &BRUKS. Koldioxidbluffen skärskådad SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER ÅRGÅNG 89 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Koldioxidbluffen skärskådad

2 VOLVO HÖJER RIBBAN FÖR LÄGRE BRÄNSLEFÖRBRUKNING... OptiShift sänkte bränsleförbrukningen med hela 20% På Heby såg så gav de drygt timmarna i testmaskinen med OptiShift mersmak. Mer information på: IGEN. MORE CARE. BUILT IN. Volvos hjullastare är världsberömda för sin låga bränsleförbrukning. Nu har Volvo Construction Equipments ingenjörer utvecklat ny teknik: OptiShift, ett system som är utformat för att öka förarens bekvämlighet och maskinens hållbarhet, samtidigt som det optimerar bränsleförbrukningen. OptiShift införs för Volvos L150F, L180F och L220F hjullastare och innehåller nya momentomvandlare med lock-up och frihjulsstator samt Volvos patenterade Reverse By Braking (RBB) teknologi, som reducerar bränsleförbrukningen med upp till 15 procent. Innovation från Volvo. Volvo Construction Equipment Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Huvudkontor: Box 55, Eskilstuna, Tel: Fax: SWECONSÄLJARE: Bollnäs: Borlänge: Eskilstuna: Gävle: Göteborg: /43 Halmstad: Jönköping: Kalmar: Karlstad: /71 Linköping: Luleå: /46 Nyköping: Skellefteå: Skövde: Staffanstorp: /18/22 Stockholm: Sundsvall: Södertälje: Umeå: /12/13 Uppsala: Visby: Västerås: Växjö: Örebro: Örnsköldsvik: Östersund:

3

4

5 Svensk BERGS-&BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post: Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration: 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Roland Duberg Jan Hallonqvist Rolf Oward Årgång 89 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: Omslagsfoton: Kjell Duberg I början av december var det dags för det årliga MinBaSseminariet med avstämning efter halva projekttiden för MinBaS II. MinBaS ABs ordförande Per Murén berättade vad som hänt sedan förra årets träff. FAB, Föreningen för Avancerad Borrning, kallade på senhösten till möte under temat säkerhet. Ordföranden Mikael Berglund, inledde med att tydligt motivera valet av tema. Han menar att branschen inte är särskilt bra på säkerhet. Studiebesök vid Citybanan Årgång 89 Nr 1/2010 Branschdagar om bergmaterial Sveriges Bergmaterialindustri arrangerade i november två branschdagar, först i Jönköping och en vecka senare i Umeå. Uppslutningen var god i både syd och nord. Ämnesfloran omfattade allt från vibrationer och buller till juridiska frågor. Brytning av havssand engagerade särskilt. Moderatorn Stefan Klingberg, GeoPro, såg till att de deltagande medlemmarna fick god tid att framföra synpunkter och ställa frågor. Halvtid för MinBaS II Sid. 24 Säkerhet tema vid FAB-möte Sid. 32 I samband med FABs höstmöte besöktes projektet Citybanan. Mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen byggs just nu den 370 meter långa Söderströmstunneln med ovanliga tekniklösningar. Sid. 36 Sid. 8 tidning Asien drar ifrån i råstålsrallyt Trafikverket ersätter Vägverket och Banverket METALLMARKNADEN: Finns det metall i dolda lager? GEOTECMÖTE PÅ SKANSEN Koldioxidbluffen skärskådad BRANSCHENS LEVERANTÖRER Annonsera i branschens informationskanal!

6 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Asien drar ifrån Världens råstålsproduktion nådde förra året siffran miljoner metric tons (mmt), vilket är åtta procent lägre än produktionen Detta får ändå anses vara en måttlig nedgång med tanke på hur förra året började. Nästan alla regioner och länder visade minskning med undantag för Asien där Kina (som vanligt) fortsätter att växa och nådde imponerande 567,8 mmt nytt nationsrekord för årsproduktion. Kina svarade därmed för 47 procent av världens råstålsproduktion 2009, en ökning från 2008 med nio procentenheter. Asien totalt producerade 795,4 mmt, en ökning med 3,5 procent. Därmed svarade denna världsdel för inte mindre än 65 procent av världsproduktionen 2009, att jämföra med 58 procent året före. USA tappade hela 36,4 procent på årsbasis. EU-27, med de ledande stålländerna Tyskland, Italien och Frankrike, tappade 29,7 procent och producerade 139,1 mmt. Bra avslutning på året I alla de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association visade december 2009 en fantastisk tillväxt jämfört med motsvarande månad Totalt uppgick julmånadens produktion till 106,2 mmt, vilket innebär en ökning med 30,2 procent jämfört med De flesta stålproducerande länder visade tvåsiffriga procenttal i tillväxt. Kapacitetsutnyttjandet steg också till 71,5 procent, en ökning med 13,4 procentenheter. STIG-GÖRAN NILSSON och bra början på 2009 De rapporterande länderna producerade 109 mmt i januari, 25,5 procent mer än januari förra året. Kina ökade med 18,2 procent till 48,7 mmt. USA producerade 6,1 mmt, en ökning med hela 48,8 procent. Ryssland och Ukraina ökade också båda med runt 30 procent. Visst ser det ljusare ut. Frågan är bara hur länge återhämtningen håller i sig. Trafikverket ersätter Vägverket och Banverket 4 Den 1 april 2010 får Sverige en ny myndighet, Trafikverket, med uppgift att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt. I nära dialog med regioner och kommuner ska Trafikverket svara för en samlad, långsiktig infrastrukturplanering för samtliga trafikslag. Trafikverket får också ansvar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Därtill ska Trafikverket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och främjar säkra och miljöanpassade transporter. Trafikverket kommer att omfatta verksamheten vid nuvarande Vägverket och Banverket samt vissa verksamheter vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys). Trafikverket får huvudkontor i Borlänge och en regional organisation som är anpassad till regionernas planeringsprocesser och behov av dialog. När Trafikverket startar avvecklas Vägverket, Banverket och SIKA.

