Kvalitetsredovisning. Hjulet

Transkript

1 Kvalitetsredovisning HT 2013/VT 2014 Hjulet Dingle förskola

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta och förutsättningar Personal, barngruppen sammansättning, lokaler och miljö. 2. Åtgärder enligt föregående års 3. Normer och värden 3.1 Mål 3.2 Insatser åtgärder för att nå målet 3.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål 4.2 Insatser åtgärder för att nå målet 4.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 5. Barns inflytande 5.1 Mål 5.2 Insatser åtgärder för att nå målet 5.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 5.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 6. Förskola och hem 6.1 Mål 6.2 Insatser åtgärder för att nå målet 6.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 6.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål 7.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 7.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 7.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Mål 8.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 8.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 9. Uppföljning av likabehandlingsplan 9.1 Mål 9.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 9.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 9.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Handlingsplan 10. Barn i behov av särskilt stöd 10.1 Mål 10.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 10.3 Resultat och analys av måluppfyllelse

3 Syfte med kvalitetsredovisning Läroplanen för förskolan har till syfte att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. Utvärdering av kvalitet innebär att man analyserar den pedagogiska verksamhetens förutsättningar och grundläggande värderingar för att skapa en förskola med hög kvalitet. Begreppet kvalitet används i syfte att beskriva den pedagogiska processen i förskolan utifrån det lärande barnets perspektiv. Sammanställningar av forskning och beprövad erfarenhet visar vilka förhållanden som är mest betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Det man finner mest betydelsefullt är förhållningssättet mellan barn och pedagoger. Efter förhållningssättet är det förekomsten av mål och teorier som har betydelse för verksamhetens pedagogiska kvalitet (Lärandets grogrund). 1. Grundfakta och förutsättningar Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas. Förskolechef är Annika Laago, områdeschef för barn och omsorg är Ann-Catrin Göthlin och välfärdschef Lars-Göran Berg. Förskolan utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolans läroplan (Lpfö 98/10) styr förskolans verksamhet. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Dokument som utgör underlag och grund för planering: o Skollagen o Barnkonversionen o Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) o Dingle förskolas plan mot mobbning och kränkande behandling o Förskolans arbetsplan o TRAS (Observation av språk i dagligt samspel) o Kartläggningsmaterial Personal Margareta Larsson, barnskötare 100 % Pia Söderholm Karlsson, förskollärare 80 % Inger Ny, barnskötare 60 % Anna Sunesson, förskollärare 40 % Barngruppen sammansättning Barngruppen består av sjutton barn. Åtta flickor och nio pojkar. Lokaler och miljö Avdelningen Hjulet är inrymt i en flyttbar modul, placerad fristående från Dingle förskola men inkluderad. Vi delar gård/skolgård med Centrumskolan i Dingle. Vi nyttjar skolgården och lekplatsen som finns i den lilla inhägnaden på gården. Skogen och lekplatsen i vår närhet använder vi regelbundet som pedagogiska rum. Lokalerna är små men ändamålsenliga. Vi försöker på bästa sätt möblera utifrån den pedagogiska verksamhet vi bedriver, men det saknas möjlighet att kunna gå undan med delar av barngruppen. Så här ser en dag ut: Vi öppnar kl och frukost serveras kl Efter frukosten får barnen välja vad de vill leka. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98/10).

