PROJEKTPLAN Uppsala En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar

Transkript

1 PROJEKTPLAN Uppsala Onödig slutenvård? En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar BAKGRUND Äldreomsorgen och sjukvården står inför stora utmaningar då andelen äldre i samhället blir större. Behovet av sjukvård förväntas öka samtidigt som antalet sjukhusplatser minskar (Socialstyrelsen, 2008; Statistiska centralbyrån, 2008). Det är viktigt att de äldre personer som behöver sjukhusvård får detta, samtidigt som det är viktigt att personer inte i onödan vårdas på sjukhus, då det är en påfrestning som kan resultera i försämrat hälsostatus och konfusion (Ouslander et al. 2010). I den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting uppdras åt varje län att utveckla ett analysarbete av indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggning inom 30 dagar. Undvikbar slutenvård avser slutenvårdstillfällen inom ett antal specifika diagnoser vilka anses skulle kunna förebyggas om åtgärder vidtas i ett tidigt skede. Begreppet inkluderar slutenvårdstillfällen med någon av diagnoserna anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, epileptiska anfall, inflammatoriska sjukdomar i bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-näsa-halsinfektion (för ICD-koder se Socialstyrelsen, 2011) Samtliga dessa diagnoser måste vara huvuddiagnos, utom diabetes, för vilket gäller att all slutenvård klassificeras som undvikbar oavsett om diabetes är huvud- eller bidiagnos (SKL, 2014). Återinläggningar inom 30 dagar avser en inläggning i slutenvård som sker inom 1-30 dagar efter att individen i fråga har skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Begreppet syftar till att fånga vårdtillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas. Ingen hänsyn tas till eventuella orsakssamband mellan de två slutenvårdstillfällena, vilka diagnoser som berörs eller om vården sker planerat eller oplanerat. Enligt överenskommelsen ska varje län upprätta ett analysarbete som bland annat ska kunna besvara frågor om på vilket sätt slutenvård skulle kunnat undvikas i enskilda fall (Socialdepartementet, 2014). Enligt statistik från Landstinget i Uppsala län stod tre diagnoser för cirka 65% av de 187 slutenvårdstillfällen under oktober 2013 där inläggningsorsaken uppgetts vara någon av diagnoserna som ingår i kriterierna för undvikbar slutenvård. Dessa var hjärtsvikt (34%), diabetes (18%) och KOL (15%). De flesta av patienterna var mellan 75 och 84 år och bodde i ordinärt boende. Ca 40 av dem återinlades inom 30 dagar efter utskrivning. 1

2 Det är också känt att läkemedelsrelaterade problem hos äldre är en vanlig orsak till inläggning på sjukhus (Sarlöv, Andersén-Karlsson & von Bahr, 2001; Odar-Cederlöf et al., 2001; Paul, et al., 2008). Enligt Socialstyrelsen beror ca 30 procent av akuta inläggningar av äldre på läkemedelsbiverkningar (Socialstyrelsen 2010). Det är därför av intresse att med ett individperspektiv undersöka om det är tänkbart att slutenvård kunnat undvikas för ett antal individer som vårdats på Akademiska sjukhuset eller Enköpings lasarett och som både ingår i kriterierna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar, med avseende både på vårdkontakter och läkemedelsterapi. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka vårdkontakter ett antal individer 65 år eller äldre, som vårdats i slutenvård under en viss månad och också återinlagts inom 30 dagar efter utskrivning, haft med landsting och kommun under sex månader innan det senaste slutenvårdstillfället. Det första vårdtillfället ska ha föranletts av någon av diagnoserna hjärtsvikt, diabetes eller KOL. Syftet är också att undersöka vilka erfarenheter dessa individer har av sina kontakter med olika vårdgivare, samt om, och i så fall hur, det är troligt att slutenvård skulle kunnat undvikas i deras enskilda fall. Följande frågeställningar ställs upp inom ramen för studien: 1. Vilka kontakter har dessa individer haft med primärvården under sex månader innan första slutenvårdstillfället? 2. Vilka kontakter har dessa individer haft med utförare av kommunens socialtjänst och eller hemsjukvård under sex månader innan första slutenvårdstillfället? 3. Vilka kontakter har dessa individer haft med slutenvården under sex månader innan första slutenvårdstillfället? 4. Vilka dokumenterade kontakter har primärvård, kommun och slutenvård haft sinsemellan angående dessa individer under sex månader innan första slutenvårdstillfället 5. Vilka erfarenheter av kontakter med landsting och kommun har dessa individer? 6. Uppfattar dessa individer att slutenvård skulle kunnat undvikas i deras enskilda fall? Om så är fallet, vilka resurser anser de att de i så fall hade behövt ha tillgång till? 7. Har dessa individer en optimal läkemedelsterapi? 8. Med utgångspunkt från ovanstående, är det utifrån medicinsk synpunkt troligt att slutenvård kunnat undvikas i de enskilda fallen? METOD Design Explorativ kvantitativ och kvalitativ design 2

3 Urval Inklusionskriterier för att tillfrågas om deltagande är att individerna ska vara boende i ordinärt boende i Uppsala län och vara 65 år eller äldre. Man ska ha vårdats på Akademiska sjukhuset eller Enköpings lasarett med anledning av någon av diagnoserna hjärtsvikt (huvuddiagnos), diabetes (huvud- eller bidiagnos) eller KOL (huvuddiagnos), och skrivits ut under mars månad 2014, och dessutom återinlagts oplanerat på Akademiska sjukhuset eller Enköpings lasarett inom 30 dagar efter utskrivning. Återinläggningsorsaken behöver inte vara densamma som eller relaterat till det första vårdtillfället. Uppskattningsvis är det ca 40 personer som blir aktuella att tillfrågas om deltagande. Tillvägagångssätt och datainsamlingsmetod Individerna identifieras av statistiker från Landstinget i Uppsala län via det patientadministrativa registret. Tillfrågan om deltagande i studien sker genom ett informationsbrev (bilaga 1) samt ett uppföljande telefonsamtal. Tillfrågan kommer att ske både avseende tillstånd till journalgranskning, granskning av kommunala stödinsatser samt deltagande i intervju via telefon eller personligt möte. Patientjournaler granskas för de sex månader som föregått det första slutenvårdstillfället och data registreras i journalgranskningsmall (bilaga 2). Journalgranskningsmallen har utformats med utgångspunkt från rapporten Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende (SKL 2012). Från landstingets journalsystem Cosmic hämtas data om födelseår, kön, diagnoser, antal vårdkontakter, vårdinstanser, datum för slutenvårdstillfälle 1, datum för slutenvårdstillfälle 2, avdelningar som patienten vårdats på, genomförda läkemedelsgenomgångar, genomförda vårdplaneringar, kontakter som tagits mellan slutenvård och primärvård samt om patienterna efter utskrivning kontaktats med anledning av stödet förstärkt utskrivning. Det elektroniska kommunikationssystemet Prator som används för kommunikation mellan landsting och kommunal vård och omsorg granskas avseende om och i så fall vilka kontakter som tagits mellan kommun och landsting. De inkluderade patienternas personnummer samkörs med kommunala register för biståndsbeslut. I de fall stödinsatser förekommer registreras arten och omfattningen av dessa. De patienter som samtycker till att intervjuas avgör själva om de vill intervjuas per telefon eller under ett personligt möte. En närstående kan intervjuas istället för den person det gäller om den individ som tillfrågats om deltagande inte själv vill delta i intervju men accepterar att en närstående intervjuas för dennes räkning. En frågeguide (bilaga 2) har utformats med inspiration från SKLs rapport Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende (2012). Frågeguidens temaområden täcker den egna hälsan, erfarenheter av vårdkontakter med landsting och kommun, och tillgänglighet till de resurser man anser att man behöver för 3