7

8 METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd Så var då det nya året igång, inte bara i väst utan även i öst. Nu går vi in i den blodtörstiga tigerns år och vi får väl se hur hungrig den visar sig vara. Jag slog upp det och det visade sig enligt den kinesiska zodiaken vara metalltigerns år, en oroande tanke. När jag ändå höll på kollade jag mig själv också som referenspunkt, och jag är tydligen född i metalloxens år. Jag brukar inte ta sådana här saker på allvar, men nog var det väl rätt så passande? Stora problem i västvärlden Vad gäller detta år får vi dock vänta länge på facit, men fusklappen säger att det helt klart kommer att vara Kina som styr. När andra försöker skapa tillväxt tvingas man i Kina att dra i handbromsen för att inte hela det ekonomiska ekipaget ska Guld Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 skena. Den senaste tiden har det varit en del ryck i denna krycka, inga handbromsvändningar utan mer för att parera sladdar. Kapitaltäckningskraven för banker har höjts, utlåningen stryps och räntan är sakta på väg upp. Om man jämför det med hur det ser ut i väst blir man lite avundsjuk. Här har Grekland så stora finansiella problem att hela EU dras in i det, och risken finns att ytterligare länder hamnar i samma knipa. Till råga på allt så har det kommit amerikanska siffror över consumer confidence som var de lägsta på 10 månader, d.v.s. de amerikanska hushållens förtroende för ekonomin är det sämsta sedan förra våren. Amerikanerna lär inte börja konsumera i ett nafs. Det otäcka med den här siffran är att det är oron för jobben som tynger, vi är alltså tillbaka till snacket om tillväxt utan jobb eller återhämtning utan jobbtillväxt. Det går troligtvis framåt, men det går med myrsteg. METALLMARKNADEN Metalltigerns år Metall i dolda lager? På metallmarknaden har vi sett effekterna av detta då lagren på LME ständigt ökat fram till de senaste veckorna. Nu har ökningstakten klingat av, men det är osäkert om det är tack vare ökad konsumtion, en effekt av låga industrilagernivåer runt årsskiftet eller om det beror på att metall helt enkelt inte finner vägen in i LMEs lagerhus. Det finns en del saker som oroar när man funderar kring lagersituationen, och inte blev det bättre när LME-lagerhållarna beslöt sig för att höja lagerhyran med i genomsnitt nästan 5 procent. Nu blir det alltså dyrare att lägga metall på officiella lager, och det i en tid då vi oroas över dolda lager. Något säger mig att detta motverkar den s.k. transparensen och risken finns att metall flyttas från officiella lager över till dolda diton. I ett sådant scenario kan man uppfatta det som att konsumtionen ökar, när det i stället är metall som göms undan. Risken här är störst på aluminiumsidan. Just nu finns nästan 4,6 Mton i LMEs lager och siffran har de senaste månaderna varit relativt konstant. Samtidigt ligger cancelled warrants d.v.s. metall på väg ut på en hög nivå och nästan 300 tton är på väg ut. Av dessa är knappt 200 tton på väg ut i USA. Metall ska alltså flöda ut ur Baltimore, Detroit och Chicago, i alla fall i teorin, för det kan väl inte vara så att metall körs på truck från lagerhus in i tomma före detta industrilokaler? Hyrorna lär ju vara billigare där än på flashiga börslager. Penningflöde ger stark underton Den starkare dollarn som sänkte metallerna i januari håller kvar vid nivåerna men metallerna har sedan sina lägsta punkter tidigt i februari, då exempelvis koppar var nere och handlades kring USD/mt, återhämtat nästan all förlorad mark och är när detta skrives upp ca 20 procent på bara dryga två veckor. Glöm då inte att kineserna under halva denna tid hållit sig undan för att fira. Det finns således en stark underton och det ska till en hel del dåliga makrosiffror för att ta bort denna. Tittar man på guldet så finner man samma sak där och metallen har efter en dollarstyrd korrigering ner till USD/oz återtagit nivåer kring USD/oz. Rent fundamentalt kan man påstå att basmetallerna är för högt prissatta, konsumtionen är fortfarande svag och det finns stora mängder metall i lager. En justering ner vore logisk, men då har man inte tagit hänsyn till strömmarna av nya pengar som ständigt kommer in även om inflödet har varit lågt i början på året så var det ändå pengar in, vilket är detsamma som nya köp. Så om inte flödet sinar rekommenderas att köpa på dipp och inte vänta för länge. Metaller har en förmåga att inte bli så billiga som man önskar sig. P.S. I pressläggningsögonblicket har jordbävningskatastrofen i Chile inträffat, något som kan få stora konsekvenser för främst kopparmarknaden. Vi kommenterar detta i nästa utgåva. Annonsera i branschens informationskanal! Nickel Koppar 6

9

10 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Branschdagar om bergmaterial Sveriges Bergmaterialindustri arrangerade i november två branschdagar, först i Jönköping och en vecka senare i Umeå. Uppslutningen var god i både syd och nord. Ämnesfloran omfattade allt från vibrationer och buller till juridiska frågor. Brytning av havssand engagerade särskilt. Moderatorn Stefan Klingberg, GeoPro, såg till att de deltagande medlemmarna fick god tid att framföra synpunkter och ställa frågor. Björn Strokirk, vd SBMI, inledde med en presentation av medlemmarna i de olika utskotten inom SBMIs organisation. Programutskottet, som inte minst svarat för innehållet i branschdagen, tekniska utskottet, som nu har ett förhandlingsfärdigt utkast till ABM 07 ballast och som också har utformat en idé om lämpliga forskningsområden för MinBaS III. Samhällsutskottet har också varit flitigt i farten under året och bland annat påverkat politiker att satsa på infrastruktur i form av vägunderhåll. Björn gav också en tillbakablick på SBMIs framgångsrika arbete under det gångna året. Vibrationer vad tål husen och vad tål länsstyrelsen? Metron Miljökonsult är ett oberoende högteknologiskt konsultföretag inriktat på mark- och anläggningsteknik med verksamhet inom vibrationsteknik, sprängteknik och skadeutredningar. Man har hittills drivit och fått igenom ett femtiotal miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) gällande grus-, morän- och bergtäkter. Företaget bildades i Göteborg 1995 och finns numera även i Sundsvall och Falun. RAPPORT: KJELL DUBERG kjell.duberg@telia.com Markvibratione r och luftstötvågor De stora problemen vid sprängningar är markvibrationer och stötvågor i luften, förklarade Per-Olof Bjelkström, berg- och anläggningsingenjör vid Metron. För att skydda de kringboende vid all slags sprängning finns svenska standarder, bl.a. en sprängstandard och en standard för luftstötvågor. Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader (SS ) ligger till grund för beräkning av kriterier när man gör en riskanalys för sprängningar och det gäller även mätningen när sprängningen har kommit igång. Standarden är under revision hos Swedish Standards Institute (SIS) och en ny version är på gång. Enligt svensk standard tål husen markvibration på 5-15 mm/s, länsstyrelsens värden ligger betydligt lägre 1-4 mm/s. Vid sprängning förekommer tre typer av vågor: primära vågor, sekundära vågor och rayleighvågor. Primärvågor är longitudinella s.k. kompressionsvågor. Det innebär att bergarterna omväxlande trycks ihop eller dras ut i utbredningsriktningen. Sekundära vågor är transversella vågor s.k. skjuvningsvågor, vilket innebär att bergarterna förflyttas vinkelrätt mot utbredningsriktningen. Båda dessa sprider sig halvsfäriskt och därför tappar sin energi relativt snabbt. Rayleighvågor, ytvågor, rör sig betydligt långsammare och tappar inte energi lika fort. På grund av sin låga frekvens, långa varaktighet och stora amplitud, kan de vara den mest destruktiva av de seismiska vågorna. Byggmaterialet styr känsligheten I riskanalysen innan man öppnar en täkt gör man en inventering av de byggnader som finns i riskzonen och vilken mark de är byggda på. Husens byggmaterial 8