4 Under förmiddagen kan barnen utveckla sin skapande förmåga genom att använda sig av olika tekniker och material (Lpfö 98/10). Vi har en del material framme men plockar även fram material till olika planerade aktiviteter. När klockan är ca 9.30 har vi samling, då vi går igenom vilka barn som är på förskolan och vilka som är hemma. Barnen sätter själva upp sitt namn på en tavla, utformat som ett hus, vilket betyder att de barnen är på förskolan idag. De lär sig hur sitt namn ser ut, vi sorterar/kategoriserar barnen utifrån hur många år man är, hur många barn som är här. Vi för in begrepp som antal, fler och färre, igår och idag. Vi pratar också om vilken veckodag, månad och årstid och om det är något speciellt som händer under dagen. Barnen utvecklar förståelse för grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning samt för tid och förändring (Lpfö 98/10). Istället för att ha olika aktiviteter inplanerade på en viss veckodag till exempel gå till skogen varje måndag, hjärtestunder på tisdag, kommer vi att ha aktiviteten sammanhängande och arbeta med detta under flera dagar i veckan. Vi kommer att arbeta i block. Detta kommer att gynna hela verksamheten men även de barn som har en ledig dag i veckan. De olika aktiviteterna ska genomsyra hela verksamheten och inte begränsas till en viss dag, tid eller plats. De planerade aktiviteterna är att arbeta med temat Myran samt flerspråkighet och olika kulturer. Däremellan har vi Hjärtestunder, Språkeri språkerà, boksamtal eller annan verksamhet. Vi går regelbundet till skogen och då vill vi att barnen ska utveckla intresse för naturen (Lpfö 98/10) och på samma gång träna motoriken och de får en förståelse för vikten att värna om sin hälsa och välbefinnande (Lpfö 98/10). Språkeri språkerà som är ett material som gynnar språkutvecklingen och börjar alltid med motorikövningar. Materialet innehåller bland annat rim, ramsor, sång och rytmik. Vi strävar efter att barnen ska utveckla talspråk, ordförråd samt sin förmåga att leka med ord och uttrycka tankar (Lpfö 98/10). Talpedagog Carine Adlersson har gjort en studie om hur man kan öka barns läsförståelse. Hon kallar det boksamtal, då man använder olika strategier som barnen skall lära sig att ta till när de lyssnar på en bok. På ett spännande sätt konkretiseras läsförståelsestrategier med hjälp av fyra karaktärer. Varje dag går vi ut och det kan vara på lekplatsen, den inhägnade gården eller skolgården. Ibland går vi upp till stora förskolans gård eller till den allmänna lekplatsen som ligger en bit från vår förskola. Vi går regelbundet till återvinningen då barnen utvecklar förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö 98/10). Vi äter lunch kl Innan vi äter lunch sätter vi oss på samlingsmattan och har sångsamling. Vi sjunger medan vi väntar på att alla barn klär av sig efter utevistelsen och de sluter upp allteftersom. Ett barn är dagens hjälpreda och hjälper till att hämta maten, duka och får berätta för övriga gruppen vad som serveras och säga varsågoda. Hjälpredan får välja mat-ramsa som vi läser tillsammans. Barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 98/10). Efter maten sover de minsta barnen och de andra får en läsvila då vi försöker att låta barnen varva ner och få en lugn och mysig stund. Efter vilan fortsätter vi med att spela spel, pussla, pärla eller pyssla. Vi använder denna stund att göra något lugnt eftersom vi har barn som sover. Senare är det fri lek och vi brukar ibland gå ut och leka på skolgården. Mellanmål äter vi kl Innan mellanmålet sätter sig barnen på samlingsmattan med en personal. Då kan vi ta fram en sagolåda, flanosaga eller gör en lek tillsammans medan hjälpredan och en annan vuxen dukar fram mellanmålet. Barnen lär sig lyssna, reflektera och de bygger på sitt ordförråd (Lpfö 98/10) och så är det väldigt spännande också! Klockan stänger avdelningen, de barn som är kvar följer med upp till stora förskolan och hämtas där. Hjulet stänger på stora förskolan på tisdagar.

5 2. Normer och värden 2.1 Mål Vi skall sträva efter: Att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde (Lpfö - 98/10). Att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål samt ta till vara på den kulturella mångfalden som finns i barngruppen (Lpfö 98/10). 2.2 Insatser åtgärder för att nå målet Vi har gått utbildningen Vägledande samspel (ICDP) och är medvetna om att vårt förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt. Det förhållningssätt som Vägledande samtal vill förmedla har sin grund i modern utvecklingspsykologi. Den långsiktiga målsättningen är att förändra kvaliteten på samspel och omsorg i vardagslivets rutinsituationer (Vägledande samspel i förskolan). Vår utgångspunkt är att ett bra förhållningssätt är en grund för att förstå att alla människors lika värde. Vi skall aktivt arbeta för en stark sammanhållning i gruppen genom att använda materialet Hjärtestunder-livskunskap i förskolan. Det är ett material för att arbeta med barns frågor om livet och omvärlden och vänder sig till barn 1-3 år och 4-5 år. Barn behöver känna att de lyckas. Uppmuntran, beröm, bekräftelse och uppskattning ger den positiva känsla vi alla behöver för att utveckla ett positivt beteende (Hjärtestunder). Vi menar att med ett positivt beteende är det lättare för barnen att utveckla förståelse för allas lika värde. Vi ska inventera vilka modersmål som finns bland barnen i barngruppen och kommer då använda det nya TRAS-materialet som är avsedda för flerspråkiga barn. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (kapitel 8, 10, Skollagen). Vi kommer att ladda ner flerspråkiga appar till vår surfplatta, till exempel sagor, pekböcker, stavningslekar och pedagogiska spel. På skolverkets hemsida finns sagor på olika språk som vi kommer att ladda ner, som barnen får lyssna till. Skolverket har även ett nytt stödmaterial, Flera språk i förskolan, som bland annat innehåller frågeställningar som ska ligga till grund för diskussioner i arbetslaget. För barn med annat modersmål är det viktigt att vi vuxna i förskolan läser barnböcker, berättar sagor och berättar om vardagliga episoder. Den vuxne ger barnen språket som barnen sedan använder i lek och samtal (Barn med flera språk). Böcker på de olika språken och på svenska kommer vi att låna på biblioteket och läsa för barnen. Barnens olika språk behöver lyftas fram och barnen behöver få positiva upplevelser av dem. För att göra detta kommer vi att ta reda på hälsningsord och några andra viktiga ord på barnens språk. Detta visar barnen och föräldrarna att man respekterar och intresserar sig för deras bakgrund och språk (Barn med flera språk). Den växande rörlighet över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. (Lpfö 98/10). Vi ska skapa plocklådor där vi samlar saker som är utmärkande för de olika kulturer och länder som finns representerade bland barnen på Hjulet. Barnen ska bli medvetna om att det finns andra kulturer och lådorna ska vara inspirerande och väcka nyfikenhet för andra kulturer.

