LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN. mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling FAGERHULTS SKOLA

2 Innehållsförteckning Vision Vad säger lagen Uppföljning av likabehandlingsplanen 14/15 Främjande arbete Nulägesanalys Mål Ansvarsfördelning Diskrimineringsgrunder och definitioner Förebyggande arbete Kartläggning Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling elev mot elev Handlingsplan vid indirekt diskriminering Uppföljning och utvärdering Bilaga I incidentrapport

3 VISION Fagerhults skola strävar efter att hela verksamheten ska genomsyras av: RESPEKT För att uppnå denna vision krävs det att alla elever och all personal arbetar aktivt för att främja kunskap, glädje, gemenskap, respekt och trygghet. Rättigheter och skyldigheter Du har rätt att känna dig säker och trygg. Du är också skyldig att medverka till att andra känner sig säkra och trygga. Du har rätt att bli respekterad som den du är. Du är också skyldig att respektera andra och visa hänsyn. Du har rätt att bli sedd och lyssnad på. Du är också skyldig att se och lyssna på andra. VAD SÄGER LAGEN Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

4 Uppföljning av likabehandlingsplanen 2015/2016 Mål - Alla elever och vuxna ska verka för kunskap, glädje, gemenskap, trygghet och respekt. - Alla ska känna att de tillhör den sociala gemenskapen. - Vi arbetar för noll tolerans för alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Så här har vi arbetat Vi har i klasserna och under stormöten arbetat med olika värderingsövningar som ska öka förståelsen, empatin och respekten på skolan. Dessutom har vi i klasserna bearbetat allt som hänt inom detta område under skoltid. Vi har haft tät kontakt med föräldrar till barn som brustit i detta. Två gånger under läsåret har eleverna fyllt i en trivselenkät som vi sedan har analyserat i arbetslaget och tillsammans med eleverna. Vi har gjort utflykter, friluftsdagar och skoldagar med skolans alla elever för att skapa god sammanhållning och för att alla barnen ska känna alla på skolan, ingen ska vara osynlig. Vid grupparbeten har eleverna blandats i så bra konstellationer som möjligt, beroende på vad vi vuxna vill uppnå med gruppen. För att förhindra känslan av utanförskap och oro inför att inte bli vald är det så gott som alltid pedagogen som bestämmer grupperna eller så lottas det fram. I perioder har vi haft fler vuxna ute på rasterna för att stötta eleverna så mycket som möjligt. Resultat och analys Vi anser att målet till viss del är uppnått. Flera elever uppger att de visar varandra respekt genom att vara snälla och låta alla vara som de vill vara. Fler anger också att de visar respekt genom att lyssna på vad andra säger och låta dem prata klart. Vi upplever att alla vuxna ingriper vid respektlöst beteende. I elevenkäterna framkommer att många tycker att lärarna gör tillräckligt för att förhindra och stoppa mobbning på skolan däremot uttrycker ett fåtal elever att det förekommer kränkande beteende i det dolda. När detta har framkommit har det ändå blivit bra diskussioner runt detta och både elever och vuxna är eniga om att det är en stor utmaning att komma till rätta med ensamhet och vem som ska göra vad. Några elever uttrycker att det är lärarnas ansvar när någon är utanför men menar själva att de hellre skulle vilja att någon av de andra eleverna bröt ensamheten. Enligt enkäten trivs alla elever på skolan, däremot är det någon elev som inte känner sig trygg och en elev har uttryckt att hen är ensam på rasten vilket gör att det inte är roligt att komma till skolan. En positiv sak är att alla anser att de har vänner på skolan. Enligt elevenkäten förekommer det emellanåt fula ord och kränkningar på skolan. Flera elever har påpekat exakta situationer och händelser där det har förekommit. Vi lärare är medvetna om detta och har haft täta samtal med berörda elever och föräldrar. Vi har även tagit hjälp av kurator för stöd till elever och handledning för pedagoger.