11 Kvalitetskomponenter för materialhantering Sandvik erbjuder ett omfattande utbud av transportörkomponenter och slitdelar av hög kvalitet för materialhantering inom flera industrier. Kontakta oss: Haparanda tel eller Järfälla tel eller SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, tel Transportörrullar Kompletta rullställ Bandstyrningar Remskivor och spännare Bandrensare Skydds- och bevakningsanordningar Pålastningszoner Dammbindningssystem Transportörtrummor Skrapor med mera 125 years Experience and innovation are the keys to our successful products the right equipment for mining and tunneling made by GIA, Sweden. ANFO Charge-Up Trucks Utility & Service Trucks Scaling Trucks Cable Bolter SwedVent Axial High Pressure Fans SwedVent High Pressure PVC Ducting Häggloader Shuttlecar Kiruna Electric Truck Diesel Locomotive Rescue Chamber Tailor made solutions our speciality Service & Parts support our commitment GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE Grängesberg, SWEDEN, Phone , Fax , Internet:

12 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Panelen med Stefan Klingberg, moderator, Eiolf Bjelkström, vd Metron Miljökonsult, John Sjöström, Naturvårdsverket, Eva-Britt Eklöf, WSP, Sara Selegran, Svevia, Martin Almgren, ÅF-Ingemansson, Kristofer Paulsson, länsstyrelsen i Jönköping, och Per-Olof Martinsson, länsstyrelsen Västra Götaland. har stor betydelse för känsligheten. Det är stor skillnad på mexitegelhus, som är känsligast, och trähus. Det spelar stor roll om byggnaderna står på berg eller lera, och hur djup leran i så fall är. Om man jämför myndighetskrav och Svensk standard så motsvarar myndighetens krav 4 mm/s, vad en ruin som ligger på lera klarar. Vid mätning av luftstötvågor spelar faktorer som vindens riktning och styrka och molnbasens höjd stor roll. Trycket kan variera mycket mellan närliggande hus och vid olika tillfällen. Därför borde man mäta luftstötvågor från bergtäkter oftare. Standarden för luftstötvågor heter Riktvärden för sprängningsinducerade luftstötvågor i byggnader. Den tillåter maximalt 500 Pascal i reflektionstryck (alltså inte frifältsvärden opåverkade av reflexer i näraliggande fasader). Man kan få reducera det med upp till 50 procent om det finns något speciellt känslig byggnad, exempelvis en kyrka, i området. Man bör också kontrollera känsliga skorstenar och om husen är avväxlade mot skorstenen. Myndigheten tillåter ett reflektionstryck på mellan 100 och 200 Pascal. Väldigt få skador är vibrationsrelaterade En fastighetsägare som misstänker att det blir skador på huset klagar till länsstyrelsen, som då kanske höjer de miljökrav som redan finns. Detta kan pågå i flera varv om fastighetsägaren fortfarande anser att det blir skador på huset. Man kan inte nonchalera fastighetsägaren. Ett husköp är en stor investering. Som husägare vill man inte att någon ska komma utifrån och förstöra byggnaden. Vad skulle vi själva tycka, om det en gång i veckan började skallra i skåpen, frågar sig Eiolf Bjelkström, vd Metron Miljökonsult AB, och skakar åskådligt en bricka med glas. Det är ganska lätt att reagera med, det här kan inte vara bra! Men under mina 30 år i branschen har jag sett väldigt få skador som är vibrationsrelaterade. Fastighetsägaren måste ändå ha sin rätt att misstänka och hävda att vibrationerna kan ge upphov till skador. Resonans är vanlig men risken är liten Resonans är en självsvängning som för det mesta uppstår i bjälklaget. När frekvensen på vibrationerna från sprängningen överensstämmer med den frekvens som sätter bjälklagret i svängning uppstår resonansen i huset. Avgörande är alltså inte hur kraftiga vibrationerna är i millimeter utan dess frekvens i hertz. I ett juridiskt prövat fall från Råstakrossen utanför Sundsvall sa fastighetsägaren att det blev Stefan Klingberg, GeoPro, var som vanligt en kunnig och drivande moderator som såg till att publiken fick god tid att ställa frågor till panelen. 10

13 INBJUDAN ATT DELTA PÅ BERGINDUSTRINS BRANSCHSAMLING MASKINEXPO maj Barkarby flygfält, Stockholm BEF kraftsamlar även i år och skapar i samarbete med MaskinExpo ett nytt forum för utställare relaterade till bergarbeten. Ett eget område på MaskinExpo underlättar för såväl branschens besökare som utställare att knyta nya (och bevara gamla) kontakter. Driver Du/Ni någon form av verksamhet inom BERGINDUSTRIN? ( Leverantörer, konsulter, beställare, utbildare, organisationer, myndigheter mfl.) Missa inte möjligheten att ställa ut på vårt eget område (i bästa läge) och nå en stor del av branschens aktörer. För mer information och platsbokning kontakta: BEF: Roland Netterlind, roland@bef.nu MaskinExpo: Bo Lindberg, bo.lindberg@maskinexpo Eller: OBS: för vår planerings skull måste vi snarast få veta vilka som är intresserade. De bästa platserna går ju också först. Företag som redan bestämt sig:

14 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Per-Olof Bjelkström, berg- och anläggningsingenjör, Metron Miljökonsult, som på bilden t.h. lämnar över mikrofon och ord till sin far Eiolf Bjelkström, Metrons vd. Far och son berättade om vibrationers spridning, dess påverkan, hur de mäts och vilka myndighetskrav som finns. skador i bjälklag och fasad. Väggarna var av lättbetong, bjälklaget av betong och fasaden av mexitegel, alltså ett hus känsligt för påverkan av olika slag. Mätning visade 6 mm/s i bjälklaget och 0,7 mm/s i grunden. Det innebär alltså nästan en faktor tio i resonansförstärkning. Miljödomstolen som bedömde detta fall kunde inte se att vibrationerna orsakade några skador. Man kan styva upp bjälklaget för att få bort vibrationerna. Men om det inte finns någon risk för skada blir en sådan åtgärd meningslös. Om huset står på lera kan det uppstå resonans också i leran. Erfarenhetsmässigt ligger resonansfrekvensen i lera på under 10 Hz. Har man en ganska ren sinusfrekvens på 5-10 Hz kan resonansen i leran ge upphov till rörelse och skakningar i hela huset. Det kan upplevas ge dramatiska effekter, vilket kan förklara varför fastighetsägare reagerar som de gör. Det kan även bli resonanseffekter av luftstötvågen. Det ger vibrationer i väggen som fortplantar sig till murstocken och medföra resonans i skorstenen. Den har oftast en resonansfrekvens på 7-10 Hz. Även om trycket bara är 100 Pa men den dominanta frekvensen är ca 7 Hz kan det bli problem. Då måste man reducera ljudtrycket och därmed vibrationerna. Sättningar är största problemet Det ojämförligt största problemet är ojämna sättningar i marken. Men sprängningar orsakar sällan sättningar. En lera kan inte sätta sig på grund av vibrationer, sättningen orsakas av att trycket ovanifrån pressar vatten ur leran. Däremot kan sprängningar utlösa en spänning som ändå så småningom hade inträffat. Vattnet i leran rör sig långsamt, kanske tre millimeter per år. När vattnet rör sig ut ur leran kan det byggas upp en spänning under många år. Lera som underlag har en sättningstid på uppåt 100 år. Förr eller senare löses den spänningen ut. Sprängning kan orsaka att sättningen inträffar lite tidigare än den annars skulle ha gjort. En tekniker kan göra en finavvägning och se sättningstrenden. Fyra råd Eiolf och Per-Olov Bjelkström gav fyra råd till täktägare. 1. Besiktning med två års intervall. Hänvisa till att ni tar upp eventuella skador under besiktningen. 2. Finavvägning med två till fyra års intervall. 3. Utökade mätningar för att visa hur bjälklagen svänger och förklara hur det hänger ihop. 4. Gör fastighetsägaren delaktig. Man kan exempelvis lägga ut alla mätdata på webben så att fastighetsägaren själv kan titta på dem. På så sätt blir de delaktiga i processen. De är ofta väldigt intresserade. Nya riktlinjer för buller Martin Almgren, ljud- och vibrationsexpert, och Kristian Andersson, konsult från ÅF- Ingemansson, redogjorde för bullerbekämpning och hur man mäter ekvivalenta värden. Naturvårdsverket riktlinjer är från 1978 och håller på att arbetas om. Det nya förslaget har varit ute på remiss i några omgångar. Miljööverdomstolen har i fyra domar försökt skapa en praxis Kristian Andersson (t.v.), konsult ÅF-Ingemansson, och Martin Almgren, ljud- och vibrationsexpert ÅF- Ingemansson, förklarade hur ljud med olika styrka och olika frekvens uppfattas. 12

15

16 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 maskiner som används i täkten kombinerat med beräkningar. Sara Selegran, Svevia, påpekade att man ofta efter inkörning fortsätter att kontrollmäta rutinmässigt även vid anläggningar där driften påverkar omgivningen minimalt. Det kostar pengar och är miljömässigt omotiverat. för hur man ska formulera villkor. De gäller även för bergtäkter. Man vill ta bort begreppen riktvärden och gränsvärden och i stället ange värden i villkoren. Där ska det också stå hur man ska kontrollera dem och hur ofta. Värdena ska vara meningsfulla och kontrollerbara. Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer, (Riktlinjer för externt industribuller RR 1978:5), anger att bullervolymen högst får vara 50 db på dagen, 45 db på kvällen och 40 db på natten. Det är en ekvivalent ljudnivå, ett medelvärde över viss tid. Redan etablerade industrier har tillstånd att överskrida med 5 db. Remissförslaget menar att denna dispens ska tas bort. Särskilda regler för helgdagsaftnar föreslås också tillkomma. Nya förslaget vill ändra den tidigare bullergränsen 40 db på dagen för fritidsbebyggelse och fritidsområden till att gälla enbart för områden där kommunen i sin översiktsplan pekat ut att en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Alltså inte automatiskt för all fritidsbebyggelse. Riktvärdet ska vara uppmätt på tomten, inte alltför långt från huset. Konsten att mäta ljud Ljud uppfattas subjektivt. Samma ljudtryck kan upplevas olika beroende på frekvens. För att få en uppfattning om hur mycket ett buller stör kan man därför inte bara mäta ljudtrycket. Det finns tre filter för att anpassa ljudkurvan, ett A-filter, ett B-filter och ett C-filter. De värden man får ut kallas därför dba, dbb respektive dbc. När man gör mätningar där folk är störda så har man delvis av enkelhetsskäl valt att bara använda A-filtret. När det gäller lågfrekventa ljud, exempelvis från fläktar, räcker det inte. Det kan upplevas som störande även om A-filtret ger litet utslag. Där har man också ett dbc-krav. För att få fram den ekvivalenta ljudnivån mäter man den momentana ljudnivån ett antal gånger i sekunden över en tidsperiod. Den ekvivalenta ljudnivån är medelvärdet av ljudtrycket i kvadrat, som man sedan räknar om i decibel. Det finns två sätt att kontrollera om begränsningsvärdet för ljud överskrids. Man kan mäta vid bostaden eller göra närfältsmätningar vid ljudkällan. Vid ansökan om ny täkt finns det ingen verksamhet att mäta ljud på. Då måste man använda närfältsmätningar som gjorts tidigare på de Förmiddagens föreläsare: Per-Olof Bjelkström, Metron Miljökonsult, Anders Linnerborg, advokatfirman Lindahl, Eiolf Bjelkström, vd Metron Miljökonsult, Martin Almgren, ÅF-Ingemansson, Kristofer Paulsson, länsstyrelsen i Jönköping, Sara Selegran, Svevia, och John Sjöström, miljörättsavdelningen Naturvårdsverket. Felmätningar vanliga Mätningar bör göras av SWE- DAC-ackrediterade företag. Det gäller att kontrollera noga att man mäter enbart på industrin och inte något annat. En förbipasserande bil, ljud från vind i träden eller gräshoppors starka ljud där dba-filtret inte reducerar så mycket, påverkar. ÅF- Ingemansson har genom åren gjort många mätningar på olika maskiner och utrustningar. De finns i en databas som används för beräkningar till nya täkter. Beräkningarna tar hänsyn till att det är många faktorer som påverkar ljudutbredningen. Kostsamma och onödiga kontroller Sara Selegran, funktionsansvarig för råvaruförsörjning vid Svevia, menar att många kontroller och provtagningar görs rutinmässigt trots att man vet att verksamheten har begränsad miljöpåverkan. Trenden går mot ökade krav på kontrollfrekvenser från buller och vibrationer. Framförallt ökar kraven på omfattande undersökningar och mätningar av grundvatten där antalet analysparametrar växer. Mätningarna kostar pengar och behöver inte vara miljömässigt motiverade. Anledningen till att de ändå fortsätter är att varken företaget eller myndigheten lägger någon energi på att revidera kontrollprogrammen. Miljöbalkens andra kapitel 7 säger att kontrollens nytta måste vägas mot kostnaderna. Sara Selegran framhåller att en täkt ska prövas från fall till fall, som det står i lagstiftningen. Man ska fråga sig om kontrollen är relevant för miljön och man ska våga ifrågasätta. Vissa kontroller ska förmodligen bara utföras vid inkörningen av en ny täkt. Revidera kontrollprogrammet regelbundet och dra ner frekvens och parametrar om allt är bra. Ofta kan grundvattenkontroller utföras av företagen själva utan att en konsult anlitas. Skräckexempel från Skara I Skara hade ett företag sedan 1997 noggrant utfört mycket kostsamma vattenmätningar i sexton fastigheters grävda eller 14

