STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No 15 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No15 CENTRA.TRYCKERIET STOCKHOLM 1918

2 i; REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

3 INNEHALL Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1917: (Bericht ii ber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1917.). skogsavdeningen (Forstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN III. Entomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH... 9 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Norrand) av EDVARD WIBECK EDVARD WIBECK: Widens kuturpog. Erfarenheter gjorda vid Statens Skogsförsö'ksanstats avdening för foryngringsförsök i Norrand...,... :. 17 Der Widen'sche Kuturpfug I GÖSTA MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre IV IV AR TRA.9ÅRDH: skogsinsekternas skadegörese under år Oversikt enigt jägmästarnas och änsjägmästarnas rapporter : Das Auftreten der schädichen Forstinsekten in Schweden im Jahre VII Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under tre= årsperioden jämte försag ti arbetsprogram: (Bericht iiber die Tätigkeit der Versuchsanstat während der Dreijahrsperiode 19I5-I9I7 nebst Vorschag einesprogramms). I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten) av GuNNAR ScHOTTE I I 7 II. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE I z 5 III. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN IV. Entomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IVAR TRXGÅRDH I 54 V. Avdeningens för föryngringsförsök i Norrand verksamhet åren 916 och 1917 jämte arbetsförsag för 3-årsperioden Z0 (Die Tätigkeit der Abteiung ftir die Verji.ingungsversuche in Norrand in den Jahren nebst Vorsag eines Pragramms während der Dreijahrsperiode 1918-I9Z0) Sid. I z

4 VI. Sammanfattning r 88 Zusammenfassung des Arbeitsprogramms der Forstichen Versuchsanstat Schwedens fir die Jahre rgr8-rg2o..... XI Summary of the program me of the Swedish State Institute of Experimenta Farestry for the triennia period rgrs XV NILS SYLVEN: 1917 års knäckesjuka i norra Västergötand Der Kieferndrehen im nördichen Västergötand im Jahre L. MATTSSON: Stormhärjningen i norra Daarna hösten 1917 XIX 205 Die Sturmverheerung im nördichen Daekarien im Her b s te des J ah res 19 I 7... IV AR TRÄGÅRD H: Tabocken (Monochamus sutor L.). En viktig teknisk skadegörare band ånghorningarna Der Schusterbock... XXVI SVEN PETRINI: Formpunktsmetoden och dess användning för formkasrbestämning och kubering. En prövning på granmateria J rån Norrbotten The method of obtaining the form.cass and voume of singe trees by the use of form point. An investigation based on a spruce materia from Norrbotten, Sweden XXIX Innehåsförteckning över pubikationer från Statens Skogsför= söksanstat (Meddeanden h. I --I 5) åren

5 ==E=D=V=A=R=D= =w=i=b=e=. =c=k==ci WIDENS KULTURPLOG. ERFARENHETER GJORDA VID ST ATENS SKOGSFÖRSÖKS ANST AL TS A V DELNING FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND. Idet speciaprogram, som redan 1915 uppgjordes i syfte att i huvudsak karägga ri~tinjerna for arbetena vid en bivande avdening vid Statens, Skogsförsöksanstat; utesutande ägnad åt föryngringsförsök i Norrand, uttaades önskvärdheten av att en sådan avdening b. a. å :skida marksag avprovade oika markberedningsredska.p, och att utfaet av dyika prov eventuet bekantgjordes, redan innan några egentiga besåningsresutat föreåge. I enighet härmed ha i de serier av oika markberedningsförsök, vika under 1917 års fätarbeten utförts av skogsförsöksanstatens Norrandsavdening, jämvä ingått pöjningar med såvä finnpog av DYBECKS mode som ock med WIDENS kuturpog. Vissa detajer av det senare redskapets arbetsprestation ha därjämte bivit noggrannare undersökta genom experiment å försöksanstatens oka. Det är de rön, som härunder gjorts, speciet beträffande den Wirenska pogen, vika härmed framäggas i den omfattning och ti de dear, som ansetts ha intresse <Jch kunna bedömas oberoende av bivande såddresutat. Widenska kuturpogens utseende och konstruktionsdetajer. Frånsett innehået i ett tidskriften Skogen, häfte , bifogat, öst prospekt, har någon skidring av den Wirenska kuturpogen icke ingått i någon av våra skogstidskrifter. Det torde därför ej vara oämpigt att här först förutskicka en kort beskrivning av densamma i ansutning ti figurerna I -4 i uppsatsen. Widens kuturpog är en s. k. hjupog, vars pogbi föregås av ett i samma träram insatt hju av 0.78 m:s diameter. När detta går runt, kringvrides samtidigt genom en enke kedjekopping den gemensamma axen ti en fröutmatningsapparat i de båda fröbehåare, som sitta 2. Medde..fr/1." Statens Skogs.fö,.söksanstat. H. '5

6 18 EDVARD WIBECK (106\ ovanför pogbien ängst bak å träramen (fig. 3). De utfaande fröna uppfångas först av en bred, fat tratt (fig. 4), vars pip mynnar tätt bakom pogbien. Denna är försedd med en iten, högersidig vätskiva, som kommer pogen att vid arbetet bottägga en cm bred fåra. Först när pogbien tar mark och möter ett visst motstånd, öppnas en kaff å baksidan av vardera fröbehåaren, viket atså jämte hjuets samtidiga kring- Ur skogsförsöksanstatens sam. Fig. I. Den Widenska kuturpogen, färdig att användas. Vid bortre skacken synes denåda, i viken hästskyddare m. m. förvaras. - (Der Widensche Kuturpfug, fertig zum Gebrauch. An dem hinteren Gabearm sicht man den keinen Kasten, in \"echem die Schutzspiraen ambewahrt sind.) vridning är ett vikor för att fröet ska matas ut. Detta sker såedes icke, då pogbien under pågående arbete yftes över smärre impediment: stenar, stockar, rötter o. d. Genom att föra en iten, å fröbehåarens baksida befintig hävstång åt sidan kan man efter behag het och hået avstänga fröfaet från endera eer båda behåarne, enär vid detta äge hos hävstången kaffarne ej ängre öppnas genom tryck från pogbien. Vi man, såsom i vissa fa kan tänkas vara ämpigt, så ömsevis tafrö, ömsevis granfrö, tiåter atså såddapparatens konstruktion mycket vä detta, iksom ock naturigtvis en sådd med bandat frö kan försiggå genom sådd från båda två, men med oika frösag påfyda behåarne samtidigt. Mängden av det utfaande fröet regeras genom oika håskivor av påt, vika skjutas ned i en fas i bakväggen av fröbehåarne och därvid mer eer mindre täcka ti ett runt hå innanför de förut omtaade kaffarne. Med pogen föja 3 par håskivor, försedda med respektive 3, 4 och 5 hå. Man har atså möjighet att genom a:gvändning av en eer båda behåarne och genom anbringande av oika håskivor åstad-

7 ( 07) WIDENS KULTURPLOG 19 komma ej mindre än 8 oika håkombinationer, nämigen ägst 3 och högst ro hå, vika kombinationer givetvis vid sådd med samma sags frö svara mot utsädeskvantiteter, som stå i direkt förhåande ti det anta hå, genom vika fröet utmatats. 1 Hur mycket frö, som i ena eer andra faet åtgår vid sådden, ska närmare beröras ängre fram. Vardera fröbehåaren rymmer omkr oo gram gran- eer tafrö. Ur SkoS"sförsöksanstatens sam. Fig. 2. Den Widenska kuturpogen, hopfäd för transport. - in zusammengekupptem Zustand). Foto fårf. rgr7. (Der Wicensche Kuturpfug Hästen spånnes för pogen med skackar, som medföja redskapet vid inköpet. Skack1orna äro sins emean fast förenade genom ett par tvärsåar framför hjuet. På dessa tvärsåar är en åda fästad, viken rymmer de förutnämnda håskivorna samt ett par s. k. hästskyddare. Då pogen är i bruk, fasthakas hästskyddarue mean de krokar, som finnas främst å pogramen, strax framför och å ömse sidor om hjunaven, samt dem, vika sitta å skackestäningen. Påhäktningen av de senare underättas därav, att de kunna ossas och vridas med tihjäp av en skruvnycke, som ikaedes medföjer pogen. Genom denna anordning skyddas dragaren mot atför tvära ryck, då pogen kör fast eer möter hinder, på samma gång som spirafjädrarna verka i sådan riktning, att sjäva uppyftandet av pogjärnet därigenom underättas. 1 En noggrannare granskning av såddbecken visade, att håen i dessa ej äro av fut enhetig storek samt att vid uppborrningen av desamma en va bidats, som ej atid titiräckigt avfiats. En större omsorg om dessa små tiverkningsdetajer är nödvändig, för att fut beräkneiga och jämföriga resutat av fröutmatningen skoa kunna uppnås.

