Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Pitholms rektorsområde Lars Berglund och Rita Eriksson

2 Innehåll KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET... 2 GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REKTORSOMRÅDETS MÅLUPPFYLLELSE... 3 KVALITETSARBETE... 2 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL... 4 NORMER OCH VÄRDEN... 4 KUNSKAP OCH LÄRANDE... 7 ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN TABELLBILAGA... 23

3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Under året har vi granskats av Skolinspektionen. Deras yttranden i korthet: Pitholmsskolan har en engagerad personal, som sätter eleven i centrum. Detta är inte bara ord utan det märks i samtalet med eleverna. Personalen pratar mål med eleverna, som visar att de känner till målen. Det är trevlig stämning på skolan och mycket aktivitet bland eleverna. Det är roligt att gå runt i skolan. Det är en bra skola med bra verksamheter. Det är ovanligt för stora skolor. Skolinspektionen ser också utvecklingsområden. Man vill se tydligare progression i elevinflytandet, man tycker att vi ska utveckla IUP och åtgärdsprogrammen samt årligen göra en ny Likabehandlingsplan. Skolinspektionen gav resursskolorna mycket beröm. En trygg och insatt personal som har en bra verksamhet och ett bra förhållningssätt till elever och föräldrar. Det är också bra att personalen har regelbunden handledning av psykolog. Skolan kan uppvisa en hög kunskapsnivå utan betygsinflation. Vi har hög korrelation mellan betyg och resultat i nationella prov. Alla lärare är behöriga vilket innebär att vi får höga resultat. Personalen är också duktig på att se varje elev och lyfta fram deras styrkor. Eleverna upplever att tryggheten är stor. Detta framkommer i såväl kvalitetsenkäten som i folkhälsoinstitutets undersökning av elevernas psykiska hälsa. Den undersökningen visar högre genomsnittsvärden för rektorsområdet än snittet i Sverige..Vi är mycket nöjda med det arbete som bedrivs för att skapa förståelse för hur samhället fungerar tex samarbetet med SCA och studiebesök i närområdet. Klasserna får också möjlighet att delta i Unga tycker. Ett utvecklingsområde är fortfarande ett ökat föräldrainflytande. Vi tror att det är svårare att engagera föräldrar när verksamheten fungerar bra. Tallbackaskolan och Mellangårdsskolan, som är resursskolor, ger eleverna en god lärandemiljö utifrån hälsa, lärande och arbetsmiljö. Vi anser att vi i hög grad uppfyllt de målen. Alla elever har anpassad studiegång, åtgärdsprogram, IUP och skriftliga omdömen. I alla sammanhang strävar vi efter en jämn könsfördelning i i de grupperingar vi själva kan påverka t ex klassorganisation, gruppindelningar, klassråd, elevråd, skolråd, arbetsgrupper och tjänstetillsättningar. Jämställdhet integreras i alla undervisningssammanhang där det är möjligt. Kvalitetsredovisning Sida 1

4 Grundfakta och förutsättningar för rektorsområdets måluppfyllelse Rektorsområdet består av tre skolenheter, Pitholmsskolan åk 6-9 med 330 elever och 40 personal, Tallbackaskolan med 10 elever åk 2-6 och 5 personal samt Mellangårdsskolan med 8 elever och 5 personal( fyra pedagoger och en socionom). Lokala mål: Vi har läsning av skönlitteratur 20 minuter varje dag. Vi använder oss också av olika inlärningsstilar. Varierade arbetssätt och arbetsformer gör eleverna mer medvetna och delaktiga i inlärningen. Vi har också temaveckor och temastudier inom ämnena. Alla elever lär sig att spela ett instrument. Några elever väljer därför musikklass. Vad beträffar profilering så arbetar en grupp för närvarande med att ta fram en sådan för skolan. Arbetet ligger fn nere pga att vi prioriterar implementering av de nya styrdokumenten. Vi ansöker om spetsutbildning under lå 11/12. Ekonomi: Vi har en budget på ca 20 miljoner kr. En stor del åtgår till lokaler och löner. Verksamhetsdelen har inte uppräknats på flera år vilket får negativa kvalitetseffekter. Alla lärare fick i slutet av läsåret egen bärbar dator. Detta kommer att förbättra undervisningen. Personal: Alla lärare är behöriga. Vi har en genomsnittlig personaltäthet, men vi avsätter en stor del till specialundervisning. Gruppstorleken varierar mellan elever. Sammansättningen görs efter bostadsområde. Resursskolorna, Tallbackaskolan och Mellangårdsskolan, med sin höga lärartäthet är grundförutsättning för att kunna skapa relationer med varje elev, som i sin tur öppnar möjlighet för inlärning av kunskaper och träning i socialt samspel. Ledning: Vi har två rektorer och sju arbetslagsledare. Stödresurser: Vi har två specialpedagoger och en speciallärare. Dessutom finns det en kurator, en skolsköterska och en studie och yrkesvägledare. Vid Pitholmsskolan har man inför läsåret 2010/11 prioriterat specialundervisningen och anställt ytterligare en specialpedagog på heltid. Det har resulterat i att två specialpedagoger och en speciallärare har arbetat med specialundervisning i skolår 6-9. Specialundervisningen har varierat utifrån behovet och elever i behov av särskilt stöd har främst fått undervisning av specialpedagog/speciallärare i liten grupp i främst kärnämnen. Enskilt stöd och förstärkning i klasser har också varit en del i specialundervisningen. Fördelningen av elever i specialundervisningen under läsåret 2010/2011: Skolår 6: 25 elever Skolår 7: 16 elever Skolår 8: 8 elever Skolår 9: 21 elever Specialpedagogerna har även gett kompensatoriskt stöd i form av talsyntes, ljudskivor, anpassade prov osv till elever i behov av särskilt stöd. Kvalitetsredovisning Sida 2