6 Vi ska samtala om olika kulturer och om olika kännetecken för länderna. Vår surfplatta kommer vi att använda för att leta efter information och musik som kännetecknar en viss kultur. När vi pratar om olika länder kommer vi att visa var länderna ligger. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar(lpfö 98/10). 3.3 Resultat och analys av måluppfyllelse Att vi haft som målsättning att förbättra kvaliteten genom högre grad av samspel i rutinsituationer har gjort att vi varit mer medvetna om hur vi ska förhålla oss i olika situationer, till exempel vid av och påklädning. Då har det fungerat bättre trots att det är många barn som ska ut och in på samma gång. Genom bättre uppdelning av oss vuxna och att barnen slussas i omgångar får barnen mer tid och stöd av en personal än att vi allihop är i hallen samtidigt. Vi får större utrymme för lyhördhet, uppmuntran och närvaro med barnen vilket är karaktäristiskt för en samspelande atmosfär(ur boken Möte för lärande kap.2, pedagogisk atmosfär, av Eva Johansson). I arbetslaget har vi en tillåtande och samspelande atmosfär. Hela grundförutsättningen för att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet är att alla i arbetslaget känner sig trygga, arbetar mot samma mål och att alla kan bidra med sina olikheter. Fokus ligger på barnen och att vi känner meningsfullhet och glädje i arbetet. Vi märker att vårt förhållningssätt påverkar barnen och är grund för dem att förstå att alla människors lika värde. Genom respons av föräldrar har vi fått bekräftat att vi har ett bra klimat. Barnen trivs och lär sig saker och föräldrarna känner trygghet. Det räcker inte med att vi vet att föräldrar är nöjda, att barnen trivs eller att vi bedömer att verksamheten är av god kvalitet. Det är först när vi ser vad barnen uppfattat av ett visst innehåll som vi vet om vi är på väg mot de mål som verksamheten ska sträva mot (Lärandets grogrund). Eftersom vi arbetar i block, har vi arbetat med materialet Hjärtestunder flera dagar i veckan under några veckor. Att arbeta i block har haft sina fördelar, det innebär att man arbetar med en sak åt gången och har focus på det. En annan fördel är att alla barn blir delaktiga även om de har en ledig dag eller är sjuk. Vid Hjärtestunderna har vi pratat om känslor, familjen, kroppen och om likheter och olikheter. En personal på Hjulet har under våren gått på Högskolan väst och läst kursen Flerspråkighet och interkulturalitet. Vi har därför inte arbetat så mycket inom detta område eftersom vi ville ha kunskapen och kopplingar till senaste forskningen först. Vi har tagit reda på vilka modersmål som finns i barngruppen och laddat ner olika appar, till surfplattan, på dessa språk. Vi läser ofta för barnen och har då använt oss av de böcker som varit inköpta till förskolan med syftet att främja flerspråkighet och ett mångkulturellt samhälle. Vi har tagit fram bilder på flaggor från de olika länderna som finns representerade på Hjulet. Vi har lärt oss att det är viktigt att man först frågar föräldrarna om de tycker att det är okey att man hänger upp deras flagga, det är inte alla som är stolta över den. Vi hade en förälder som inte ville att vi skulle använda deras lands flagga utan tyckte att barnet istället skulle räkna den svenska flaggan som sin. 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi har under våren tagit fram material som vi kommer att använda till hösten.. Vi har tagit fram bilder på flaggor men även bilder på saker som symboliserar ett land eller en kultur.

