LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN. mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling FAGERHULTS SKOLA

2 Innehållsförteckning Vision s. 2 Vad säger lagen s. 2 Utvärdering av likabehandlingsplanen 13/14 s. 2 Främjande arbete s. 4 Nulägesanalys s. 4 Mål s. 5 Ansvarsfördelning s. 5 Diskrimineringsgrunder och definitioner s. 6 Förebyggande arbete s. 7 Kartläggning s. 7 Handlingsplan vid trakasserier eller annan kränkande behandling s. 8 Handlingsplan vid direkt eller indirekt diskriminering s. 8 Uppföljning och utvärdering s. 8 Bilaga I incidentrapport s. 9 1

3 VISION Fagerhults skola strävar efter att hela verksamheten ska genomsyras av: RESPEKT För att uppnå denna vision krävs det att alla elever och all personal arbetar aktivt för att främja kunskap, glädje, gemenskap, respekt och trygghet. Rättigheter och skyldigheter Du har rätt att känna dig säker och trygg. Du är också skyldig att medverka till att andra känner sig säkra och trygga. Du har rätt att bli respekterad som den du är. Du är också skyldig att respektera andra och visa hänsyn. Du har rätt att bli sedd och lyssnad på. Du är också skyldig att se och lyssna på andra. VAD SÄGER LAGEN Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 2013/2014 Alla elever och vuxna ska känna att de blir behandlade med respekt. Alla ska ha en plats i den sociala samvaron på skolan. SÅ HÄR HAR VI ARBETET Vi har under stormöten ca en gång i månaden arbetat med olika värderingsövningar som ska öka förståelsen, empatin och respekten på skolan. 2

4 Tre gånger under läsåret har eleverna fyllt i en trivselenkät som vi sedan har analyserat i arbetslaget och tillsammans med eleverna. Vi har gjort en del utflykter, friluftsdagar och skoldagar tillsammans för att behålla den goda sammanhållning och för att alla barnen ska känna alla på skolan, ingen ska vara okänd eller osynlig. Vid grupparbeten har eleverna blandats i så bra konstellationer som möjligt, beroende på vad vi vuxna vill uppnå med gruppen. För att förhindra känslan av utanförskap och oro inför att inte bli vald är det så gott som alla pedagogen som bestämmer grupperna eller så lottas det fram. RESULTAT OCH ANALYS Vi anser att målet för skolan till viss del är uppnått. Flera elever nämner i vår egen elevenkät att stormöten och EQ-övningar är några av de saker som vi gör för att förhindra mobbing på skolan. Flera elever uppger att de visar varandra respekt genom att vara snälla och låta alla vara som de vill vara. Fler anger också att de visar respekt genom att lyssna på vad andra säger och låter dem prata klart. Vi upplever att alla vuxna ingriper vid respektlöst beteende. I elevenkäterna framkommer att många tycker att lärarna gör tillräckligt för att att förhindra och stoppa mobbning på skolan däremot uttrycker ett fåtal elever att det finns kränkande behandling på skolan som lärarna inte ser eller inte kan göra något åt. När detta har framkommit har det ändå blivit bra diskussioner runt detta och både elever och vuxna är eniga om att det är en stor utmaning att komma till rätta med ensamhet och vem som ska göra vad. Några elever uttrycker att det är lärarnas ansvar när någon är utanför men menar själva att de hellre skulle vilja att någon av de andra eleverna bröt ensamheten. Enligt enkäten trivs alla elever på skolan, däremot är det någon elev som inte känner sig trygg och en elev som har uttryckt att hen är ensam på rasten vilket gör att det inte är roligt att komma till skolan. En positiv sak är att alla anser att de har vänner på skolan. Alla elever i åk 4-6 är nöjda med skolans regler. Dessa gjordes under ett gemensamt stormöte där eleverna innan hade kommit med förslag i respektive klass. Enligt elevenkäten förekommer det emellanåt fula ord och kränkningar på skolan. Flera elever har påpekat exakta situationer och händelser där det har förekommit. Vi lärare är medvetna om detta och har haft täta samtal med berörda elever och föräldrar. Vi har även tagit hjälp av kurator för stöd till elever och handledning för pedagoger. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Under läsåret 14/15 kommer vi fokusera på och utgå från ensamhet och ansvar. För att förhindra och förebygga ensamhet på rasterna kommer vi att anordna rastaktiviteter på den gemensamma rasten ( ) några gånger per termin. Pedagogerna kommer då att arrangera en rastaktivitet utifrån elevernas önskemål och sätta upp ett schema. Dessa raster blir det alltså minst två vuxna ute. 3

