Idrott i förändring Det idrottsvetenskapliga forskningsfältet

Transkript

1 Idrott i förändring Det idrottsvetenskapliga forskningsfältet Idrott och fysisk aktivitet antas idag ha en stor och positiv betydelse, såväl för samhället som för enskilda individer, genom att bland annat bidra till att förbättra folkhälsan och den enskildes välbefinnande. Idrotten har dessutom ett spännings- och underhållningsvärde och idrott förväntas tillsammans med fysisk aktivitet öka individers självförtroende och integrera olika grupper i samhället. Man brukar även betona idrotten och dess regler som en arena för moralisk daning. Dessutom förväntas idrott skapa politisk image och stärka städers varumärke, turism och deras tillväxt. Kopplingen idrott och media driver både den tekniska och ekonomiska utvecklingen framåt samtidigt som denna ömsesidiga symbios skapar nya förutsättningar för idrottslandskapet. Idrott har, därutöver, allt mer kommit att användas som ett verktyg i utvecklingsländer, bland annat i kampen mot HIV och ohälsa. Denna tilltro till idrottens samhälleliga roll skapar intressanta och angelägna kunskaps- och forskningsfält. Kan dagens idrott och fysiska aktivitet verkligen leva upp till alla dessa förväntningar? Det behövs kritiskt granskande forskning för att utreda en sådan fråga. Samtidigt är det viktigt att påpeka att i vår samtid förändras idrottens förutsättningar genom tilltagande kommersialisering och professionalisering, vilket innebär att den traditionella nordiska idrottsmodellen möter en starkt växande upplevelse- och underhållningsindustri. Idrotten utgör nu en gigantisk global industri, och bör därför även uppfattas utifrån dessa nya förutsättningar, vid sidan av den mer traditionella bilden som kretsar kring idrott, folkhälsa, kamratskap, intimitet, kroppskultur, Åshöjdens BK, socialisering och knattelag. Dessa förändringar inrymmer nya arbetsmarknader, tillväxtområden, professioner och kompetenser, som kräver vidare studier och analyser i syfte att stimulera idrottens utvecklingspotential, såväl regionalt som globalt. Allt detta innebär att det behövs nya perspektiv på idrott och idrottsvetenskap. Svensk forskning rörande idrottsrelaterade frågor har hittills i hög grad dominerats av idrottsmedicin och idrottsfysiologi, och först under senare år har fältet börjat studeras av humanister och samhällsvetare. I Sverige har denna forskning i huvudsak bedrivits av pedagoger, psykologer och historiker, och främst fokuserat den 1

2 ideella idrottsrörelsen, idrott som skolämne, samt prestationsidrottens förutsättningar. Detta är fortfarande viktiga forskningsområden på fältet, men för att den komplexa förändringsprocessen, och mötet mellan idealism och kommersialism, ska bli begriplig och hanterbar behövs forskning som tar sin utgångspunkt i Enheten Idrottsvetenskaps (Malmö högskola, MAH) samhälls- och kulturvetenskapligt profilerade forskning. Internationellt sett har den samhällsvetenskapliga och humanistiska idrottsforskningen haft en starkare koppling till sociologin. Men trots det har inte heller den internationella forskningen studerat dialektiken och spänningsfältet mellan en traditionell nordisk idrottsmodell och en tilltagande kommersialiserad modell för idrott och fysisk aktivitet. För att kunna möta och kritiskt granska idrotten i vår samtid och framtid behövs kunskaper som berör idrotten som upplevelse- och fitnessindustri; det vill säga, dess förhållande till kropp, skönhetsideal och tilltagande fetma respektive självsvält, idrottssponsring, city-marketing, idrottspolitik, passionsvarumärke, entreprenörskap och idrottsturism, vid sidan av gängse forskningsinriktningar, som idrottspedagogik, historia, sociologi och idrottspsykologi. Framför allt krävs det forskning som trovärdigt och på djupet kan behandla idrottens förändringsprocesser och dess förutsättningar, drivkrafter, riktningar och konsekvenser, samtidigt som denna forskning tar fäste i traditioner och idrottens historiska förutsättningar. Denna dialektik spänningsfältet mellan tradition och förändring utgör sammantaget en stark forskningsprofil vid Enheten Idrottsvetenskap (MAH). Enheten Idrottsvetenskaps forskningsprofil Vid Enheten Idrottsvetenskap (MAH) bedrivs flervetenskaplig forskning där frågor om idrotten studeras ur såväl samhällsvetenskapliga och humanistiska som medicinska och fysiologiska perspektiv. Enhetens forskningsprofil Idrott i förändring tar sin utgångspunkt i några större frågekomplex. Inom profilen studeras, för det första, hur idrotten i övergången från det gamla till det nya söker sig nya former och innebörder, inom ramen för upplevelse- och underhållningsindustrin, bland annat i relation till idrottens rum och arenor. Att bedriva forskning om denna övergång är viktigt, eftersom gränsen mellan idrottens traditionella väsen och dess karaktär av upplevelseindustri idag är allt svårare att urskilja, eller rent av att upprätthålla. För det andra, tar forskningen i beaktande att samtidig som marknaden 2

