BERG OCH GRUS EN TITT I BACKSPEGELN UR ETT EXPLOATERINGSPERSPEKTIV TANKAR INIFRÅN HUVUDET PÅ EN GRUSGUBBE

Transkript

1 BERG OCH GRUS EN TITT I BACKSPEGELN UR ETT EXPLOATERINGSPERSPEKTIV TANKAR INIFRÅN HUVUDET PÅ EN GRUSGUBBE JONAS JOHANSSON BERG och GRUS i OSKARSHAMN,

2 Familjeägt bolag med verksamheten grundad Helt inriktat på produktion och försäljning av sand- och krossprodukter för byggnation och underhåll av, samt insatsvaror till, byggnadsproduktion, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Omsätter, tillsammans med dotterbolag, ca 125 miljoner kronor med en produktion och försäljning av 1,3-1,71,7 miljoner ton per år, vilket innebär att bolaget är ett av de 3-4 större koncernfristående bolagen inom sin bransch i Sverige. Bedriver för närvarande verksamhet i 4 täkter i Kalmar län, samt genom sitt dotterbolag med ytterligare 9 täkter, huvudsakligen belägna i Kalmar län. Bolagets produkter levereras till största delen till den lokala marknaden i Kalmar län, men betydande del levereras även på export till angränsande länder runt Östersjön.

3 Sand och grustäkt i Gårdsryd, ca år 1959 Brytning och produktion med hjälp av släpskrapspel, pendelkross, skopelevator samt fickstation med 1,5-däckad sikt monterad över fickor.

4 Närbild på arbetsmiljösäkerhet vid denna tid Samma objekt som tidigare bild men något år tidigare. Personen på bild heter Ingvar Olsson och arbetade i bolaget fram till pensionen

5 Lastning av ett lass grus

6 Traktordriven så kallad ABS-lastare i slutet på 1950-talet.

7 Början av 60-talet. Lite modernare tider, släpskrapspel har försvunnit och manskapsbod har tillkommit.

8 Hjullastare Bolinder-Munktell H 10 från runt 1960 Så kallad baklastare, byggd på ett traktorchassi.

9 Utlastning i Kenneth Johanssons Grustag i mars 1963 Hjullastarens inträde i täktverksamheten mekaniserade verksamheten i mycket stor utsträckning och gjorde det möjligt att arbeta mer rationellt.

10 På -50 och -60 talet öppnades ett stort antal grustäkter av många mindre aktörer runt om i Sverige. Täktverksamhet bedrevs småskalig form av lokala åkare, av entreprenadföretag, av byggföretag, betongtillverkare, kommuner mm. Reglering av täktverksamhet var i stort sett obefintlig. Naturgrus användes i i princip till alla ändamål, vägbyggnad, fyllning, betong och asfalt.

11 SAMHÄLLETS BEHOV GENOM ÅREN

12 Vad har skett sedan dess? Miljölagstiftning Produktkrav Arbetsmiljö Teknik

13 Miljölagstiftning 1952 Naturskyddslag och strandlag 1965 Naturvårdslag (Landskapsbild) 1969 Miljöskyddslagen 1975 Naturmiljö 1983 Behovsprövning av täkter 1999 Miljöbalken (täkter MB kap 12) 2005 Miljöbalken (täkter MB kap 9)

14 TEKNISKA KRAV Betongnormer (1934 års, 1949 års, ) MARKAMA (Markama 72, osv) Vägverkets byggnadstekniska anvisningar (BYA76, BYA 84, VÄG 94 osv) CE-Deklarationer år 2004, till följd av harmoniserat regelverk inom EU, Certifiering av produktionskontroll. Prestandadeklarationer 2013, Declaration of Performance.

15 SITUATIONEN IDAG 85-90% av samhällets ballastbehov produceras idag i bergtäkter. Antalet täkter totalt har minskat med 2/3 delar sedan mitten på 80-talet. Ännu större minskning av antalet aktörer i branschen. Resultat; Större täkter och större aktörer. 3 Huvudanledningar; Miljölagstiftning, Tekniska materialkrav samt ekonomiska aspekter genom övergång från naturgrus till bergråvara.

16 Från ett lass grus till en kvalificerad, industriellt producerad produkt med väl definierade egenskaper och för ett definierat användningsområde.

17 VILKA UTMANINGAR STÅR VI INFÖR? Täkter har genom tiderna ansetts som bullrande, störande, trafikgenererande verksamheter som inte sällan skapar konflikter med omgivningen. Genom övergång till bergtäktsverksamhet så har det tillkommit arbetsmoment som accentuerar detta. Exempel på tillkommande moment är borrning, sprängning, skutknackning, fler steg i krossning. Även ur arbetsmiljösynpunkt har fler allvarliga riskmoment och potentiellt hälsopåverkande miljöer tillkommit. Miljölagstiftningen tenderar fortlöpande att skärpas. Vi talar nu många gånger inte om risknivåer utan om komfortnivåer.

18 VAD BEHÖVER VI UTVECKLA? Miljömässigt; Damning från verksamheten. Sprängningsrelaterade vibrationer. Bullerspridning. Arbetssäkerhet. Utläckage av näringsämnen från sprängmedelsrester. Produktionsteknik; Utveckling/förädling av finfraktioner (stenmjöl). Teknik för att få bättre möjlighet att påverka produktionsutfall.

19 VAD GÖR BRANSCHEN? Genom främst branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) och dess olika utskott sker ett strukturerat arbete för att vidareutveckla bransch, teknik, regelverk och föra dialog kring lagstiftning. SBMI har följande utskott; Samhällsutskott (Miljölagstiftning, remissinstans) Tekniskt utskott (kvalitet, forskning o utveckling av standarder) Krossutskott (dialog med tillverkare och teknisk maskinutveckling) Arbetsmiljöutskott Programutskott

20 VAD ÖNSKAR VI OSS? För framtida produktion av produkter med stor samhällsnytta vill vi att branschen skall ses som en industri, jämförbar med vilken annan industriell verksamhet som helst, med motsvarande behov av rimliga arbetsvillkor och förutsättningar för industriell drift på helårsbasis. Tydlig och förutsägbar tillståndsprövning med relevanta och enhetliga villkor i verksamhetstillstånd är en förutsättning för detta. Villkor som är möjliga att efterleva. Samhällsplanering som skapar utrymme för etablering av täkter och/eller fortsatt drift av befintliga täkter. Denna samhällsplanering behöver även väga in logistiska aspekter, exempelvis möjliggöra skapande av kajnära terminaler för möjliggöra sjöfrakt som på motsvarande vis minskar behov av vägtransporter. Inbegriper även behovet av etablering av kustnära täkter för exempelvis export av krossprodukter.

21 SYNS NÅGOT RESULTAT? Finns idag en mycket bra, levande och kreativ dialog mellan lagstiftaren, olika myndigheter och departement samt bransch. Denna dialog är viktig för att gemensamt föra utvecklingen framåt, med alla parter involverade. Även dialogen och samarbetet mellan bransch och maskintillverkare, vilken i nuvarande form startade för ett par år sedan, syns ha en potential att skapa en mycket bra och dynamisk utveckling. Utbildningsinsatser inom SBMI:s regi som syftar till att kompetensutveckla personal inom branschtillhöriga ämnen syns ge påtagliga resultat i dagliga verksamheten.

22 Tack för ordet!!!