5 Vi fortsätter att ha stormöten med elevråd och värderingsövningar. Vi väljer också att arbeta med filmserien Att vara vänner. Den behandlar bl a utanförskap och ensamhet. Dessutom ges det rikliga tillfällen att diskutera och formulera vad alla vuxna och barn på en skola kan göra för att förhindra och aktivt motverka olika sorters kränkande behandling. Vi upplever att vi behöver bli ännu bättre på att synliggöra och tydliggöra för eleverna vad som görs på skolan mot kränkande behandling. För att möte elevernas åsikter kring att det är de vuxnas ansvar (samtidigt som de önskar ett elevstöd i en utsatt situation) behöver vi diskutera oss fram till vad det innebär i praktiken. Vi behöver också klargöra vad alla som medmänniskor kan göra. Vi kommer även behöva ändra några frågeställningar i den återkommande elvenkäten för att den ska passa vårt nya arbetsområde bättre. Ev. kommer vi jobba med ett faddersystem där åk 4 blir faddrar för f-klassen. Beslut om det tas vid läsårsstarten. Kuratorn kommer även i fortsättningen stötta oss med både elevsamtal och handledning. Målet för Fritids På fritids ska alla känna sig trygga, sedda och delaktiga anses vara uppnått. FRÄMJANDE ARBETE Genomförande av gemensamma resor, teman och andra trivselfrämjande aktiviteter för att alla på skolan ska känna kunskap, glädje, gemenskap, trygghet och respekt. Skolan har utarbetade trivselregler. Dessa regler utvärderas och revideras inför varje nytt läsår av eleverna. I samband med skapandet av denna likabehandlingsplan har eleverna själva kommit med förslag på hur vi ska vara mot varandra. Vi har valt att arbeta med stormöten där hela skolan (elever och personal) träffas och diskuterar attityder och förhållningssätt istället för att arbeta med elevråd eftersom skolan är för liten för att elevrådet ska vara genomförbart. NULÄGESANALYS Kartläggningen har bestått av: elevenkäter och sociogram. Elevenkäterna visade att eleverna på Fagerhults skola trivs och känner sig trygga. Samtliga elever anser också att de har vänner på skolan. Däremot framkommer det av sociogramen att alla inte blir valda. För övrigt kan man märka att vissa elever inte vågar säga vad de tycker i klassen. På frågan om Det här trivs jag med på skolan så visar svaren att eleverna trivs på skolan. Både med ämnen, raster, de andra barnen och de vuxna på skolan. Detta leder enligt eleverna 4