3 allt mer kommit att påverka idrottens utveckling, påverkar även andra samhälleliga förhållanden, som etnicitet, genus och miljö, idrottens moderna förutsättningar. För det tredje, studeras hur den nordiska idrottsmodellen, med starka rötter i folkhemmet och den ideella organisationsstrukturen, utvecklas i samtiden. Denna process blir allt intressantare och viktigare både i ett nationellt och internationellt perspektiv genom att rationaliteten och värden i den ideella strukturen konfronterar och möter rationaliteten och värden kopplade till den kommersiella idrotten. En bland flera viktiga frågor är hur idrottens och det omgivande samhällets rättskulturer griper in i varandra. En annan viktig fråga är hur kunskaper om den nordiska modellen och dess förändringsprocesser, kan påverka och stimulera förståelsen av idrottens globala utveckling. För det fjärde, studeras förändringsprocesser vad avser idrotten som utbildnings- och socialisationsmiljö. Vad innebär det till exempel för barns idrottande och fysiska aktiviteter, skolidrotten och föreningsidrotten att idrotten marknadiseras? Idrott i förändring forskningsprofilens betydelse för olika grupper Den forskning som bedrivs inom profilen Idrott i förändring förväntas ge ökade kunskaper till högskolans studenter, samt bidra till kunskapsbildningen generellt i samhället både för aktivt medverkande på idrottsfältet och för allmänheten, samt medverka till kunskapsbildning och teoriutveckling inom akademin. Detta kommer att preciseras nedan i detta avsnitt och i nästa avsnitt presenteras indikatorer för hur forskningsprofilens utveckling och påverkan kan mätas genom ett antal indikatorer. När vi talar om idrott i förändring är det, som tidigare nämnts, speciellt två djupgående processer som kommit att påverka idrotten och dess förutsättningar, nämligen kommersialisering och professionalisering. En intressant fråga är huruvida idrotten i framtiden kommer att behålla sin unika plats och funktion i det civila samhället (ideell sektor), eller om den kommer att föras ännu närmare samhällets produktions- och reproduktionspraktiker; till marknaden och dess rationalitets- och utvecklingsformer, som ett passionsvarumärke i en utvecklad upplevelse- och underhållningsindustri. Studier av relationerna mellan marknad och ideell sektor är av vikt både för de personer som är mitt uppe i en förändringsprocess, och för akademin eftersom relationen mellan marknaden, den ideella sektorn och fritiden behöver problematiseras och teoretiseras. Kommersialisering och professionalisering är 3

4 processer som betingar varandra, men de är inte två sidor av samma mynt; en kommersiell verksamhet behöver inte vara professionell och vice versa. Men studerade tillsammans kan de blottlägga många av de mekanismer som har varit i rörelse när svensk idrott omvandlats under senare decennier. En professionalisering kan sägas förvandla en verksamhet från lek till allvar. Vi har barnens spontana idrottslekar i ena änden, och elitidrottens seriositet i den andra. Professionalisering innefattar bland annat en rationell organisation och yrkesroller som är kopplade till en formell utbildningsverksamhet och utövas på heltid. För detta krävs omfattande ekonomiska resurser. Det måste samtidigt betonas att denna beskrivning i första hand gäller den manliga delen av idrotten. Idrott är en manlig konstruktion, skapad av män för män. Kvinnornas inträde i idrotten är en historiskt sett sen företeelse, och inträdet har skett på männens villkor. Även om jämställdhetsarbetet numera betonas inom RF, och mycket har uppnåtts, är idrotten fortfarande ojämlik. Och den kommersiella idrotten befrämjar inte nödvändigtvis jämlikhet. I den mån det är lönsamt att producera kvinnoidrott är motiven förutom förväntade resultat ofta också relaterade till mer eller mindre erotiserade iscensättningar av det kvinnliga. Studier av idrottssektorn kan därför påverka det praktiska jämställdhetsarbetet inom idrottsrörelsen samt samhället i stort, samt ge ny empiri och vara teoriutvecklande för akademiska genusstudier. När det gäller organisatorisk utveckling finner vi dramatiska förändringar, som påkallar flervetenskaplig forskning. Ur folkrörelseorganisationen, som fungerade som vilken nykterhetsloge eller scoutkår som helst, växte det gradvis fram en organisation som efterhand påminde om medelstora företag (visserligen utan profitsyfte fram till 1999). Idag professionaliseras, hierarkiseras och specialiseras verksamheten för att möta nya behov. Föreningskänsla, idealitet och sammanhållning är svårt att kombinera med en verksamhet där man enligt marknadens lagar i första rummet måste sätta produktivitet och likviditet. Man kan inte i längden driva företag på grundval av glada amatörer, där dagsformen eller den rena spelglädjen får avgöra insatsen. Det måste till rationalitet, effektivitet och förutsägbarhet både i organisationen och i själva idrottsutövandet, något som även återspeglar sig allt mer i idrottens interna reglering, varvid elitlicenser är ett tydligt tecken på en ny ekonomisk rationalitet. Idrottsrörelsen är i behov av forskning om dessa områden för att kunna förhålla sig till de förändringar som äger rum på fältet. 4