8 20 EDVARD WIBECK 008) Då pogen ej användes, sås den ämpigen ihop så som fig. 2 visar, varvid pogramen hakas fast vid skackarna. I detta äge kan hea redskapet ätt förfyttas på samma sätt som en skottkärra. Pogens totaa ängd, skackoma inberäknade, är 3,96, det hopsagna redskapets 3,28 meter. Vikten är c:a 66,s kiogram. Ur skogsförsöksanstatens sam. Foto. förf Fig. 3 Den Widenska kuturpogens fröbehåare. Det gemensamrna ocket ti båda behåarne är öppet. I botten av behåarne synes fröutrnatningsapparaten. Ena behåaren är avstängd genom att hävarmen (vid tecknet x) förts åt sidan. - (Die Sarnenbehäter des Widenschen Kuturpfuges. Der gerneinsarne Decke der beiden Behäter ist offen. Am Grunde derseben ist die Sarnenspeisevorrichtung sichtbar. Der eine Behäter ist abgesperrt, indem der bei X befindiche Hebearm zur Seite gedreht ist.) skogsförsöksanstatens fätförsök våren I9I7 med Widens kuturpog och Dybecks finnpog. För markberedningsförsöken i dess herhet, i vika avdeningar pöjda med finnpog och Widens kuturpog bott ingått som jämföreseed vid sidan av annorunda behandade - exempevis bredbrända, hackade eer het orörda - parceer, kommer framedes en fuständigare redogörese att i annat sammanhang ämnas.. I det efterföjande ges därför bott en kortfattad, amän beskrivning av de med pog markberedda avdeningarne, tagna i den ordningsföjd, vari markberedningen ägt rum,

9 ( 09) WIDENS KULTURPLOG 21 samt redogöres för den rent siffermässiga kontentan av de rön, som därunder bivit gjorda... Att märka är, att under samtiga fätförsöken med Widenska piögen såddes bott från en av fröbehåarue och atid genom skivan med 5 hå. Ur SkogsförsOksanstatens sam, Foto förf. r9r7. Fig. 4. Den Widenska kuturpogen, sedd bakifrån. Biden visar fröbehh!arne och tratten (t). Den med tecknet X märkta beh.aren är avstängd genom att en hävarm å densamma "vridits åt sidan. - (Der 'Vidensche Kuturpfug von hinten gesehen. Das Bid zeigt die Samenbehäter und den Trichter (t). Der mit x bezeichnete Behäter ist abgesperrt, indem ein keiner, an dessen Hinterseite befindicher Hebearm zur Zeite gedreht ist.) Försöksytan 408. Beägenhet: Åsens kronopark, Östersunds revir. Fih-utvarande bestånd, markbeskaffenhet etc.: Granskog med ymnig markvegetation av företrädesvis gräs och örter (fig. s) på frisk mark, bestående ay sandig morän med inbandade stenar ( = skifferstycken) på si urgrund. Humustäcke I-2 crr.. mäktig mu. Behandz"ng: Större deen av skogen avverkad vintern I 9 r 3-I 9 I 4, återstoden i början av år r 917; ytan risröjd den 3-7 juni s. å. Avd. I B (41.7 X 30 m = o.r25 hektar). Pöjd med Widens kuturpog den 8 juni. Pogen kördes 32 varv med ett medeavstånd av o. 94 m mean varven, inaes 1335 ängdmeter, varti åtgick en ticav z1/ 2 timmar och varvid utsåddes o. 37s kg. granfrö från Junsee revir. A.rbdstid och utsädesmängd svara mot 534 m tiryggaagd pogrond fr timma or:h 7o-7r utscfdda.frö.,z pr ängdmeter pogmnd.

10 22 EDVARD vvibeck ( 11 O) Ur Skogsförsöksanstatens sam. Foto förf. september I9I6. Fig. 5. Örtrik, devis avverkad granskog. Försöksytan 408 å Åsens kronopark, Östersunds revir. Efter kaavverkning och devis risröjning, devis bredbränning bevo oika avdeningar av ytan markberedda, des med Widens kuturpog, des med finnpog. (Kraut6eicher, zum Tei abgetriebener Fichtenwad. Versuchfäche Nr 408 im Staatswad Asen, Revier Ostersund, Landschaft Jämtand. Nach Kahschag, Forttragen des Hozabfas oder auf einigen Parzeen Breitbrennen desseben, wurden die verschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche mit dem \Videnschen Kuturpfuge und mit dem sog. finnischen Pfuge bearbeitet.) Avd. II B (38.5 mx25 m= o.og6 har), risröjd den 3-7 juni 1917 och Avd. III B (45-5 m X 25 m= o.rr3 har), bredbränd den 7 juni, bevo tisammans pöjda med Dy becks finnpog den 8 juni. Pogen kördes 2 2 varv med ett medeavstånd av r. 14 m. mean varven, inaes 1848 ängdmeter, varti åtgick en tid av 3 timmar. (Därefter bredsåddes den 8 jui med såningsmaskinen»triumh o.42o kg granfrö av samma sar som å avd. I B, svarande mot c:a so frön pr kvm.) Tiden fiir pogningen szwmr mot 616 m. tir_ygs;aagd pogrand pr!z"mma. Försöksytan 400. Beägenhet: Åsee kyrkoherdebostäe, Västra Åsee revir. Fiirutvarande bestånd, madbeskaffenhet etc.: Granskog med ymnig markvegetation av båbärsris, gräs och mossor (fig. 6) på frisk mark, bestående av fätformigt avagrad, sandig morän. Humustäcke c:a 5 cm mäktig, hopfitad skogstorv. Behanding: Skogen kaavverkad i början av år r 9 q; ytan risröjd i början av juni s. å.

11 ( 111 J WIDENS KULTURPLOG 23 Ur skogsförsöksanstatens sam1. Foto förf. augusti rgr6. Fig. 6. Risrik granskog. Försöksytan 400 å Åsee kyrkoherdebostäe, Västra Åsee revir. Just denna de av beståndet bev efter avverkning och risröjning pöjd och besådd med Widens kuturpog. - (Strauchreicher Fichtenwad. Versuchsfäche Nr. 400 auf dem Pfarrgut Åsee, Revier Wästra Åse!e, Län \Västerbotten. Der Bestand wurde nach Kahschag und Forttragen des Reisigs mit dem Widenschen Kutnrpfuge gepfigt und besät). 47.6r+40 Avd. I (II4-I4 mx m= o.s hektar). Den rs juni gjordes för- 2 sök att pöja avdeningen med Dybecks finnpog, viket dock missyckades. Sedan pogen fera gånger kört fast i den av ytigt iggande rötter synnerigen tätt genomvävda marken ( detajbid av densamma i fig. 7!) samt sutigen skadats, måste pöjningen upphöra. (Därefter bredsåddes med såningsmaskinen»triumf» r. 37 s kg. granfrö från Tås j ö revir, svarande mot c:a so frön pr kvm). 6o+54.r6 Avd_ III (87.6o m X m = o.s hektar). Pöjd med Widens kuturz... pog den r 5 juni. Pogen körd så änge, tis r 3 7 s kg granfrö av samma sag som å avd. r hade utsåtts, viket krävde c:a 53 fuständiga och 5 ofuständiga varv med c:a r m:s medeavstånd mean varven, öpande paraet med avdeningens nordöstra sida, samt 66 tvärvarv på c:a r. 3 m:s medeavstånd mean varven och öpande vinkerätt mot de förra. Pogen tiryggaade därunder inaes c:a 86oo ängdmeter, varav c:a 48 q komma på de 58 första ängsgående varven, vika krävde en arbetstid av z1j 2 timmar.

12 24 EDV AR]) WIBECK Ur Skogsförsöksanstatens sam. 3 ~ Foto forf. augusti :r9i6. Fig. 7. F. d. risrikt granbestånd, som efter avverkning bivit bredpränt och besått. För söksytan 400, avd. II, å Åsee kyrkoherdebostäe, Västra Asee revir. Biden ger en förestäning om, hur hinderig ifrågavarande mark var för markberedningsredskap. Widenska kuturpogen kunde dock användas även här, varemot försök med finnpog missyckades. - (V ormas strauchreicher Fichtenbestand, der nach dem Abtreiben breit~ebrannt und besät wo;den ist. Versuchsfäche Nr. 400, Abt. II auf dem Pfarrgut Asee, Revier Wästra Asee, Län Wästerbotten. Das Bid zeigt einen Bo den, der fiir die Bodenbearbeitungsgeräte sehr hinderieb gewesen ist, auf dem a bet dennoch der Widensche Pfug mit guten Erfog hat angewandt werden können, dagegen nicht der finnische Pfug). Arbetstz'd och. utsädesmängd svara mot c:a 1917 m tz'ryggaagd pogrand pr timma oct utsådc(a frö'n Jr ängdmeter pogrand. Försöksytan 401. Beägentet: Kväåidens kronopark, Östra Åsee revir. Fö'rutvarande bestånd, markbeskaff.enket _etc._:,.. Granskog med ymnig markvegetation av båbärsris och mossor (fig. 8) p:' frisk eer devis något fuktig mark, bestående av sandig-grusig morän med tarika stenar och bock. Humustäcke ~-o cm mäktig, hoffita~ skogstorv... Bezandmg: Skogen kaavverkjd vmtern I9IS-I9I6, kvariggande virkesavfa och ris bredbränt den I o.juni 19 I 7. Avd. II A (Ioo m x so m= o.~ hektar). Pöjd med Widens kuturpog den 18 jup.i. Pogen körd 38 varv med ett medeavstånd av 1.32 m mean varven, inaes 3 8oo ängc\m.eter, varvid utsåddes o.644 kg tafrö från J örns revir.