4 att uppnå en så god hälsa som möjligt. Några diagnosspecifika frågor ställs beroende på om personerna vid första inläggningstillfället lades in med anledning av hjärtsvikt, KOL eller diabetes. Dessutom ombeds patienten att fylla i PHASE-20, en symtomskattningsskala för att identifiera möjliga läkemedelsrelaterade problem. Utifrån ett telefonsamtal med patienten och med tillgång till journal, läkemedelslista och den ifyllda PHASE-20 genomför apotekare läkemedelsgenomgång och bedömer om den läkemedelsterapi som individen får verkar optimal. Antal och typ av eventuella läkemedelsrelaterade problem registreras (bilaga 4) (Socialstyrelsen 2012; Strand et al., 1990). Apotekarens bedömning skickas därefter till patientens ordinarie husläkare. Utifrån ovanstående insamlad information görs en medicinsk bedömning av läkare om det är troligt att slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen, och vilka insatser (befintliga eller önskvärda) som i så fall skulle ha behövts. Dataanalys Data kommer att grupperas utifrån inskrivningsorsak vid det första slutenvårdstillfället, dvs hjärtsvikt, diabetes och KOL. Data från journalgranskningarna, läkemedelsgenomgångarna samt den medicinska bedömningen sammanställs deskriptivt och presenteras med tabeller, diagram och text. Data från telefonintervjuerna analyseras med innehållsanalys och presenteras med kategorier och teman (Graneheim och Lundman, 2008). Etiska aspekter Ansökan om tillstånd att genomföra studien kommer att framställas till etikprövningsnämnden i Uppsala. Ett skriftligt informationsbrev kommer att sändas till dem som uppfyller inklusionskriterierna. Detta kommer att följas upp av ett telefonsamtal. Stor vikt kommer att läggas vid att betona att deltagandet är frivilligt och att, även om man initialt accepterar deltagande, när som helst kan avböja fortsatt deltagande utan några som helst konsekvenser för fortsatt vård och behandling. Resultaten kommer att presenteras på gruppnivå, och samtliga individer kommer att vara avidentifierade i resultatpresentationen. Tidplan Datainsamlingen kommer att pågå under maj-augusti 2014 och data kommer att sammanställas och rapporteras under hösten Projektets betydelse Föreliggande studie är en del i det analysarbete som enligt Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting uppdras åt varje län att genomföra för att dra slutsatser om hur slutenvård ska kunna undvikas i enskilda fall som kan betraktas som onödig slutenvård. Resultaten från studien förväntas ge värdefull kunskap och kan användas till förbättringsarbete i vården av 4

5 äldre personer med diagnoserna hjärtsvikt, KOL eller diabetes. Projektet bör betraktas som en del i en kvalitetsutveckling av en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Projektorganisation Styrgrupp Brita Gustafsson, samordnare, enheten för välfärd- och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Magnus Johannesson, chef, kontoret för hälsa, vård och omsorg, Uppsala kommun Monica Jonsson, vård- och omsorgsstrateg, enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Kenneth Lindholm, socialchef, Östhammars kommun Marie Palmgren, vård- och omsorgschef, Enköpings kommun Gudrun Tevell, chef, enheten för välfärd- och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Projektgrupp Anna Ekman, apotekare, Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Inna Feldman, fil dr., statistiker, landstingets ledningskontor, Landstinget Uppsala län Stina Hallberg, projektkoordinator, Enköpings lasarett Mariann Hedström, vetenskaplig handledare, enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Monica Jonsson, vård- och omsorgsstrateg, enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Carina Kumlin, chef, kontoret för hälsa, vård och omsorg, Uppsala kommun Birgitta Mogård, närvårdsstrateg, Landstinget i Uppsala län Christina Mörk, informationsläkare, läkemedelsenheten Landstinget Uppsala län Henrik Toss, läkare, med dr, ordförande läkemedelskommittén, Landstinget i Uppsala län, enheten för kunskapsstyrning 5

6 Referenslista Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2008). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education Today, 24: Odar-Cederlöf I, Oskarsson P, Öhlén G, Tesfa Y, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. (2008). Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Vanliga medel står för merparten, visar tvärsnittsstudie Läkartidningen, 12: Ouslander, et al. (2010). Potentially avoidable hospitalisations of older nursing home residents: frequency, causes and costs. Journal of the American Geriatrics Society, 58, Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. (2008). Läkemedelsbiverkanvanlig orsak till sjukhusvård av äldre. En klinisk retrospektiv studie. Läkartidningen, 35: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E & von Bahr C. (2001). Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen, 47: SKL, (2012). Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende. Stockholm. SKL, (2014). Bättre liv för sjuka äldre. Analysrapport 2. Sammanhållen vård och omsorg Stockholm Socialdepartementet (2014). Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen (2008). Vård och omsorg om äldre lägesrapport Stockholm Socialstyrelsen (2010). Socialstyrelsens nya indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (artikelnr ). Stockholm. Socialstyrelsen (2011). Undvikbar slutenvård. Hämtad den 31 mars 2014 från tenvarde1 Strand L, Morley P, Cipolle R, Ramsey R, Lamsam, G. (1990). Drug-related problems: their structure and function. Pharmaepidemiology, 24: Statistiska centralbyrån (2008). Sveriges framtida befolkning Stockholm. 6