5 Specialpedagogerna vid skolan har under läsåret genomfört 12 läs- och skrivutredningar (LOGOS). De har även gjort screeningtester, pedagogiska utlåtanden och övrig dokumentation. Under läsåret har 40 st åtgärdsprogram upprättats vid Pitholmsskolan. Skolans elevhälsoteam har under läsåret bestått av rektorer, kurator, skolsköterska, studieoch yrkesvägledare, specialpedagoger och speciallärare. Elevhälsoteamet har haft träff varannan vecka för att lyfta enskilda elevärenden och elevhälsoarbetet i stort. Pitholmsskolan har undervisning i svenska som andraspråk. Nyanlända elever med skolbakgrund klarar sig bättre än elever som flera år bott i flyktingläger och därmed haft en bristfällig skolgång. Eleverna får några timmar med sva-lärare men placeras övriga timmar i klassen utan tolkhjälp. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet styrs av en årspil som innehåller direktiv för när olika saker ska ske under året. En hel del enkäter genomförs. Vi gör egna enkäter årskursvis( med bedömningsskala 0-4), Personligt i åk 7 och 9 och kvalitetsenkät i årskurs 8. Vi har föräldramedverkan genom föräldramöten, skolråd, individuella utvecklingsplaner för varje elev, Örebro Preventions Program och Tobaksfri Duo. Mail används i utökad omfattning i kontakterna mellan lärare och föräldrar. Eleverna planerar och utvärderar tillsammans med mentorerna i en skolagenda (veckobok). Föräldrarna ges möjlighet till synpunkter i denna. Vid behov deltar föräldrar i elevvårdskonferenser. De deltar också i upprättandet av åtgärdsprogram och uppföljningar av dessa. Spontana samtal och möten förekommer också. Varje år har skolan Öppet hus där föräldrar ges möjlighet att påverka det som sker i skolan. Skolans hemsida är ytterligare en kontakt där föräldrar kan inhämta information. Utvärderingar genomförs av eleverna efter genomförda arbetsområden.utvecklingssamtal med samtliga elever och föräldrar en gång per termin. Vid behov fler gånger. All personal har medarbetarsamtal och lönesamtal en gång per år. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 7. Vi har höga betygsresultat med hög korrelation mellan ämnesprov/ nationella prov och betyg. Pedagogisk dokumentation sker i form av betygssättning, skriftlig bedömning, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram och utvärderingar. Tallbackaskolans och Mellangårdskolans personal har haft handledning en gång i månaden och regelbundna personalträffar för analys av verksamheten. De har ett tätt samarbete med varandra och träffar dessutom andra liknande skolor från Norr- och Västerbotten en gång per år. Kvalitetsredovisning Sida 3