13 ( 13) \\'DENS KULTURPLOG 25 Ur Skogsfårsöksanstatens sam. Foto förf. sept. 1gx6. Fig. 8. Kahygge med kvariggande ris och vir~esavfap i f. d. risrikt gran bestånd. Försöksytan 401 å Kväåidens kronopark, Ostra Asee revir. Efter bredbränning b!e,~ avd. II av försöksytan pöjd och besådd med Widens kuturpog. - (Kahschag mit Reisig und Hozabfa in vormas strauchreichem Fichtenbestand. Versuchsfäche ~r. 401 im Staatswad Kväåiden, Revier Östra Äsee, Län Wästerbotten. Nach Breitbrennen wurde Abteiung II der Versuchsfäche mit dem \Videnschen Kutur~ pfuge gepfiigt und besät). Rö'rande arbets!zden hänvisas ti avdem'ng II B, utsädesmängden svarar mot c:a 44 utsådda.frön pr ängdmeter såddrand. Avd. II B (roa m x so m= o.s hektar). Pöjd med Widens kuturpog den r8 juni. Pogen körd 46 varv med ett medeavstånd av r.o9 m. mean varven, inaes 46oo ängdmeter, varvid utsåddes o. 7 z 3 kg granfrö från Tåsjö revir. Sammanagda arbetstiden för avdeningarna II A och B var c:a s1/ 2 timmar. Arbetstid och utsädesmängd svara mot c:a r527 m ti!t)'ggaagd poi?,md pr timma och utsådda frifn pr ä7~[[dmeter pogrand. Försöksytan 396. Beägenhet: Abborrträskidens kronopark, Lycksee revir. Fö'mtvarande bestånd, markbeskaffenhet etc.: Tahed med tät, gamma skog och marktäcke av ris och avar (fig. 9) på torr mark, bestående av fätformigt avagrad, grusig morän med stenar och bock. Humustäcke r-z cm. mäktig, smuig förna. Behanding: Skogen avverkad i början av år r 9 i: 7 med kvarämnande av c:a 40 överståndare pr hektar; ytan risröjd i sutet av maj och början av juni s. å.

14 26 EDVARD VIBECK ( 14) Ur Skogsför~öksanstatens sam. Foto förf. augusti Igi6. Fig. 9. Tahed med av- och risrik markvegetation. Försöksytan 396 å Abborrträskidens kronopark, Lycksee revir. Efter avverkning och risröjning bevo oika avdeningar av ytan markberedda, des med Widens kuturpog, des med fnnpog. - (Kiefernwad mit fechten- und strauchreichem Bodenteppich. Versuchsfäche Nr. 386 im Staatswad Abborrträskiden, Revier Lycksee, Län '\ästerbotten. Nach Abtreiben des Wades und Fortiragen des Reisigs wurde in verschiedenen Abteinngen der Versuchsfäche Bodenbearbeitung mit dem vvidenschen Kuturpfuge und mit dem finnischen Pfuge vorgenommen.) Avd. I A (so m x so m = o. z s hektar). Pöjd med Dybecks finnpog den 2 2 juni. Pogen körd 49 varv med ett medeavstånd av r.o z m mean varven, inaes 24So ängdmeter, varti åtgick en tid av r 1/ 2 timma. (Därefter bredsåddes med såningsmaskinen»triumf» o.soo kg tafrö från Jörns revir, svarande mot c:a so frön pr kvm.) Tiden fö'r pöjizingm szmrar mot 1633 m tzryp,gaagd pogrand pr timma. Avd. II (roo m X so m= o.s hektar). Pöjd med Widens kuturpog den 22 juni. Pogen körd ro6 varv med ett medeavstånd av o. 94 m mean varven, inaes S3oo ängdmeter, varti åtgick en tid av 31/ 2 timmar och varvid utsåddes o.644 kg frö av samma sag som å Avd. I A. Arbetstid och utsädesmängd svara mot I,}I4 m tiryggaagd pogmnd pr timma oct 3I a 32 utsådda frö'n pr än,:;;dmeer såddrmzd, Försöksytan 370. Beägenhet: Månghörningens kronopark, Jörns revir. Fö'ntfvaraude bestånd, markbeskaffenhet etc.: Gamma granskog med ymnig markvegetation av båbärsris och mossor (fig. r o) på frisk mark, bestående

15 ( 115) WIDENS KULTURPLOG 27 Ur skogsförsöksanstatens Sam. Foto förf. juni I9I3. Fig. ro. Risrik granskog. Försöksytan 370 å Månghörningens kronopark, Jörns revir. Efter avverkning och devis risröjning, devis bredbränning bevo oika avdeningar av ytan markberedda, des med Widens kuturpog, des med finnpog. - (Strauchreicher Fichtenwad. Versuchsfäche Nr. 370 im Staatswad Månghörningen, Revier Jörn, Län Wästerbotten. Nach Kahschag und teis Forttragen, teis Breitbrennen des Reisigs wurde in een Yerschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche Bodenbearbeitung mit dem \Vicenschen Kuturpfuge und mit dem finnischen Pfuge vorgenommen ). av fätformigt avagrad, grusig morän med inbandade stenar och ansats ti ortstensbidning. Humustäcke s-8 cm mäktig, hopfitad skogstorv. Behandz'ng: Skogen kaavverkad i början av år I 9 I 7, ytan devis risröj d, devis bredbränd den r8-zo juni s. å. Avd. II (so m x so m = o.zs hektar). Pöjd med Dybecks finnpog den 26 juni. Pogen körd s I varv med ett medeavstånd av o.gs m mean varven, inaes 2 s s o ängdmeter, varti åtgick en tid av z timmar I o minuter. (Därefter bredsåddes med såningsmaskinen»triumf» o.688 kg granfrö från Tåsjö revir, svarande mot c:a so frön pr kvm.) Tiden fö'r pöfningen svarar mot n77 m tiryggaagd pqö'rand pr timma. Asd. III (so m x so m = o. z s hektar). Pöjd med Dybecks finnpog den 26 juni. Pogen körd s z varv med ett medeavstånd av o.g6 m mean varven, inaes 26oo ängdmeter, varti åtgick en tid av 3 timmar I S minuter. (Därefter utsåddes för hand i de pöjda raderna o.688 kg granfrö av samma sag som å avd. II, svarande mot 48 a 49 frön pr ängdmeter såddrand). Tidnz fiir pöj'ningen SZ'atfr mot 8oo m ti!n',t:;-gaa,s;d pogmud pr timma.

