Idrott i förändring, revisited och en idrottsvetenskaplig profilering

Transkript

1 Idrott i förändring, revisited och en idrottsvetenskaplig profilering Svensk idrottsforskning, 2005, nr. 3 var ett temanummer där vi fick den glädjande möjligheten att presentera den idrottsvetenskapliga forskningen vid Malmö högskola. 1 Det har gått några år sedan dess och verksamheten har växt och erhållit en fastare struktur. Dessutom har forskningen blivit allt mer profilerad mot det som vi benämner som idrott i förändring, vilket i grunden är en tydligt och strategiskt inriktad samhälls- och kulturvetenskaplig idrottsvetenskap. Vi ska i detta temanummer behandla ett antal idrottsvetenskapliga problem som anknyter till vår forskning. Vi har därför valt att lyfta nya forskare och/eller nya forskningsprojekt, som inte medverkade i 2005 års temanummer. Texterna kommer att handla om folkhemshästen, drömmar bland fotbollens ungdomsproffs, Parkour, idrottens betydelse för det civila samhället, idrottsdidaktiska utmaningar, Corporate Social Responsibility, idrottens arbetsmarknad och dess professionalisering, barnidrott i regi av Stadium Sports Camp, samt rättvise- och kravmärkt idrott. Vi hoppas att dessa texter ska ge en liten, men dock rättvis, bild av våra forskningsintressen. Bo Carlsson Susanna Hedenborg Malmö högskola Illustrationer: Linus Eriksson Men först ska vi i denna introducerande artikel beskriva idén och tillblivelsen av vår profil som vi valt att presentera såhär: Det finns en allt starkare tilltro till idrotten som ett viktigt och utvecklande samhällsfenomen. Vid sidan av dess traditionella betydelse för hälsa, demokrati och integration, tillkommer en tilltro till idrotten när det gäller marknadsföring av städer, som turistattraktion, som fitness- och underhållningsindustri och som tillväxtområde. Föreningsidrottens sammankoppling med skolidrotten accentuerar en analys av dess olika logiker och funktioner. Idrotten har onekligen starka traditioner och viktiga värden att förvalta. Fältet av tradition och förändringsprocesser skapar fängslande och livfulla kunskaps- och forskningsfält. Nya idrotter och nya arenor tar form, nya professioner och kunskapsbehov tillkommer. Det finns därför ett otal olika idrottsmiljöer och -former som påkallar uppmärksamhet, både lokalt och internationellt. I vår närmiljö kan nämnas Malmö Arena, Stapelbäddsparken, och det planerade World Village of Women Sports, där den senares fokus på kvinnors idrottande kommer att få betydelse för Idrottsvetenskapens utveckling och dess fokus på förändringsprocesser. Utöver dessa imagebyggnader samarbetar vi och våra studenter med över femhundra idrottsorganisationer och skolor, i syfte att i dialog utveckla och förbättra förenings- och skolidrotten. Genom att ha ett gediget fotfäste i samhälls- och kulturvetenskaplig forskning har Idrottsvetenskap byggt upp slagkraftiga utbildningar, på grundläggande och avancerad 4

2 nivå, för att fånga och analysera idrottens utveckling och framtida potentialer, på marknaden, i det civila samhället och som utbildning och fostran. Det handlar om, som det sagts, 2 idrottsvetenskap i rätt tid, på rätt plats, med rätt budskap och med rätt människor. Denna inledande presentation, och dess olika variationer, utgör numera grundkonceptet för varumärket Idrottsvetenskap i Malmö och är i det här fallet en kortare version av vår profiltext. Varför har det då blivit som det har blivit? Det kan inledningsvis vara på plats med bland annat lite historik, rekryteringsstrategi, organisationsstruktur och intern utbildningspolitik. Enhetens utveckling och början till en profilering Den idrottsvetenskapliga undervisnings- och forskningsmiljön, vid Malmö högskola, började på allvar byggas upp under millenniumskiftet. Fram till dess hade verksamheten haft en ganska undanskymd roll, i en liten vrå, på Lärarutbildningen, då vid Heleneholm, med 4-5 idrottslärare och ett trettiotal studenter. Rekryteringen av Tomas Peterson blev en vändning och genom strategiska rekryteringar har verksamheten växt, och omfattar numera över 700 studenter, och ett femtiotal lärare och forskare. Och sedan 2005 är verksamheten placerad i Orkanen, 3 centralt i Västra hamnen, 2-3 minuter från Centralstationen och 25 minuter från Kastrup. Om utvecklingen fram till 2005 kan man läsa om i Svensk idrottsforskning. 4 Vi ska här presentera några strategiska satsningar som gjorts sedan dess. 5 Sedan starten har vi varit väldigt medvetna om behovet av att marknadsföra och profilera vår undervisnings- och forskningsmiljö, i relation till andra idrottsvetenskapliga miljöer. Det har gjort att vi tidigt tog fasta i vår samhälls- och kulturvetenskapliga kompetens, 6 då även detta varit ett vakuum i svensk idrottsforskning, och där vi även på sikt ansåg oss kunna få en internationell plattform. Det Idrottsvetenskapliga programmet har utvecklats starkt, liksom idrottslärarprogrammet ( Idrott och fysisk bildning ). Grundutbildningen har, i samband med översynen av olika lärosätens kandidatexamen, blivit granskad av Högskoleverket, som lyfter fram utbildningen, tillsammans med GIH i Stockholm, som en av de främsta i landet, när det gäller idrottsvetenskaplig utbildning. 7 Vi har på senare tid även erhållit möjligheten att inrätta en masterutbildning i idrottsvetenskap/ idrott i förändring och en magisterutbildning i utbildningsvetenskap med inriktning på idrott. Det finns, som sagt, ett flertal seniora forskare och disputerade i miljön, och nu även ett flertal doktorander, vilket även ger ett gediget underlag för en gedigen och spännande grundutbildning samt för en stark forskningsmiljö och en framtida forskarutbildning (se nedan). Redan 2003, vid ett möte i Åkersberga, bad rektor oss, och övriga forskningsverksamheter vid Malmö högskola, att definiera och presentera våra fördelar och nackdelar. Vi var redan då inne i dessa tankebanor med vårt fokus på samhällsvetenskaplig idrottsforskning, och har sedan dess systematiskt arbetat för att utveckla oss inom detta område. De teman vi lanserade var idrott som utbildnings- och socialisationsmiljö, idrottens professionalisering och kommersialisering, idrottens reglering och rättskultur, idrott, kultur och media samt idrottens rum och arenor. Malmö högskola tillsatte vid denna tid även en extern utvärdering av högskolans forskningsmiljöer och i den utredningen bedöms Idrottsvetenskapens forskning ha en stor kraft och en vidare utvecklingspotential. Utvärderarna hävdade att enheten har förutsättningar att utveckla en profilerad spetskompetens. 8 Denna utmaning har sedermera realiserats, då ledningen för Malmö högskola även utsett Idrottsvetenskap till ett av högskolans profilområden. Idrottsvetenskap kommer även att vara en av de första miljöerna som söker egna forskningsrättigheter (se nedan), och vår miljö har en hel del intressanta ingångar till övriga profiler på Malmö högskola, som nya medier, urbana studier och migrationsforskning, men självfallet även till mer traditionella 5

3 profiler på Malmö högskola, som hälsa och utbildningsvetenskap. För Idrottsvetenskapens fortsatta tempo och utveckling har rekryteringen av nya yngre forskare (doktorander) varit en mycket angelägen fråga, trots våra formella begränsningar av inte ha forskarutbildning i egen regi. Vi bedömde att en dylik satsning under 2006 vore den mest strategiska prioriteringen för att bibehålla energin i forskningsmiljöns kvalitet och utvecklingspotential. Genom Sparbanksstiftelsen Skånes försorg blev det möjligt att inrätta fyra doktorandtjänster, med formell placering vid Örebro universitet, med följande ämnesinriktningar; idrott och city-marketing, idrottens arbetsmarknader, idrott och barns rättigheter, samt idrott och dataspel som uppfostringsmiljöer. Dessa doktorandprojekt tar samtliga sin utgångspunkt i idrott i förändring. Den nationella forskarskolan, från hösten 2009, ger ytterligare ett tillskott i denna utveckling. Vårt tydliga intresse för profilering medförde även en strategisk satsning på webtidskriften idrottsforum.org, med start juni 2003, för att på så sätt bli en viktig och central kommunikatör av nordisk idrottsforskning. Sajten och/eller tidskriften har varit en stor framgång och efter önskemål och en del påtryckningar från nordiska kollegor startar vi även en internationell 6 peer-review-tidskrift, Nordic Sport Studies Forum, 9 med de första artiklarna under hösten Under 2007 startade vi även ett eget bokförlag, idrottsforum.org/förlaget, som gett ut (augusti 2009) åtta titlar, med Idrottens rättskulturer som den senaste. 10 När regeringen utsåg Tomas Peterson som ordförande och Johan Norberg som sekreterare i den statliga utredningen Statens stöd till idrotten var det ytterligare en bekräftelse av enhetens nerv och legitimitet. Vi har under perioden initierat eller fördjupat intressanta forsknings- och FoU-projekt tillsammans med våra samverkanspartners i vår omgivning, som Malmö Idrottsakademi (MIA), RF och Skåneidrotten, Cross Cultures Project Association samt World Village of Women Sports (se nedan). Internationalisering Vi ska ägna en rubrik åt en problematik som varit något tuffare för vår utveckling, nämligen internationalisering. I samtliga utredningar (se ovan) nämns behovet av en mer utvecklad internationalisering. Vi har tagit detta på allvar och gjort en rad prioriteringar, varvid kan nämnas: Samarbete med andra universitet: Vår favoritmiljö, vars forsknings- och utbildningsmiljö påminner mycket om vår, är Sport Studies vid Stirling University med forskare som Paul Dimeo, Wray Wamplew och David McArdle (de två förra har besökt enheten som gästlärare). Här finns även ett stort fokus på samhälls- och kulturvetenskaplig forskning, vilket onekligen gynnar framtida samarbeten. Malmö högskola har därutöver utvecklade samarbeten med La Trobe University, Här finns även institutionen för Sport, Tourism and Hospitality Management, med en tydligen specialisering på idrottsekonomi, sponsring och varumärken. Hans Westerbeek, professor och chef för institutionen, har besökt Malmö och vi har varit på besök i Melbourne i syfte att stärka student- och lärarutbyte. Här är vi i begynnelsen av något som kan utvecklas mycket positivt för vår forskning kring sport management. Tillsammans med institutionen för sociologi och statsvetenskap vid NTNU (Trondheim), som tydligt satsat på idrottsvetenskap á la en Malmömodell, och School of Law, Westminster University, har vi utvecklat olika utbildningar kring idrottsjuridik och idrottspolitik, och då bland annat en ansökan om ett Erasmus Mundus Master-program, EU and The Governance of Sport. 11 Detta samarbete på utbildningssidan har dessutom alla möjligheter att leda till diverse forskningsprojekt. Vidare har vi ett utvecklat lärar- och studentutbyte med Faculty of Education: Physical Education, Sport and Culture, University of Dar es Salaam. Här diskuteras, utöver student- och lärarutbyte, en gemensam SIDA-ansökan kring idrottsbegreppet och idrottens funktioner samt gemensamma kurser på avancerad nivå. Internationella publikationer Vår publikationsverksamhet har i mångt och mycket varit riktad till den nordiska idrottsmiljön. Men under senare år har det skett en tydlig förskjutning och vi medverkar i diverse internationella antologier och har även tagit ansvar för att vara redaktörer för två temanummer, i Soccer and Society, 2009, nr. 3-4, 12 och i Sport in Society (under 2010). 13 Därutöver planeras och diskuteras ytterligare tre temanummer, i Journal of Sport Policy samt i Sport in Society och Soccer and Society, de två sistnämnda i samband med två internationella konferenser (se nedan). Därutöver pågår diskussioner om hur vi antar utmaningen att på samma sätt internationalisera vår idrottspedagogik/-didaktik via en mer systematisk översyn av internationella tidskrifter. NSSF idrottsforum.org har varit en succé när det gäller förmedling av nordisk idrottsforskning. Via Nordic Sport Studies Forum (NSSF) ämnar vi ta ytterligare ett steg och därmed hjälpa till att placera vår och nordisk idrottsforskning på den internationella arenan. Gästprofessur Vi har under en längre tid arbetat med att få till stånd en gästprofessur i Sport and Development, med inspiration från IMER:s Willy Brandt-professur. 14 Vi har satt upp gästprofessuren som ett strategiskt mål eftersom vi är säkra på att en dylik professur skulle stärka forskningen och dess internationella nätverk, och även bidra till att stimulera internationalisering på hemmaplan. 15 Genom att olika forskare (som visat sig positiva vid en första inventering) skulle tillbringa mellan 3-6 månader på enheten skulle forskningsmiljön ges olika perspektiv på forskningen, och sedermera generera utvecklade internationella nätverk. Via The World Village of Women Sports tycks den sista biten falla på plats (se nedan).

4 Internationella konferenser I september 2005 arrangerade enheten en internationell konferens Sport, Tourism and City-Marketing. Därefter har vi legat lågt när det gäller initieringen och organiseringen av större konferenser. Men den 8-12 april 2010 arrangerar enheten två större internationella konferenser, The Development of Football: Commercialization, Culture and Identity (8-10/4) och The Development of Women Sport: Equality or Differences (10-12/4), båda under ett gemensamt paraply: The Centres and Peripheries in Sport. När det gäller konferenser kan det även nämnas att enheten tagit över ansvaret för Idrottshistoriskt symposium, och årets (2009) tema blir: Idrott och idrottsforskning i förändring, vilket osökt för oss tillbaks till frågan om vår profilering och framtida utveckling. Traditioner och förändringsprocesser: Idrottens dialektik/dynamik Vi menar att idrott är ett intressant samhällsfenomen, och att idrottsforskning inte ska negligera idrottens samhällsrelevans, vid sidan av forskningens idrottsrelevans. Vad är det som gör fenomenet intressant? Genom idrottens inneboende logik citius, altius, fortius och dess strävan mot förbättring av reslutat präglas verksamheten onekligen av utveckling. Samtidigt präglas idrotten av starka traditioner och värden, och är i den meningen synnerligen konservativ. Detta tillstånd av både förändring och tradition utgör en spännande dialektik och dynamik, och gör en samhälls- och kulturvetenskapligt inriktad idrottsvetenskap ytterst angelägen. Och i tider av starka förändringsprocesser, där en tilltagande professionalisering och kommersialisering gör sig gällande inom idrotten, blir det samhällsvetenskapliga perspektivet på idrotten allt väsentligare. Därutöver krävs ett utvecklat genusperspektiv för att angripa strukturer som är kulturellt, socialt och strukturell bestämda och betingade, vilket gör att vår forskning, till exempel, inte fastnar i idrottsmedicinska resonemang kring fysiologiska skillnader. På så sätt kan vår kunskap och våra analyser bidra till att förändra villkoren för kvinnors idrottande (se nedan). Till dessa studier och perspektiv ska läggas idrottens globala prägel och dess betydelse för samhällets globaliseringsprocesser. Idrotten kan härmed utgöra ett tänkvärt forskningssubjekt utöver det gängse idrottsvetenskapliga intresset. Relationen idrott och samhälle, det vill säga idrottens påverkan på samhället, och samhällets inflytande över idrotten, framstår som en viktig forskningsuppgift. Denna självklarhet tycks emellertid inte vara helt given, då det tidigare varit hart när omöjligt att finna en utvecklad kritisk massa och en utvecklad forskningsmiljö som på allvar tar sig an uppgiften att förstå och analysera relationen idrott och samhälle. Det är emellertid den uppgiften som vår forskningsmiljö känt sig manad att ta sig an, genom att systematiskt utveckla miljön och starkt fokusera den idrottsvetenskapliga forskningen på samhälls- och kulturvetenskap, och genom att tydligt profilera forskningen på idrott i förändring. Ett betydande bidrag i denna utveckling har varit valet av en rad samhällsvetenskapligt intressanta teman (se ovan). Med fokus på relationen tradition och förändring skapar dessa teman en rad forskningsuppgifter och -projekt, varav många tidigare mer eller mindre framstått som vita fläckar på den idrottsvetenskapliga kartan. Genom att ta en utgångspunkt i förändringsprocesser fokuserar vi även på framtida arbetsmarknader, på framtida professioner och på framtida former av idrott. Forskning kring idrott som tillväxtfaktor och event, som fitnessoch underhållningsindustri och som arbetsmarknad, vid sidan av barnkonventionens betydelse för barnidrotten, huliganism, Parkour, ungdomsproffs drömmar och maskulinitet, samt idrottsrörelsens intåg i skolan, skapar redan idag djupare förståelse för de processer och den potential som finns inom idrotten. Dessa forskningsuppgifter har vi redan tagit starkt grepp 7

5 om. Men genom att ta fasta på diverse förändringsprocesser blir det även viktigt att forskningen tar tag i saker som kan vänta bakom nästa krön, varvid idrottens kopplingar till Social Corporate Responsibility blivit allt tydligare, liksom idrottens roll i utvecklingsländer, idrottens urbanisering och dess teknologisering. Vår ökade uppmärksamhet på kvinnors idrottande, via vårt engagemang i World Village of Women Sports (se nedan), kommer att ställa nya frågor kring idrott och dess utformning, samt kring värden och kommersiella förutsättningar. Därefter väntar forskning kring till exempel miljökrav, som i dag är försummat inom idrotten, för att inte säga inom idrottsvetenskaplig forskning. Kort sagt, genom att betona idrott i förändring lägger vi tyngdpunkt på forskningsområden som blir synliga via samhällets eller idrottens utveckling. Det är vår strategi att ligga i frontlinjen och surfa på dessa förändringsprocesser, vilket innebär att vi strävar efter att vara ytterst känsliga för nya forskningsområden. Detta är modern idrottsvetenskap med ett starkt fotfäste i samhälls- och kulturvetenskap. En blick framåt, om ytterligare 4 år Vi ska här kortfattat presentera två framtidsplaner och/eller -visioner, som 8 handlar om ytterligare profilering och förstärkning av forskningsmiljön. Det är dels samarbetet med World Village of Women Sport och dels en egen forskarutbildning. World Village of Women Sports Vi har vagt nämnt World Village of Women Sport vid några tillfällen, utan att ta upp dess innebörd och dess betydelse för vår verksamhet, vår framtid och vår profilering. Men det är nu hög tid att ta tag i frågan och presentera vad det handlar om och vad det betyder för vår verksamhet. Sommaren 2008 tog Kent Widding- Persson, ägare av Hartfordkoncernen (med bland annat varumärken som LdB och Pierre Robert) kontakt med vår enhet och frågade oss om vi var intresserade av att medverka i uppbyggandet av ett större forskningscenter kring kvinnors idrottande. Bakgrunden var att han involverat sig i Malmös damfotboll, och via finansiering av LdB FC (tidigare Malmö FF), som stod på ruinens brant, gett laget möjlighet till en revitalisering. I kölvattnet av detta engagemang uppstod idén att utveckla ett större centra en arena med fokus på kvinnors idrottande. Idén har nu växt till ett större projekt, World Village of Women Sports, som ska byggas och utvecklas i Malmö, där Hästhagens gamla idrottsplats nu är belägen. 16 Men det handlar mer om en ny arena. Det är ett projekt ett statement med ambition att tillföra energi, fokus och resurser som kan lyfta och driva kvinnors idrottande framåt. Vid sidan av medicinsk och idrottsfysiologisk forskning ska centrat präglas av en stark samhälls- och kulturvetenskaplig forskningsmiljö, det vill säga vår. Projektet passar vår miljö förträffligt. Vi hamnar mitt i smältdegeln av diverse förändringsprocesser. Avsikten är att vår verksamhet lokaliseras till centrat när bygget står klart 2012, och att vi därmed även erhåller moderna och funktionella lokaler. Men redan nu (hösten 2009) kommer satsningen att inrymma en förstärkning av vår miljö genom bland annat en gästprofessur i Sport and Development (se ovan). Självfallet har samarbetet initierat några livliga diskussioner på enheten kring forskningens självständighet och möjligheten att utveckla ett genuint köns- och genusperspektiv. Men vi ser i grunden stora fördelar med samarbetet, speciellt med tanke på vårt fokus på förändringsprocesser. När vi som planen är flyttar in 2012/13 ska vi ha frambringat en rad andra resurser för att ta tag i en del intressanta frågor. I relation till World Village of Women Sports och dess betoning av kvinnors idrottande, och med enhetens forskningsprofilering, idrott i förändring, i åtanke, är det av vikt och betydelsefullt att primärt utveckla och profilera forskning inom följande områden: 1. Forskningen som belyser och analyserar sociala och ekonomiska strukturer och kulturella hinder och möjligheter i syfte att lyfta kvinnors idrottande och dess villkor. 2. Forskning kring ledarskapets förutsättningar och dess möjliga förändringsprocesser, inom ramen för ett kvinnovetenskapligt perspektiv. 3. Forskning som placerar den medicinska forskningen kring kvinnors idrottande och fysik i en samhällsoch kulturvetenskaplig kontext som belyser kvinnor och idrott utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv och hanterar genus som en social och kulturell konstruktion, vid sidan av de naturvetenskapliga kunskaperna. 4. Forskning kring tillväxt, sponsring och varumärke blir än viktigare, och måste även förstås utifrån andra värden än vad som associeras med traditionell idrott, som t ex, Corpo-