5 Idrottsrörelsen har emellertid traditionellt ansetts vara självreglerande, och där staten förhållit sig relativt passiv. Denna typ av autonomi har även medfört en rad karaktäristiska normer och ideal, som varit speciellt viktiga för idrottens kultur och dess praxis. I ett historiskt perspektiv har idrotten vanligtvis även betraktats som en fritidsverksamhet, ändock som en viktig socialisationsarena. Idag är idrotten en global industri. I kölvattnet av att elitidrotten fått en allt mer professionell struktur och en kommersiell och seriös prägel har även rättssystemet fått en allt större roll inom idrotten. Först kan vi nämna EU-rättens betydelse. Några exempel är Bosmandomen, EU:s momsregler och EU:s konkurrenslagar och dess sannolika konsekvenser för bland annat Svenska Spel och dess spelmonopol. Andra rättsfall har berört funktionärers ansvar i skadeståndsfrågor. Det finns, för det tredje, en rad internationella rättsfall som berört könsdiskriminering och etnisk diskriminering. För det fjärde har TV-rättigheter varit föremål för prövning. Den svenska skattemyndigheten har, för det femte, visat ett allt större intresse för idrottens deklarationer. Studier av denna förändringsprocess är viktiga för aktörerna på marknaden. Men de kan också ge studenter vid Malmö högskola ökade kunskaper om samhällsförändringar med avseende på regleringar i stort. Vad gäller bidrag till den vetenskapliga forskningen är inte minst frågor om nya typer av företagande samt regleringar i samhället viktiga. Det framgår tydligt att både den globala och den lokala idrotten blir allt mer beroende av det allmänna rättssystemet och dess normativa strukturer, något som självfallet hänger ihop med idrottens tilltagande seriositet. Rättens allt större inblandning i idrotten skapar tveklöst nya situationer och nya utmaningar för idrotten när det gäller dess organisering och ekonomiska förutsättningar, men även när det gäller dess normativa struktur. Tveklöst befinner sig den moderna idrotten i en tid av förändring, varvid större tonvikt läggs på dels föreningars organisering och kommersialisering, och dels på elitidrottens professionalisering. Det är i detta sammanhang av stor vikt att analysera de normativa implikationerna i en dylik utveckling, och på vilket sätt dessa normativa mönster (moral och värden) förhåller sig till idrottens traditionella och idéhistoriska värden. Man kan ställa sig frågan huruvida professionaliseringen av idrotten samtidigt innebär en transformering från amatörideal till en professionell etik, och vad i så fall den professionella etiken har för form och innehåll, och vad har idrottens associationsformer (ideella föreningar respektive IdrottsAB) för betydelse för 5

6 idrottens normer och traditionella värden. Förändras idrottens regelverk, konflikthantering och normativa strukturer (synen på tekniska möjligheter) för att motsvara professionaliseringens och kommersialiseringens krav? Ett ifrågasättande av normativ etik är en viktig del av studenters kritiska kunskapsbildning. Det är också i högsta grad av intresse för idrottsrörelsen eftersom det finns en föreställning om att idrott i sig är moraliskt danande. Det finns ett antal faktorer som påverkar idrottens kommersialisering, till exempel idrottens globalisering. Men den starkaste kommersiella hävarmen har emellertid blivit massmedias idrottsbevakning, och framförallt TV-mediet. Genom utnyttjandet av den tekniska utvecklingen pay per view, interaktiv kommunikation och bredbandsteknik har arenaidrotten på elitnivå genomgått en mycket snabb och djupgående kommersialisering. Enorma kapital pumpas in i de stora publikidrotterna via försäljning av TV-rättigheter och allt vad som följer därav vid sidan av arenan. Idrotten är till sin karaktär internationell, och idrottsbevakningen har också fått en central roll i den globaliseringsprocess som för jordens alla hörn allt närmare varandra. En annan viktig faktor är arenans nya betydelse. Arenabilden har traditionellt två viktiga betydelser: den avgränsande och den åskådande. Arenan avgränsar idrottens rum, innanför den är det idrottens lagar som gäller. För den engagerade, utövaren eller åskådaren, inrymmer arenan både lek och allvar, rationalitet och spektakel. Tävlandet innehåller det oförutsägbara, spänning, intensitet. Resultatet innebär samtidigt det absoluta, det oemotsägbara: seger eller nederlag, vinst, förlust eller oavgjort. En idrottstävling garanterar således både total otrygghet och absolut trygghet till skillnad från resten av livet som vanligtvis inte tillhandahåller någondera. Arenan är också symbolen för uppvisandet och åskådandet, resultatet och engagemanget, tävlingsidrottens raison d être. Idrotten blir underhållning, och i underhållningen ligger idag stora pengar. Men i dess nutida utformning spektaklet närmar sig idrotten och samhället för övrigt varandra på ett sätt som gör det svårt att se var det ena slutar och det andra börjar. Ovan nämnda processer bekräftar att idrotten allt mer integreras i samhället, men också att samhällsutvecklingen och det politiska samhällsklimatet sätter sina tydliga spår i idrotten. Att kunna förhålla sig kritiskt till denna utveckling är av vikt för alla inblandade parter. Därför är studier av processen viktiga. 6