6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Alla på Pitholmsskolan ska i mycket hög grad känna trivsel, trygghet och arbetsglädje. Varje elev ska träna sin förmåga att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och förmågan att känna respekt och förståelse för andra människors levnadssituation. Alla elever ska tränas att visa respekt för och omsorg om både närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Resursskolorns mål är att öka elevens självkänsla och tilltro till den egna förmågan samt stävja främlingsfientlighet, rasism, drogkultur, mobbing och negativa könsbilder. Metoder för att nå målen Vi arbetar kontinuerligt under året med att motverka mobbing och kränkande behandling, genom att aldrig tolerera och alltid ingripa vid misstanke om kränkning. Normer och värden genomsyrar den dagliga undervisningen bl.a. genom val av litteratur både vad gäller högläsning och gruppläsning. Vid varje skolårs början arbetar vi igenom våra trivselregler samt kommunens gemensamma ordningsregler. Alla incidenter dokumenteras i en pärm och följs upp av trygghetsteamet. Tid avsätts varje år för att systematiskt arbeta med etik, normer och värden med specifikt innehåll årskursvis. Skolans normer och regler implementeras i samband med utvecklingssamtalen och upprättande av elevernas individuella utvecklingsplaner. Elevrådet organiserar operation dagsverke vilket ger en chans att i praktisk handling arbeta för utsatta grupper, och få en inblick i barn och ungdomars situation i utvecklingsländer. Kyrkan har organiserat en dag om kamratskap för alla sexor på Pitholmsskolan. Tjejsnack har skett i samarbete med kyrkan i någon klass. Miljöarbete genomsyrar de flesta ämnen. Årligen genomförs miljötemadagar med studiebesök på vatten- och reningsverket, ortens större industrier, återvinningsstationen, sopstationen, kommunens miljö- och byggkontor samt detaljhandeln. Syftet är att undersöka hur miljöarbetet bedrivs och hur eleverna själva kan agera som medvetna medborgare och konsumenter. I hemkunskapen tillämpas komplett sopsortering. Alla elever deltar i schemalagd utomhusstädning och i internpraktik med lokalvårdarna allt i syfte att värna om skolans inre och yttre miljö. Resursskolorna skapar nära relationer till sina elever, för att dagligen kunna samtala om värderingar, deras egna val och samspelet med samhället. Kvalitetsredovisning Sida 4

7 Tallbackaskolan genomför en 11 veckors Kometutbildning med alla föräldrar. Mellangårdsskolan arbetar enligt Repulsmetoden. Resultat Enkäten Personligt 2010 visar att mobbningen på Pitholmsskolan har ökat med nio procentenheter sedan förra årets undersökning. I åk 7 förekommer inget skolk. Bland åk nio är det sju procent som skolkar någon gång. Enkäten visar också att antalet elever som inte varit med om snatteri, klotter och skadegörelse har ökat något, ca fem procent. Pitholmsskolans egna kvalitetsenkät har besvarats av samtliga elever i år 8 i slutet av vårterminen. Frågeställningarna handlar om hur eleverna uppfattar hur normer och värden kommer till uttryck i skolan. Målen har helt uppfyllts när det gäller att respektera att människor är olika och att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling (3,6/ 4). Målet har uppfyllts i mycket hög grad, avseende att ha förståelse för andra människor och deras situation och vilja att hjälpa dem utifrån deras behov och deras bästa (3,0/4), att vara medveten om de normer och regler som gäller i ett demokratiskt samhälle och handla utifrån dessa (3,3/4), att utveckla förmågan att ta ställning utifrån demokratiska och etiska principer (2,9/4), att ha förståelse för hur ens handlingar och livsstil påverkar naturen och miljön (3,0/4), att pojkar och flickor behandlas jämställt i skolan (2,6/4). Målet har uppfyllts till hög grad att alla i skolan tar hänsyn till varandra (2,1/4), att alla i skolan motverkar mobbing och kränkande behandling (2,1/4). Sammanfattningsvis konstaterar vi att vid Pitholmsskolan förekommer väldigt lite skadegörelse och den som sker är oftast utomhus på kvällar och helger. Vi arbetar efter evidensbaserade metoder när det gäller mobbing vilket ger resultat. Det råder en god stämning mellan eleverna och mellan elever och personal. Språkbruket är förhållandevis gott men kan naturligtvis bli bättre och nolltolerans är vår målsättning. Vi upplever inga problem med främlingsfientlighet. Resursskolorna ser framsteg eller stora framsteg hos sina elever i samspelet med andra. Analys och bedömning av måluppfyllelse Resursskolornas positiva resultat kan avläsas hos hemskolorna och föräldraresponsen. Målet att alla på Pitholmsskolan i mycket hög grad ska känna trivsel, trygghet och arbetsglädje har uppnåtts under året, och vi kommer att fortsätta vårt arbete för att behålla/öka den höga måluppfyllelsen. Arbetsglädjen ligger till grund för goda resultat. Vi har överlag förbättrade resultat på alla punkter utom mobbing. Förklaringen kan vara att flera mobbingfall kan härledas till ett begränsat antal förövare som återkommit i flera ärenden. Vi kan också se att vi hade fler mobbingfall under höstterminen Kvalitetsredovisning Sida 5