7 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål Genom ett temainriktat arbete om myran, ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö-98/10). förståelse för matematik, för form, mönster, mängd, antal, ordning och talbegrepp (Lpfö 98/10). förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lpfö 98/10). Kunskapsmålet är att barnen ska lära sig om myran och hur den lever. 4.2 Insatser åtgärder för att nå målen TEMA MYRAN Matematik Problemlösning Göra ritning Använda begrepp Se mönster Språk/ kommunikation Intervjuer Reflekterande frågor Problemlösning läsa böcker Naturvetenskap Skogsutflykter Ta reda på hur myran lever och bor Surfplatta Hämta information Dokumentera Skapande processer Skapande Tillsammans tillverka en myrstack. Var och en får skapa en myra Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Lpfö 98/10). Vi ska ta reda på vad barnen kan om myror, deras förkunskaper, genom intervjuer och samtal på förskolan och i skogen. Intervjuerna kommer att filmas med surfplattan och det är viktigt att vi inte mäter kunskaper utan ser vilka föreställningar barnen har. Vi tar även reda på vad barnen vill lära sig om myran. Barnens egna frågor kommer att styra vilken riktning temat tar. Barnen ska få stimulans och vägledning för att utveckla nya kunskaper och insikter (Lpfö 98/10). De ska få reflektera över hur vi ska gå tillväga för att de ska lära sig mer om myran och hur vi inhämtar information. Hur mycket orkar myrorna bära? Hur många ben har den? Hur ser kroppen ut? Hur blir de fler? Ett problemlösande förhållningssätt ger barnen möjlighet att verbalisera sina tankar i ord, vilket i sin tur utvecklar deras ordförråd (Grundläggande färdigheter). Vi ska tillverka en myrstack tillsammans som visar hur myrorna bor och hur en myrstack ser ut. Vi kommer att ta fram bilder på myrstackar och barnen ska sedan få

8 göra en ritning utifrån dessa. Att bygga tredimensionellt innebär en utmaning och bygget ska ske utifrån barnens egna tankar och idéer. Vilket material kan vi använda? Vi kommer att filma med surfplattan och använda vår loggbok för att kunna analysera vad barnen lärt sig. De ska även tillverka varsin myra med samma förutsättningar som myrstacken men det blir ett enskilt arbete. Vi kommer att använda myror för att räkna antal, sortera, upptäcka mönster, använda begrepp som få färre, många, m.m. Hur lång? Hur många? Hur fort? I vilken riktning? På hur många sätt? Matematiken ger svaren. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl skapande processer som i tillämpning (Lpfö 98/10). Vi ska lära oss att använda vår surfplatta som ett verktyg när vi ska leta fakta och titta på film. När barnen tar fram information utvecklar de en förståelse för olika processer (Lärandets grogrund). Vi kommer att filma mycket när vi arbetar med temat myran och då använder vi surfplattan. När vi avslutat temat, intervjuas barnen igen och ska då kunna se vad de lärt sig och hur deras sätt att tänka har förändrats under temaarbetet (Grundläggande färdigheter). Vi har köpt ett myrterrarium som vi kommer att starta upp i vår. Vi kommer att hålla koll på myrorna i skogen och när de vaknar knyter vi ihop säcken genom att titta tillbaka på vår dokumentation som visar hur vi arbetat med myran och vad vi lärt oss. Eventuellt avslutar vi temat med att bjuda föräldrarna på drop-in kaffe för att visa vår utställning. Vi har en vision om en pedagogisk verksamhet tillsammans med barnen, där vi ska vistas i en verksamhet som sjuder av kreativ lust. 4.3 Resultat och analys av måluppfyllelse Vi började med att intervjua barnen om vilka kunskaper de hade och vad de ville lära sig om myran. Intervjuerna skrevs ut och sattes upp i hallen som dokumentation för föräldrar och barn. Barnen ville bland annat lära sig vilka insekter myror äter, räkna myror, göra en myra och rita av en myra och detta har vi arbetat med under hösten. Vi har ofta gått till skogen och tittat på myrstacken som finns där. Det har inspirerat barnen och de har varit intresserade och nyfikna. Barnen har ställt många frågor och fått möjlighet att sätta ord på sina tankar och de har utvecklat nya kunskaper. Ett problemlösande förhållningssätt utvecklar barnens ordförråd (Grundläggande färdigheter). Till skogen har vi har haft med oss surfplattan och faktaböcker om myror. Barnen har bland annat matat myrorna med äppelskruttar och följt myrorna från full aktivitet till insomnande. Vi vuxna har varit medupptäckare och varit aktiva i samspelet med barnen och temat. Forskning och beprövad erfarenhet visar att det mest betydelsefulla för barns utveckling och lärande är förhållningssättet mellan barn och pedagoger (Lärandets grogrund). Bygget av en egen myrstack startade med att vi studerade myrstackar. Vi var ju i skogen ofta men vi tittade även i böcker och letade information på internet. Centrumskolan har en gammal skolplansch, som vi lånat, som visar en myrstack i genomskärning. Några barn gjorde först en ritning innan vi startade, där vi fick klart för oss vilken form stacken skulle ha. Föräldrarna har visat ett stort intresse för temat och har bidragit med material till myrstacken och några föräldrar var även med till skogen. Vi har använt olika material och tekniker och myrstacken har en central plats på avdelningen. I bygget har alla barn har varit med och dragit sitt strå till stacken. Arbetet med myran har varit en process som pågått under hela hösten och våren med ett uppehåll när myrorna sov under vintern. Barnen har samarbetat och fått med sig mycket faktakunskap på vägen. De har gjort små egna myrstackar, i