6 rate Social Responsibility, fair trade och miljömärkning. Inom dessa områden ska vi ha utvecklat en rad nya och spännande doktorandtjänster, vilket för oss över till nästa fas i vår utveckling. Egen forskarutbildning Vi har tyvärr inte haft möjlighet att bedriva forskarutbildning i egen regi, trots vår ambition och våra kompetenser, utan formellt varit beroende av andra forskarutbildningsmiljöer (som FUN/Ped, Idrott och hälsa vid Örebro Universitet och Forskarskolan). Det har inte hindrat att vi satsat mycket energi för att parallellt utveckla en egen forskarutbildningsmiljö, med blicken riktad mot egna rättigheter. Vi har en rad egna forskarkurser, som vi även erbjuder externt, vi har gedigna handledningsresurser och numera även ett mycket utvecklat forskningsseminarium. Regeringen har nu gett oss möjlighet att förverkliga våra ambitioner. Under hösten 2009 alternativt våren 2010 kommer vi utifrån den nya forskningspropositionens innehåll att ansöka om rättigheten att inrätta forskarutbildning i idrottsvetenskap, utifrån vår samhällsvetenskapliga profilering. Slutord Tempot i vår utveckling har onekligen varit hög, vilket ibland kan vara problematiskt när det gäller såväl konsolidering av en bra verksamhet som utvecklingen av personalfrågor. Men eftersom idrotten allt tydligare kopplas till diverse förändringsprocesser, och att det riktas allt större uppmärksamhet på dess förutsättningar och innehåll, dyker det ständigt upp nya möjligheter som det gäller att fånga upp och ställa sig nyfiken inför. Precis som det gäller för idrotten att profilera och nischa sig måste även idrottsforskningen utveckla en intressant och angelägen profilering av sin forskning och utbildning. Referenser 1. Här presenterades bland annat forskning kring idrottsrörelsens influenser på skolidrotten (Tomas Peterson och Mikael Londos), mångkulturella drag i idrotten (Mats Trondman), spelpengarnas betydelse för idrotten (Johan Norberg), fotbollsforskning (Torbjörn Andersson, Frans Oddner och Jyri Backman), juridifiering av idrotten (Bo Carlsson) huliganism (Aage Radmann), rättigheter och diskriminering inom idrotten (Kristin Fransson och Jenny Axelsson), huruvida idrotten är moraliskt försvarbar (Kutte Jönsson) samt arenors lokalisering och dess betydelse för städers image (Karin Book och Gun Normark och Bo Carlsson). 2. Artur Forsberg (2005, nr 3) skriver i sin Ledare (s. 3) att: Viljan att utveckla undervisningen och forskningen är stor. Det verkar som att rätt människor hamnat på rätt ställe. Idrottsforskningens tyngdpunkt har onekligen flyttat söderut aspx 4. Om detta kan man läsa utförligt i Ekberg, Jan-Erik & Radmann, Aage (2005) Ett kunskapsfält växer fram: Om Idrottsvetenskap vid Malmö högskola ; Svensk idrottsforskning, 3: Se även, Carlsson, Bo, Hedenborg, Susanna & Peterson, Tomas (2007) Fusion av tradition och förändring: Idrottsvetenskap i ett samhällsvetenskapligt perspektiv, Teori & Praktik, nr Carlsson, Bo, Peterson, Tomas & Trondman, Mats (2005) Idrott i förändring: Idrott och idrottsvetenskap i ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv ; Svensk idrottsforskning, 3: ssmeddelanden/2007/5.44aba2dc f html 8. bilder_dokument/2007/utvardering_humaniorasamhallsvetenskap.pdf html 11. Vi fick avslag på första ansökan, trots mycket positiv respons, och hamnade i grupp två (angelägen, men inte finansierad vid detta tillfälle). Vi ämnar inkomma med en ny ansökan våren Däremot har vi haft möjlighet att inrätta en kurs, en IP-kurs (intensive programme), Leisure, Entertainment and Governance, LEGO; se, se/lego/ 12. Andersson, Torbjörn och Bo Carlsson, red Football in Scandinavia: The Fusion of the Market and Welfare Policy i Soccer and Society, 2009: Carlsson, Bo och Kutte Jönsson, red. Directions in Contemporary and Future Sport i Sport and Society (2010; klar) wb5%20final.pdf Page aspx