17 Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och stationära krossverk 50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel Fax info@krossekonomi.se Vi tillverkar siktutrustning för storlekssortering av olika material Boken om Sveriges okända storindustri, Berg för byggande om bergmaterialindustrin, berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri och beställs på Balkong Förlag, tel Beställ den nu! Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt! Tfn

18 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Anders Linnerborg, advokatfirman Lindahl, belyste täktägarnas verklighet med en värdefull exposé över de lagar, den praxis och de särskilda regler som omgärdar tillståndsfrågor. Exempel gavs från flera miljömål. Kristofer Paulsson, länsstyrelsen i Jönköping, berättade om komplikationer när artskyddsförordningen ersätter stoppregeln. Eva-Britt Eklöf, jurist WSP Environmental, utredde skillnaden mellan avfall och biprodukt. John Sjöström, miljörättsavdelningen Naturvårdsverket, framhöll att villkor måste vara tillräckligt preciserade och så ändamålsenligt utformade att de faktiskt skyddar hälsa och miljö. borrade brunnar. Avståndet till en del var 900 meter. Företaget fick inte kontrollera brunnarna själva utan tvingades att anlita en konsult. Efter nio år klagade de två närmaste fastigheterna på att vattnet i brunnarna inte smakade gott. En undersökning visade att problemen berodde på föroreningar från den ena fastighetens avloppsanläggning. Det hade alltså inget med täktverksamheten att göra. Ingen frågade efter någon sammanställning förrän bolaget själv efter två år tog upp frågan och begärde att vattenprovtagningen helt skulle upphöra. Företaget hade då gjort en mycket noggrann rapport där man bland annat jämförde med andra brunnar som inte hade någon täkt bredvid sig. Myndigheten konstaterade att man inte såg någon påverkan på brunnarna som fanns vid täkten. Trots detta har företaget ålagts att fortsätta med vattenproverna för de 16 fastigheterna med mätningar både före och efter sprängningar. Dessutom skulle grundvattennivån dokumenteras i tre observationsrör varannan månad. En summerande flödesmätare skulle installeras på vattenpumpen i täkten där mätning skulle ske varje dygn med summering vecko- och månadsvis. Vidare blev företaget ålagt att mäta från sedimentationsbassänger fyra gånger per år. När man tar prover ska man även mäta flödet i ytvattnet som lämnar sedimentationsbassängen. Det var många parametrar att mäta, konduktivitet, alkalinitet, ph, suspenderat material, kvävetotal, nitratkväve, ammoniumkväve, oljeindex och klorid. Svevia skulle också säkerställa täktens påverkan genom att ta referensprover uppströms från täkten. Beslutet kom som ett föreläggande som måste följas även om det överklagas. Svevia fick dock efter förhandling en liten lättnad och behövde bara kontrollera de sex borrade brunnarna och kraven på nivåmätningar i grundvattenbrunnarna är borta. Dessutom slapp man anlita oberoende parter för att sköta provtagningarna, något som förenklar och förbilligar mätningarna. Resultat av analyserna ska utvärderas efter tre år då ett nytt förslag till kontroll av ytvattnet ska skickas in till tillsynsmyndigheten. Svevia tyckte inte att kontrollprogrammet var rimligt så man har överklagat. Miljödomstolen ska nu yttra sig och beslutet emotses med stort intresse. Hantering av begränsningsvärden Mycket tyder på att de tidigare riktvärdena är på väg att bli så kallade begränsningsvärden, värden som aldrig får överträdas. Om en verksamhet överskrider ett begränsningsvärde kan myndigheten återkalla eller ändra tillståndet. Begränsningsvärdena ska följas av villkor för hur de ska följas upp. Sara Selegran har tittat på nya täkttillstånd och funnit att man i princip bara har ändrat namnet på alla nuvarande värden till begränsningsvärden. Eftersom dessa aldrig får överträdas finns inte längre någon marginal. Det betyder att om begränsningsvärdet är 4 mm/s så måste man förmodligen sikta på 2 mm/s för att inte riskera att överskrida 4 mm/s. Det är alltså mycket viktigt att i tillståndet få ett begränsningsvärde man inte riskerar att komma över. Miljöbalken 29 kap 1 säger att man kan dömas för miljöbrott, vållande till miljöstörning, eller för en villkorsöverträdelse om överträdelsen är betydande. Det innebär att det finns ganska stora marginaler för hälsa och miljö i de gamla riktvärdena och att enstaka överträdelser knappast kan innebära en betydande olägenhet. Gränsvärdesvillkor i stället för riktvärden John Sjöström, miljörättsavdelningen vid Naturvårdsverket, bekräftade att miljööverdomstolen kommer att avveckla begreppet riktvärde och införa gränsvärden. Det finns ett antal domar om begränsningsvärden och Naturvårdsverket har yttrat sig i ett par fall, men materialet är fortfarande tunt och svårt att översätta till täktperspektivet. Naturvårdsverkets grundsyn är rättssäkerheten. Villkor ska vara tillräckligt preciserade så att man kan konstatera att det har inträffat en överträdelse och de ska vara så ändamålsenligt utformade att de faktiskt skyddar hälsa och miljö. Eftersom nyttan ska vägas mot kostnaden måste villkoren vara så utformade att de inte behöver ändras efter en tid. Naturvårdsverket anser att den nuvarande konstruktionen med riktvärdesvillkor är tveksam ur rättssäkerhetssynpunkt. Man måste samtidigt vara försiktig med hur nya begränsningsvärden används. Naturvårdsverket har i yttrande till miljööverdomstolen diskuterat att gränsvärdesvillkor sätts lite högre än de genomsnittliga kända utsläppen. Det är orimligt med ett villkor som gör att ett enda överskridande av värdet innebär ett villkorsbrott. Frågan om begränsningsvärden för täkter har ännu aldrig prövats i högre instans. Det är viktigt att de faktiska förutsättningarna lyfts fram i kommande mål. I miljöprövningar har Naturvårdsverket föreslagit ett villkor om att täktägaren ska anmäla en överträdelse till tillsynsmyndigheten och förklara hur man ska förhindra ett upprepande. Sedan bedöms varje enskilt fall. Avslag och sakägare Anders Linnerborg, advokatfirman Lindahl, arbetar huvudsakligen med stora prövningar i miljödomstol av vatten- och miljömål och är en flitigt anlitad jurist inom branscherna material- och vattenförsörjning. Han förklarade grunderna för avslag vid tillståndsprövning av täktverksamhet och vem som räknas som sakägare. Sakägare är en juridisk term för person som kan tillfogas skada eller olägenhet 16