8 än under vårterminen (Personligt 2010 gjordes under höstterminen). Elever som inte varit inblandade i mobbingärenden känner inte till trygghetsteamets verksamhet, vilket kan förklara de låga resultatet i frågan om skolans arbete med mobbing och kränkande behandling. Ovanstående redovisade metoder som vi använt har visat sig fungera ändamålsenligt och personalen som arbetar i Trygghetsteamet har utökats under året. Personalen arbetar i väl fungerande arbetslag med gemensamma och konsekventa värderingar och mål vilket leder till en trygg och stabil miljö. Varje vuxen fungerar med sitt förhållningssätt som en god förebild. Vi har inte samarbetat med RFSL i frågor gällande HBT. Arbetet med att strukturera individuella samtal med eleverna under mentorstiden har påbörjats. Alla lärare har deltagit i föredrag om Motiverande samtal. Arbetet med att göra ordningsregler kända samt att jobba för att de efterlevs är en ständigt pågående process i det dagliga arbetet med eleverna. Utvecklingsområden/Åtgärder för förbättring Området Normer och Värden som helhet måste ständigt ses som ett utvecklingsområde och fullständig måluppfyllelse är svår att nå. På grund av ständiga förändringar i omvärlden måste frågorna hela tiden hållas aktuella och diskuteras. Vi ska därför fortsätta att arbeta kontinuerligt med normer och värden för att få trygga och ansvarsfulla elever i trygg miljö. Trygghetsteamets viktiga arbete ska fortsätta. Vi måste förbättra våra ansträngningar för att få bukt med den ökande mobbingen och göra eleverna medvetna om hur vi arbetar med mobbingfrågor. Vi ämnar kontinuerligt arbeta för att ordningsreglerna är kända och efterlevs. Alla fortsätter arbeta för ökad arbetsro och lärarna ska fortsätta påminna eleverna om deras ansvar. Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla strukturerade individuella samtal med eleverna under mentorstid i syfte att implementera viktiga grundläggande värden som demokrati, solidaritet, jämställdhet och integritet för att stötta eleverna i deras personliga utveckling och lärande. Skolåret börjar med temadag med bl.a. studieteknik och värdegrundsarbete. Vi fortsätter att ordna temadagar gällande miljöfrågor samt Normer och Värden. Ett utvecklingsområde för kommande läsår bör vara att fortsätta aktualisera HBT frågor, till exempel i samarbete med RFSL. Resursskolorna kommer att lägga mer energi på återskolningsarbetet till hemskolorna. Mellangårds socionom övertar arbetet med Repuls samt ökar kontakterna med föräldrarkontakterna. Kvalitetsredovisning Sida 6

9 Kunskap och lärande Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Vårt övergripande mål är att alla elever minst ska uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen innan grundskolans slut för att ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för framtida studier och yrkesliv. Övriga mål är att alla elever med stigande ålder och mognad ska kunna reflektera över och ta ett allt större ansvar för det egna lärandet. Eleverna ska känna sig trygga i skolan, lära sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra samt utveckla tillit till sin egen förmåga och ges möjlighet att påverka undervisning och arbetssätt tillsammans med de vuxna i skolan. Målet för resursskolorna är att nå målen i de ämnen som erbjuds Metoder för att nå målen Utifrån våra resurser har vi anpassat undervisningen för att ge alla elever stöd och hjälp utifrån sina individuella förutsättningar och behov. I samband med utvecklingssamtal har elever och föräldrar erhållit skriftliga omdömen i samtliga ämnen och IUP har upprättats i samråd med föräldrar och undervisande lärare. I vår verksamhet har språkutveckling en framträdande roll. För att gynna läsförståelse, språkutveckling och läsintresse har skolan schemalagd läsning av skönlitteratur, 20 minuter per dag. Vi har tillsammans med eleverna strävat efter varierade arbetsformer och arbetssätt, genom att bland annat arbeta med grupparbeten, enskilda arbeten, muntliga och skriftliga arbeten, temaarbeten, undervisning i närmiljön, drama, film, prov, läxförhör, laborationer, photo story och power point-presentationer. Befintliga datorer nyttjas i mycket hög grad för kunskapsinhämtning och redovisningar. Skolans lärmit-utrustningar är kvalitetshöjande för undervisningen. Eleverna i år 8 och 9 har genomfört en veckas prao på olika arbetsplatser i Piteå kommun och på andra platser i Sverige. Praktiken förbereds och följs upp/utvärderas både av SYV och integreras i svenska och SO-undervisningen. De gör även en intern PRAO tillsammans med lokalvårdarna och i elevcafeterian. Dessutom har samtliga elever i åk 8 och 9 besökt Strömbackaskolan och intresserade elever i åk 9 har haft möjlighet att besöka Grans naturbruksskola. Elever i åk 7-9 har på olika sätt arbetat ihop pengar för att kunna göra klass- och studieresor både i Sverige och utomlands. På elevernas initiativ har skolan tillsammans med franskstuderande i år 9 genomfört en studieresa till Frankrike. Kvalitetsredovisning Sida 7