16 28 EDVARD WIBECK ( 116) Avd. IV (so m x so m. o.25 hektar). Pöjd med Widens kuturpog,den 27 juni. Pogen körd ss varv med ett medeavstånd av o.86 m. mean vanen, inaes 2900 ängdmeter, varti åtgick en tid av 4 timmar och varvid utsåddes o.6r2 kg granfrö av samma sag som å avd. II och III. Arbetstz'd ocz utsädesmängd svara mot 725 m tzryggaagd pogrand,pr timma oct J8 a 39 utsådda frö'n pr ängdmeter pogmnd. Avd. V (so m x so m = 0.25 hektar.) Efter föregående bredbränning pöjd med W idens kuturpog den 2 7 juni. Pogen körd S 2 varv med ett medeavstånd av o.96 m mean varven, inaes 26oo ängdi:neter, varti åtgick en tid av 31/ 2 timmar och varvid utsåddes o.sr6 kg granfr<:i av samma sag som å avd. II-IV. Arbetstid och utsädesmängd svara mot tiryggaagd pogrand pr timma ocz 37 a J8 utsådda frö'n pr iingdmeter pogmnd. Försöksytan 359 ; Beägenhet: Kavahedens kronoöveroppsmark, Geivare revir. ' I'ö'rutzJqrande bestånd, markbeskaffenhet etc. ; Tahed med tät, gamma skog (av ungefär samma typ som å ytan 396, fig. 9!) och marktäcke av ris och avar på torr mark, bestående av fåtformigt agrad morän med stenar och bock. Humustäcke 3-4 cm mäktig, smuig förna. Bezanding: Skogen avyerkad i början av år J 9 q med kvarämnande av c:a 40 Överståndare pr hektar (fig. I r); ytan devis risröjd, devis bredbränd i början av juni s. å. Avd. I (roo m x roo m= 1 hektar). Pöjd med Widens kuturpog den 30 juni. Pogen körd 97 varv med ett medeavstånd av J.o3 m mean varven, inaes 9 7 o o ängdmeter, varti åtgick en tid av 4 timmar och varvid utsåddes I 497 kg tafrö från Råneå revir. Arbetstid ocz utsädesmängd :mara mot 2425 m tiryggaagd pogrand pr timma ocz c:a 45 utsådda frö'n pr ängdmeter pogmnd. Avd. III ( 1 o o m X I o o m = r hektar). Pöjd med Dy becks finnpog den 30 juni. Pogen körd 95 varv med ett medeavstånd av r.os m mean varven, inaes 9 S o o ängdmeter, varti åtgick en tid av 3 1 / 2 timmar. (Därefter utsåddes för hand i de pöjda raderna 1.75 kg frö av samma sag som å avd. r, svarande mot s 2 a s 3 frön pr ängdmeter såddrand). Tidm fiir p!iij"ingen sr amr mot 2714 m i!byggaa,gd pogrand pr timma. Widenska kuturpogens och finnpogens arbetshastighet och användbarhet. En översikt över de areaer av oika marktyp, som behandats med markberedningspog av ettdera saget, gestatar sig såunda:

17 ) 17) WIDENS KULTURPLOG 29 Ur Skogsförsöksanstatens sam. Foto förf. juni I9I7 Fig. I 1. Tahed, pöjd och bes!dd med W idens kuturpog. Försöksytan 359, avd. J, å Kavahedens kronoöveroppsmark, Geivare revir, Avd. III av samma forsöksyta pöjdes med finnpog. - (Kiefernheide, nach Abtreiben des Wades gepfiigt und besät mit dem Widenschen Kuturpfuge. Versuchsfäche Nr Abt. I, im Staatswad Kavaheden, Revier Geivare, Län Norrbotten. Abteiung III derseben Versuchsfäche wurde mit dem finnischen Pfuge gefiigt.)

18 30 EDVARD WIBECK ( 118) Pöjda med Widens kuturpog-: Tahed: )) Risrik granskog: ))» Örtrik ytan 396, avd. II, 0.5 hektar )) 359,» I,.... I.- )) 400, )) 40!, )) 370, )) 408, Pöjda med Dybecks finnpog-:» III,.... II A och B,, IV-V, r " S:ma r.5 hektar hektar» )) 2.- )) I B,... o.r25 hektar» o.r25 Summa summarum hektar Tahed: ytan 396, avd. I A, 0.25 hektar» )) 359, III,... I.- S:ma 1.25 hektar Risrik granskog: )) (400, )) I,)... ) )) 370, )) II-III, 0.5 hektar )) 0.5 )) Örtrik // )) 408, )) IIBochiiiB, 0,2 I hektar >) 0,2I )) Summa summarum I 96 hektar Sammanagda areaen pöjd mark är visserigen ej stor, tisammans ungefär s1/2 hektar. Då emeertid det ara mesta härav fördear sig någorunda jämnt på Norrands båda utan a jämförese mest utbredda skogstyper, taheden i vidsträckt bemärkese och granskogen med marktäcke av båbärsris, och dessa båda skogstyper, den ena med något djupare iggande rötter och ett i rege tunt och smuigt humusager, den andra med ytigt iggande rötter och ett segt, hopfitat och ofta ansenigt tjockt humusager, också i markberedningshänseende nära nog torde representera var sin ytterighetstyp, så anses försöken icke desto mindre kunna göra anspråk på en viss gitighet och räckvidd. För markberedningsarbetet med såvä den Wirenska kuturpogen som finnpogen fordras häst och 2 män, varav den ene sköter tömmarne och den andre för pogen. Då den senare mannens arbete, särskit i svårpöjd mark, är synnerigen tröttsamt, är det ämpigt, att körkaren och pogföraren kunna tura om i sina respektive arbeten. Med ett arbetsag av nu nämnd sammansättning krävde markberedningen på de oika försöksytorna den tidsförbrukning-, varöver tabe r ämnar en ätt jämförig överbick. I tabeens 3:dje koumn återfinnas samma uppgifter om ängden av den pr timma tiryggaagda pogranden, vika redan meddeats i beskrivningen av sjäva försöksytorna; av de tre sista koumnernas siffror ser man, hur stor markberedd area i hektar detta motsvarar under en

19 Pöjd (119) WJDENS KULTURPLOG 31 Tabe I. Markberedd area i hektar pr ro timmars arbetsdag Beståndstyp och be- Försöksyta 1' rand Gepftugtes Area in Hektar pro ro-stundigen 'och avdenin :r!m ma Arbeitstag handingsmetod Versuchs- g/ 1 meter ~~~ ~ ~ne-~n~s : -:e a_n~~2-m- U:e~a: Bestandstypus und Bo. G f denbearbeitungsweise fache u. Ab- St ep" ugter 1 pograderna pograderna pograderna terung rer en pro 1 Stunde in Meter1.2 m zwichen I.S m zwichen 2,- m zwichen den den den! 1 1 Pfhgestreifen Pfiugestreifen Pfhigestreifen '-~---+1-! i Tahed. Kiefernheide W idens kuturpog... i Finnpog...! Widens kuturpog... : Finnpog.... ~ Risrik,g"ranskog. Fich- 1 i tenwad _mit Myrtius mgrum W idens kuturpog..., Finnpog )) ' 1 )) ; Örtrik,g-rans;~;. ~i-~~:1 emvad mit Gräsern, 1 Kräutern etc. W idens kuturpog... Finnpog , II I A 359, J >> III 400, III 401, ua )B 370, IV v II III 408, I B III B,, IIII B I5I4! oo 534 6r !! I.Io!.45 1.!3! I.21 I.6o o.8r I.o7 O.g IO timmars arbetsdag och under antagande, att pogfårorna äggas på i medeta 1.2, r.s eer 2 meters avstånd från varandra. Vid granskningen av dessa siffror måste först anmärkas, att en sträng jämförighet mean den arbetseffekt, som kunnat presteras på de oika försöksfäten och avdeningarne, dessvärre icke är möjig. Det kan såunda ej undvikas, att både häst och arbetsmanskap, vika i rege ej förut syssat med detta sags arbete och vika varit oika för varje ny arbetspats, under sjäva markberedningsarbetets fortgång atmera vänja sig vid detsamma och i samma mån öka arbetstakten. Av denna orsak kräver arbetet på en mindre yta förhåandevis ängre tid än arbetet på en större. I samma riktning verkar också den omständigheten, att jämföresevis mera av den totaa arbetstiden åtgår för vändningarne med pogen, då man kör med kortare än med ängre sag. Det är om man nu vi använda detta uttryck för saken ifråga - fekäor av detta sag, som i a synnerhet å den minsta av försöksytorna, 408, åta arbetseffekten framstå i en viseedande ogynnsam Cager. I sjäva

20 32 EDVARD WIBECK (120) verket erbjöd detta försöksfät, som ensamt representerar den örtrika granskogen, såvitt jag kunde finna, icke större svårigheter för markberedningsredskapen än de risrika granskogsytorna. Den stora skinaden mean arbetshastigheten på oika ytor av ganska ikartad typ, t. ex. 370: IV och 4oo: III, beror, förutom av förutnämnda orsaker, även av en annan variabe faktor, som i ara högsta grad inverkar på arbets-. effekten, nämigen den rent individuea behändighet och raskhet vid pöjningsarbetet, som oika arbetare iksom ock oika dragare ådagaägga. Den enigt min uppfattning ara besvärigaste försöksytan var såunda 401: II A och B, som visserigen bivit bred bränd, men där ännu massor av konade gama ågor, toppstockar och grövre grenar kvaråga på marken mean de tarika stubbarne, vika övervägande voro av samma besväriga typ, som återgives å fig. 7. Huvudsakigen tack vare väförhåandet hos en ovanigt rask och» skogsvan» häst, nåddes icke desto mindre här den näst bästa tiden band ytorna å f. d. risrik granskogsmark. Den medehastighet, varmed markberedningsarbetet med den Widenska kuturpogen bivz't utfört på granmarkerna, svarar mot m kutiverad area pr IO timmars arbetsdag av I.Jr hektar, under förutsättning att pogränderna egat på I.2 m:s och I.6s hektar, under förutsättning att de egat på I.s m:s avstånd från varandra. För tahed biva motsvarande siffror respektive 2.37 och 2.98 hektar. I jämförese med tidigare ämnade uppgifter äro dessa arbetsprestationer mycket goda; så t. ex. ovar W. KILDAL (Tidsskrift för skogbruk, 1915 h. g) ej mer än r hektar kutiverad area på en 10 timmars arbetsdag, och H. PETTERSON uppgiver, att man vid pöjning på den stenfria Brattforsheden å Uddehoms marker, nått en medesiffra av 1.6 hektar med I.z m:s avstånd mean raderna. Att vid försöksarbetena avsevärt högre arbetsresutat bivit uppnådda, beror vä des därpå, att ytorna varit pana och i möjigaste mån impedimentsfria samt antingen omsorgsfut risröjda eer bredbrända, des därpå, att försöksarbetet varit noggrant övervakat. De angivna taen torde atså få anses som tämigen optimaa, utan att ikvä på något sätt vara i praktiken oupphinneiga, i synnerhet där häst och manskap någon ängre tid få syssa med arbetet ifråga. Med den ättare finnpogen tyckes markberedningsarbetet under i övrigt ika förhåanden ske något snabbare än med \i\tidenska kuturpogen. På de försöksytor, varest direkta jämföreser kunnat göras, nämigen ytorna 396, 359, 370 och 408, finner man såunda, såsom tabe I närmare visar, genomgående högre värden för finnpogen. På tahed, som enigt mitt förmenande är det enda marksag, där finnpogen i ängden kan tänkas uthärda tävan med den Widenska pogen, har

