Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Pitholms rektorsområde Lars Berglund och Rita Eriksson

2 Innehåll KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET... 1 GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REKTORSOMRÅDETS MÅLUPPFYLLELSE... 1 KVALITETSARBETE... 2 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL... 3 NORMER OCH VÄRDEN... 3 KUNSKAP OCH LÄRANDE... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN / ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING... 8 ANSVAR OCH INFLYTANDE... 9 SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN TABELLBILAGA... 18

3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Skolan kan uppvisa en hög kunskapsnivå utan betygsinflation. Vi har hög korrelation mellan betyg och resultat i nationella prov. Alla lärare är behöriga vilket innebär att vi får höga resultat. Personalen är också duktig på att se varje elev och lyfta fram deras styrkor. Eleverna upplever att tryggheten är stor. Detta framkommer i såväl kvalitetsenkäten som i folkhälsoinstitutets undersökning av elevernas psykiska hälsa. Den undersökningen visar högre genomsnittsvärden för rektorsområdet än snittet i Sverige. Trivsel kopplat till arbetsmiljö visar lägre resultat i kvalitetsenkäten. Detta beror förmodligen på att ombyggnationer pågått i tre terminer..vi är mycket nöjda med det arbete som bedrivs för att skapa förståelse för hur samhället fungerar tex samarbetet med SCA och studiebesök i närområdet. Klasserna får också möjlighet att delta i Unga tycker. Ett utvecklingsområde för oss är ett ökat föräldrainflytande. Vi tror att det är svårare att engagera föräldrar när verksamheten fungerar bra. Tallbacka och Mellangård ger eleverna en god lärandemiljö utifrån hälsa, lärande och arbetsmiljö. Vi anser att vi i hög grad uppfyllt de målen. Alla elever har anpassad studiegång, åtgärdsprogram, IUP och skriftliga omdömen. Grundfakta och förutsättningar för rektorsområdets måluppfyllelse Rektorsområdet består av tre skolenheter, Pitholmsskolan åk 6-9 med 379 elever och 43 personal, Tallbackaskolan med 10 elever åk 2-6 och 5 personal samt Mellangårdsskolan med 8 elever och 5 personal( fyra pedagoger och en socionom). Lokala mål: Vi har läsning av skönlitteratur 20 minuter varje dag. Vi använder oss också av olika inlärningsstilar. Varierade arbetssätt och arbetsformer gör eleverna mer medvetna och delaktiga i inlärningen. Vi har också temaveckor och temastudier inom ämnena. Alla elever lär sig att spela ett instrument. Många elever väljer därför musikklass.vad beträffar profilering så arbetar en grupp för närvarande med att ta fram en sådan för skolan. Ekonomi: Vi har en budget på 20 miljoner kr. En stor del åtgår till lokaler och löner. Verksamhetsdelen har inte uppräknats på flera år vilket får negativa kvalitetseffekter. Datorer saknas i stor utsträckning Personal: Alla lärare är behöriga. Vi har en genomsnittlig personaltäthet, men vi avsätter en stor del till specialundervisning. Gruppstorleken varierar mellan elever. Sammansättningen görs efter bostadsområde. Ledning: Vi har två rektorer och sju arbetslagsledare. Kvalitetsredovisning Sida 1

4 Stödresurser: Vi har två specialpedagoger och en speciallärare. Dessutom finns det en kurator, en skolsköterska och en studie och yrkesvägledare. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet styrs av en årspil som innehåller direktiv för när olika saker ska ske under året. En hel del enkäter genomförs. Vi gör egna enkäter årskursvis ( med bedömningsskala 0-4), Personligt i åk 7 och 9 och kvalitetsenkät i årskurs 8. Vi har föräldramedverkan genom föräldramöten, skolråd, individuella utvecklingsplaner för varje elev, Örebro Preventions Program och Tobaksfri Duo. Mail används i utökad omfattning i kontakterna mellan lärare och föräldrar. Eleverna planerar och utvärderar tillsammans med mentorerna i en skolagenda (veckobok). Föräldrarna ges möjlighet till synpunkter i denna. Vid behov deltar föräldrar i elevvårdskonferenser. De deltar också i upprättandet av åtgärdsprogram och uppföljningar av dessa. Spontana samtal och möten förekommer också. Varje år har skolan Öppet hus där föräldrar ges möjlighet att påverka det som sker i skolan. Skolans hemsida är ytterligare en kontakt där föräldrar kan inhämta information. Utvärderingar genomförs av eleverna efter genomförda arbetsområden. All personal har medarbetarsamtal och lönesamtal en gång per år. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 7. Vi har höga betygsresultat med hög korrelation mellan ämnesprov/ nationella prov och betyg. Pedagogisk dokumentation sker i form av betygssättning, skriftlig bedömning, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram och utvärderingar. Tallbacka och Mellangård har haft handledning en gång i månaden och regelbundna personalträffar för analys av verksamheten. De trärrar andra liknande skolor och har ett tätt samarbete med varandra. Kvalitetsredovisning Sida 2

5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Alla på Pitholmsskolan ska i mycket hög grad känna trivsel, trygghet och arbetsglädje. Varje elev ska träna sin förmåga att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och förmågan att känna respekt och förståelse för andra människors levnadssituation. Alla elever ska tränas att visa respekt för och omsorg om både närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Att öka elevens självkänsla och tilltro till den egna förmågan (Tb). Skolans mål är att stävja främlingsfientlighet, rasism, drogkultur, mobbing och negativa könsbilder (Mlg). Metoder för att nå målen Vi arbetar kontinuerligt under året med att motverka mobbing och kränkande behandling, genom att aldrig tolerera och alltid ingripa vid misstanke om kränkning. Normer och värden genomsyrar den dagliga undervisningen bl.a. genom val av litteratur både vad gäller högläsning och gruppläsning. Vid varje skolårs början arbetar vi igenom våra trivselregler samt kommunens gemensamma ordningsregler. Alla incidenter dokumenteras i en pärm och följs upp av trygghetsteamet. Tid avsätts varje år för att systematiskt arbeta med etik, normer och värden med specifikt innehåll årskursvis. Skolans normer och regler implementeras i samband med utvecklingssamtalen och upprättande av elevernas individuella utvecklingsplaner. Elevrådet organiserar operation dagsverke vilket ger en chans att i praktisk handling arbeta för utsatta grupper, och få en inblick i barn och ungdomars situation i utvecklingsländer. Årligen genomförs miljötemadagar med studiebesök på vatten- och reningsverket, ortens större industrier, återvinningsstationen, sopstationen, kommunens miljö- och byggkontor samt detaljhandeln. Syftet är att undersöka hur miljöarbetet bedrivs och hur eleverna själva kan agera som medvetna medborgare och konsumenter. Alla elever deltar i schemalagd utomhusstädning och i internpraktik med lokalvårdarna. I hemkunskapen tillämpas komplett sopsortering, allt i syfte att värna om skolans inre och yttre miljö. Tjejsnack har skett i samarbete med kyrkan i några klasser. Kyrkan har organiserat en dag om kamratskap för alla sexor på Pitholmsskolan. Kvalitetsredovisning Sida 3

6 Tallbacka och Mellangård har mycket täta föräldrakontakter och Tb har dessutom en kommunikationsutbildning för föräldrar-komet. Resultat Folkhälsoinstitutet har genomfört en nationell kartläggning av barn och ungas psykiska hälsa i år 6 och 9. Den visar goda resultat för Pitholmsskolan, det framgår att mobbing förekommer dock inte på någon alarmerande nivå. Enkäten Personligt 2009 visar att mobbningen har sjunkit med fem procentenheter sedan förra årets undersökning. Nästan inga elever i åk sju har skolkat och de som skolkat har gjort det endast vid ett fåtal tillfällen. Bland åk nio är det fyra procent som skolkar minst en gång i veckan. Enkäten visar också att ca 90 % av eleverna aldrig har snattat, klottrat eller varit med om skadegörelse. Pitholmsskolans egna kvalitetsenkät har besvarats av samtliga elever i år 8 i slutet av vårterminen. Frågeställningarna handlade om hur eleverna ser på hur normer och värden kommer till uttryck i skolan. Målen har uppfyllts i mycket hög grad när det gäller att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling (3,33), att ha förståelse för andra människor och deras situation och vill hjälpa dem utifrån deras behov och deras bästa (2,86), att vara medveten om de normer och regler som gäller i ett demokratiskt samhälle och handlar utifrån dessa (3,05), att utveckla förmågan att ta ställning utifrån demokratiska och etiska principer (2,88), att ha förståelse för hur ens handlingar och livsstil påverkar naturen och miljön (3,03). Målet har uppfyllts till hög grad vad gäller att alla möts med respekt och behandlas lika (2,17), att skolan aktivt motverkar mobbing och kränkande behandling (2,03). Sammanfattningsvis konstaterar vi att vid Pitholmsskolan förekommer väldigt lite skadegörelse och den som sker är oftast utomhus på kvällar och helger. Vi arbetar efter evidensbaserade metoder när det gäller mobbing vilket ger bra resultat. Det råder en god stämning mellan eleverna och mellan elever och personal. Språkbruket är förhållandevis gott men kan naturligtvis bli bättre och nolltolerans är vår målsättning. Vi upplever inga problem med främlingsfientlighet. Samtliga barn gör stora framsteg i sitt samspel med andra människor (Tb). Analys och bedömning av måluppfyllelse Trots att det detta år varit turbulent skolår på grund av ombyggnation och flytt har vi fått goda resultat när det gäller trivsel och trygghet, och antalet mobbingärenden har minskat. Arbetsglädjen ligger till grund för goda resultat. Ovanstående redovisade metoder som vi använt har visat sig fungera ändamålsenligt, det finns dock fortfarande utrymme för utveckling. Personalen arbetar i väl fungerande arbetslag med gemensamma och konsekventa värderingar och mål vilket leder till en trygg och stabil miljö. Varje vuxen fungerar med sitt förhållningssätt som goda förebilder. Kvalitetsredovisning Sida 4

7 Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Området Normer och Värden som helhet måste ständigt ses som ett utvecklingsområde och fullständig måluppfyllelse är svår att nå. På grund av ständiga förändringar i omvärlden måste frågorna hela tiden hållas aktuella och diskuteras. Vi ska därför fortsätta att arbeta kontinuerligt med normer och värden för att få trygga och ansvarsfulla elever i trygg miljö. Ett utvecklingsområde för kommande läsår bör vara att aktualisera hbt frågor, till exempel i samarbete med RFSL. Vi ämnar vidare skapa möjlighet till strukturerade individuella samtal med eleverna under mentorstid i syfte att implementera viktiga grundläggande värden som demokrati, solidaritet, jämställdhet och integritet för att stötta eleverna i deras personliga utveckling och lärande. Skolåret börjar med två temadagar med bl.a. studieteknik och värdegrundsarbete. Vi fortsätter att ordna temadagar gällande miljöfrågor samt Normer och Värden. Vi ämnar att med jämna mellanrum arbeta för att ordningsreglerna är kända och efterlevs. Alla fortsätter att arbeta för ökad arbetsro och lärarna ska fortsätta påminna eleverna om deras ansvar. Trygghetsteamets framgångsrika arbete ska fortsätta. Stimulera varje enskild elev att fungera i en gruppsituation tillsammans med andra (Mlg). Kvalitetsredovisning Sida 5

8 Kunskap och lärande Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Vårt övergripande mål är att alla elever minst ska uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen innan grundskolans slut för att ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för framtida studier och yrkesliv. Övriga mål är att alla elever oavsett kön, modersmål eller eventuella funktionshinder ska känna nyfikenhet och lust att lära, samt att de med stigande ålder och mognad ska kunna reflektera över och ta ett allt större ansvar för det egna lärandet. De ska känna sig trygga i skolan, lära sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra samt utveckla tillit till sin egen förmåga och ges möjlighet att påverka undervisning och arbetssätt tillsammans med de vuxna i skolan. Vårt mål är att eleverna ska uppnå godkänt i matematik, svenska, engelska SO,NO, idrott. bild och slöjd (Tb och Mlg). Metoder för att nå målen Utifrån våra resurser har vi anpassat undervisningen för att ge alla elever stöd och hjälp utifrån sina individuella förutsättningar och behov. I samband med utvecklingssamtal har elever och föräldrar erhållit skriftliga omdömen i samtliga ämnen och IUP har upprättats i samråd med föräldrar och undervisande lärare. I vår verksamhet har språkutveckling en framträdande roll. För att gynna läsförståelse, språkutveckling och läsintresse har skolan schemalagd läsning av skönlitteratur, 20 minuter per dag. Vi har tillsammans med eleverna strävat efter varierade arbetsformer och arbetssätt, genom att bland annat arbeta med grupparbeten, enskilda arbeten, muntliga och skriftliga arbeten, temaarbeten, undervisning i närmiljön, drama, film, prov, läxförhör, laborationer, photo story och power point-presentationer. Befintliga datorer nyttjas i mycket hög grad för kunskapsinhämtning och redovisningar. Skolans lärmit-utrustningar är kvalitetshöjande för undervisningen. Eleverna i år 8 och 9 har genomfört en veckas prao på olika arbetsplatser i Piteå kommun och på andra platser i Sverige. Praktiken förbereds och följs upp/utvärderas både av SYV och integreras i svenska och SO-undervisningen. De gör även en intern PRAO tillsammans med städarna och i uppehållsrummet. Dessutom har de besökt Strömbackaskolan och Grans naturbruksskola. Elever i åk 6-9 har på olika sätt arbetat ihop pengar för att kunna göra klass- och studieresor både i Sverige och utomlands. På elevernas initiativ har skolan tillsammans med franskstuderande i år 9 genomfört en studieresa till Frankrike. Samtliga arbetslag har under läsåret arbetat ämnesöverskridande med olika teman, bland annat miljö med inriktning mot en hållbar utveckling. Samtliga textilslöjdselever i år 9 har besökt Norrbottens museum och Kulturens hus för att ta del av en återbruksutställning. Under läsåret har samtliga elever i år 6-9 tagit del av olika kulturevenemang, bland annat Teknikens hus, biobesök, teaterbesök, musikal och dansuppvisning. Kvalitetsredovisning Sida 6

9 Resultat Vid nationella prov år 9, VT 2010 nådde 97,5% minst betyget G i svenska. Resultatet på engelska nationella prov 2010 visar att 99,2 % av eleverna i år 9 når minst G. I matematik nådde 95,1 % minst G på nationella provet Vid nationellt prov i kemi 2010 klarade 91,8% minst G. 90,2 % av eleverna i år 9 når minst G i alla ämnen VT ,5 % av eleverna är behöriga till gymnasieskolan VT ,9 % av eleverna i år 8 når målet 18a i läsutveckling (LUS). Samtliga elever ökar sina kunskaper avsevärt, men gentemot jämnåriga elever ligger våra elever efter i sin kunskapsupphämtning(tb). Det är svårigheter för våra elever att ta sig in på ett nationellt program(mlg). Analys och bedömning av måluppfyllelse Resultatet att 97,5 % av eleverna i år 9 är behöriga till gymnasieskolan visar att vi nått verksamhetens mål i mycket hög grad och likaså när det gäller målet för LUS i år 8 där 98,9 % nådde 18a i läsutveckling. Vi kan se ett tydligt förbättringsområde i och med att 9,8 % av eleverna i år 9 inte klarade att nå målen i samtliga ämnen. Några av dessa har valt anpassad studiegång, vilket innebär att de valt bort vissa ämnesområden i samråd med skolan och vårdnadshavare och därmed inte kunnat få betyg i dessa ämnen, men detta är ett område som vi ska sträva efter att förbättra. En planerad åtgärd inför läsåret 2009/2010 var att parallellägga svenska, matematik och engelska årskursvis för att öka elevernas möjligheter till stöd och hjälp. Detta var inte möjligt att genomföra i alla årskurser. Inför nästa läsår utökas parallelläggningen ytterligare. I elevenkäter utförda i år 9 i slutet av VT 2010 når vi målet helt uppfyllt när det gäller att känna sig trygg i skolan (3,52). Målet i mycket hög grad nås i att skolan erbjuder en bra miljö för lärande (2,56), att de har fått stöd och hjälp utifrån sina behov (2.94), att de kan ta hänsyn till och respektera andra människor (3,48), att kunna utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (3.42), att få använda IT och media i skolan (3,09) samt haft möjlighet till att uppleva och delta i kulturella evenemang (2,55). Resultatet när det gäller möjligheten att påverka undervisningen och arbetssätt tillsammans med de vuxna i skolan når målet i hög grad (2,05). Detta visar på ett område som ska förbättras. Med tanke på elevernas problematik upplever vi att vi uppfyller målen (Tb och Mlg). Kvalitetsredovisning Sida 7

10 Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring För att nå vårt övergripande mål att alla elever minst ska uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen innan grundskolans slut ska vi sträva mot att eleverna når delmålen inom ämnena varje läsår. För att kunna ge elever stöd och hjälp utifrån deras behov har skolan till nästa läsår anställt ytterligare en specialpedagog på heltid. Dessutom kommer vi att fortsätta med att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen och utveckla varierade arbetssätt och arbetsformer, samt utveckla elevernas medvetenhet om deras delaktighet. En annan förbättring som kommer att ske fr.o.m. hösten 2010 är den utökade parallelläggningen av svenska, matematik för att öka elevernas möjligheter till stöd och hjälp. Vi kommer även nästa läsår att få fler lärmitutrustningar till ytterligare några klassrum. Att eleverna använder media och IT i sitt lärande kommer vi att fortsätta med. Så snart som möjligt bör antalet datorer i datasal, klass- och arbetsrum utökas, så att eleverna har full tillgång till IT vid behov, samt att varje klassrum förses med en skrivare och projektor. Under nästa läsår kommer vi att bevara schemalagd daglig läsning av skönlitteratur för samtliga elever. Vi kommer också att arbeta vidare med att ge samtliga stöd och hjälp utifrån individuella förutsättningar. Vi vill utveckla en matris för ämnet svenska (Mlg). Kvalitetsredovisning Sida 8

11 Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Alla förskolor/skolor ska avsätta tid och ge förutsättningar för en utvecklad elevdemokrati. I arbetet ska skolan bl.a. använda aktuella utvecklingsområden i Piteå som eleverna kan påverka. (Barn- och utbildningsplan, Piteå kommun) Verksamhetens mål Att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och känner att de har ett ökat inflytande över sin utbildning med stigande ålder. Att varje elev är medveten om de normer, principer och regler som gäller i ett demokratiskt samhälle och utvecklar sin förmåga att ta ställning och handla utifrån dessa. Att varje elev bidrar till en god arbetsmiljö, där alla har samma möjligheter och ansvar. Utskolning till hemklass är alltid av högsta prioritet (Mlg). Metoder för att nå målen Klassråd genomförs varje vecka, där mentorer, elevrådsrepresentant samt övriga i klassen får komma till tals och framföra förslag allt för att utveckla och känna delaktighet. Elevrådet har i år varit med och arrangerat fotbollsturnering, påskrace, skattjakt samt den stora invigningen av Pitholmsskolans. Skolrådet har lagt ner mycket tid och kraft på den vegetariska matfrågan samt matsäcksfrågan. Alla elever har tillgång till en skolagenda där information om läxor, prov, planeringar och kommande evenemang samt aktuell info om elevens skolsituation skrivs in. Agendan är en trevägskommunikation mellan eleven, hemmet och skolan. Under onsdagsschemat väljer eleverna själva mellan praktiskt-estetiska och teoretiska ämnen allt efter mognad, under mentorers rådgivning. Alla eleverna har intern prao inom lokalvård och skolcafeterian, samt extra tjänstgöring med vaktmästare vid skadegörelse. Rektorer ansvarar för att pengar omfördelas från elevkassa till reparationskostnader vid behov. I varje ämne får eleverna komma med synpunkter om arbetssätt, arbetsformer och innehåll för att känna att de har ett reellt inflytande på sin egen utbildning. Genom att planera och utvärdera undervisningen så utvecklar eleverna förståelse för delaktighet och medansvar, som präglar ett demokratiskt samhälle. Kvalitetsredovisning Sida 9

12 Resultat Under vårterminen 2010 har vi genomfört en enkät för eleverna födda I 8:ornas kvalité enkät så når vi målet i mycket hög grad när det gäller personligt ansvar för studier (3,29), inflytande över utbildning(2,55), bidragande till bra arbetsmiljö(2,93), samt medvetenheten och förmågan att ta ställning till och handla efter de demokratiska principerna och normerna som finns i vårat samhälle(2,97). Måluppfyllelsegraden är hög(2,40) när det gäller att alla elever behandlas lika. Över 60 % av eleverna på Pitholmsskolans har försökt att påverka och få inflytande i skolfrågor genom skolarbete enligt personligt Analys och bedömning av måluppfyllelse När det gäller ansvar och inflytande så har vi nått en genomgående mycket hög grad av måluppfyllelse. Enligt elevenkäten frågan Alla pojkar och flickor behandlas jämställt i skolan så blir måluppfyllelsen hög grad. Tack vare ett stort engagemang för de demokratiska arbetsformerna från all personal på Pitholmsskolan så når vi höga resultat. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Öka prestigen att vara klassrådsrepresentant/elevrådsrepresentant genom stipendium, skriftliga intyg och bra utbildning. Att klassen bättre nyttjar elevrådsrepresentanten som språkrör för sina idéer. Genom att fortsätta entusiasmera elever och lärare, samt en god kontakt mellan hem och skola där alla känner delaktighet och ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Med en tydligare och mer informativ hemsida ökar hemmets och skolans kontaktmöjligheter. Föräldrarna är de viktigaste för elevernas fortsatta utveckling och med en positiv inställning till lärandet ökar graden av måluppfyllelse. Viktigt att tydliggöra för eleverna när de får inflytande i utbildningens utformning och innehåll så att de påminns om sina rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Finna metoder för att göra detta mätbart(tb). Kvalitetsredovisning Sida 10

13 Samverkan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Pitholmsskolan försöker skapa en naturlig övergång från tidigarestadier (år 5) till senarestadiet (år 6). Målet för Pitholmsskolan är att utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i gymnasieskolan. Vi arbetar med metoder som lyfter fram föräldrarnas positiva påverkansmöjligheter för sitt barns fortsatta utveckling(tb). Metoder för att nå målen Vid övergången från år 5 till år 6 besöker föräldrar och elever blivande mentorer på Pitholmsskolan, för att besöka det nya klassrummet och få grundläggande information. Under maj månad besöker mentorerna blivande klasser för att besvara frågor och funderingar som uppkommit. Ytterligare ett besök görs på dagtid av eleverna för att bekanta sig med den nya skolan och sina nya lärare. Dessutom träffas mottagande lärare i år 6 och avlämnande lärare i år 5 för överlämning av kunskap om eleverna. Specialpedagogerna gör ett också ett besök i klassen och är med på alla överlämningar. Specialpedagogerna på respektive stadie träffas också. I samband med överlämningen delges även resultat från nationella proven. SYV på senarestadiet kallas under höstterminen till minst ett möte på gymnasieskolan, där respektive rektor informerar om programmen och nyheter som tillkommit. Det sker även gemensamma träffar mellan SYV i grund- och gymnasieskolan, där det diskuteras gemensam planering, för att eleverna ska få så bra övergång som möjligt. Det finns även ett fyrkantssamarbete mellan Älvsbyn, Boden, Luleå och Piteå, för att öka utbudet av gymnasieprogram för eleverna. SYV stödjer obehöriga elever i övergången till gymnasiet, genom information, vägledningssamtal och möte med elev, vårdnadshavare och SYV från gymnasiet och grundskolan. Under vårterminen träffas mentorer i år 9, SYV, skolsköterska och specialpedagoger från grund- och gymnasieskolan för en överlämning av respektive klass. Elever i behov av särskilt stöd diskuteras extra. Tillsammans med eleven, föräldrarna och hemskolan sätter vi upp mål för såväl studierna som den personliga utvecklingen(tb). Kvalitetsredovisning Sida 11

14 Vi deltar i nätverksträffar med andra instanser t ex BUP och socialen. (Tb och Mlg). Resultat Övergången mellan år 5 och år 6 fungerar på ett tillfredställande och smidigt sätt. SYV, skolsköterska, specialpedagoger och kurator på Strömbackaskolan är nöjda med överlämningen från Pitholmsskolan. Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom möten, överlämningar och studiebesök för eleverna skapar Pitholmsskolan en naturlig övergång från tidigarestadiet till senarestadiet. Detsamma gäller samarbetet med personalen på gymnasieskolan där möten och överlämningar sker på vårterminen. Detta underlättar elevernas övergång till gymnasiet där information angående elever finns överlämnad. Detta görs för att eleverna ska få det stöd och den hjälp de behöver så snabbt som möjligt, när de börjar i år 6 och på gymnasiet. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Förbereda överlämningskonferens i samförstånd mellan rektorer, undervisande lärare i år 5, mottagande lärare i år 6 och specialpedagoger, så att dessa möten inte kommer sista skolveckan. Återinförande av klasskonferenser i början av höstterminen i år 7, där avlämnande lärare, elevvårdsteamet, specialpedagoger och undervisande lärare deltar. KES-rapporter till gymnasiet ska även skrivas för elever med koncentrationssvårigheter. Återinförande av nätverksträffar inom respektive ämnesområde tillsammans med gymnasieskolan för att tydliggöra de gemensamma målen och för att förbereda eleverna på bästa sätt. Vi anser att det sker förbättringar hos eleven eftersom vi har täta kontakter med föräldrarna som i sin tur har stora möjligheter att påverka sina barn(mlg). Kvalitetsredovisning Sida 12

15 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94) Verksamhetens mål fördjupa kontakter mellan skolan och närsamhällets arbets- förenings- och kulturliv använda det lokala näringslivet som läromedel eleverna skall ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna ta ställning till frågor som rör deras framtid eleverna skall ha god kännedom om deras möjligheter till fortsatt utbildning moderna språk skall vara ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer öka förståelsen för andra människor och andra kulturer förstå hur våra handlingar och vår livsstil påverkar miljön Metoder för att nå målen År 8 och 9 har genomfört en veckas PRAO på olika arbetsplatser i Piteå Kommun och på andra platser i Sverige. Praktiken förbereds och följs upp/utvärderas både av SYV och i svenskundervisningen. Eleverna i år 8 och 9 gör även en s k intern PRAO när de praktiserar på olika verksamheter i skolan. De har också gjort studiebesök på något eller några av Strömbackaskolans program. År 9 har också haft möjlighet att besöka Strömbackaskolans Öppet Hus. Studie- och yrkesvägledaren har kontinuerligt informerat elever och föräldrar i år 8 och 9 inför valet till gymnasieskolan. Enskilda vägledningssamtal erbjuds också samtliga elever i år 9. Olika teater-, musikal- och biobesök har gjorts både inom och utanför kommunens gränser. År 9 har också besökt Jokkmokks marknad, vilket har förberetts i klasserna med studier av den samiska kulturen. En textilutställning i Luleå besöktes av textilslöjdens elever i år 9. En dansinstruktör har haft dansundervisning med elever i år 6-9 under en veckas tid. Elever i år 7-9 har på olika sätt arbetat ihop pengar för att kunna göra klass- och studieresor både i Sverige och utomlands. Under Operation Dagsverke samlades ,50 kronor in för att främja flickors utbildning i Sudan. Delar av år 9 har arbetat med i-land/u-land och resursfördelning mellan världens länder, och då också berört de miljöproblem som finns. Samtliga elever har deltagit i ett ämnesöverskridande arbete på temat miljö. Vid arbetet med tjejsnack och vänskapsdag har år 6 haft ett samarbete med Furubergskyrkan. I år 6 har genomförts ett projekt kallat Tobaksfri Duo i samarbete med Landstinget, eleverna upprättar ett kontrakt där de lovar att hålla sig tobaksfria. I samarbete med Munksunds simhall har utbildning för år 9 genomförts i hjärt- /lungräddning, i år 8 har man erbjudits isvaksträning. Ungdomsmottagningen har informerat om sin verksamhet för eleverna i år 8. Kvalitetsredovisning Sida 13

16 Resultat Målet fördjupa kontakter mellan skola och näringsliv samt använda det lokala näringslivet som läromedel anses vara uppfyllt i mycket hög grad då samtliga elever i år 8 och 9 är ute på en veckas prao, samt att en klass i åk 6 har haft ett samarbete med ett multinationellt företag i skolans närområde. Målet moderna språk skall vara ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer anses uppfyllt i ganska hög grad. I de enkäter som genomförts har eleverna kunnat värdera i vilken grad målet är uppfyllt. I dessa kan man avläsa följande: Målet eleverna skall ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna ta ställning till frågor som rör deras framtid är uppfyllt i mycket hög grad (3,1). Målet eleverna skall ha god kännedom om deras möjligheter till fortsatt utbildning är uppfyllt i mycket hög grad (3,19). Målet att öka förståelsen för andra människor och andra kulturer är uppfyllt i mycket hög grad (2,86). Målet att förstå hur våra handlingar och vår livsstil påverkar miljön anses vara uppfyllt i mycket hög grad (3,03). Under dett läsår har sju elever utskolats till hemklasser. Två av elevernas åtgärdsprogram avslutades (Tb). Analys och bedömning av måluppfyllelse PRAOn är väl inarbetad och erbjuds samtliga elever både i år 8 och år 9 och är mycket uppskattad av eleverna. Även vägledningen till fortsatta studier och yrkesval är noggrant förberedd och genomförd. I relation till de nationella målen har Pitholmsskolan därför nått mycket hög grad av måluppfyllelse. Det lokala målet moderna språk blir ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer är svårt att uppnå i högre grad p g a vårt geografiska läge samt bristande resurser, både ekonomiska och personella. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Även om måluppfyllelsen är mycket god vad gäller elevernas kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning samt deras förmåga att ta ställning till frågor som rör deras framtid, finns här utrymme för förbättring. I det globala samhälle vi nu lever i, kan det vara motiverat att arbeta vidare med frågeställningen om förståelse för andra människor och andra kulturer. Detta tar vi med oss i planeringen för nästa läsår, i utvecklingsgruppen och i arbetslagen. Utvärdering sker i nästa kvalitetsredovisning. Vi vill ha tydliga matriser till eleverna för att öka deras förståelse för vad som krävs för att nå godkänt (Mlg). Kvalitetsredovisning Sida 14

17 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94) Verksamhetens mål Pitholmsskolan strävar efter att eleverna ska ta ett allt större ansvar för sina studier. Målet för Pitholmsskolan är att eleverna ska utveckla insikten om sin förmåga i relation till arbetsprestationer och förutsättningar. Vi sätter mål i respektive ämne utifrån individen (Tb). Metoder för att nå målen På Pitholmsskolan hålls utvecklingssamtal en gång per termin, och vid behov fler. Detta för att stärka samarbetet med vårdnadshavarna och för att främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i skolan. Vid dessa samtal skrivs även en individuell utvecklingsplan (IUP) där eleven och vårdnadshavarna är delaktiga i elevens skolutveckling utifrån skolans och elevens mål. I och med att underlag inför utvecklingssamtalen, i form av skriftliga omdömen i alla ämnen skickas hem i förväg har alla tre parter; elever, vårdnadshavare och lärare, möjlighet att förbereda sig inför samtalet. De elevarbeten som görs bedöms och återkopplas sedan till eleven både muntligt och skriftligt. Resultat Elever i år 9 har besvarat en enkät angående bedömning och betyg. Alla elever (100%) på Pitholmsskolan har en individuell utvecklingsplan och regelbundna utvecklingssamtal. Målet om att eleverna utvecklar ett större ansvar för sina studier har Pitholmsskolan nått i mycket hög grad (3,2). Eleverna har i mycket hög grad (2,91) utvecklat förmågan att utifrån sina arbetsinsatser själva kunna bedöma sina skolarbeten. Analys och bedömning av måluppfyllelse Utvecklingssamtal och IUP ger en tydlig bild på elevens förmågor och skolsituation för både lärare och vårdnadshavare. Utvecklingssamtalen ger också eleven möjlighet att tillsammans med hjälp av skolan och hemmet ta ansvar för att nå sina uppsatta mål. Det visade sig att alla elever inte var medvetna om att de hade en individuell utvecklingsplan. Vi drar slutsatsen att vi bör arbeta mer med denna för att göra den till ett levande dokument. Dessutom är det viktigt att medvetandegöra eleverna att dokumentet som vi skriver på utvecklingssamtalet heter individuell utvecklingsplan. Med stigande mognadsgrad ökar förmågan för eleverna att kunna ta ansvar för sina studier. För att utveckla detta på bästa sätt mellan år 6 och år 9 så har Pitholmsskolans elever en skolagenda där de planerar sina skolveckor. Dessutom har eleverna fria val en dag per vecka där de själva planerar vilka ämnen de ska arbeta med utifrån individuella behov. Kvalitetsredovisning Sida 15

18 Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Eleverna bör få möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma sina egna arbeten. Skolan bör arbeta mer aktivt med den individuella utvecklingsplanen. Lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare bör bli bättre på att använda skolagendan i det dagliga skolarbetet. Kvalitetsredovisning Sida 16

19 Uppföljning av likabehandlingsplanen En utbildningsanordnare (...) ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (Diskrimineringslagen 2008:567) Vi har en årlig översyn och revidering av likabehandlingsplanen. Riskanalys: Vi förebygger kränkningar främst genom arbetslagens insatser. Vi har dessutom hälsosamtal och utvecklingssamtal med frågor till elever och föräldrar. Ett fungerande rastvaktssystem där riskområden är kartlagda hjälper oss också i arbetet. Elevrådets representanter bevakar vad som händer i klasserna. Likabehandlingsarbetet har varit mycket framgångsrikt. Elevhälsans personal jobbar mot arbetslagen, som är duktiga på att upptäcka kränkningar. I trygghetsteamet finns representanter från alla arbetslag, vilket innebär att många ärenden hamnar hos trygghetsteamet. Vi har haft många fall av kränkningar under året och det beror på att personalen är duktiga på att upptäcka och åtgärda dem. Vi tar oss också an att lösa konflikter som inträffar under fritiden. Vi har en ständig diskussion i arbetsgruppen och dessutom dagliga samtal med barn och mellan vuxna (Tb och Mlg). Kvalitetsredovisning Sida 17

20 Tabellbilaga Ämnesprov årskurs 3 Andel i % som nått kravnivån Ämne Alla Flickor Pojkar Matematik 50 Svenska 0 LUS årskurs 3 Andel i % som nått LUS-punkt 13 Alla Flickor Pojkar LUS 100 Ämnesprov årskurs 5 Andel i % som nått kravnivån Ämne Delmoment Alla Flickor Pojkar Engelska Samtala/tala 75 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 75 Engelska Läsa/förstå (skriva) 75 Engelska Skriva 75 Matematik Miniräknare, räknesätten 75 Matematik Längd, area, skala 75 Matematik Tid, statistik 75 Matematik Räknemetoder 75 Svenska Läsa, förstå litterär text 75 Svenska Läsa, förstå sakprosa 100 Svenska Skrivuppgift, berättande 75 Svenska Skrivuppgift, förklarande 50 Svenska Läsa, samtala 50 Kvalitetsredovisning Sida 18

21 LUS årskurs 5 Andel i % som nått LUS-punkt 15 Alla Flickor Pojkar LUS 50 Bedömning av måluppfyllelse årskurs 5 Andel i % som bedöms nå målen i samtliga ämnen Alla Flickor Pojkar 50 LUS årskurs 8 Andel i % som nått LUS-punkt 18a Alla Flickor Pojkar LUS 98,9 99,2 98,6 Ämnesprov årskurs 9 Andel i % som nått kravnivån för G eller högre Ämne Delmoment Alla Flickor Pojkar Svenska Provbetyg 97,6 99,2 98,4 Svenska Läsförståelse 98,4 99,2 99,2 Svenska Muntlig kommunikation 90,2 96,8 93,5 Svenska Skriftlig produktion 95,1 98,4 96,8 Matematik Provbetyg 94,3 97,6 96,8 Engelska Provbetyg 96,8 97,6 99,2 Engelska Muntlig kommunikation 97,6 98,4 99,2 Engelska Receptiv förmåga 97,6 98,4 99,2 Engelska Skriftlig produktion 97,6 99,2 98,4 Betyg årskurs 9 Andel i % som uppnått målen i alla ämnen Andel i % behöriga till nationella program Slutbetyg årskurs 9 Alla Flickor Pojkar ,5 99,2 98,4 Kvalitetsredovisning Sida 19