10 Samtliga arbetslag har under läsåret arbetat ämnesöverskridande med olika teman, bland annat miljö med inriktning mot en hållbar utveckling. Åk 6 har inlett ett projektarbete inom skogsnäringen och har tilldelats ett stipendium från Baltiska fonden. Under läsåret har samtliga elever i år 6-9 tagit del av olika kulturevenemang, till exempel biobesök, författarbesök, musik- och dansuppvisning. Resursskolornas viktigaste förutsättningar är personaltätheten. Det ger tid för att skapa relationer med eleverna. Relationerna möjliggör i sin tur ett effektivare kunskapsinhämtande. Mellangård använder sig dessutom av matriser. Resultat Vid nationella prov år 9, VT 2011 nådde 99% minst betyget G i svenska. Resultatet på engelska nationella prov 2011 visar att 99 % av eleverna i år 9 når minst G. I matematik nådde 90 % minst G på nationella provet Vid nationellt prov i biologi 2011 klarade 96% minst G. 88 % av eleverna i år 9 når minst G i alla ämnen VT % av eleverna är behöriga till gymnasieskolan VT ,9 % av eleverna i år 8 når målet 18a i läsutveckling (LUS). Analys och bedömning av måluppfyllelse Resultatet att 100 % av eleverna i år 9 är behöriga till gymnasieskolan visar att vi nått verksamhetens mål i mycket hög grad och likaså när det gäller målet för LUS i år 8 98,9 % nådde 18a i läsutveckling. Vi kan fortfarande se ett förbättringsområde i och med att 10 % av eleverna i år 9 inte klarade att nå målen i samtliga ämnen. Några av dessa har valt anpassad studiegång, i samråd med skolan och vårdnadshavare. Detta innebär att de valt bort vissa ämnesområden och därmed inte kunnat få betyg i dessa ämnen. Inför läsåret 2010/2011 parallellades svenska, matematik och engelska årskursvis, i ganska hög grad, för att öka elevernas möjligheter till stöd och hjälp. Resultaten från elevenkäter utförda i år 9 i slutet av VT 2011 visar följande resultat jämfört med föregående läsår. Kvalitetsredovisning Sida 8

11 4 3,5 3 2,5 2 1,5 2009/ / ,5 0 känner sig trygg i skolan skolan erbjuder en bra miljö för lärande har fått stöd och hjälp utifrån enskilda behov tar hänsyn till och respekterar andra människor Alla områden förutom att känna sig trygg i skolan har förbättrats jämfört med förra läsåret. Värt att notera är att en klass av fem ligger under värdet 3 när det gäller att känna sig trygg i skolan. Trygghet är grunden för utveckling och inhämtande av kunskaper, vilket innebär att vi i framtiden måste vara uppmärksamma och hitta nya sätt för att öka tryggheten i de olika gruppsammansättningarna. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 2009/ / kan utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra fått använda IT och media i skolan haft möjlighet till att uppleva och delta i kulturella evenemang haft möjlighet att påverka undervisningen och arbetssätt tillsammans med de vuxna i skolan Alla områden i ovanstående diagram har förbättrats jämfört med föregående läsår. Diagrammet visar att det skett en markant ökning när det gäller elevernas möjlighet att påverka undervisning och arbetssätt tillsammans med de vuxna i skolan. Kvalitetsredovisning Sida 9