21 (,121) WIDENS KULTURPLOG 33 med förstnämnda redskapet pr dag uppnåtts en pöjd area av i medeta respektive 2.62 och 3.29 hektar, förutsatt att avstånden mean pogr.änderna varit 1.2 och r.s meter.. Vad sjäva markberedningen angår, så ristar den Widenska kuturpogen en Io-rs cm. bred fåra, från viken marktorvan jämte mer eer mindre av det översta jordagret skjutes eer vätes åt sidan, ti höger om pogens röreseriktning. En fut ideaisk markberedning med uckring av jorden och bandning av de översta jordagren åstadkommer denna pog atså icke, den har i det faet kanske i än högre grad än finnpogen sin givna begränsning, viket naturigtvis ej hindrar, att kuturresutatet icke desto mindre i många fa kan gestata sig tifredsstäande efter båda. Möjigen skue man f. ö. kunna tänka sig, att den Widenska pogen, åtminstone då den användes på jämna hedand med öst, smuigt humustäcke, kompetterades med en östagbar apparat, t. ex. i form av en omedebart bakom pogbien och frötrattens pip föjande, roterand~ taggcyinder eer het enket en vidfäst kratta, varmed jorden i pogfåran btve omrörd. I sitt nuvarande skick utmärker sig emeertid den Widenska pogen för en mycket höggradig förmåga att under tifredsstäande arbetsprestation komma fram även i synnerigen hindersam mark; beträffande förmågan att taga hinder samt ättheten att undvika fastkörning mot rötter o. d. står detta redskap enigt mitt förmenande avsevärt framom finnpogen. På ytan 400, vars besväriga markbeskaffenhet framgår av tig. 7, kom, såsom förut bivit nämnt, finnpogen ti korta, under det att den Widenska pogen här kunde köras med en fart, som pr dag skue motsvarat ej mindre än 2.3r hektar kutiverad area med 1.2 m:s avstånd mean pogfårorna. Såsom i KILDALs uppsats och efter honom i det förut omnämnda prospektet framhåes, utgöra massor av färsk kvist det värsta hindret mot pöjningen av ett därmed beamrat hygge. K. tiråder för den sku, att på sådana patser k\ i~ ten hopägges i rader, mean vika pöjningen därefter sker. Härti må anmärkas, att arbetet med risets hopäggning också nödvändigt betyder en hög-;t betydande - i verkigheten kanske en fördubbing eer tredubbing! - av kuturkostnaderna. För att i möjigaste mån håa dessa nere och på samma gång åstadkomma bästa möjiga arbete med kuturpogen kunna ett par andra förfaringssätt tänkas. Det första är, att pöjningen sker före avverkningen. Det är på tamarkerna i övre Norrand, som jag anser att e"tt dyikt förfaringssätt på grund av fera samverkande skä obetingat kan tirådas. Därvarande marker med bestånd av gamma, ofta ges. skog och vanigen så gott som utan 3 Medde. fr&n Statens Skogsförsöksansfat. H. xs.

22 34 EDVARD WIBECK (122) a underväxt erbjuda före avverkningen pogen de bästa möjigheter att komma fram. Snötäcket är i dessa nejder atid av den tjockek och varaktighet, att de pantor, som redan första sommaren kunna ha uppkommit efter en sådd, företagen exempevis våren före den vinter, varunder avverkningen sker, icke öpa risk att därvid taga någon nämnvärd skada. Någon hyggesrensning efter avverkningen skue sedan as icke behöva ifrågakomma, och att döma av de väbekanta sjävföryngringsbider, som dessa hedand uppvisa med en utprägad gruppering av de unga pantorna ängs s. k. ågor och gama tustockar, vore detta t. o. m. det fördeaktigaste för det bivande kuturresutatet. I Norrands granskogar, de må nu hava marktäcke av ris- eer örtrik typ, är pöjning före avverkningen givetvis så gott som otänkbar. Beståndet är här av en het annan, mera oframkomig typ; träden bära ofta ända ned yviga, åt vara devis döda, men därför ej mindre hindersamma grenar, utrymmet mean de större träden är mera upptaget av marbuskar, marken är tuvig, vegetationen utgöres av grovt, hindrande båbärsris eer frodiga, högvuxna örter och sjäva skogstorven är tjock och seg. Att marker av denna typ efter avverkning, varpå fuständig kutur anses böra föja, ättast och biigast hyggesrensas medest ed, anser jag odisputabet, och efter de rön, som HESSELMAN nyigen gjort rörande bränningens betydese för utveckingen av de för skogsföryngringen viktiga sapetersyrebidande jordbakterierna, torde vä de gama betänkigheterna mot av eden orsakad markförsämring ti väsentig de få anses vederagda. Att man med ara största omsorg måste väja just den rätta tidpunkten för en dyik hyggessvedning och håa tiräckig vakt efteråt, är givet. En yckad risbränning bir dock atid ojämförigt mycket biigare och effektivare än hopdragning av riset i vare sig strängar eer högar och avägsnar på samma gång även den hindrande ris- eer örtvegetationen på marken. På kuturfät, varest båbärsriset har den styrka och frodighet, som exempevis fig. 8 och 10 visa, går pogen bott med svårighet att föra fram; smärre av riset doda impediment våa oupphörigen förtret, och den smaa pogranden täckes strax igen av det överfaande riset. Efter brand är icke bott den fördeen vunnen, att sjäva riset är borta, utan stenar, rötter, stubbar o. d. framträda nu på ett het annat sätt, så att man kan väja undan för dem med pogbien. Är kuturfätet starkt beamrat ej bott med ris utan också med grövre virkesavfa och ädre s. k. ågor, vika endast koade eer havbrända kvarigga efter branden, är det ämpigt att vid pöjningen åta. en 3:dje man gå före. pogen och med en kortskaftad båtshake kasta åt sidan mera hinderiga stockar eer väta dem paraea med pogränderna.

23 (123) WIDENS KUL TURPLOG 35 Innan jag ämnar detta kapite, må framkastas ett par önskemå rörande anspänningen av de beskrivna markberedningsredskapen. Det för dragtampen avsedda, järnskodda hået i skackoma på den Widenska pogen är vä itet; under skogsförsöksanstatens försök hände såunda vid ett par tifäen, att man kom med sedon, vars dragtamp var för grov för att gå in. Vad finnpogen angår, våar såvä dess anspänning för hästen som stagandet av pogjärnen i ämpig utningsvinke mot skackoma städse huvudbry för den i dessa hemigheter obevandrade. Lösningen av dessa rebusartade uppgifter borde, så änge pogen bibehåes i sin nuvarande form, givetvis atid i en tryckt bruksanvisning m("dföja varje exempar av pogen som säjes. Även den Widenska pogen borde åtföjas av en sådan beskrivning, då även här vissa detajer i konstruktion och användning, såsom erfarenheten visat, kunna våa missförstånd och tarva förkaring. Widenska kuturpogen som såningsmaskin. För att vara oberoende av en oviss och ojämn sjävsådd samt i möjigaste mån underätta en kommande jämförese av såddresutaten på de oika avdeningarne i markberedningsförsöken, sökte jag vid anäggningen av dessa ytor tiföra varje parce ungefär samma frökvantitet, nämigen omkring 50 frön pr kvm. Detta ansågs tiika ungefärigen motsvara, vad som efter ett gott fröår kunde påräknas faa från en fröträdsstäning av c:a 40 taar pr hektar. Med hänsyn tagen ti de oika frösagens tusenkornsvikt avvägdes såunda på förhand de kvantiteter, som skue utsås på varje yta och avdening, och efter en förberedande undersökning på skogsförsöksanstatens.oka trodde jag mig ha funnit, att man vid framförande av den Widenska pogen i sag på I meters avstånd från varandra skue komma de önskade frökvantiteterna - vika ju borde motsvaras av 50 frön pr ängdmeter pogrand - närmast genom att bott åta fröet faa från en av fröbehåarue samt i denna ha s-håsskivan insatt. Som förut bivit nåmnt, utfördes också samtiga pöjningar med denna instäning af såddapparaten. Tabe II, som visar den genomsnittiga frömängd, som på de oika försöksytorna verkigen fait pr ängdmeter pogrand, röjer samtidigt, att denna beräkning ej håit streck. På ytan 408 fö såunda ej mindre än 70 a 7 I frön pr ängdmeter, på aa de övriga ytorna Uppstod däremot ett större eer mindre underskott. Att så bev faet visade sig bero på en oförutsedd egenskap hos såddapparaten, nämigen att dm uifaande frökvantiteten starkt förminskas, i samma mån som frömängden i behåarm sjunker.