5 Åtgärder för förbättring Under läsåret 16/17 kommer vi fokusera på och utgå från gemenskap och ansvar. För att skapa gemenskap och förebygga ensamhet på rasterna kommer vi att anordna rastaktiviteter på den gemensamma rasten ( ) vid behov. Pedagogerna kommer då att arrangera en rastaktivitet utifrån elevernas önskemål och sätta upp ett schema. Dessa raster blir det alltså minst två vuxna ute. Detta är en åtgärd från föregående likabehandlingsplan, men vi kommer att fortsätta att ha detta som en del i förbättringsarbetet. Vi fortsätter att ha stormöten, elevråd, klassråd och värderingsövningar. Dessutom ges det rikliga tillfällen att diskutera och formulera vad alla vuxna och barn på en skola kan göra för att förhindra och aktivt motverka olika sorters kränkande behandling. För att synliggöra för eleverna och föräldrarna vad som görs på skolan mot kränkande behandling har vi tagit fram särskilt material runt detta i form av en folder som gått ut till alla familjer. För att möta elevernas åsikter kring att det är de vuxnas ansvar (samtidigt som de önskar ett elevstöd i en utsatt situation) behöver vi diskutera oss fram till vad det innebär i praktiken. Vi behöver också klargöra vad alla som medmänniskor kan göra. Vi har reviderat elevenkäten med några nya öppna frågeställningar till i år för att den ska ge eleverna lite mer personlig möjlighet att komma med utvecklingstankar. Vi kommer att fortsätta med att ha aktiviteter tillsammans med samtliga elever på skolan vid olika tillfällen under året. Detta i syfte för att skapa gemenskap. Kuratorn kommer även i fortsättningen stötta oss med både elevsamtal och handledning. För att tydliggöra trivselreglerna har vi nu tagit fram en folder där skolans regler och skolans värdegrund är samlad. Denna folder skickas hem till alla föräldrar och elever på skolan och tas upp och diskuteras på föräldramöten under läsåret. NULÄGESANALYS Kartläggningen har bestått av elevenkäter. Elevenkäterna visade att eleverna på Fagerhults skola trivs och känner sig trygga. Samtliga elever anser också att de har vänner på skolan. För övrigt kan man märka att ett fåtal elever inte vågar säga vad de tycker i klassen. Samtliga elever och personal upplever ett lugnare och kamratligare klimat på rasterna. Utifrån enkäten framgår det att ett par elever har namngett några elever som de inte tror har det så bra på skolan. På frågan Hur är en bra klass svarar eleverna bl a att: Vi hjälper varandra Alla får vara med Det ska vara lugnt och skönt. På frågan Hur är en bra kompis svarar eleverna bl a att: Snäll och omtänksam Hjälpsam Utifrån nulägesanalysen har vi valt att under läsåret 2016/2017 prioritera dessa områden: Våra ledord för verksamheten är kunskap, glädje, gemenskap, trygghet och respekt Aktiviteter med värdegrund i allmänhet och självkänsla och trygghet i synnerhet.

6 Rastaktiviteter efter behov och överenskommelse. Gemensamma aktivitetsdagar för att öka sammanhållningen. Vi måste även arbeta med aktivt för att integrera våra nyanlända elever, så att de blir en del av gemenskapen och känner sig välkomna. MÅL Alla elever och vuxna ska verka för kunskap, glädje, gemenskap, trygghet och respekt. Alla ska känna att de tillhör den sociala gemenskapen. Vi verkar för nolltolerans för alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. ANSVARSFÖRDELNING Vår skola satsar på arbetet mot kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande, genom engagemang från alla som verkar inom skolan: Vi på Fagerhults skola har identifierat ytterligare ansvar som beskrivs här nedan: Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på skolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, vaktmästare, bibliotek m.fl.) får ta del av likabehandlingsplanen. Personal har ett ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. Att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Varje år utvärderar och följer all personal och eleverna upp skolans likabehandlingsplan. Elever har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta.

7 DISKRIMINERINGSGRUNDER OCH DEFINITIONER Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar en elev sämre än andra elever. Alla i verksamheten ska ha samma rättigheter oavsett: 1. kön 2. könsöverskridande identitet 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionshinder 6. sexuell läggning 7. ålder Definitioner Dessa är de sju diskrimineringsgrunderna. Kön att någon är man eller kvinna Könsöverskridande identitet - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning - alla människor har rätt till sin tro. Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder - man får ej särbehandlas eller trakasseras p.g.a. ålder. Diskriminering kan ske direkt och indirekt. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas p.g.a. någon av dessa sju diskrimineringsgrunder. Det kan t.ex vara att en rullstolsbunden elev inte kan ta sig till biblioteket pga att det inte finns någon ramp. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Det är när verksamheten tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som diskriminerar någon p.g.a. en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex. vara att verksamheten serverar samma mat till alla elever, då diskrimineras elever med en annan religion. Eller om man har idrott och kräver att alla ska duscha gemensamt efteråt. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att en elev säger ett skällsord som har med hudfärg att göra. Enligt skollagen (SFS 2010:800) är kränkande behandling en behandling som kränker en elevs värdighet, men som inte har någon koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Hit räknas det som till vardags kallas för mobbning. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) eller texter och bilder (sms, mms, fotografier mm.).