7 I takt med idrottens globalisering och dens allt starkare mediefokusering gör också kopplingen idrott och politik, där till exempel politiska yttringar i idrottsrummet blir allt vanligare, till ett allt mera angeläget fält att analysera och beforska. Forskningsprofilen Idrott i förändring bidrar starkt till kunskapsbyggandet för samhället i stort. Dessutom innebär studier och undervisning om av den ovan beskrivna förändringsprocessen att ett kritiskt vetenskapligt tänkande lätt går att integrera i den undervisning som bedrivs på MAH. Forskningsprofilen bidrar även till den inomakademiska kunskapstillväxten samt till ett kritiskt ifrågasättande av teorier om till exempel företagande, regelutveckling, politik och media, samt sociala kategoriseringar såsom genus, etnicitet och social klass. Relationen idrott och samhälle, och vår betoning på förändringsprocesser, förutsätter såväl inomvetenskaplig styrka som en stark koppling till det omgivande samhället, vilket gör det motiverat att se över och diskutera vilka olika typer av indikatorer (se nedan) på verksamheten befrämjar och uttrycker kvalitet. Forskningsindikatorer för profilen Idrott i förändring Enligt strategidokumentet Utbildnings- och forskningsstrategier Malmö Högskola ska utbildning och forskning vid Malmö högskola bedrivas i nära samspel med medborgare, företag och andra aktörer i samhället och vara inriktad på centrala samtids- och framtidsfrågor. Därför är det av största vikt att vi i arbetet med att definiera mätbara forskningsindikatorer och väga dessa tillsammans med inomakademiska excellenskriterier. I det här avsnittet diskuteras inte de senare eftersom vi i det fallet måste anpassa oss till på förhand givna kriterier som gör vår forskning inomakademiskt jämförbar med annan forskning, nationellt och internationellt, på området. Beräkningen av vår forsknings betydelse i relation till inomakademiska indikatorer såsom internationell publicering, citering och peer review-artiklar, konferensdeltagande, andel kvinnor som professorer och antal disputerade per student lämnar vi således därhän tills vidare. Vad som är viktigt att poängtera är att vår akademiska profilering på idrott i förändring, inte kan ske utan en stark relation till det omgivande samhället, till idrottsrörelsen och till nya tillväxtområden och arbetsmarknader (se ovan). Enheten Idrottsvetenskaps snabba utveckling är på så sätt ett uttryck för de behov och intressen 7

8 som hastigt utvecklats inom idrottsfältet samt dess marknader och arbetsliv, och som en effekt av en tilltagande professionalisering, globalisering och kommersialisering. Mötet mellan den traditionella nordiska idrottsmodellen och en allt större kommodifierad och medifierad upplevelse- och underhållningsindustri skapar intressanta spännings- och utvecklingsfält. Enhetens starka profilering på samhällsoch kulturvetenskaplig forskning är ytterst lämplig för studier av dessa dialektiska förändringsprocesser. Det innebär att indikatorer på profilens substans och värde i mångt och mycket är relaterad till det omgivande samhället, och enhetens förmåga att beskriva och analysera idrottens förändringsprocesser. För att bedöma samhällsrelevansen och enhetens avtryck i samhället finns en rad inom- och utomvetenskapliga kriterier, varvid kan nämnas: 1. Extern utvärdering, från akademin och från samhället i övrigt. Malmö högskola tillsatte ht 2006 en extern utredning, Perspektiv på humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, 1 som ger en indikation på olika forskningsmiljöers potential och förutsättningar. Denna typ av utvärderingar är viktiga för vår forskningsmiljö, om de görs kontinuerligt. Samtidigt pågick en extern utredning om högskolans, däribland idrottsvetenskapens, betydelse, för den regionala utvecklingen och dess tillväxt. Denna form av utredningar kan ha ett stort värde för kvalitetsutveckling och samhällsrelevans, om de förankras i respektive undervisnings- forskningsmiljö 2. Avnämare och tänkbara avnämare Genom att göra en inventering av strategiska avnämare och tänkbara avnämare bör vi kunna tydliggöra samverkan när det gäller företag och offentliga organisationer. Viktiga avnämare är bland annat Malmö stad, Skåneidrotten, Region Skåne, Kommunförbundet, Ungdomsstyrelsen och Riksidrottsförbundet med respektive specialförbund. Verksamhetens betydelse kan mätas i antalet externa uppdrag och utredningar, och här har vi varit långt framme via substantiella kontakter med Malmö stad och Riksidrottsförbundet. Den statliga offentliga utredningen, 1 8