19 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 genom den tillståndssökta verksamheten. Det kan löna sig att argumentera om vem som är sakägare. Man kan som sökande kräva att de som påstår sig vara sakägare förklarar varför. Avslag borde egentligen inte förekomma, menar Anders Linnerborg. Man ska som sökande fråga sig hur man får tillstånd, inte om. Identifiera problem och konflikter och lös dem. Då undviker man att hamna i rättssalen. Man måste visa att man lever upp till miljöbalkens krav och miljömålen och att ambitionsnivån är hög. De flesta som söker tillstånd vet inom vilka områden konflikter kan uppstå med tillståndsmyndigheten. Prata med en jurist tidigt i ansökningsprocessen. Juristen kanske ser problem som inte är självklara för den sökande. Det kan leda till en strategi där konfliktsituationer lättare kan undvikas. Stryk prövningsmyndigheten medhårs och var inte envis och slåss inte om detaljer eller vissa enskilda frågor. Det leder bara till problem. Avslag eller i värsta fall avvisning Vanligast orsaken till avslag är att underlaget är dåligt eller att man har utrett för dåligt. En vanlig formulering är Den sökande har inte visat att... Det kan vara att lokaliseringsutredning inte är bra gjord eller helt enkelt att lokaliseringen är olämplig på grund av en intressekonflikt med vattenintressen eller miljömål. Lika illa som avslag är ett beviljande som är förknippat med sådana villkor och kontrollprogram att driften blir olönsam. En dåligt förberedd ansökan kanske inte ens kan prövas. Den blir då avvisad. Det kan vara för att den som ansöker inte har kallat till samråd, inte är rätt part eller att ansökan inte är komplett. Stoppregel ersatt av artskyddsförordningen Kristofer Paulsson, täkthandläggare vid länsstyrelsen i Jönköping, förklarade vad som händer nu när stoppregeln i 9 kap. 6 i miljöbalken är borta och har ersatts av en artskyddsförordning. Stoppregeln löd Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Kristofer tycker att stoppregeln var luddig eftersom det var svårt att veta vilka arter som skulle räknas in. Men den nya artskyddsförordningen innebär inte automatiskt att det hela har blivit enklare, snarare kan den i vissa fall komplicera täktärenden. När myndighetens handläggare numera använder artskyddsförordningen, kompliceras arbetet av att två juridiskt sett olika organisationer under länsstyrelsen är inkopplade. Miljöprövningsdelegationen prövar täkttillståndet och länsstyrelsen prövar dispens från artskyddet. Artskyddsfrågan hamnar alltså utanför täktprövningen och prövningen fördröjs om dispenser krävs. För att undvika problem är det viktigt att redan i samrådsskedet se över vilka arter som kan komma ifråga och helst anpassa verksamheten så att man inte behöver dispens. Naturvårdsverket ger ut en handbok för artskyddsförordningen och håller utbildningar om vad den innebär. Handboken och en vägledning till boken och förordningen finns förutom i pappersversion också digitalt på skyddsforordningen Små möjligheter till dispens Dispens får bara ges om det inte finns någon annan lämplig lösning eller om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. En noggrann undersökning vid dispensansökningar är nödvändig a) för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter, b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, d) för forsknings- eller utbildningsändamål, e) för återinplantering eller återinförsel av arten eller för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för detta, f) eller för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i liten mängd. Omdebatterat gruvavfallsdirektiv Eva-Britt Eklöf, jurist vid WSP Environmental, tidigare verksam vid länsstyrelsen i Göteborg och i miljöprövningsdelegationen, gjorde en djupdykning i det på senare tid så omdebatterade gruvavfallsdirektivet. WSP har bland annat på SBMIs uppdrag tidigare tagit fram en täkthandbok som ska förenkla för täktägare att söka och få tillstånd. Den finns tillgänglig på SBMIs webbplats. WSP har också utrett kraven som ställs på lokaliseringsutredningar och möjligheten till icke tidsbegränsade tillstånd. Nu har turen kommit till en vägledning som Eva-Britt Eklöf och Jenny Gustafsson, WSP, har arbetat med inför de nya krav som snart börjar ställas till följd av förordningen om utvinningsavfall. Den trädde i kraft den 1 september 2008 och ska vara implementerad i svensk lagstiftning senast i december Bakgrunden till förordningen är att man från EU-håll via lagstiftning vill minimera riskerna inom utvinningsindustrin efter att några miljöincidenter inträffat i gruvindustrin. Bland annat har några sedimentationsdammar brustit. Trots att det i huvudsak gäller gruvindustrin, omfattas också täkterna av bestämmelserna även om miljöriskerna där är betydligt mindre. Avfall eller biprodukt? WSP har studerat avfallsreglerna. Man ändrar inte definitionen på avfall men den ska göras tydligare. När blir en restprodukt en biprodukt och när blir den ett avfall och när upphör ett avfall att vara ett avfall? Förordningen gäller enbart avfall som är direkt kopplat till brytningen av materialet och gäller inte spillolja från maskiner och liknande och inte heller om täktägaren tar in externt avfall, exempelvis asfaltrester. Lagen gäller alla typer av täkter, berg- och grustäkter, moräntäkter och blockstenstäkter. Den gäller också avfall från prospektering, utvinning eller bearbetning och även jord- och torvtäkter. WSP konstaterar att väldigt få massor blir utvinningsavfall. När de används till efterbehandling, insynsskydd och bullervallar är de biprodukter. Om man tydligt redovisar hur fraktionerna ska användas i tillståndsansökan undviker man att de hamnar under avfallsbegreppet. Uppstår utvinningsavfall i en täkt är man skyldig att ha en av- Acceptera inte orimliga krav från allmänhet och myndigheter. Om ni anser att något är fel så argumentera för er sak och ta striden. Det är ni som bäst kan det här med täktverksamhet, menar Per-Olof Martinsson, täkthandläggare i Västra Götalands län. 17