6 till att de känner sig trygga. Nedan följer kommentarer från eleverna hämtade ur trivselenkäten som åk 1-6 fyllde i ht 14. Ingen är dum när man säger fel Jag har dåligt självförtroende Jag är trygg på skolan Jag förstår inte alltid Alla visar respekt Jag känner alla så bra och jag har gått länge i skolan Jag är blyg och gillar inte att prata högt. Vill inte att alla tittar på mig. På eng är det bäst, då är vi inte så många. Utifrån det har vi valt att under läsåret 2014/2015 prioritera dessa områden: Aktiviteter med värdegrund i allmänhet och självkänsla och trygghet i synnerhet. Rastaktiviteter efter behov och överenskommelse. Gemensamma aktivitetsdagar för att öka sammanhållningen. På fritids visade kartläggningen att vi har en trygg grupp och att vi tar varje tillfälle i akt att jobba med allas lika värde och att man får vara precis som man är. MÅL Alla elever och vuxna ska känna sig trygga och respekterade på skolan. Alla ska känna att de tillhör sociala gemenskapen. ANSVARSFÖRDELNING Vår skola satsar på arbetet mot kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande, genom engagemang från alla som verkar inom skolan: Vi på Fagerhults skola har identifierat ytterligare ansvar som beskrivs här nedan: Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på skolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, vaktmästare, bibliotek m.fl.) får ta del av likabehandlingsplanen. Personal har ett ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. Att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och 5

7 annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Varje år utvärderar och följer all personal och eleverna upp skolans likabehandlingsplan. Elever har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. DISKRIMINERINGSGRUNDER OCH DEFINITIONER Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar en elev sämre än andra elever. Alla i verksamheten ska ha samma rättigheter oavsett: 1. kön 2. könsöverskridande identitet 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionshinder 6. sexuell läggning 7. ålder Definitioner Dessa är de sju diskrimineringsgrunderna. Kön att någon är man eller kvinna Könsöverskridande identitet - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning - alla människor har rätt till sin tro. Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder - man får ej särbehandlas eller trakasseras p.g.a. ålder. Diskriminering kan ske direkt och indirekt. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas p.g.a. någon av dessa sju diskrimineringsgrunder. Det kan t.ex vara att en rullstolsbunden elev inte kan ta sig till biblioteket pga att det inte finns någon ramp. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Det är när verksamheten tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som diskriminerar någon p.g.a. en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex. vara att verksamheten serverar samma mat till alla elever, då diskrimineras elever med en annan religion. Eller om man har idrott och kräver att alla ska duscha gemensamt efteråt. 6

8 Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att en elev säger ett skällsord som har med hudfärg att göra. Enligt skollagen (SFS 2010:800) är kränkande behandling en behandling som kränker en elevs värdighet, men som inte har någon koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Hit räknas det som till vardags kallas för mobbning. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) eller texter och bilder (sms, mms, fotografier mm.). Möjliga tecken som kan bero på diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Vi vuxna ser och hör inte allt, men vi vill alla våra barns bästa. Därför har vi valt att beskriva några tecken som eventuellt kan hjälpa oss att upptäcka om någon far illa. Vi vuxna, hemma och i skolan, måste vara uppmärksamma på elevers beteende då de inte alltid säger med ord hur de känner utan visar det på annat sätt. upprepad oförklarlig ovilja att gå till skolan ofta ont i magen eller huvudet tystlåten och nedstämd ensam, i skolarbetet och på fritiden Om du som förälder märker något av ovanstående så tveka inte att kontakta klassläraren. FÖREBYGGANDE ARBETE Med utgångspunkt i våra formulerade mål tänker vi arbeta på följande sätt: Vi genomför massage i klassrummet samt någon gång vid stormöte. Vid stormötena fortsätter vi arbetet med värderingsövningar samt filmserien Vara vänner. Gemensamma friluftsdagar där barnen deltar i aktiviteter i åldersblandade tvärgrupper. - Att arbeta aktivt med värdegrundens viktiga begrepp genom rollspel, moral- och etikdiskussioner, värderingsövningar. Vid grupparbeten delas eleverna även in med tanke på att skapa bättre sammanhållning. Det finns alltid minst en vuxen ute på skolgården under rasterna. Vi är extra observanta på de områden där vi upplever att det finns risk för konflikter eller ensamhet. Rastaktiviteter vid behov och efter överenskommelse. KARTLÄGGNING Psykosociala elevenkäter om skoltrivsel och ett sociogram för att kunna upptäcka om någon känner utanförskap genomförs i alla årskurser fyra gånger per läsår, september, november, februari och april. Vuxna och barn är ständigt uppmärksamma på när någon inte har det bra på skolan. Likabehandlingsplanen tas upp bl.a. på stormöte, klassråd och i den dagliga verksamheten. Den dagliga samvaron ger oss hela tiden uppdateringar om det sociala läget på skolan. Vid behov diskuteras det som uppkommit med dem det berör, t ex i klassen, 7