9 Idrottsstödsutredningen, är i detta perspektiv den optimala typen av uppdrag som starkt indikerar på forskningsmiljöns samhälleliga betydelse och trovärdighet. För Enheten Idrottsvetenskap är samarbetet inom MIA en viktig del av vår samverkan. Detta bör synliggöras när vi formulerar forskningsindikatorer. Vi bör även tydliggöra bredden på verksamheterna. Här kan nämnas att vi har 345 VFT-organisationer i vårt nätverk, vars problem och uppfattningar om verksamheten bör vara centralt, och mätas. 3. Textproduktion som når ut i samhället En första förutsättning för att våra texter ska nå ut i samhället är förstås att de skrivs på svenska. Därför bör stor vikt läggas vid svensk textproduktion. Vidare har med all säkerhet många av de inomvetenskapliga texterna svårt att nå en vidare krets, vilket innebär att det är betydelsefullt att vi kan mäta populär textproduktion. Även TV- och radioframträdanden bör räknas, liksom externa föreläsningar. Debattinlägg i lokalpress liksom i populärvetenskapliga tidskrifter kan även vara av stor betydelse. Bredden liksom antalet kan mätas. Texternas användning som kurslitteratur på den egna högskolan och på andra universitet och högskolor samt deras utlåning på bibliotek bör också kunna mätas. 4. Nätbaserad informationsspridning Eftersom användningen av Internet är ett av de viktigaste sätten att idag hitta information om utbildning och forskning är det väsentligt att mäta hur ofta vi återfinns på nätet. Genom att använda sökmotorer som Google går det lätt att räkna fram hur vår forskning används. Ett annat exempel på spridning av forskningsresultat på Internet för Enheten Idrottsvetenskaps räkning är förstås Idrottsforum.org, vars antal besökare ständigt växer. 2 En aspekt på Ulf Sandströms bibliometriska undersökning av Malmö högskolas publiceringsverksamhet 3 indikerar kraftigt betydelsen av att ha ett internetbaserat instrument för forskningsinformation, typ idrottsforum.org. Denna typ av mätningar bör ske regelbundet. Internt har vi noterat att vår egen publiceringsverksamhet på idrottsforum.org har sjunkit, vilket kan tolkas som att vi numera konkurrerar mer tydligt med andra nordiska forskare om utrymmet i denna 2 Räknare på idrottsforum.org:

10 nordiska informationsportal (i vår regi). Vi kommer att komplettera idrottsforum.org med en egen informationskanal, som vid starten i maj 2008 ska göra vår egen forskningsmiljö än mer tillgänglig för studenter, lokala avnämare och för massmedia. Hemsidan ska klart markera sin utgångspunkt i (varumärket) idrott i förändring. Även här kan man använda räknare på antalet besök, som en första måttstock, men det måste kompletteras med mer kvalitativa instrument, som till exempel, nya etablerade kontaktytor/-forskningsmöten och dess betydelse för profilens utveckling. 5. Utrednings- och uppdragsverksamhet Ett annat sätt att komma åt samverkan är att studera hur ofta ett profilområdets medarbetare används i olika typer av externt finansierad utrednings- och uppdragsverksamhet (se ovan, punkt 2). Dessutom skulle intäkterna från dessa typer av uppdrag kunna räknas som del av omsättningen totalt. 6. Relationen forskning och utbildning Eftersom det är viktigt för ett profilområde att det finns en nära samverkan mellan forskningen och utbildningen bör vi även när det gäller forskningsindikatorer ta hänsyn till hur texter producerade inom profilområdet används i utbildningen, i kursstrukturen och i tillblivelsen av nya doktorandprojekt, 4 samt i vilken utsträckning forskarna används i undervisningen. Kort sagt, hur syns profilforskningen i grundutbildningen? Allt detta är mätbart. 7. Alumnistudier och studentinflytande I syfte att visa på vilket avtryck vår forskning och undervisning har på samhället är det viktigt att studera var våra färdiga studenter hamnar får de arbete efter avslutade studier och får de arbete som har anknytning till utbildningen och vår profilering? Självklart måste hänsyn tas till tillväxtområden och allmänna trender på arbetsmarknaden, såsom generell arbetslöshet i relation till ålder, kön, etnicitet, etcetera. Huruvida studenter såväl de som slutat och de som läser har möjlighet att påverka sin utbildning bör dessutom beaktas. 4 De fyra doktorandprojekten, externt finansierade av Sparbanksstiftelsen Skåne, är i sin tillblivelse och konstruktion direkt kopplade till idrott i förändring och utgör därmed ett kraftigt mått på profilens substans och relevans. Detta arbete och strategi när det gäller doktorander bör vara en färdriktning och bedömas framöver, i relation till profilbeteckning och samhällsrelevans. 10