20 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 Erik Hulthén, Chalmers (t.v.), har som mål att öka produktionen tio procent med varvtalsoptimering i krossen. Björn Strokirk, vd SBMI (t.h.), redovisade föreningens arbete under det gångna året och presenterade också SBMIs nya kurser. fallshanteringsplan som ska ses över minst vart femte år. Där ska redovisas vilka kemiska ämnen som hanteras, de totala mängderna utvinningsavfall och dess fysiska och kemiska egenskaper. Deponeringen ska beskrivas, hur den karaktäriseras och vilka risker den medför. Om en avfallsanläggning redan finns i en täkt ska man redovisa en anpassningsplan senast den 1 september Den ska visa hur man klarar de nya skärpta kraven som träder i kraft den 1 maj En perfekt ansökan Per-Olof Martinsson, täkthandläggare i Västra Götalands län, berättade om sina reflektioner när han tog emot och behandlade den förfrågan till länsstyrelsen som SBMI tidigare gjorde angående avfallsdirektivet. Tankarna gick då till det stora avståndet som kan finnas mellan den teoretiska världen kring lagstiftningen inne på länsstyrelserna och utövarna i den praktiska och ekonomiska verkligheten. Han kunde föreställa sig den uppgivenhet en täktägare kan känna när inte rim och reson får råda. Glädjande nog kunde Per- Olof meddela att några bergtäkter och en grustäkt i Västra Götalands län har beviljats icke tidsbegränsade tillstånd. En linje han har drivit en längre tid inte minst med tanke på att företagen ska ha möjlighet till långsiktiga investeringsplaner. Per-Olof Martinsson menar att en perfekt ansökan nog inte finns. Hur perfekt den än är så kommer det säkert att finnas någon som tycker att något behöver kompletteras. Men, jag tycker att branschen har lyckats nå nästan ända fram. De flesta ansökningar som jag numera får in är väl genomarbetade, pedagogiskt uppställda, snyggt layoutade och behandlar sakligt de miljöfrågor som behöver utredas. Hans budskap är i korthet att inte acceptera orimliga krav från allmänhet och myndigheter. Om ni anser att något är fel så argumentera för er sak och ta striden. Det är ni som bäst kan täktverksamhet. Ta vara på detta försprång. Ta tillvara er demokratiska rättighet att använda lagstiftningen (t.ex. 2 kapitlet 7 och 24 kapitlet 1 i miljöbalken) till skydd för er verksamhet. Regering, riksdag och politiker på kommunal nivå fattar viktiga beslut om utbyggnad och underhåll av infrastrukturen såsom bostäder, vägar, järnvägar o.s.v. Ni är med och skapar de praktiska förutsättningarna för att dessa beslut ska kunna genomföras. Jag är stolt över att få arbeta med täktfrågorna och jag tycker ni ska vara stolta över den verksamhet ni bedriver. Utan ballast ingen betong. Rapport från några MinBaS-projekt Erik Hulthén, doktorand vid Chalmers, beskrev fyra pågående MinBaS-projekt som han och hans kolleger arbetar med. Med hjälp av modeller och mätningar i industrimiljö har man arbetat med ett helhetsgrepp på täktprocessen, från förkrossning till färdiga produkter. Sedan 1993 har man slutfört en mängd projekt med inriktning på maskinutrustning och processer inom bergindustrin. Projekt kring konkrossar, siktar, slitage i konkrossar, teknisk- och ekonomisk optimering av krossanläggningar och egenskapsanpassad ballastproduktion har rönt stor uppskattning i branschen. En forskargrupp som leds av docent Magnus Evertsson arbetar nu med följande projekt: 1. Doktoranden Elisabeth Lee har under snart tre år forskat för att få fram nya krossprinciper för framtidens krossar. Projektet heter Optimal fragmentering. Krossprocessen består av en serie upprepade kompressioner. Man söker det optimala antalet kompressioner och deras storlek. Försöken utgår från olika önskemål, exempelvis minimering av energiåtgången, minimering av tryckvariationerna eller önskan att få fram så mycket som möjligt av en viss fraktion. Den optimala krossekvensen varierar mycket beroende på material och ändamål. Projektet använder beprövade modeller, men nytt är att även energiförbrukning lagts in som parameter. Speciellt i ballastbranschen bör man arbeta mot färre och mindre kompressioner. Framtidens krossar kan komma att skilja sig mycket från dagens. Utvecklingspotentialen är mycket stor. 2. Krossningsteknik för produktion av fina ballastfraktioner för betong drivs av amanuens Johannes Quist. Krossprocessen i slagkrossar analyseras, speciellt VSI-krossar (vertical shaft impact/kubisering) som bearbetar de allra finaste fraktionerna för betong. Målet är att ge producenterna underlag för val av rätt krossutrustning beroende på applikation och önskade produktegenskaper samt även metoder för produktions- och kvalitetskontroll. I projektet används Diskret Element Modellering (DEM), något som används flitigt inom kvarnindustrin, men tidigare inte har använts för krossar och siktar. Filmer som åskådliggör arbetet finns på SBMIs hemsida. Man finner att en ökning av rotorhastighet och massflöde ger en förbättring av kornformen i alla fraktioner med en viss begränsning på partiklar mindre än 250 μm (250 tusendels millimeter). Produktionsresultat skiljer sig något beroende på ingående bergart (med samma maskinkonfiguration) vilket tyder på att individuella tester kan vara nödvändiga. 3. Strax före sommaren 2009 startade Robert Johansson, doktorand, ett vindsiktsprojekt kallat Torr klassering av fina ballastfraktioner till asfalt och betong. Syftet är att få grundläggande och detaljerad förståelse för vindsiktars funktion, användning och utformning. De senare årens successiva övergång från naturgrus till helkrossad ballast i betong ställer krav på modifiering av finandelens sammansättning i området μm. Andelen filler med partikelstorlekar under 63 μm bör tas ner till mindre än sex procent eftersom betongen då kan bearbetas med ett i stort sett oförändrat förhållande mellan vatten och cement (VC-tal). För att avskilja filler vid asfalttillverkning torkar man oftast 0-2-fraktionen vilket är mycket energikrävande. Genom att avdamma genom torr klassering före torkningen blir det möjligt att minska energiåtgången. Metoden som används är CFD (Computational Fluid Dynamics), i vilken man beräknar hur partiklarna strömmar inne i maskinerna. Flera typer av vindsiktar ska undersökas. 4. Erik Hulthén gav också en utförlig rapport från sin egen forskning, Realtidsoptimering av krossanläggningar. Målet är att öka utbytet med 5-10 procent genom att i varje ögonblick ställa in parametrar på krossar och krossanläggningar så bra som möjligt. Försök har utförts på flera av Jehanders anläggningar och senast i NCCs anläggning i Glimmingen utanför Uddevalla. Ett tiotal flödesmätare (enkla bandvågar) sätts på alla lutande band, krossen förses med en frekvensomformare och en dator med en algoritm som automatiskt reglerar varvtalet. 18