12 Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring För att nå vårt övergripande mål att alla elever minst ska uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen innan grundskolans slut ska vi sträva mot att eleverna når delmålen inom ämnena varje läsår. Extra fokus bör läggas på att öka elevernas trygghet i skolan, så att samtliga elever känner sig trygga och har arbetsro. Vi kommer att göra allt vi kan utifrån våra förutsättningar för att ge eleverna stöd och hjälp utifrån deras behov. Vi kommer att fortsätta med att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen och utveckla varierade arbetssätt och arbetsformer, samt utveckla elevernas medvetenhet om deras delaktighet. Inför nästa läsår kommer vi att ha fler strukturerade lektioner inom de teoretiska ämnena eftersom vi har beslutat att tiden för fria val-passen ska återgå till berörda ämnen. Detta kommer förhoppningsvis att ge oss större möjlighet att ge elever stöd och hjälp utifrån behov Vi kommer att få ytterligare elevdatorer nästa läsår, vilket ger eleverna större möjlighet att använda media och IT i sitt lärande. Så snart som möjligt bör varje klassrum utrustas med dator, skrivare och projektor. Under nästa läsår kommer vi att bevara schemalagd daglig läsning av skönlitteratur för samtliga elever. Tallbackaskolan vill öka elevernas kunskapsinhämtning genom förändringar i schemaläggningen och Mellangårdsskolan utvecklar användandet av matriser. Kvalitetsredovisning Sida 10

13 Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Alla förskolor/skolor ska avsätta tid och ge förutsättningar för en utvecklad elevdemokrati. I arbetet ska skolan bl.a. använda aktuella utvecklingsområden i Piteå som eleverna kan påverka. (Barn- och utbildningsplan, Piteå kommun) Verksamhetens mål Att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och känner att de har ett ökat inflytande över sin utbildning med stigande ålder. Att varje elev är medveten om de normer, principer och regler som gäller i ett demokratiskt samhälle och utvecklar sin förmåga att ta ställning och handla utifrån dessa. Att varje elev bidrar till en god arbetsmiljö, där alla har samma möjligheter och ansvar. Metoder för att nå målen Klassråd genomförs varje vecka, där mentorer, elevrådsrepresentanter samt övriga i klassen får komma till tals och framföra förslag, allt för att utveckla och känna delaktighet. Elevrådet har i år varit med och arrangerat påskrace för hela skolan och skattjakt för år 9. Alla elever har tillgång till en skolagenda där information om läxor, prov, planeringar och kommande evenemang skrivs in. Agendan är en trevägskommunikation mellan eleven, hemmet och skolan. Aktuell information finns också på skolans hemsida. Under onsdagsschemat planerar eleverna sin dag, i början under mentorers rådgivning, efterhand alltmer självständigt. Alla eleverna i år 8 och 9 har intern prao inom lokalvård och skolcafeteria, samt extra tjänstgöring med vaktmästare vid skadegörelse. Rektorer ansvarar för att pengar omfördelas från elevkassa till reparationskostnader vid behov. I varje ämne får eleverna komma med synpunkter om arbetssätt, arbetsformer och innehåll för att känna att de har ett reellt inflytande på sin egen utbildning. Genom att planera och utvärdera undervisningen så utvecklar eleverna förståelse för delaktighet och medansvar, som präglar ett demokratiskt samhälle. Resursskolorna har daglig ansvarsfördelning i klassrummen, ökat ansvar för läxläsning, lägerverksamhet med övernattningar mm. Mellangårdsskolan arbetar med belöningssystem. Kvalitetsredovisning Sida 11

14 Resultat Under vårterminen 2011 har vi genomfört en enkät för eleverna födda I kvalitetsenkäten för år 8 når vi målet i mycket hög grad när det gäller personligt ansvar för studier (3,2), inflytande över utbildning (2,8), bidragande till bra arbetsmiljö (2,9), samt medvetenheten och förmågan att ta ställning till och handla efter de demokratiska principerna och normerna som finns i vårt samhälle (3,3). Över 73 % av eleverna på Pitholmsskolan har försökt att påverka/få inflytande i skolfrågor enligt Personligt Klara förbättringar i ansvarstagande hos eleverna på resursskolorna. Analys och bedömning av måluppfyllelse När det gäller ansvar och inflytande så har vi nått en genomgående mycket hög grad av måluppfyllelse. Resursskolorna har daglig och veckovis uppföljning för ökad måluppfyllelse gällande ansvar, och inflytande pga ökad självkänsla. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Att öka prestigen att vara klassrådsrepresentant/elevrådsrepresentant genom stipendium, skriftliga intyg och bra utbildning. Att klassen bättre nyttjar elevrådsrepresentanten som språkrör för sina idéer. Att fortsätta entusiasmera elever och lärare, samt verka för en god kontakt mellan hem och skola där alla känner delaktighet och ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Forsätta arbetet med att få en tydligare och mer informativ hemsida för varje klass, detta för att öka elevens möjligheter att ta ansvar för sitt skolarbete. Att tydliggöra för eleverna när de får inflytande i utbildningens utformning och innehåll så att de påminns om sina rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. I takt med stigande ålder och mognad är det viktigt att skolan har en strategi för hur eleverna skall få ökat ansvar och inflytande över utbildningens utformning. Kvalitetsredovisning Sida 12