8 Vi vuxna ser och hör inte allt, men vi vill alla våra barns bästa. Därför har vi valt att beskriva några tecken som eventuellt kan hjälpa oss att upptäcka om någon far illa. Vi vuxna, hemma och i skolan, måste vara uppmärksamma på elevers beteende då de inte alltid säger med ord hur de känner utan visar det på annat sätt. upprepad oförklarlig ovilja att gå till skolan ofta ont i magen eller huvudet tystlåten och nedstämd ensam, i skolarbetet och på fritiden Om du som förälder märker något av ovanstående så tveka inte att kontakta klassläraren. FÖREBYGGANDE ARBETE Med utgångspunkt i våra formulerade mål tänker vi arbeta på följande sätt: Vi genomför massage i klassrummet samt någon gång vid stormöte. Vid stormötena fortsätter vi arbetet med värderingsövningar och värdegrundsfrågor. Gemensamma friluftsdagar där barnen deltar i aktiviteter i åldersblandade tvärgrupper. Att arbeta aktivt med värdegrundens viktiga begrepp genom eq-övningar. Vid grupparbeten delas eleverna även in med tanke på att skapa bättre sammanhållning. Det finns alltid minst en vuxen ute på skolgården under rasterna. Vi är extra observanta på de områden där vi upplever att det finns risk för konflikter eller ensamhet. Rastaktiviteter vid behov och efter överenskommelse. KARTLÄGGNING Psykosociala elevenkäter om skoltrivsel och ett sociogram för att kunna upptäcka om någon känner utanförskap genomförs i alla årskurser fyra gånger per läsår, september, november, februari och april. Vuxna och barn är ständigt uppmärksamma på när någon inte har det bra på skolan. Likabehandlingsplanen tas upp bl.a. på stormöte, klassråd och i den dagliga verksamheten. Den dagliga samvaron ger oss hela tiden uppdateringar om det sociala läget på skolan. Vid behov diskuteras det som uppkommit med dem det berör, t ex i klassen, personalgruppen eller med föräldrar. HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ELEV MOT ELEV När en kränkande behandling eller någon form av trakasserier skett ska den ansvariga pedagogen följa, i detta dokument, upprättad handlingsplan. 1)Pedagogen förhör sig bland vuxna på skolan om de sett eller hört något om aktuell händelse. 2)Pedagogen samtalar med berörda elever. 3)Om händelsen är av allvarligare eller upprepande art, skrivs en tillbudsrapport. 4)Vid varje skriven incidentrapport meddelas berörda föräldrar samt all personal på skolan. 5)Uppföljning av incidentrapport. 6)Avslut eller överlämna ärendet till huvudman via rektor, för vidare utredning.

9 Beroende på om orsaken är på individ- grupp- eller organisationsnivå vidtas relevanta åtgärder. Under arbetets gång är vi tydliga med verksamhetens inställning till dessa handlingar. HANDLINGSPLAN VID INDIREKT DISKRIMINERING Om en elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en elev eller elevgrupp indirekt diskrimineras ska rektor kontaktas. Rektor träffar utsatt elev eller elevgrupp för samtal. Tillsammans med skolans personal görs en bedömning om hur skolan ska gå vidare i varje enskilt ärende. Rektorn kontaktar vårdnadshavare och informerar om mötet med elev/elevgrupp och hur skolan kommer att arbeta med ärendet. Rektor gör en uppföljning och dokumentation efter utsatt tid. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Likabehandlingsplanen utvärderas i juni 2016 och skrivs om i slutet av september 2016.

10 INCIDENTRAPPORT När, var och hur inträffade detta? Vilka var inblandade? Händelse-förlopp: Har det inträffat förut? Åtgärder Uppföljning datum Utvärdering Föräldra-kontakt? Ansvarig pedagog Underskrift: