BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Analysrapport1 1
|
|
- Linda Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1
2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade statsbidrag för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen omfattar mandatperioden De två indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar används för att mäta förbättring. För att öka kunskapen om vilka faktorer som leder till onödiga sjukhusvistelser för äldre har kommuner och landsting i alla län erhållit totalt 86 miljoner kronor i statsbidrag för att öka kunskapen om varför och när sjuka äldre behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. SKL har ansvarat för samordning av arbetet och bjudit in till ett nätverk för inspiration och erfarenhetsutbyte. Analysarbetet ingår som en viktig del i länens arbete med att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Denna rapport är en sammanställning av viktiga slutsatser som dragits i detta arbete. Den statistiska sammanställningen har utförts av företaget Health Navigator. Jan-Olov Strandell, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget Gävleborg har lett arbetet med att definiera och samla in uppgifter om indikatorerna. Agneta Brinne har samlat den arbetsgrupp som utvecklat metoden webbkollen återinlagda, som bygger på intervjuer med de sjuka äldre själva. De förslag till möjliga vägar att minska onödiga sjukhusvistelser som tagits fram i detta arbete kommer att prövas i praktiken under Stockholm i februari 2013 Maj Rom Projektchef 1
3 Innehåll 1. Bakgrund Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård Återinskrivning inom 1 30 dagar Mätningar och datainsamling Lärdomar om indikatorerna Utfall av indikatorerna Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna Resultat av lokala och regionala analysarbeten Vad säger de äldre själv? Resultat från Webbkollen återinlagda Redesign av vård och omsorg för sjuka äldre Exempel på pågående initiativ hos kommuner och landsting Internationella exempel på åtgärder som har utvärderats med goda resultat Berättelser från initiativ för en mer sammanhållen vård och omsorg
4 1. Bakgrund I Sverige finns idag 1,78 miljoner kvinnor och män som är 65 år eller äldre. De utgör ingen homogen grupp som kan behandlas på ett likartat sätt utifrån sin ålder. Några har förmånen att få leva friska och ha god hälsa upp i hög ålder. Andra insjuknar i en eller flera sjukdomar som blir bestående, kräver kontroll och behandling och ofta även medför funktionshinder i någon form. Medicinska framsteg har medfört att även denna grupp idag kan leva ett gott liv med självbestämmande och integritet högt upp i åren under förutsättning att vård och omsorg klarar av att möta upp med stöd och behandling i olika former. Idag uppskattas gruppen de mest sjuka äldre omfatta kvinnor och män varav bor i kommunala särskilda boenden för äldre. Att samordna resurser och insatser runt en enskild individ ställer stora krav på det lokala vård- och omsorgssystemet och det finns flera rapporter som beskriver brister som leder till onödig vård och omsorg, dåligt resursutnyttjande och inte minst försämrad livskvalitet för den äldre och dennes närstående. Antalet och andelen äldre kvinnor och män i befolkningen ökar och om cirka tio år kommer det att innebära att nuvarande system för vård och omsorg om äldre inte längre är hållbart. För att kunna behålla och vidareutveckla den välfärd som byggts upp under 1900-talet behöver vård och omsorg om sjuka äldre förändras. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att förändringar bör vara långsiktiga och att detta arbete bör påbörjas nu för att förändringarna ska kunna införas i hela landet och anpassas till de lokala förutsättningarna. Väl fungerande samordning och samarbete mellan kommuner och landsting är särskilt angeläget inom vård och omsorg för personer med nedsatt autonomi och samtidiga behov av insatser från flera vårdgivare samtidigt. Det kan gälla utsatta barn, personer med funktionshinder, missbrukare, personer med kronisk psykisk sjukdom och inte minst de mest sjuka äldre i livets slutskede. SKL har under flera år prioriterat arbetet med att utveckla fungerande samverkansformer mellan huvudmännen. Under 2010 och 2011 har SKL valt att rikta insatserna och prioritera frågan om Bättre liv för sjuka äldre. Staten och SKL är överens om ett nytt sätt att stimulera utveckling inom vård och omsorg som syftar till att skapa mervärde för den äldre och långsiktig hållbarhet av satsningarna. 3
5 2. Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Inriktningen måsta vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. undvikbar slutenvård eller tvingas till att söka sjukhusvård upprepade tillfällen under kort tid, s.k. återinskrivningar. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. För att ur ett hälsofrämjande perspektiv åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhändertagande utifrån den äldres behov, ges resultatbaserat stöd till kommuner och landsting. För att mäta utvecklingen används de etablerade indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. 70 procent av medlen ges till kommuner och 30 procent till landsting som på länsnivå uppnår uppsatta mål. Exempel på åtgärder som kan verka förebyggande och stimulera till positiv utveckling för målgruppen är bättre användning av e-hälsoverktyg, arbete i form 4
6 av aktiv hälsostyrning, användning av individuella planer, mobila lösningar, fler hembesök av läkare och sjuksköterskor, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, mer avancerad hemsjukvård eller s.k. virtuella vårdavdelningar, regelbundna läkemedelsuppföljningar, m.m. Prestationsbaserad ersättning 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar utfallet i indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinskrivningar inom 1-30 dagar med 10 procent den 1 september 2012 jämfört med nivån den 1 september Utfallet mäts länsvis. Medel utbetalas till de län som uppfyller uppsatta mål för utfallet i dessa indikatorer sammanvägt i ett index. 70 procent av medlen för ett län som nått målen utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med 10 procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor. 2.1 Undvikbar slutenvård Indikatorn har sedan 2007 använts inom Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och för att övergripande indikera kvaliteten i den öppna hälso- och sjukvården. Den bygger på en indikator ursprungligen framtagen i Australien 1 och avser att mäta förekomsten av patienter i slutenvård med sådana diagnoser som med en optimalt fungerande sjukhusbunden öppenvård och primärvård inte skulle behövts slutenvårdas. Diagnoser som ingår är bland annat hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, hypertoni och diabeteskomplikationer, men också en del akuta tillstånd som blödande magsår och njurbäckeninflammation. Detta är tillstånd som i den bästa av världar inte ska vara huvudorsak till inläggning på sjukhus. Undvikbar slutenvård ska betraktas som en övergripande indikator och inte som ett direkt mått på något som inte ska utföras i sluten vård. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen med undvikbara diagnoser relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Urval av diagnoser undvikbar slutenvård, se bilaga från Öppna jämförelser. Om inget annat anges så avses enbart huvuddiagnos. 1 Correa-Velez I, Ansari Z, Sundararajan V, et al. A six-year descriptive analysis of hospitalisations for ambulatory care sensitive conditions among people born in refugeesource countries. Popul Health Metr. 2007;5:9. 5
7 - Undvikbar slutenvård beräknas för personer 65 år eller äldre. Ålder beräknas utifrån inskrivningsdatum för både undvikbara slutenvårdstillfällen och totalt antal vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 2.2 Återinskrivning inom 1 30 dagar Återinskrivningar är en nationellt och internationellt väl etablerad indikator för kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården och används i flera kvalitetsregister. I Öppna Jämförelser finns den som områdesvis indikator för hjärtsjukvård och psykiatrisk vård. En majoritet av inskrivningarna på sjukhus är nödvändiga och ändamålsenliga. En inte oväsentlig del av all sluten vård patienter utgörs av vårdtillfällen där patient återvänt till sjukhus en kort tid efter en tidigare vistelse. Sådana återinskrivningar kan ofta undvikas. genom förbättrad planeringen inför utskrivning, förbättrade processer för övergång till öppen vård och genom att förbättra information till patient och närstående i samband med utskrivning. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre och som inom 1 30 dagar från inskrivningen blivit utskrivna från en tidigare sjukhusvistelse. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen som var återinskrivningar relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Återinskrivning beräknas oavsett diagnos och klinik. - Alla vårdtillfällen för personer 65 år eller äldre inkluderas. Ålder beräknas utifrån återinskrivningsdatum för återinskrivningar samt inskrivningsdatum för totalt antal vårdtillfällen. - Ingen avgränsning när det gäller oplanerade/planerade vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Återinskrivning inom 0 dagar exkluderas (för att inte felaktigt ta med ex klinikbyten mellan olika sjukhus). - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 6
8 2.3 Mätningar och datainsamling I de Öppna Jämförelserna hämtas data för att mäta indikatorn från Socialstyrelsens patientregister. Datainsamling där sker årsvis och data finns kvalitetssäkrade och tillgängliga som bäst ett halvår in på det nya året. För att kunna göra gemensamma analyser och för att beräkna utfallet i prestationsersättningen har det därför krävts att landsting och regioner själva tagit fram mätetalen för de använda måtten och levererat dem till SKL för sammanställning. Överenskommelsen fastställdes i mitten av december 2011 och planen för genomförande godkändes av regeringen den 9 februari Arbetet med att i detalj definiera de mått och nyckeltal som skulle användas slutfördes under mars och i början av april gjordes den första mätningen och datainsamlingen. Utfallet mättes då för baslinjeperioden, oktober 2010 till och med september 2011 och för de senaste 12 månaderna, mars 2011 till och med februari Under våren genomfördes ytterligare två mätningar då data månadsvis för perioderna januari april, respektive april juni redovisades. Den mätning och redovisning som låg till grund för prestationsersättningen lämnades till den 15 oktober och som mätperiod användes då 1 september 2011 till och med 31 augusti Det var ett avsteg från den mätperiod som angavs i överenskommelsen och det gjordes för att öka tillförlitligheten i data. Alla landsting och regioner lämnade i utsatt tid uppgifter för både baslinje- och mätperioden. 2.4 Lärdomar om indikatorerna Att ta fram mätetal för dessa indikatorer i 21 landsting och indikatorer på ett likartat sätt har i sig varit en stor utmaning. Som exempel så består urvalsfrågan för undvikbar slutenvård av drygt 100 olika diagnoskoder, blandat med huvudoch bidiagnoser och för något sjukdomsområde också dessa i kombination. Att mäta återinskrivningar är något enklare, men kräver även det tillgång till god kompetens för databashantering. Det måste mot den bakgrunden, ses som en stor framgång att alla klarat att leverera uppgifter enligt den fastställda tidplanen och i huvudsak enligt de överenskomna definitionerna. Vi har noterat några mindre skillnader mellan olika landsting/regioner i hur urvalen gjorts. Dessa skillnader har bedömts ha liten betydelse och det är säkerställt att alla gjort sina egna datauttag på samma sätt för baslinjeperioden och mätperioden. Resultaten har därför i första hand använts för att göra jämförelser över tid inom respektive landsting/region och vi har uppmanat till återhållsamhet till jämförelser dem emellan. Det är också skälet till att resultaten inte publicerats på SKL:s webbportal Bättre liv för sjuka äldre. Inför mätningarna 2013 kommer specifikationerna för dataurvalen att förtydligas och då särskilt i de avseenden där vi sett att de tolkats olika vid 7
9 mätningarna under Tanken är också att under året byta till ett arbetssätt där landstingen/regionerna rapporterar grunddata till en gemensam databas, ur vilken sedan mätetalen för de aktuella indikatorerna tas fram på identiska sätt. Förutom att ge full jämförbarhet mellan landstingen så kommer det också att underlätta för rapportörerna och ge spännande möjligheter till gemensam analys på nationell nivå med aktuella data som grund. Sådana jämförelser har hittills bara kunnat göras på data som är minst 9 månader gamla. I arbetet har vi också noterat att förutsättningarna för att smidigt och enkelt ta fram data för den här typen av indikatorer varierar mycket mellan de 21 landstingen/regionerna. De flesta har byggt upp datalager som är tillgängliga för den egna verksamhetsuppföljningen via olika beslutsstödsapplikationer. Till dessa datalager extraheras data från de patientadministrativa systemen och journalsystemen. Landsting och regioner som byggt upp sådana system har naturligtvis bättre förutsättningar för att kunna klara en rapportering av den här karaktären i jämförelse med de som är beroende av att ta uppgifterna direkt ur verksamhetssystemen. Generellt sett har alla behövt använda spetskompetens på området och flera har också varit beroende av att använda externa konsulttjänster för att klara uppgiften. En förutsättning för att ett vårdtillfälle ska kunna definieras som undvikbar slutenvård är att det finns diagnos registrerad. Inom någon vecka finns i regel tillgång till övriga data som behövs för att beräkna mätetalet för indikatorn, men i flera landsting dröjer det 1-2 månader eller mer innan alla avslutade vårdtillfällen diagnossatts. Det här innebär att om rapporteringstillfället ligger nära slutet av en mätperiod, så kommer inte alla vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att bli identifieras och resultatet bli falskt lågt. Det i sin tur gör att det kan se ut som att det skett en förbättring mot de sista månaderna i en mätperiod. Den här problematiken framkom tydligt vid mätningarna per april och juli 2012 och där resultatet redovisades månadsvis. Även vid slutmätningen kom detta att påverka resultatet. Trots att rapporteringen gjordes 6 veckor efter att mätperioden avslutats fanns det län som hade förbättring i utfallet som inte kunde förklaras på annat sätt än att man haft eftersläpning i diagnossättandet. Exempelvis kunde Västerbottens län redovisa en minskning av andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som uppgick till drygt 15 procent och som till största del förklarades av sådan eftersläpning. Då inget län/region uppfyllde målet om att ha en förbättring av det sammanvägda utfallet för de båda indikatorerna om minst 10 procent, så fick heller ingen del av den prestationsbaserade ersättningen. Därmed behövdes heller inte hänsyn tas till de falskt låga utfallet av antal vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som noterats. Det här fenomenet kommer också att påverka kommande mätningar under För att minimera att eftersläpning i diagnossättandet påverkar tillförlitligheten i mätetalen så kommer antalet vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att relateras till antalet vårdtillfällen där diagnos satts. 8
10 Båda de indikatorer som valts för att spegla begreppet sammanhållen vård och omsorg för gruppen 65 år och äldre har, som framgår inledningsvis, använts i andra sammanhang för att övergripande spegla kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. Erfarenheterna från det gångna året av att använda indikatorerna för att stimulera till en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre, visar att de är just övergripande och fångar långsiktiga förändringar på en hög systemnivå. Främst gäller det undvikbar slutenvård men även återinskrivningar, som oftast uppfattas som mer konkret och lättrörlig, kräver att förändrade arbetssätt får ett brett genomslag för att utfallet ska påverkas. En annan iakttagelse är att med mätning på länsnivå så ger inte dessa indikatorer stöd för ett verksamhetsnära förbättringsarbete. Under 2012 har mycket av arbetet ute i landstingen ägnats till att skaffa en förståelse för indikatorerna i sig och för hur de ska mätas. Generellt uttryckt är bilden att det har varit svårt att hitta kopplingen mellan indikatorerna och vilka aktiviteter och vilka förändringar i arbetssätt som behöver genomföras för att vi ska få en mer sammanhållen vård och omsorg. Detta trots att det egentligen finns utvärderade metoder för att minska återinskrivningar och för att hålla ihop den öppna vården för främst kroniskt sjuka så att de inte onödigtvis behöver få slutenvård. I det nätverk som SKL drivit för att stödja det lokala arbetet och sprida erfarenheter har det successivt vuxit fram en bild av att kraften framåt i större utsträckning måste läggas på att faktiskt genomföra sådant som man vet har betydelse för att göra vården mer sammanhållen ur individens synvinkel och mindre på att analysera data som ligger bakom utfallet i indikatorerna. Indikatorernas lämplighet för att användas som underlag för att fördela en statlig prestationsbaserad ersättning har ifrågasatts under processens gång. Grunden för ifrågasättandet har i första hand varit just den svaga koppling mellan indikatorerna och vad man konkret behöver göra ute i vården för att andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård och återinskrivningar ska minska. Samtidigt kan man säga att den övergripande systemnivån som indikatorerna speglar gör att när vi får förbättring i resultaten så beror det av att vi fått ett brett genomslag för nya metoder, arbetssätt, processer och rutiner i vård och omsorg som helhet. Vi har då också färre patienter som onödigtvis åker in och ut på sjukhus och som vårdas på sjukhus för kroniska och akuta tillstånd som man normalt sett inte behöver vara inskriven på sjukhus för. 2.5 Utfall av indikatorerna Undvikbar slutenvård Samtliga län har lämnat in uppgifter om hur många vårdtillfällen de har haft under mätperioden samt hur många av dessa som faller inom definitionen av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. I diagrammet nedan redovisas hur många vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som respektive län hade under mätperioden (orange stapel) samt under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel). 9
11 Antal vårdtillfällen undvikbar slutenvård baseline uppföljningsperiod Figur 1. Antal vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård för invånare 65 år eller äldre. För att skapa ett jämförbart mått behöver antalen sättas i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län. I figur 2 nedan redovisas hur stor andel den undvikbara slutenvården utgjorde av alla vårdtillfällen i länet under mätperioden (orange stapel), den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) samt målnivån, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn (grön stapel). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen undvikbar slutenvård av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 2. Länsvis utfall av indikatorn undvikbar slutenvård. 10
12 Västerbottens län minskade indikatorn undvikbar slutenvård med 15,7% och var därmed det enda län som nådde målnivån om en tioprocentig minskning av antalet vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård. Som tidigare noterats påverkades dock Västerbottens resultat av en eftersläpning i inrapporteringen av diagnoser. Om man undersöker utfallet av indikatorn på månadsbasis visar det sig att variationen mellan olika månader generellt sett är stor. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader men inte tillräckligt konsekvent för att nå målet. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med större län, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Enskilda län uppvisar en positiv trend, exempelvis Östergötland, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, exempelvis Sörmland och Blekinge. Återinskrivning inom 1 30 dagar Indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar omfattar vårdtillfällen då patienten skrivs in i slutenvård inom 1-30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle (se kapitel 2.2 för vidare definition av indikatorn). Diagrammet nedan visar antalet återinskrivningar inom 30 dagar per län under mätperioden (orange stapel) och under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) Antal vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar baseline uppföljningsperiod Figur 3. Antal återinskrivningar inom 1-30 dagar för invånare 65 år eller äldre. De tre län/regioner med flest invånare (Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne) uppvisar naturligen också flest återinskrivningar i absoluta tal. Om mätvärdena ställs i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län visar sig följande bild (figur 4, orange stapel avser antalet återinskrivningar inom 30 dagar som andel av samtliga vårdtillfällen i länet under mätperioden, blå stapel avser motsvarande andel 11
13 under den föregående tolvmånadersperioden och grön stapel avser målnivån per län, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 4. Länsvis utfall av indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar. Inget av länen nådde målnivån för mätperioden, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader, följt av en tioprocentig ökning under andra månader. Variationen mellan olika månader är således stor. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med de större länen, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Enskilda län uppvisar en positiv trend, t.ex. Kronoberg, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, t.ex. Blekinge. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Sammanvägd förändring Genom att väga samman indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar skapas en bild över det sammanlagda utfallet för varje län (Figur 5). För majoriteten av länen är den sammanvägda förändringen av indikatorerna liten. 16 av de totalt 21 länen och regionerna uppvisar en sammanvägd förändring som är mindre än ±2%. Västerbotten och Kronoberg uppvisar störst förbättring av indikatorerna med -7% respektive -5%. Två län uppvisar särskilt stor ökning av indikatorerna, Sörmland (+7%) och Blekinge (+9%). 12
14 10,00% 8,00% Sammanvägd förändring 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% Figur 5. Sammanvägd förändring av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. Det första året med indikatorerna har visat vilka slumpvariationer som finns i datamaterialet som ligger till grund för indikatorerna. I Figur 6 nedan redovisas indikatorn undvikbar slutenvård på månadsbasis. De 21 länen/regionerna har inordnats på den liggande axeln och de 12 mätvärdena (ett per månad) redovisas på den stående axeln. Ur figuren framgår att det finns relativt stor variation i resultaten mellan olika månader exempelvis finns flera län som når en tioprocentig minskning under enskilda månader och en tioprocentig ökning under andra månader. I överenskommelsen för 2013 har målnivåerna justerats för att hantera dessa slumpvariationer. Figur 6. Undvikbar slutenvård per län och per månad. 13
15 3 Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna I detta kapitel presenteras ett urval av resultat från lokala och regionala analysarbeten kring undvikbar slutenvård och återinskrivningar som har genomförts runt om i landet till följd av äldresatsningen. Därefter följer en redovisning av resultat från intervjuer med återinskrivna som har genomförts via verktyget Webbkollen återinlagda. 3.1 Resultat av lokala och regionala analysarbeten Inom ramen för överenskommelsen avsattes medel för att bedriva analysarbeten hos kommuner och landsting. Syftet med dessa analysmedel var att stimulera till ett lokalt och gemensamt arbete kring undvikbar slutenvård och besvara frågorna varför och när patienter i målgruppen har behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som har varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. Vidare har det varit SKL:s förhoppning att de analysarbetena ska fungera som stöd till de förbättringsarbeten som genomförs, kunna öka kunskapen på området och slå hål på eventuella myter kring situationen för de mest sjuka äldre. Sammanlagt avsattes 86 miljoner kronor under 2012 för detta ändamål, vilket har fördelats länsvis efter befolkningsstorlek. Analysmedlen har gett upphov till många nya lärdomar kring undvikbar slutenvård, återinskrivningar och situationen för de mest äldre generellt. I överenskommelsen beskrivs att analysmedlen syftar till att särskilt analysera undvikbar slutenvård. I återrapporteringen från genomförda analysprojekt är det tydligt att många kommuner och landsting inte har avgränsat sig till undvikbar slutenvård utan även analyserat återinskrivningar inom 30 dagar och den generella vård- och omsorgssituationen för mest sjuka äldre. Nedan redovisas ett urval av lärdomar som tycks kunna dras utifrån de analysarbeten som har genomförts på olika håll i landet. 1. En genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg. 14
16 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personen än kommunens mest sjuka äldre. Det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre har omfattande insatser från både vården och kommunen samtidigt. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet. 4. Det är delvis samma personer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs. 5. Undvikbar slutenvård tycks drivas av relativt få diagnoser, även med hänsyn till att indikatorn består av ett fåtal diagnoser. 6. Återinskrivningar sker inom en mängd olika diagnoser, att äldre återinskrivs tycks inte vara kopplat till någon enskild diagnos. 7. Återinskrivning sker ofta snabbt efter utskrivning. Efter 8-10 dagar har mer än hälften av alla återinskrivningar inom 30 dagar skett. 8. Det finns skillnader i mängden undvikbar slutenvård mellan olika kommuner eller stadsdelar som är större än vad som kan förklaras av slumpvariationer. 9. Det finns skillnader i mängden återinskrivningar mellan individer som är listade vid olika vårdcentraler, som bor i olika särskilda boenden eller omhändertas av olika hemtjänstutförare. 10. Av de äldre som återinskrivs upplever få att de har varit delaktiga i sin vårdplanering. Dessa lärdomar presenteras närmare nedan. 1. En genomsnittlig person i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg Flera län har genomfört analyser som beskriver vård- och omsorgssituationen för de mest sjuka äldre inom länet. Exempelvis har Norrbotten bedrivit ett analysarbete i samverkan mellan landstinget och två av länets kommuner, Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet har fokuserat på att bättre förstå situationen för de mest sjuka äldre i länet och vad som driver deras vårdkonsumtion och behov av undvikbar slutenvård och återinskrivningar. Norrbotten har i detta 15
17 analysarbete utgått från Socialstyrelsens avgränsning av de mest sjuka äldre. Socialstyrelsen har i skriften De mest sjuka äldre avgränsning av gruppen beskrivit de mest sjuka äldre som individer över 65 år som har omfattande vårdeller omfattande omsorgsinsatser 2. Norrbottens analysarbete pekar på att en genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, ca 80 år gammal och har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion jämfört med övriga äldre invånare. Att gruppen har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion är naturligt eftersom det är genom på så sätt gruppen är utvald. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) I figur 7 nedan redovisas demografiska uppgifter för de mest sjuka äldre i Piteå och Luleå kommun. Ålder- och könsfördelningen liknar vad som också visats på nationell nivå i Socialstyrelsens analyser av de mest sjuka äldre. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) Figur 7. Ålders- och könsfördelning för de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. 2 De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen, Socialstyrelsen, oktober
18 Att de mest sjuka äldre är en vård- och omsorgsbehövande målgrupp finns många analysexempel på. Västerbottens län har analyserat vårdkonsumtionen för äldre med undvikbar slutenvård eller återinskrivningar. I detta analysarbete har Västerbotten bland annat visat att äldre med undvikbar slutenvård besöker akuten 50% oftare än genomsnittet för alla patienter över 65 år i länet. Äldre invånare i länet med återinskrivningar besöker akuten 72% oftare än genomsnittet. Dessa grupper har även dubbelt så många telefonkontakter jämfört med en genomsnittlig patient 65 eller äldre år i länet. Äldre i Västerbotten Antal akutbesök per person (genomsnitt) Telefonkontakter per person (genomsnitt) Samtliga äldre (65 år och äldre) 3,25 9,60 Äldre med undvikbar slutenvård 4,90 20,0 Äldre med återinskrivningar 5,59 21,3 Tabell 1. Vårdkonsumtion, 65 år och äldre, Västerbottens län. 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personer än kommunens mest sjuka äldre. Med begreppet mest sjuka äldre avses vanligen individer som har omfattande vårdinsatser eller omfattande omsorgsinsatser. Analyser i flera län har visat att det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre samtidigt har omfattande insatser från bägge huvudmännen under samma period. Istället har individerna antingen har individerna omfattande vård- eller omfattande omsorgsinsatser. I Hägersten- Liljeholmen har ett analysarbete genomförts som en del av försöksverksamheten Bättre samverkan bättre liv. Det visade att utav totalt individer över 65 år har cirka individer (29%) insatser från kommunen, (23%) varit i kontakt med slutenvården och 419 (5%) mottar omfattande 3 hemsjukvård. Endast ca 12% av gruppen hade både insatser från kommunen och dessutom varit inom slutenvården. I detta fall är det således få personer som har insatser från bägge huvudmän. 3 Avser minst 1 hemsjukvårdsbesök i veckan under minst 2 månader eller patienter med avancerad sjukvård i hemmet, ASIH 17
19 invånare i Hägersten-Liljeholmen (12% av samtliga invånare) är över 65 år Slutenvård genom landstinget Insatser genom stadsdelen (23% av alla över 65 år) (12% av alla över 65 år) (29% av alla över 65 år) Omfattande hemsjukvård för patienter över 65 år 419 (5% av alla över 65 år) Figur 8. Vård- och omsorgsbehov för äldre i Hägersten-Liljeholmen. I Norrbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen har man analyserat de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet visade att endast ca 15-16% av de mest sjuka äldre hade både omfattande vård- och omsorgsinsatser. De övriga mest sjuka äldre, dvs. ca 84-85% av gruppen, hade endast omfattande insatser från en av huvudmännen. Dessa resultat pekar på att det till stor del är olika individer som är vårdens mest sjuka äldre och kommunens mest sjuka äldre vilket är en viktig lärdom för samverkansarbete mellan huvudmännen. Luleå Totalt MSÄ Piteå Totalt MSÄ Omfattande omsorg st 373 st Omfattande sjukvård st Omfattande omsorg 919 st 234 st Omfattande sjukvård 818 st 15% av individerna ingår i båda grupperna 16% av individerna ingår i båda grupperna Figur 9. Individer med omfattande vårdbehov och omfattande omsorgsbehov i Luleå och Piteå kommun. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet De mest sjuka äldre tycks inte vara en statisk grupp. Med detta menas att det inte är samma individer som utgör de mest sjuka äldre under flera år i rad, utan 18
20 att gruppen omsätts med relativt snabbt. Detta analysresultat har bland annat framkommit i Hägersten-Liljeholmens analysarbete kring de mest sjuka äldre i stadsdelen och i analyser av t.ex. mest sjuka äldre med hjärtsviktsdiagnos inom ramen för aktiv hälsostyrningsarbetet i Stockholms Läns Landsting. Hägersten- Liljeholmen definierade sin mest sjuka äldre-grupp som individer över 65 år med minst två slutenvårdstillfällen under de senaste 12 månaderna och/eller omfattande hemsjukvård (minst ett hemsjukvårdsbesök per vecka under två månader eller beslut om avancerad sjukvård i hemmet, ASIH). Analyserna fann att knappt två tredjedelar (63%) av de individer som ingick i målgruppen under ett år inte var en del av målgruppen det föregående året, dvs. var nytillkomna i målgruppen. Mortaliteten var relativt hög inom målgruppen och drygt en tredjedel av individerna hade avlidit under nästföljande år (Figur 10). Att mest sjuka äldre-gruppen omsätts så pass snabbt påtalar vikten av att vara snabb vid identifiering av äldre med behov av stödjande insatser så att undvikbar vård kan förebyggas. Inflöden var kommer patienterna ifrån 2008 Målgruppen 2009 Utflöden vad händer med patienterna % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 43% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 32% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst 37% i målgruppen % i målgruppen % avlidna Totalt inflöde = 4 Totalt utflöde 1 % utflyttade Figur 10. Omsättning i målgruppen Mest sjuka äldre i Hägersten-Liljeholmen. 4. Det är delvis samma äldre individer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs Det tycks vara delvis samma personer som står för alla vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som står för alla vårdtillfällen i indikatorn återinskrivning inom 30 dagar. En sådan analys har bland annat genomförts i Västerbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen. Västerbottens analyser visade att ca 40% av återinskrivningspatienterna, dvs. de patienter över 65 år som hade haft en återinskrivning inom 30 dagar under året, återfanns också i gruppen undvikbar slutenvård, dvs. hade haft ett vårdtillfälle av typen undvikbar slutenvård under samma period (Figur 11). 19