24 36 EDVARD WIBECK (124) Tabe II. Fröets xooo: j Anta fana Pöjd rand Försöksyta Fröets insam Frösag kornsvikt i frön pr ängdingsrevir pr timma och avdening gram m:r pogrand. i meter Art des Versuchsfäche ~ Einsammungs- Samens Gevicht des Anzah gefaener Gepfiigter Streiu. Abteiung revier des Samens pro Samen pro 111 fen pro Stunde Samens Icao Körner Pfiigestreifen in Meter 400, I B Gran Junsee , III» T.sjö , II A Ta Jörn » B Gran Tåsjö » 396, II Ta Jörn I , IV Gran Tåsjö » v > >» i , I Ta R.neå Redan under fätarbetenas gång märkte jag, att utmatningen av fröet skedde oikformigt; den sista återstoden av behåarens innehå förefö atid påfaande dryg och frökornen i detsamma syntes vara i viss riktning utsorterade. För att bringa fu karhet i dessa förhåanden och på samma gång studera den inverkan, som oika grovek, vikt etc. hos fröet kunde utöva på utmatningen, anstädes efter återkomsten från fätarbetena vissa experiment med Widenska pogens såddapparat. Dessa tiginge så, att en av fröbehåarne, försedd med 5-håsskiva - atså samma kombination som använts vid fåtförsöken! - fydes med frö i avrundade kvantiteter, varierande at efter oika frösorter mean 450 och 6oo gram, såsom närmare framgår av efterföjande tabeer. Kaffen på baksidan av fröbehåaren hös öppen genom en stötta, och utmatningsapparaten sattes i rörese genom kringvridning av stora poghjuet. Efter kringvridning av så många hjuvarv, som motsvarade 500 m. tiryggaagd väg, uppsamades och vägdes det utfana fröet. På detta sätt undersöktes den frömängd, som, under förutsättning att fröbehåaren ej bivit påfyd och såddapparaten varit i oavbruten funktion, skue fait mean varje 5oo:de meter av de första 3 kiometerna av pogens väg. Ur den frö kvantitet, som fö på respektive vägstyckena o-500 och ooo meter, togs därjämte prov om 10 kubikcentimeter, i vika antaet frökorn räknades. Samtiga de frösorter, ~om kommit ti användning vid sådd med pogen under sommarens fätarbeten, nämigen tafrö från Jörns och Råneå samt granfrö från Tasjö och Junsee revir, provades på detta sätt och därjämte tafrö från storbackens revir. Med varje frösag utfördes tre experimentserier. Resutatet av dessa försök föreigger i efterföjande tabeer.

25 (125) WIDENS KULTURPLOG 37 Tafrö av I9I5-I9I6 års skörd från }örns revir; Jooo-kornsvikt omkr. 4;- gram. fröbehåaren inades 450 gram frö. I Tabe III. Prov A 1 Prov A 2 Prov A 3 Medeta Tirygga Anta agd Anta kringvridna 1 Anta Utfaet f.. Anta ---~~Anta 1 Utfaet f.. k Utfaet f.. k Utfaet f.. väg ängd, k f... ro corn f... ro orn f... ro orn f... ro orn hjuvarv ro 1. ro 1. ro 1. ro 1 m O gram kbcm gram kbcm gram kbcm gram kbcm ] o-2o2 1 j 2 o s [ 6g / s S-6o7 1 / 2 11ooo-15oo 57-s i o7 1 / 2-8IO 1150o-2ooo 46.s 47< ] ' 81o j 2 2ooo Skinad i fröanta i 10 kbcm. i första och sista provet... i 120 \ Tafrö av års skörd från Råneå revir, Jooo-kornsvikt omkr. J.s gram. fröbehåaren inades 450 gram frö. Tabe IV Anta kringvridna hjuvarv / ('06 38.s 998 Sum~a ~tfa~t frö JOI I Rest 1 frobehaaren ] ]148.s Summa!!4so.-j i45o.-i Tiryggaagd väg ängd, m ] ~~~-~rov B1 Prov B2!rov B"_ Medeta IIUtfaet f ~~ta Utfaet f ~rta Utfaet f ~rta Utfaetjf ~~ta! I frö i r? orn frö i r? corn frö i r? wrn frö i r? orn ' O 10 O 1 10, gram kb gram kb gram b gram 1 b 1 cm cm < cm! < cm o-zoz 1 j., ' II531II4 _! II261II2.s rssrog 2 I II j I : / I i 81.7 : / ! 6o 147.:J sw-ioi2 1 j 212ooo-2soo! s IOI2 1 / 2-I215 25oo-3ooo Summ_a u_:faeot frö J! ' Rest 1 frobehaaren_._. _.._.._._.._,_2_6_._ :...:.5---:,c...:::3..:.4_--:-----c:----2_8_.2_ Summa 1145o ! Skinad i fröanta i ro kbcm, i! [ ) I, i första och sista provet... If : I I 55 : 1

26 38 EDVARD WBECK {126) Tafrö av I9I års skörd från Storbackens revir; Jooo-kornsvikt omkr. 4.8 gram. I fröbehi.aren inades 450 gram frö. Tabe V. Tirygga- Prov C1 Prov c. P~ C, _ ~ M.deb>. Anta agd. Anta Anta Anta Anta kringvridna Utfaet f.. k Utfaet f.. k Utfaetf.. k Utfaet f.. k hjuvarv väg ängd, frö i r~ orn frö i r~ orn frö i r~ orn frö i r~ orn m O O I O O gram kbcm gram kbcm gram kbcm gram kbcm o- soo s s / /.-405 soo-rooo 77-s SS / s So.- 7").8 6o7 1 / 2-8IO rsoo s IO-IOI2 1 / s6.s s / s Summa utfaet frö... /421.s Rest i fröbehi.aren ro ,I 1450-! r'"-1 Summa Skinad i fröanta i ro kbcm, i första och sista provet. J 159 I Granfrö av,1913 i.rs skörd fri.n Ti.sjö revir; rooo-kornsvikt omkr. S-5 gram. I fröbehåaren inades 500 gram frö. Tabe VI. Tirygga- Anta agd ~ri Pm D, u;f~:t fr!~:~n. Anta Anta Anta kringvridna väg ängd, Utfaet f.. k Utfaetf.. k Utfaet f.. k hjuvarv ro f''. ro orn 1. ro 1 frö i r~ orn frö i r~ orn m 10 IO O 10 i i gram kbcm gram kbcm gram kbcm gram kbcm I40 1 /. o-- soo I I144 IIS-- II6.3 II i 1 / ro9.s!06.- ro6.s Prov D 2 Pm n, f:: Med~": /. rooo-rsoo ros.s ro6.s ros o7 1 j IS IO-IOI2'/. 2ooo-25oo ss /, oo-3ooo S.s S Summa utfaet frö S.s 149~:= x Rest i fröbehi.aren Summa [jsoo.-! soo.-1!soo.- t Skinad i fröanta i 10 kbcm-. : '"" - i första och sista provet

27 (127) WIDENS KULTURPLOG 39 Prov E 1 -E 3 I frö Granfrö av 1913 års skörd från Junsee revir; roao-kornsvikt omkr. 4-- gram. behåaren inades 6oo gram frö. Tabe VII. T Prov E 1 Prov E 2 Prov E 3 Medeta Anta 1 rygga. agd c I Anta U c I Anta U I Anta U c mngvridna... Anta 1.. d Utm et f "k ha et f "k tfa et f.. 1 ba et f "k h j uvar_ v vag ang ' frö i r? orn frö i r? orn frö i r? wrn frö i r? orn m 1 ro 1 ro I 10 I 10 gram kbcm gram kbcm gram kbcm gram kbcm 2021/:-=~~~ 1 /21 50~=~~d:~~:;-r222~~~~:= 11218~~~~:= 1202 :~~:~ r2r / 2 rooo-r5oo 133-s s r26.-j 6o7 1 / 2--8IO S ~~73-S 8ro / I.s I 15-s ro66 ' 25.s j S II IOI3 2, 5 I079 Su~n:a ~:fa~t frö s Rest 1 frobehaarcn s 5-3 ' Summa [[6oo.-! 16oo.-f f6oo.- /6oo.-j Sk!~_ad i fröant~ i I o kbcm ' 1 1 forsta och s1sta provet... 63! , ' De gjorda experimenten äro i fera hänseenden mycket uppysande. De visa först och främst, hur ojämn fröutmatningen är under oika grader av fynad hos fröbehåaren. De frömängder, som utfait på de första och sista soo meterna av 3: kiometerssträckan, förhåa sig, vad tafröet från Jörn angår, ungefär som 2 :r, vad tafröet från Råneå och Storbacken angår, som 3: a 4: I, vad granfröet från Tåsjö och Junsee angår, som respektive 22: I och i9: I! Detta om sjäva viktsmängdema Ann u större bir disproportionen mean antaet utfana frön pr ängd,enhet därigenom, att utmatningsapparaten samtidigt verkar som frösorterare i den riktning, att de största frökornen sparas ti sist. Siffrorna i tabeerna visa så t. ex., att I o kbcm av det sist utfana fröet genom gående innehåit betydigt färre frökorn än en ika stor kubikmängd av det först utfana fröet; för. de oika undersökta frösagen varierar skinaden i genomsnitt mean 68 och I98 frökorn, viket i föreiggande fa är iktydigt med, att de sist tagna fröproven gent emot de först tagna visat en förminskning av fröantaet med (icke ti!) beopp, varierande mean 1 / 16 och 1 / 6 av första provets totaa fröantal Det bör i detta sammanhang påpekas, att ojämnheten i besåningen av pogränderna på sjäva försöksfäten icke varit så stor, som den, viken kommit fram under inomhusexperimenten, och detta av den anedningen, att fröbehåaren under pågående pöjning vanigen påfyts en eer fera gånger. Det är emeertid het säkert oikheter i detta avse-

28 40 EDVARD WIBECK \ (12~) ende - vika naturigtvis borde vara av adees underordnad natur! - som nu i sjäva verket våat den tämigen betydande skinaden mean den genomsnittigt fana frömängden på t. ex. ytorna 400, III och 3 70, IV, vika båda besåtts med granfrö från Tåsjö, eer på ytorna 401, II A och 396, II, där utsädet varit tafrö från Jörn. (Se tabe II!). Beträffande det anta eer den viktsmängd frö, som från fu behåare genom samma håskiva utmatas, så visa sig dessa tavärden ej a~ stå i bestämt förhåande ti de undersökta frösagens rooo-kornsvik~, ja icke ens fut föja de reationsta, som angiva antaet frökorn pr voymenhet. Detta framgår omedebart av sammanstäningen i tabe VI Denna oregebundenhet är emeertid ätt förkarad; den beror het enke~ därav, att utmatningen av fröet icke bott infueras av frökornens stoji ek utan också i mycket hög grad därav, i vad mån de äro befriade från rester av frövhigar. (Denna renhetsgrad hos fröet inverkar give~ vis något på 1000: kornsvoymen, men ej tinärmesevis i samma gni~, som den inverkar på utmatningshastigheten!) Dyika rester fördrö}a'u~matningen, men motvn'ka å andra sidan de ytterigheter mean 1 as~ och ångsam utmatning, som uppstå, då rent frö användes. Av d~ undersökta frösagen utmärkte sig båda granfrösorterna för stor renhet. under det att de tre tafrösorterna voro ganska ofuständigt avvingade. Ti föjd av denna oikhet sjönk utmatningshastigheten, som förut bivit nämnt, för granfröet efter hand ned ti respektive 1 / 7! 1 och 1 / 22 av den ursprungiga, under det att för tafröet motsvarande värden åtminstone höosig uppe vid 1/2 a 1/3 ti 1/4" Tabe VII. Faen frömängd på första Härkomst Fröets 1000 Anta frökorn 500 m pogrand revir kornsvikt i Frösag på ro kbcm Anzah gefaener Samen pro erste. Einsammungs- gram soo m Pfiigestreifen Art des Samens revier des Anzah Samen- Gewicht des Sa- körneraufxoccm. I gram Anta frön Samens mens in Gramm In Gramm Anza Samen Gran Junsee » T~sjöo s.s 1129 I Ta Ranea 3-5 II )) storbacken 4.8! : )) Jörn 4---! I Ä ven om man genom att ofta påfya fröbehåaren kan motverka den oikformighet i sådden, som i annat fa f. n. uppstår, är det tydigen ett berättigat önskemå, att sådana konstruktionsändringar vidtagas med såddapparaten, att denna bringas att mera ikformigt säppa fröna, oberoende av fynadsgraden. Jag håer också före, att en sådan förbättring ganska ätt kunde göras. N a turigtvis är det ej patsen, att här

29 (129) WIDENS KUL TURPLOG 41 spekuera över detajer, vika bäst utformas under praktiska experiment, men ganska säkert skue den ojämna utmatningen av fröet het eer åtminstone övervägande försvinna, om behåaren genom en åtknipning (eventuet dod genom en yttre dubbevägg) skides i en övre de, som enbart skue tjäna som fröbehåare och en undre de, som innesöte sjäva utmatningsmekanismen. Denna undre de borde ej heer vara bredare, än att den någorunda fuständigt beströkes av utmatningsapparatens vingar. Fig. I 2 visar ungefär, hur jag tänkt mig saken. Vid sådd borde givetvis så mycket frö atid finnas i behåaren, att hea nedre deen av densamma ständigt böes fyd. Ännu bättre uppsag beträffande fröbehåarens och utmatningsapparatens konstruktion vore för övrigt möjigen att hämta från en de inom antbruket använda frösåningsmaskiner. Ävenså kan ifrågasättas, huruvida det ej vore ämpigt, att ersätta de nuvarande borstviskorna i utmatningsapparaten, vika äro underkastade hastig sitning och därq~ed våad förändring i fröutmatningen, Fig. 12. Havskemaisk bid, visande tvär- (a) och ängssektion (b) av den Wieenska kuturpogens fröutmatningsapparat jämte författarens ändringsförsag af samma apparat (c och d). - (Habschematisches Bid, der Q uer- (a) und Längsschnitt (b) der Samenspeisevorrichtung des Wicenschen Kuturpfuges nebst Anderungsvorschag des Verfassers fiir diese Vorrichtung (c und d) zeigend.) med mera soida och oföränderiga metaskovar samt kanske också göra Öppningarne i håskivorna, vika nu äro ytterst känsiga för fröets oika grovek och renhetsgrad, något itet större, eventuet på bekostnad av antaet. Det händer iband, att i de nu använda små håen ett par frön fastkämmas, varigenom sådana oregebundenheter i utmatningen som dem, varom t. ex. det förut meddeade provet D bär vittne, kunna uppkomma. 1 Sutigen kunde man önska en särskid ucka nere i bottnen av behåaren, varigenom överbivna frörester mera bekvämt, än nu är faet, kunde avägsnas. Sammanfattning. Såvitt de vid skogsförsöksanstatens Norrandsavdening gjorda erfarenheterna givit vid handen, är den Widenska kuturpogen ett markberedningsredskap, som kan göra skogsodingsarbetet i Norrand högst betydande tjänster. I synnerhet för tamarker med tunt, smuigt humustäcke ämpar den sig utomordentigt vä och bör här vara ofantigt arbetsbespa- 1 Jämför även anmärkningen i noten å sid. 107.