15 Samverkan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94) Verksamhetens mål Pitholmsskolan försöker skapa en naturlig övergång från tidigareskolorna i rektorsteamet (år 5) till Pitholmsskolan (år 6). Tidsplan: Årligen vid överlämning. Vid Pitholmsskolan arbetar vi aktivt för att förbereda både elever, föräldrar och gymnasieskolans personal inför övergången mellan skolår 9 och Strömbackaskolan. Tidsplan: Årligen vid överlämning. Vid Pitholmsskolan och resursskolorna arbetar vi för att ha ett bra samarbete mellan skola och hem, med elevens bästa för ögonen. Tidsplan: Ett ständigt pågående arbete vid Pitholmsskolan. Metoder för att nå målen Vid övergången från år 5 till år 6 besöker föräldrar och elever blivande mentorer på Pitholmsskolan under kvällstid, för att besöka det nya klassrummet och få grundläggande information. Under maj månad besöker mentorerna blivande klasser för att besvara frågor och funderingar som uppkommit. Ytterligare ett besök görs på dagtid av eleverna för att bekanta sig med den nya skolan och sina nya lärare. Dessutom träffas mottagande lärare i år 6 och avlämnande lärare i år 5 för överlämning av kunskap om eleverna och resultat. Specialpedagogerna gör ett också ett besök i klassen och är med på alla överlämningar. Specialpedagogerna vid rektorsteamets skolor träffas också. Vid övergången från skolår 9 till gymnasiet kallas SYV under höstterminen till minst ett möte vid gymnasieskolan, där respektive rektor informerar om programmen och nyheter som tillkommit. Det sker även gemensamma träffar mellan SYV i grund- och gymnasieskolan, där det diskuteras gemensam planering, för att eleverna ska få så bra övergång som möjligt. Det finns även ett fyrkantssamarbete mellan Älvsbyn, Boden, Luleå och Piteå, för att öka utbudet av gymnasieprogram för eleverna. SYV stödjer obehöriga elever i övergången till gymnasiet, genom information, vägledningssamtal och möte med elev, vårdnadshavare och SYV från gymnasiet och grundskolan. Under vårterminen träffas mentorer i år 9, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och specialpedagoger från grund- och gymnasieskolan för en överlämning av respektive klass. Överlämningar förbereds genom att KES-rapporter (Kontaktgruppen för elever i behov av Kvalitetsredovisning Sida 13