11 Enheten har härvid utvecklat ett en speciell alumnisida på nätet. 8. VFT Inom Lärarutbildningen på Malmö Högskola är VFT ett viktigt inslag. Därför bör denna värderas och mätas. Hur många VFT-organisationer vi samarbetar med (i nuläget 345 stycken), samt tidsutsträckningen för VFTn måste beräknas och utgöra en viktig grund för beräkningen av hur vi gör avtryck i samhället. Avnämarnas nytta av VFT-studenter, i relation till förändringsarbete, bör belysas. 9. Övrigt Framöver kan även en satsning och en rekrytering av gästprofessorer, och dess betydelse för profilens utveckling, utgöra en måttstock. Effekterna av konferenser i samarbete med olika typer av avnämare bör kunna bedömas, på kort och lång sikt. Vidare bör enhetens uppdrag vid andra institutioner betonas, typ Professor II vid NTNU, i Trondheim och ledningen av forskarutbildningen i Idrott vid Örebro Universitet Forskningsprofilens bas kompetens infrastruktur och konkurrensfördelar Sedan starten 2002 har Idrottsvetenskap vid Malmö högskola utvecklats starkt, och dess forskarmiljö är sannolikt en av Nordens främsta när det gäller samhälls- och kulturvetenskaplig forskning. Grundutbildningen har blivit granskad av Högskoleverket, som lyfter fram utbildningen som en av de främsta i landet, när det gäller idrottsvetenskaplig utbildning. Högskolans externa utvärdering av forskningsmiljöer lyfter även fram idrottsvetenskap som en stark miljö med hög utvecklingspotential. Det finns ett trettiotal seniorforskare och disputerade i miljön, vilket även ger ett gediget underlag för en forskningsmiljö och en forskarutbildning. Forskargruppen har härvid haft relativt stora framgångar när det gäller extern finansiering av forskning. Malmö högskola har även tillsatt en extern utvärdering av högskolans forskningsmiljöer, och i den utredningen bedöms idrottsvetenskapens forskning ha en stor kraft och en vidare utvecklingspotential. 5 För Idrottsvetenskapens fortsatta tempo och utveckling har rekryteringen av nya yngre forskare (doktorander) varit mycket angelägen fråga. Vi bedömde att en dylik satsning under 2006 vore den mest strategiska 5 samhallsvetenskap.pdf 11

12 prioriteringen för att bibehålla energin i forskningsmiljöns kvalitet och utvecklingspotential. Genom Sparbanksstiftelsen Skånes försorg har det varit möjligt att inrätta fem doktorandtjänster, med formell placering vid Örebro universitet, med följande ämnesinriktningar; idrott och city-marketing, idrottens arbetsmarknader, idrott och barns rättigheter, idrott och dataspel som uppfostringsmiljöer och idrottspsykologi. Dessa doktorandprojekt tar samtliga sin utgångspunkt i forskningsprofilen Idrott i förändring. En forskarutbildning vid enheten har skapat förutsättningar för en mer systematisk satsning på uppbyggnaden av en förenad forskningsmiljö. 6 Via nättidskriften idrottsforum.org, som utvecklats och startats av Enheten Idrottsvetenskap, har vi även tagit ansvar för kommunikation och information om idrottsvetenskaplig forskning i Norden och idrottsforum.org har på några blivit den viktigaste forskningskanalen för nordisk idrottsvetenskaplig forskning. Ett nytt bokförlag startas under hösten 2007 för att ytterligare vidareutveckla forskningskommunikationen Idrottsvetenskap vid Malmö högskola har utvecklats i en hög takt och påvisar en hög utvecklingspotential vilket hänger samman med den samlade lärar- och forskarkompetensen, det omgivande samhällets behov samt att det varit gynnsamt att verka i en ny och offensiv högskola. Det bör även betonas att Idrottsvetenskap vid Malmö högskola, med sin starka betoning och satsning på en samhälls- och kulturvetenskapligt profilerad idrottsvetenskap, har en särställning i ett nordiskt perspektiv. Denna förutsättning, och via en starkare koppling till utvalda internationella forskningsmiljöer (se nedan), skapas en grund för att skapa gedigen forskning kring idrottens globala och regionala förändringsprocesser. Förutsättningarna finns dessutom för att miljön ska kunna växa till en ännu starkare och profilerad idrottsvetenskaplig forskningsmiljö. Det är även viktigt att påpeka att det finns en bred flervetenskaplig kompetens natur- och samhällsvetenskaplig samt humanistisk vid enheten. På grundutbildningsnivå är det idrottsvetenskapliga och fritidsvetenskapliga programmen klart kopplade till denna profilering. Dessutom utvecklas även idrottslärarprogrammet och får näring från idrottsvetenskapens flervetenskapliga profil. Även masterprogrammet har en tydlig grund i den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningsprofilen. Samtidigt 6 För en presentation av enhetens forskningsteman se Carlsson, Bo, Peterson, Tomas & Trondman, Mats (2005) Idrott i förändring: Idrott och idrottsvetenskap i ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv ; Svensk idrottsforskning, 3:

13 utvecklas, i samarbete med andra europeiska universitet, en masterkurs, MA European Sport: Law, Culture and Governance, med fokus den moderna idrottens organiserings- och styrningsproblematik. Utvecklingen av kunskapsfältet och dess koppling till yrkesliv och arbetsmarknader, och dess grund i den moderna idrottens förutsättningar och dess olika förändringsprocesser, är avhängigt en tydlig och substantiell samverkan med det omgivande samhället, vilket har gjort att den idrottsvetenskapliga forskningsmiljön betonar praxisnära forskning och lägger, i utbildningarna, stor vikt vid den verksamhetsförlagda tiden. Idrottsvetenskapens relation till övriga profilområden Malmö högskolas övriga profilområden, lärande, hälsa, urbana studier, migration och nya medier är synnerligen intressanta för profilen Idrott i förändring. Traditionellt har idrott betraktas som en viktig socialiserings- och läromiljö, varvid kopplingen till utbildningsvetenskap är viktig. Även en modernare profilering mot digitala läromedel passar olika forskningsprojekt inom idrottsvetenskap. Idrottsvetenskapen ingår som en del i projektet Mångkontextuell barndom, vid Lärarutbildningen. Vidare behöver idrottsrörelsens traditionella betoning på fysisk aktivitet och folkhälsa, och dess nyare uttrycksformer i fitnessindustrin, förstärkas via kunskaper utvecklade inom hälsa och samhälle. En stark miljö inom hälsa och samhälle är sexualitet, vilket även har avgörande betydelse för förståelsen av idrottens karaktär av kroppskultur, maskulinitet och en rad homofobier. När det gäller förändringsperspektivet är områden som nya medier, urbana studier och migration ytterst intressanta. För det första, idrott betraktas som en viktig integrationsarena, och det är inom idrott och musik som människor med annan etnisk bakgrund än svensk tycks ha störst möjlighet att göra karriär och utveckla sina identiteter. Migrationen och mobiliteten är även strakt utvecklad inom idrotten, där bl a många unga afrikaner försöker finna en tillvaro på olika nivåer inom den europeiska idrottsrörelsen. Kort sagt, vi talar om två sidor av idrott, etnicitet och integration. Detta är en viktig utgångspunkt för idrottsvetenskapens forskning. Enheten är dessutom kopplad till forskningen vid MIM. För det andra, i kölvattnet av framgångssagor som Indianapolis och Barcelona som revitaliserat sin image via Indy 500 respektive Olympiska spelen 1992, satsar flertalet av europeiska städer främst gamla slitna industri- och hamnstäder på 13