9 genomskärning, där det syns gångar, ägg, larver och puppor. Barnen har lärt sig att myrorna bor inne i stacken, inte bara drar barr till en hög utan bygger gångar i en stack och att myrorna bor där. Vi fångade in cirka 30 myror och startade upp myrterrariet, där man kan följa hur myrorna gör gångar och vi har matat dem med äpple och banan. Barnen har varit intresserade och framför allt föräldrarna har följt myrorna. Vi intervjuade barnen igen för att se vad de lärt om myror och de fick även rita en myra. Detta satte vi upp bredvid de teckningar och tankar de hade om myran innan vi startade temat. Vi kan se att barnen lärt sig mycket genom att de har lätt att uttrycka många tankar om det vi arbetat med. Kunskapsmålet, i arbetsplanen, var att barnen ska lära sig om myran och hur den lever. Genom arbetet i temat kan vi se att vi nått de målen vi satte upp. Barnen har gjort varsin myra av kastanjer och då pratade vi bland annat att myran har 6 ben, 4 kroppar och 5 ögon. Under temats gång har barnen bland annat fått bekanta sig med begreppen konstruktion, form, högt/lågt, skala, problemlösning, mönster, mätning, storlek och antal. Barnen har tryckt myror på var sin handduk. De använde runda skumgummiströpplare i olika storlekar och de ritade benen med en penna. I läroplanen står att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att skapa med olika tekniker och material (Lofö 98/10) Handdukarna har de fått ta med hem som minne. Barnen bakade chokladbollar med formen av en myrstack med brunt strössel på, som vi bjöd på till föräldrarna på vårt drop-in kaffe när barnen hämtades. Under eftermiddagen serverade vi kaffe, saft och myrstackar till ungefär 30 personer. Alla föräldrar var med, även någon farmor och mormor dök upp. De fick ta del av vår pedagogiska dokumentation om myran och sammanfattade temat. Temat avslutades tillsammans med barnen genom att se på en animerad film om myrans liv i stacken. Vi använde oss av Mediapoolens möjligheter och filmen streamades direkt därifrån. Vi visade filmen med kanonen på filmduk, det blev biovisning med popcorn och en festis till. Efteråt gick vi en rundvandring på avdelningen för att se hur arbetet med myran har fortskridit. Arbetssättet att jobba tillsammans med barnen i ett tema har varit givande för både oss, barnen och deras föräldrar. Arbetet har genomsyrat verksamheten under hela året. Det har också getts möjlighet till reflektion och eftertanke för barnen när vi levt med myrorna i fokus under hela året. 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 5. Barns inflytande 5.1 Mål Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö-98/10). 5.2 Insatser åtgärder för att nå målet De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98/10). När vi varit i skogen har vi sett att barnen varit intresserade av en myrstack som finns där. Vi kommer att utveckla deras intresse i temat myran.

10 Barnen ska samarbeta när de tillverkar en myrstack då de får vara med och besluta och komma överens genom att vi ställer frågor. Vad tycker du? Vad tror du? Tror vi likadant? Hur kan vi hitta en lösning som att kan acceptera. Vi som personal gör anteckningar om vad vi kommit fram till i vår bok; pedagogisk dokumentation. 5.3 Resultat och analys av måluppfyllelse I förskolan skall barn tillsammans med andra barn och vuxna ha möjlighet att medverka i utformningen av temats innehåll (Lärandets grogrund). När vi varit i skogen har vi sett att barnen varit intresserade av en myrstack som finns där. Vi har utvecklat deras intresse i temat myran. Vi inledde temaarbetet med att en stor hemmagjord myra kom till avdelningen. Vi pratade om det var en tjej eller kille och hur vi ska bestämma detta. Vi frågade barnen vad myran ska heta och fick förslagen Jonte och Kelia. Barnen röstade genom handuppräckning och det gemensamma beslutet blev att myran nu heter Kelia. Temat med myran har inte varit detaljplanerat utan barnens intresse och funderingar har varit avgörande vilken riktning arbetet skulle ta. Vår uppfattning är att alla barn på avdelningen känner sig delaktiga på något sätt. 5.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 6. Förskola och hem 6.1 Mål Att visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen (Lpfö-98/10). 6.2 Insatser för att nå målet I det dagliga mötet med föräldrarna, det kan vara vid hämtning, lämning eller när föräldern är med på förskolan, kommer vi att berätta vad barnet gjort på förskolan och om vår verksamhet, kopplat till läroplanen. Vi kommer att skriva ett hembrev ungefär en gång i månaden. Där kommer vi att lyfta en del i verksamheten, utifrån arbetsplanen, som vi arbetar med. Vi kommer att berätta vad vi har för aktivitet, varför vi har aktiviteten och vad barnen har lärt sig. Vi har en dagkalender som hänger, väl synlig för föräldrarna, i hallen. Där kommer vi att skriva mer vad de enskilda barnen gjort, så föräldrarna kan läsa vad just deras barn gjort under dagen Vi ska använda fotoramen till barnens egna filmer eftersom fotoramen inte blivit använd så mycket sedan vi fick surfplattan. Arbetsplanen, läroplanen och likabehandlingsplanen presenteras attraktivt och väl synligt i hallen. För att komplettera och konkretisera kommer vi att visa hur vi arbetar mot målen i arbetsplanen med foton och texter som vi sätter upp. Det