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Läs merFöretagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merUtfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012
Utfall Västra Götaland - överenskommelsen 2013 - - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Återinskrivningar 30 dagar Kommentar VGR: Månadsrapportering till SKL tom sep
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merBefolkningen i Kalmar län
Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merFöretagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merUndvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1
Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1 Sammanställning av indikatorerna per kvartal för Västra Götaland, vårdsamverkansområde Simba, hälso- och sjukvårdsnämndsområden,
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Läs merResultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg 1 oktober till 30 september -07-30 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Förklaring till resultattavlorna i Bättre liv för sjuka
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018 Metodbeskrivning WebCare-data Detta material omfattar vårdtillfällen i WebCare
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merFöretagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs mer10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN
10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN 2016-1788 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-05-06 Allmänmedicin och geriatrik Elisabeth Höglund
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2013. Analysrapport 2 1
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2013 Analysrapport 2 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen, Sammanhållen vård och
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merIndikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal för Västra Götaland, vårdsamverkansområde Södra
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012
2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merFörförande jämförelser
Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012
2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet
Läs merVä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merMortaliteten i Stockholms län :
Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb
Läs merSvenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet
Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet Bakgrund - primärvården i Sverige
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med
Läs merSåväl in- som utpendlingen har tagit ny fart
2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merFörslag att upphandla basgeriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet
Läs merSammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015
Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg
Läs merDomar och beslut som inte verkställts SoL 2006
Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merÄldresatsningen i Göteborgsområdet.
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs
Läs merInfluensasäsongen
1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merNärvård i västra Sörmland
Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt
Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merRehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning
Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning Nationell konferens om rehabkoordinering, 15 september 2017 Anne-Marie Norén och Sofia Landström 26 Kommuner i Stockholms
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 218 Innehåll Metodbeskrivning Sammanfattning Utskrivningsklara dagar Betalningsansvarsdagar
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2017
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017 Befolkningen i länet ökade med 18 900 under första halvåret Sveriges folkmängd var 10 053 061 den 30 juni 2017, en ökning med 57 908 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merKvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision
Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta
Läs mer