9 personalgruppen eller med föräldrar. HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ELEV MOT ELEV När en kränkande behandling eller någon form av trakasserier skett ska den ansvariga pedagogen följa, i detta dokument, upprättad handlingsplan. 1) Pedagogen förhör sig bland vuxna på skolan om de sett eller hört något om aktuell händelse. 2) Pedagogen samtalar med berörda elever. 3) Om händelsen är av allvarligare eller upprepande art, skrivs en tillbudsrapport. 4) Vid varje skriven incidentrapport meddelas berörda föräldrar samt all personal på skolan. 5) Uppföljning av incidentrapport. 6) Avslut eller överlämna ärendet till huvudman via rektor, för vidare utredning. Beroende på om orsaken är på individ- grupp- eller organisationsnivå vidtas relevanta åtgärder. Under arbetets gång är vi tydliga med verksamhetens inställning till dessa handlingar. HANDLINGSPLAN VID INDIREKT DISKRIMINERING Om en elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en elev eller elevgrupp indirekt diskrimineras ska rektor kontaktas. Rektor träffar utsatt elev eller elevgrupp för samtal. Tillsammans med skolans personal görs en bedömning om hur skolan ska gå vidare i varje enskilt ärende. Rektorn kontaktar vårdnadshavare och informerar om mötet med elev/elevgrupp och hur skolan kommer att arbeta med ärendet. Rektor gör en uppföljning och dokumentation efter utsatt tid. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Likabehandlingsplanen utvärderas i juni 2015 och skrivs om i slutet av september

10 Likabehandlingsplan för Enens fritidshem, Fagerhult läsåret 14/15 I stort följer Fritidshemmet skolans likabehandlingsplan med följande tillägg: KARTLÄGGNING (denna sker kontinuerligt) Samling Varje dag inleds med en samling där vi går igenom vilka barn som ska vara samt vilken tid de går hem. Barnen får berätta vad de vill syssla med den här dagen. Fritidsmöte En gång i månaden har vi ett gemensamt fritidsmöte där vi går igenom och utvärderar gemensamma aktiviteter och hur allting fungerar på fritids. Alla får komma till tals och det finns inga dumma frågor eller påståenden. Dessa möten sker i demokratisk ordning och protokollförs. Vid varje mötes början läser vi upp föregående protokoll. Individuellt Någon gång varje läsår intervjuas varje barn med hjälp av en enkät. Där svarar de på olika frågor om hur de upplever sina timmar på fritids. Genom att analysera ovanstående får man en bra överblick och kan tillsammans med barnen styra inriktningen på kommande verksamhet. GENOMFÖRANDE Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och tar upp mycket om etik och moral. Då och då har vi aktiviteter med hela skolan där vi blandar åldrarna. Vi använder ett vårdat språk och de vuxna reagerar på fula ord. Varje barn ska känna sig trygg, sedd och delaktig på fritids. En gång i månaden gör vi ett sociogram för att kolla av läget i gruppen. Elevintervjuer görs någon gång under läsåret. Vi tar varje tillfälle i akt att poängtera alla människors lika värde och att det är en tillgång att vi alla är olika. Föräldrakontakten är viktig för att få en bra fritidsvistelse för barnet. Vi har Drop-infika ett par gånger per termin. Då får vi möjlighet att prata med varje förälder. 9

11 INCIDENTRAPPORT När, var och hur inträffade detta? Vilka var inblandade? Händelse-förlopp: Har det inträffat förut? Åtgärder Uppföljning datum Utvärdering Föräldra-kontakt? Ansvarig pedagog Underskrift: 10