11 kommer att göra innehållet i dokumenten lättare att ta till sig. Vår arbetsplan ligger även på Munkedals kommuns hemsida. Vid samverkan med föräldrarna, är det viktigt att vi fortlöpande berättar om vår verksamhet, vilket vi bland annat gör på föräldramötet. Vi kommer då att ta till oss föräldrarnas åsikter och funderingar och använda dessa i planering och utvärdering av verksamheten. För att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande i den pedagogiska planeringen kommer vi, som ett forum för samråd, att erbjuda föräldrarna att delta i en vägledningsgrupp, där vi tillsammans pratar förhållningssätt och barns inflytande i förskolan. Detta kommer att vara en kväll under våren. Vi erbjuder utvecklingssamtal under våren. Utvecklingssamtal är ett möte mellan pedagog och föräldrar där barnet ska vara i focus för att på bästa sätt stödja barnet i sin utveckling och sitt lärande (Lärandets grogrund). Föräldrarna kommer att bjudas på drop-in kaffe vid olika tillfällen och de är alltid välkomna att vara med sitt barn på förskolan. 6.3 Resultat och analys av måluppfyllelse Föräldramötet inleddes med en övning från ICDP. Föräldrarna delades in i två grupper. Ena gruppen skulle skriva ned positiva egenskaper om en känd figur, som snäll, djurvän, händig m.m., medan den andra gruppen skrev något negativt t.ex. överaktiv, busig osv. om en känd figur. De gissade sedan vilken figur som beskrevs och visste inte att det var samma person, nämligen Emil i Lönneberga. Denna konkreta övning visar för föräldrarna hur vi jobbar med att vända negativt till att se det positiva istället. Fotoramen har inte använts så mycket sen vi fått surfplattan som vi har fotograferat mycket med. I den dagliga kontakten med föräldrarna, vid hämtning och lämning, har det blivit naturligt för dem att komma in på avdelningen. Några föräldrar har varit med när vi varit i skogen och några har anmält sitt intresse av att få vara med en dag på förskolan. Vi har skrivit hembrev ungefär en gång i månaden, där vi berättat om verksamheten och hur till exempel temat fortskridit. Vi har en dagkalender som hänger, väl synlig för föräldrarna, i hallen, där vi skrivit så föräldrarna kan läsa vad just deras barn gjort under dagen Arbetsplanen, läroplanen och likabehandlingsplanen presenteras attraktivt och väl synligt i hallen. Vi har haft dokumentation i hallen, som foto och barnens egna teckningar, som visat hur vi arbetat. Föräldrarna har inte haft åsikter om hur temat ska utformas, men de har visat ett stort intresse för vad vi gjort och på så sätt varit delaktiga. Den 13 maj hade vi samråd med föräldrarna. Vi började med att bjuda på en kopp kaffe och småprata lite. Därefter gjorde vi en övning där vi och föräldrarna ställde oss i en ring och en av oss vuxna ställde påståenden som vi reflekterade över. T.ex. Sitter dagens barn för mycket framför dator och TV? Slutfrågan och temat för kvällen var: Hur får barn inflytande i förskolan? Detta diskuterades och föräldrarna fick vara med och tänka till hur mycket man som barn på förskolan har inflytande över vad man gör. Samrådet gav föräldrarna möjlighet att få mer insyn i verksamheten och i avslappnad form prata om vad vi gör och varför. Vi avslutade kvällen mad att alla fick välja två känslokortkort var som beskrev hur de kände efter samrådet. Det var ganska få som kom men föräldrarna som deltog var intresserade och var positiva med träffen.

12 6.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Inför nästa års samråd ska vi vara tydligare och informera om samrådets verkan och planera in samrådet i tid mitt på terminen. 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål Vi ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Lpfö 98/10). 7.2 Insatser för att nå målet Ett samarbete med skolan och fritids är viktigt eftersom det är vår närmiljö och barnens kommande skolmiljö. Vi kommer att inrikta och utveckla samarbetet med en speciell klass och lärare för att tillsammans planera gemensamt utbyte. Vi är intresserade av att bli inbjudna till olika aktiviteter skolbarnen anordnar. Det kan vara de återkommande aktiviteterna, men vi skulle också tänka oss att följa med till skogen. Vi kommer att aktivt bjuda in till vår förskola genom att skolbarn kan få komma hit och läsa en saga för barnen eller att de målar tillsammans som ett grupparbete som vi på Hjulet anordnar. 7.3 Resultat och analys av måluppfyllelse I november blev vi inbjudna av klass 2 att se på teater. Den handlade om livet förr och nu. Barnen tyckte det var spännande att få komma in i skolan och uppskattade teatern mycket. Vi var där samtidigt som förskoleklassen. Vi har arbetat tillsammans med samma klass med siffran 100. Vår uppgift blev att baka en 100-tårta som vi tog med oss till skolan. Vi hade även med oss likadana burkar där vi stoppat i 100 olika saker. I en burk lade vi 100 stycken kastanjer, i nästa burk lade vi 100 glasspinnar och burk nummer tre fyllde vi med 100 makaroner. Detta för att illustrera att trots samma antal ser det ut som att burken med kastanjer är många fler. Vi frågade våra barn på Hjulet vilken burk det var mest antal i och samtliga barn gissade på burken med kastanjer i. Efter vårt samarbete med klass 2 var det flera barn som poängterade för oss och sina föräldrar att det var samma antal i burkarna, nämligen 100. Siffran 100 tycks vara lite magisk vilket gjorde barnen väldigt intresserade. Skolbarnen hjälpte våra barn att rita av sina händer och klippte ut dem. Hur många händer behövs för att det ska bli 100 fingrar? Vi hade med oss leksakspengar och lade upp i olika högar. En hundralapp, tio tiokronor, fem tjugor, två femtiolappar och en hög med blandade valörer men med summan 100. Barnen gissade vilken hög det var mest pengar i. Vi gjorde ett samarbetsspel, där vi räknade tillsammans hur många gånger vi var tvungna att slå med tärningen för att komma till Åtgärder för ökad måluppfyllelse

13 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Mål Vi ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98/10). 8.2 Insatser för att nå målet Vi kommer att läsa skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och tar med oss tankar och idéer som vi utbyter med kollegor vid våra Lärande samtal fyra gånger per termin. En utgångspunkt för pedagogisk dokumentation är att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta vad som händer och fånga barnens lärprocesser genom att fotografera och anteckna det som sker (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan). Vi har en anteckningsbok som vi ska använda tillsammans med kameran i såväl planerade som spontana aktiviteter. Det för att vi ska kunna utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten ytterligare. Vi kommer att gå igenom anteckningarna systematiskt vid våra avdelningsplaneringar. Dokumentation kommer att sättas in i barnens egen portfolio, som följer med under hela förskole tiden. Där dokumenteras deras lärande och utveckling. Alla barn har rätt att få se sin egen utveckling och sitt lärande och portfolion gör detta arbete synligt (Portfolio i förskolan-att komma igång). 8.3 Resultat och analys av måluppfyllelse Vi har lärt oss mycket om pedagogisk dokumentation genom att delta i lärande samtal. Vi har tagit upp ämnen i vårt arbetslag om saker vi diskuterat i våra respektive lärgrupper. Vi tycker oss kunna tillföra saker i vårt dagliga arbete på avdelningen och fått användning för våra nya kunskaper genom att tillföra tankar från lärgrupperna i så väl planering som utvärdering. Vi har använt vår anteckningsbok, men inte pratat så mycket tillsammans om det som skrivits. Att skriva anteckningar innebär att göra den pedagogiska praktiken synlig. Då skapas förutsättningar för en dialog där olika röster kan göra sig hörda, nya tankar kan tänkas och verksamheten kan utvecklas (Lärandets grogrund). Vi tycker att vi har en pedagogisk dokumentation som vänder sig till barnen, samlat i portfolio. 8.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 9. Uppföljning av Likabehandlingsplanen 9.1 Mål Att föräldrar och barn skall känna till att vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som styrdokument och vad den innehåller. Att vi har den som grund i vår arbetsplan och planering.

14 9.2 Insatser för att nå målet I Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling står att samtliga avdelningar på förskolan skall använda något material som är utformat att aktivt arbeta mot mobbing och kränkande behandling. Där ingår även en handlingsplan Handen. Vi kommer att arbeta med materialet Hjärtestunder i förebyggande syfte mot diskriminering och kränkande behandling (se under mål för normer och värden i vår arbetsplan). Handlingsplanen Handen kommer vi att använda för att lösa konflikter och som ett redskap för att stanna upp och säga stopp. Vi kommer att prata om planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramötet och låta den hänga väl synlig i hallen och kan lånas hem. Vi kommer att göra konkreta övningar och barnen ska få rita av sin egen hand som vi kommer att göra stopptecken av. Dessa händer sätter vi upp för att påminna barnen om Handen och dess betydelse. Vi kommer att göra olika lekar där det är tillåtet att säga stopp och är ett sätt att träna de barn som har svårt att säga nej till andra. Var och en övning är i första hand en rolig och populär lek, där focus är på lekens innehåll och att träna stopp är en del av leken. Vid våra avdelningsmöten kommer vi ha en reflektionsfråga som vi samtalar om i arbetslaget. Det kan vara situationer som hänt eller bara tankar man har. 9.3 Resultat och analys av måluppfyllelse Vi har arbetat med materialet Hjärtestunder i förebyggande syfte mot diskriminering och kränkande behandling (se under mål för normer och värden i vår arbetsplan). Vi har inte haft något behov av att använda handlingsplan Handen. Klimatet är bra bland barnen och vi tror att vårt förhållningssätt har stor betydelse för att barnen respekterar varandra. Planen mot diskriminering och kränkande behandling hänger väl synlig i hallen och vi pratade om den på föräldramötet. Vid våra avdelningsmöten har vi känt att vi haft hög kvalitet eftersom det känts väldigt bar efteråt, man har fått med sig något. Vi har haft en reflektionsfråga eller pratat om någon föreläsning, artikel eller att någon av oss delat med sig av sina tankar och kunskaper. 9.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse

15 Hjulets handlingsplan Vi arbetar aktivt med att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och har nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Vår handlingsplan är skriven utifrån Hjärtestund-och Vägledande samspel material. Förebygga: Vi ska arbeta för att stärka barnen i gruppen, för att de ska känna sig trygga, genom att ha kamratstödjande övningar som finns i materialet Hjärtestunder. Hur är man en bra kompis? Hur skall en bra kompis vara? Barnen skall få tänka till hur man uppför sig mot varandra, vilket vi gör genom materialet Hjärtestunder. Genom att ge beröm och synliggöra barnens positiva egenskaper inför varandra, förstärks ett positivt beteende. Attityder och förhållningssätt till varandra påverkar mer än metoder. Vi ska vara närvarande i barngruppen för att ha motverkande effekt. Upptäcka: Genom observationer. Är det mobbning eller konflikt? Hur förhåller sig barnen mot varandra? Läsa kroppsspråket, t.ex.om någon himlar med ögonen, skrattar, suckar, ger kommentarer eller viskar. Det är viktigt att vi är närvarande i barngruppen och att vi är lyhörda. Lyssna på barnets berättelsekänsla. Det är barnets upplevelse som är avgörande. Stoppa: Vi ingriper omedelbart vid alla former av kränkningar och markerar att det är ett oacceptabelt beteende. Den vuxne skall behålla sitt lugn när denne pratar med barnet som utsatt ett annat barn för kränkande behandling. I konfliktsituationer är det viktigt att ställa frågor och hjälpa barnen att se situationen ur allas perspektiv. Ta reda på vad som hänt, vilka som var inblandade, vad alla känner. Vad känner du? Diskutera med hjälp av barnen vad det finns för lösningar och vad som händer om man väljer en viss lösning, vilken lösning är bäst? 10 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd 10.1 Mål Alla barn skall få sina behov respekterade och tillgodosedda så att de får uppleva sitt eget värde Insatser för att nå målet Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska erfara den tillfredsställelsen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva att vara en tillgång i gruppen (Lpfö 98/10).

16 Varje beslut om särskilt stöd som förskolechefen fattar föregås av noggranna pedagogiska överväganden som görs för att se hur vi kan tillgodose det enskilda barnets behov. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utformningen av de särskilda stödinsatserna men det finns inget krav på att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Resursteamet, med talpedagog, specialpedagog och psykolog, kontaktas vid behov, efter föräldrars samtycke, och kan ge oss handledning. Vid behov görs K-3 kartläggning med individuell plan som leder till handlingsplan med relevanta mål för barnet (Handlingsplan finns på kommunens hemsida). Regelbunden kontakt hålls med föräldrarna där vi lämnar fortlöpande information om barnets utveckling.