30 42 EDVARD WIBECK (130) rande. Avsevärt sämre gestatar sig pogens arbetsprestation å marker med tjock, hopfitad torvsvå, i synnerhet om denna ti på köpet täckes av ris och försumpningsmossor, men även här kan man i somiga fa nå goda resutat med pogen och spara mänskig arbetskraft. I markbetäckningen bottägger och besår den Widenska pogen en 10-I 5 cm. bred pogfåra, vari dock f. n. någon uckring av jorden ej äger rum. Pöjningen behöver naturigtvis icke nödvändigt ske i sammanhängande rader, utan kan också ske i form av rutpöjning, genom ett oupphörigt uppyftande och nedsättande av pogjärnet. Under sistnämnda förhåanden kan tydigtvis fröåtgången betydigt minskas och i vissa fa kanske också arbetshastigheten något ökas. På marker med tjock torvsvå vi det även synas, som om sjäva avägsnandet av denna ättare försigginge i avbrutna fäckar än i sammanhängande ränder. På tahed torde pogen med förde kunna köras före avverkningen, efter viken hyggesrensning i så fa ej behöver ske. Två (eer i vissa fa tre) man jämte en häst böra med I a r.s meters avstånd mean pogränderna kunna hinna skogsoda 2 a 3 hektar på dagen. Granmarker kunna först pöjas efter avverkningen. Föregående risbränning underättar där mycket pöjningen. I a r 1 / 2 hektar böra kunna pöjas pr dag. Fröutmatningen sker f. n. mycket ojämnt; ateftersom fröet sjunker i behåaren minskas fröfaet, varför man genom täta påfyningar bör motverka denna oägenhet. Fröets grovek och renhetsgrad påverka i så hög grad fröutmatningen, att några bestämda anvisningar angående håskivor etc. knappast kunna givas; varje skogsodare tirådes att i denna punkt genom föregående inomhusexperiment med såddapparaten bida sig ett omdöme om, hur just det frö förhåer sig, varmed han ämnar så. I rege torde sådd genom 5 båsskiva och från en behåare eer genom 3-håsskivorna och från båda behåarue vara att tiråda, fröåtgången kommer då i de festa fa att vid radpöjning håa sig omkring I - ti r. 5 kg. eer något mera pr hektar. Genom rutpöjning kan fröåtgången nedbringas ti omkring häften.

31 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Der Widen'sche Kuturpfug. (Schwedischer Text, S. I 7-42.) Von EDWARD WIBECK. Der Widensche Kuturpfug, so benannt nach seinem Konstrukteur, L. P. WIDEN, Skrekarhytte bruk, Widerswik (Schweden), ist ein Wadkuturgerät, das schwedischen Verhätnissen woh angepasst erscheint, und fti.r das man daher. ausgedehnte V erwendung in diesem Lande erwarten darf. Der Pfug ist ein Bodenbearbeitungsgerät, kombiniert mit einer Säevorrichtung, die die Samen in die von dem Pfug gezogene Furche faen ässt. Die Hauptteie des Geräts sitzen an einem Stativ, das vorn durch ein Rad von o, 7 s Meter Durchmesser gestiitzt wird, hinter wechem der Pfugkörper sebst und zwei Samenbehäter mit einem gemeinsamen Speisemechanismus befestigt sind. Der herausfaende Same wird zuerst von einem breiten, fachen Trichter aufgefangen, dessen Röhre dicht hinter der Pfugschar miindet. Der Pfugkörper ist mit einem keinen, rechtsseitigen Streichbrett versehen, das den Pfug bei der Arbeit eine cm breite Furche bossegen ässt. Der Austritt des Samens aus dem Behäter kann nur stattfinden, wenn das Pfugrad sich dreht und gezchzez"tig die Pfugschar sebst auf Wirerstand im Bod(!n stösst. Der Behäter wird aso automatisch abgesperrt, sobad die Pfugschar beim Arbeiten ii ber Steine, Stiimpfe o. dg. gehoben wird. Dadurch, dass man einen keinen, an der Hinterseite des Samenbehäters befindichen Hebe zur Seite fiihrt, kann man nach Beieben den Samenaustritt aus dem einen oder aus beiden Behätern voständig absperren. Wi man, wie es in gewissen Fäen zweckmässig erscheinen kann, abwec.hsend Kiefernsamen. und Fichtensamen säen, so eraubt aso die Konstruktion des Säeapparats dies, geichwie auch eine Saat mit gemischtern Sf.men durch Säen von den beiden, aber mit verschiedenen Samenarten geftiten Behätern aus geichzeitig gec schehen kann. Die Menge des herausfaenden Samens wird durch verschiedene Lochpatten aus Bech reguiert, die in einen Faz an der Hinterwand der Behäter eingesetzt werden. Dem Pfug sind 3 Paar sochen Patten, versehen mit bezw. 3, 4 und.5 Löchern, beigegeben. Es besteht aso die Mögichkeit, durch Anwendung eines Behäters oder beider Behäter und durch Aubringung ver- schiedener Lochpatten 8 verschiedene Lochkombinationen, nämich von 3 bis zu 1 o Löchern, herzusteen. Jeder der beiden Samenbehäter fasst 45o-6oo Gramm Fichten- oder Kiefernsanien. Der Pfug wird hinter das Pferd mitteist Deichsen gespannt, die an dem." Gerät befestigt sind und diesem beim Einkauf beigegeben werden. Die Deichsen sind untereinander durch zwei Querhözer verbunden, auf denen ein Kasten befestigt ist, der die obenerwähnten Lochpatten sowie ein Paar. Medde. fr/in Statms Skog-sförsöksanstat. H. IS

32 II EDVARD WIBECK. Schutzspiraen (zum Schonen der Pferde) enthät. Einer der grossen Vorziige des Widenschen Pfuges ist nämich der, dass die Deichsen nicht starr an dem Pfugstativ befestigt sind, sondem mitteist einer kurzen Geitfäche und der Schutzspiraen, die nach Beieben eingesetzt oder weggenommen werden kännen, diesem gegentiber eine gewisse Bewegichkeit besitzen. Durch diese Vorrichtung wird das Pferd vor azu pätzichen Rucken, wenn der Pfug stecken beibt oder auf Hindernisse stässt, geschtitzt, und geichzeitig wirken die Spirafedern dahin, dass das Autheben des Pfugeisens bei sochen Geegenheiten ereichtert wird. Wenn der Pftug nicht angewandt wird, wird er zweckmässigerweise zusammengeegt, wie Fig. 2 es zeigt. In dieser Lage kann das ganze Gerät eicht in derseben Weise wie eine Schubkarre fortgeschafft werden. Die Gesamtänge des Pfuges, einschiessich der Deichsen, ist 3,98, die des zusammengeegten Geräts 3,28 Meter. Das Gewicht beträgt ca. 66 kg. An der Schwedischen Forstichen Versuchsanstat, Abteiung ftir Verjtingungsversuche in Norrand, wurden im Sommer teis Fahrproben mit dem Widensehen Pfuge zur Feststeung seiner Arbeitseistung in verschiedenen Arten von Wadbäden, teis speziee Laboratoriumsproben zur näheren Untersuchung der Funktion der Samenspeisevorrichtung ausgeftihrt. Die Fedproben, bei denen auch der sog. finnische Pfug geprtift wurde, wurden auf sechs verschiedenen Versuchsfächen, ae im närdichen Tei des Landes beegen, angestet. Die Lage wie auch die nähere Beschaffenheit dieser Versuchsftächen, bei deren Answah die Absicht, die gewähnichsten Typen nordschwedischen Wadbodens repräsentiert zu erhaten, massgebend war, ist aus den Figuren 5-I r im Hauptaufsatze sowie der diesen Bidem beigeftigten, auch auf deutsch abgefassten Texterkärung näher ersichtich. Die Arbeitseistung des Pfuges, ausgedrtickt teis durch die zurtickgeegte Wegänge während einsttindigen Fahrens, teis durch das Area, das bei verschiedenen Abständen zwischen den Pfugstreifen im Laufe eines zehnsttindigen Arbeitstages bearbeitet wurde, wird in Tabee I angegeben. Die Bodenbearbeitung mit dem Widenschen Pfuge erfordert I Pferd und 2 Leute, von denen der eine die Ztige, der andere den Pfug ftihrt. Der Pfug zeichnet sich durch ein sehr grosses V ermägen ans, unter befriedigender Arbeitseistung auch in sehr hinderichem und impedimentreichem Boden vorwärtszukommen; betreffs des Vermägens, Hindernisse zu tiberwinden und Steckenbeiben gegen Wurzen o. dg. zu vermeiden, ist das Gerät dem finnischen Pfug beträchtich tiberegen. Auf Boden, der mit umgefaenen verdorrten Baumstämmen stark. bedeckt ist, was in den nordschwedischen Wadgegenden nicht ungewähnich ist, ist es vorteihaft, einen dritten Mann vor dem Pfuge gehen und mit einem kurzgestieten Bnotshaken diese Stämme parahe der BewegungHichtung des Pfuges wäzen zu assen. Bei der Bodenbearbeitung schneidet die Pfugschar eine I o-i 5 cm breite Furche, von wecher der Bodenrasen nebst einem grässeren oder keineren Tei der obersten Erdschicht zur Seite gesehoben oder gewäzt wird. Am besten arbeitet der Pfug, wenn man die Sebar abwechsend aufhebt und niedersetzt, in wechem Fae der Rasen voständiger von den Saatfecken entfernt wird as bei Versuchen, eine zusammen'hängende Furche aufzuwerfen. Insbesondere auf Kiefernheide mit dtinner, krumeiger Humusdecke arbeitet der Pfug gut und ist bier ungeheuer arbeitsparend. Schechter gestatet sich