14 idrott och idrottsevenemang som en ny form av image och city-marketing. Dessutom flyttar en del traditionella idrotter, som till exempel skidåkning, in i städerna, och får via sin form av sprint sin nya arena i städerna. Via denna urbana utveckling, närmar idrottsvetenskapen sig fältet för urbana studier. För det tredje, idrottens kommersialisering hade inte ägt rum utan dess nära koppling till medie- och teknikutvecklingen. Det gör i sig samarbetet mellan idrott och medier intressant. Den nyare utveckling, med nya medieteknologiska förutsättningar, skapar dessutom nya former för idrottens utveckling, och rent av nya idrotter (esport). Idrotten och dess olika arenor utgör dessutom en viktig faktor för förståelsen och analysen av framtidens mötesplatser, varvid till exempel ett samarbete mellan idrottsvetenskap och interaktionsdesign kan visa sig vara fruktbart. Ytterligare behov av förstärkning För att forskningen vid enheten Idrottsvetenskap vid Malmö högskola ska kunna fortsätta och förbättras behövs åtgärder som förstärker miljön. Ett viktigt sätt att stärka miljön är en utökad internationalisering. Via en ansökan till Crafoordska stiftelsen försöker enheten etablera ett system av gästprofessorer under fyra år, riktat mot Sport and Development. För att ytterligare stärka de internationella kontakterna har enheten även inlett ett samarbete med School of Sport, Lesiure and Hospitality, vid La Trobe University, Melbourne. Motsvarande samarbete planeras under 2007/08 med Department of Sports Studies, University of Stirling, där vi redan har olika individuella kontakter. Det innebär att följande internationella miljöer och universitet har prioriterats för mer djupgående samarbeten: University of Stirling (idrottssociologi och idrottshistoria) och La Trobe University, Melbourne (idrottsekonomi) samt sedan tidigare, Westminster University, London (idrottsjuridik) och The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim (idrottspolitik). Dessa forskningsmiljöer, med varierande ämneskompetenser (juridik, ekonomi, statskunskap och sociologi) är ytterst lämpliga i utvecklingen av såväl vår forskningsmiljö som för föreliggande masterexamen och när det gäller andra samarbeten kring idrottens förändringsprocesser. Rådet för högre idrottsutbildningar i Norden, RHIN, består av de 16 största idrottshögskolorna i Norden och har ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter både på grund-, avancerad och forskarnivå. RHIN bidrar med ekonomiskt stöd till idrottsforum.org. Under 2008 kommer IDV att vara huvudkoordinator för nätverket 14

15 Nordplus Idrott och för nätverket I3 PE. Genom Linneus-Palme programmet kommer också ett ömsesidigt student- och lärarutbyte att ske med University of Dar es Salam; UDES, Tanzania. UDES kommer också vara en viktig samarbetspartner när det gäller utvecklingen av forskning kring idrott som verktyg för social förändring. Denna strategi kräver sannolikt ytterligare medel för internationalisering. En begränsning i kunskapsfältet har varit svårigheten att rekrytera någon seniorforskare inom idrottspedagogik, vilket främst förklaras av den nationella begränsningen inom området, när det gäller högre kompetens (docent eller professor). Denna vakans är problematisk och bör åtgärdas. En annan kompetens som skulle vara utvecklande är en seniorforskare i idrottsekonomi, något som blivit allt mer möjligt, då ekonomer allt mer börjat intressera sig för idrottens marknader, men här krävs att ytterligare resurser tillförs enheten. Ett antal nya doktorander skulle onekligen stärka forskningsmiljön ytterligare, och här vore ämnen som nya idrotter, idrottsturism, idrott som verktyg i utvecklingsländer, idrott och miljöproblematiken onekligen strategiska satsningar eftersom det rör sig om vita fläckar inom nordiska idrottsforskningen. Under våren 2008 (alternativt våren 2009) kommer Enheten Idrottsvetenskap (som huvudsökande) och i samarbete med Tema Q (Linköpings universitet), NTNU (i Trondheim) och University of Stirling, att utveckla ett större forskningsprogram, Idrottens rum och arenor, och dess nya former (prel titel.) med målet att ansöka om medel från Riksbankens Jubileumsfond och/eller Vetenskapsrådet. Vad innebär detta konkret: 1) Behov av att stärka internationaliseringsbudgeten. 2) Anställning av seniorforskare inom det idrottspedagogiska fältet 3) Finansiering av en seniorforskare i idrottsekonomi (företagsekonomi) 4) Ytterligare resurser och tid för att utveckla större forskningsansökan (Forskningsprogram). 5) Planläggning och inventering av olika finansiärer av stöd till nya doktorandtjänster. 15

16 Avslutning Forskningsprofilen Idrott i förändring står genom Enheten Idrottsvetenskap, via sin starka flervetenskapliga profil och sina forskningsanknutna och praxisnära utbildningar i idrott och fritid, väl rustad inför de nya frågor som uppkommer i samband med de genomgripande förändringsprocesser som idrotten genomgår. Målet för forskningsprofilen är att behandla de frågekomplex som berör idrottens och den fysiska aktivitetens utveckling i en samtid där den traditionella nordiska idrottsmodellen genomgår en marknadisering och att göra forskningsresultaten tillgängliga. Genom grund- och forskarutbildning samt genom nära kontakter med idrottsrörelsen och samhället i övrigt kommer därför forskningsresultaten inom profilen på ett tillfredsställande sätt kunna bidra till Malmö högskolas övergripande vision om gränsöverskridande handlingskompetens, partnerskap, medborgerlig bildning och internationalisering för alla. 16