21 Utbildning SHOTPlus -i Radisson SAS Arlanda, Stockholm 6-7 maj 2010 För närmare information kontakta Kicki: ORICA MINING SERVICES Dyno Nobel Sweden AB, FAX: Telefon:

22 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010 NCC ROADS Genom ett stort sugrör som sticks ner en bit i botten suger fartygen upp sandblandat vatten. Under lastningen ser man till att ytvatten fylls på så att det finaste materialet hela tiden hålls flytande och tvättas bort. Genom att införa en optimeringsalgoritm som i realtid varierar varvtalet har produktionen ökat med upp till 16 procent, i genomsnitt 6,9 procent, jämfört med ett bra valt fast varvtal. Processen påverkas av hur sliten manteln är och om tidigare varvtal varit högt eller lågt d.v.s. om krosskammaren är full eller inte. Spaltjusteringar, på de krossar som kräver det, är effektivt men väldigt kostsamt tidsmässigt. Krosskapaciteten, genomströmningen i krossen, går ner med ökat varvtal. Samtidigt går andelen färdig produkt upp eftersom mindre behöver gå tillbaka i retur. Problemet med att optimera är att optimum flyttar sig hela tiden efter hand som krossen slits och det ingående materialet förändras. Kvalitetsaspekter i realtid vore önskvärt men det är än så länge svårt att mäta online. Tidigare gjorda mätningar visar att en optimering av varvtalet gör det möjligt att få ut 4,2 procent mer material under en mantellivslängd och att livslängden på manteln också ökar med hela 27 procent. Försök har också visat att man får ut 3,2 procent mer material om man låter algoritmer välja spalt i realtid på en redan spaltautomatiserad kross. Det finns alltså stora möjligheter att optimera krossarna, projektets mål är tio procents produktionsökning. Att investera i varvtalsreglering återbetalar sig på ett halvår. En lysande investering, menar Erik Hulthén. SBMI satsar på säker täkt SBMIs styrelse vill satsa ytterligare på täktsäkerhet och Björn Strokirk informerade om de kurser föreningen arrangerar. Säker maskinoperatör är en grundkurs i säker hantering. Det är en ny kurs för alla i täktbranschen, inte minst underleverantörer. Den kan byggas på med Produktion 1, en kurs som funnits några år nu. Föreningen engagerar sig också i ett samarbete mellan Europa och USA kallat Safe by design. Man vill konstruera och bygga maskinerna ännu säkrare genom att förse maskintillverkarna med systematisk återkoppling till en analys av olyckor och incidenter. Dessutom kan SBMI och systerorganisationer i andra länder uppmuntra användarna att efterfråga nya och säkrare maskiner. SBMIs skrift Sprängning i bergtäkter några råd till platschef, produktionschef och inköpare, innehåller värdefulla råd. Den ger en grundförståelse som gör det lättare för beställaren att komma med relevanta frågor och att jämföra olika offerter. När myndigheterna skärper kraven på vibrationer och luftstötvågor blir kunskaper allt viktigare. Ökad kommunikation med grannarna Björn Strokirk framhöll fördelarna med bättre kommunikation mellan producenterna, de kringboende och andra berörda. Avsnitt om kommunikation kom- Mats Karlsson, teknisk chef på Färdig Betong, förklarade varför havssanden fungerar så bra som ballast i betongen. Freddie Stjernström, NCC (t.h.), beskrev den danska utvinningen av havssand. NCC Roads har använt sådan sand sedan