16 särskilt stöd) skrivs. Elev, vårdnadshavare, mentor, SYV och specialpedagog deltar vid upprättandet av rapporterna. KES-rapporter skrivs för elever i behov av särskilt stöd. Elev och vårdnadshavare inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin och fler vid behov. Detta för att stärka samarbetet med vårdnadshavare och för att främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i skolan. Individuell utvecklingsplan utarbetas med mål och tydlig ansvarsfördelning mellan elev, vårdnadshavare och skola. Mentorerna kontaktar vårdnadshavare och vice versa under läsårets gång då behov uppstår. Alla kontakter med hemmet görs med elevens bästa i åtanke. På resursskolorna sätter vi tillsammans med eleven, föräldrarna och hemskolan, upp mål för såväl studierna som den personliga utvecklingen. Vi har även ett nära samarbete med socialtjänsten och BUP när så behövs. På Tallbackaskolan erbjuds föräldrarna att under en vecka praktisera på skolan för att se hur personalen arbetar, vilket bemötande och vilka metoder man använder. Resultat På grund av elevminskningar har Pitholmsskolan genomgått organisationsförändringar vilket ledde till en längre process än tidigare år. För övrigt har övergången mellan år 5 och år 6 fungerat på ett tillfredställande och smidigt sätt. Klasskonferenser i början av skolår 7 har genomförts med avlämnande och mottagande lärare, rektor, skolsköterska och specialpedagoger. Under läsåret har det varit stor turbulens kring nya gymnasieskolan. SYV har upplevt att det har varit många frågor som inte kunnat besvaras på grund av att riksdagsbeslut och implementering av nya utbildningar inte varit klara. KES-rapporteringen har fungerat bra. Personal från Strömbackaskolan har besökt Pitholmsskolan vid två tillfällen för att ta del av KES-rapporterna. Utvecklingssamtal har genomförts en gång per termin och samtliga elever har en individuell utvecklingsplan som upprättats av elev, vårdnadshavare och mentorer. Vardagliga kontakter mellan hem och skola har fungerat bra under läsåret. Vårdnadshavare anser att informationen om elevens skolsituation varit god, likaså antalet informationstillfällen enligt enkät bland vårdnadshavare i skolår 6. Skolagendan har tillsammans med klassens hemsida och mail fungerat som en viktig informationslänk mellan skola och hem. Vid resursskolorna kan man iaktta förbättringar i samverkan med andra elever. Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom möten, överlämningar och studiebesök för eleverna skapar Pitholmsskolan en naturlig övergång från tidigareskolorna till Pitholmsskolan. Detsamma gäller samarbetet med personalen på gymnasieskolan där möten och överlämningar sker på vårterminen. Detta underlättar elevernas övergång till gymnasiet där information angående elever finns överlämnad. Detta görs för att eleverna ska få det stöd och den hjälp de behöver så snabbt som möjligt, när de börjar i år 6 och på gymnasiet. Samverkan mellan skola och hem har fungerat bra under läsåret. Skriftliga omdömen har även utvecklats till att vara mer målrelaterade och med tydliga utvecklingsområden. Kvalitetsredovisning Sida 14

17 Föräldrar och hemskolor utvärderar skolgång och Kometutbildning vid utskolning till hemskolan. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Vid EVP under hösten behöver SYV information om elever i behov av särskilt stöd inför kommande vägledningssamtal. Skolans hemsida kan utvecklas och hållas mer levande genom uppdateringar. Då kan elever och vårdnadshavare enkelt hitta information om skolans verksamhet. Skriftliga omdömen och IUP kommer förhoppningsvis att utvecklas vidare när det centrala programmet för elevdokumentation introduceras under hösten När det gäller IUP behöver vi konkretisera skolans ansvar. Återinförande av nätverksträffar inom respektive ämnesområde tillsammans med gymnasieskolan och övriga senareskolor för att tydliggöra de gemensamma målen och för att förbereda eleverna på bästa sätt. Verksamheten ska utvärderas kontinuerligt av undervisande lärare tillsammans med avlämnande och mottagande skola. Föräldraenkät i skolår 6 genomförs under vårterminen. I slutet av läsåret görs en övergripande kvalitetsredovisning. Tallbackaskolan inför telefontider för att inte behöva avbryta lektioner för telefonsamtal. Vid Mellangårdsskolan övertar socionomen all kontakt med socialtjänsten. Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94) Verksamhetens mål fördjupa kontakter mellan skolan och närsamhällets arbets- förenings- och kulturliv använda det lokala näringslivet som läromedel eleverna skall ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna ta ställning till frågor som rör deras framtid eleverna skall ha god kännedom om deras möjligheter till fortsatt utbildning moderna språk skall vara ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer öka förståelsen för andra människor och andra kulturer förstå hur våra handlingar och vår livsstil påverkar miljön Kvalitetsredovisning Sida 15

18 Metoder för att nå målen År 8 och 9 har genomfört en veckas PRAO på olika arbetsplatser i Piteå Kommun och på andra platser i Sverige. Praktiken förbereds och följs upp/utvärderas både av SYV och i svenskundervisningen. Eleverna i år 8 och 9 gör även en s.k. intern PRAO när de praktiserar på olika verksamheter i skolan. De har också gjort studiebesök på något eller några av Strömbackaskolans program. År 9 har också haft möjlighet att besöka Strömbackaskolans Öppet Hus. Studie- och yrkesvägledaren har kontinuerligt informerat elever och föräldrar i år 8 och 9 inför valet till gymnasieskolan. Enskilda vägledningssamtal erbjuds också samtliga elever i år 9. Studie- och yrkesvägledaren ordnade dessutom en populär aktivitet Intressanta yrken - när personer med olika yrken berättade om sitt arbete för eleverna i år 9. Eleverna fick välja vilka de ville lyssna på, efter eget intresse. Framtidståget, ett projekt med information om ett större antal olika yrken, har årskurs nio fått lyssna på en förmiddag i september Olika teater-, musikal- och biobesök har genomförts under året. En dansinstruktör har haft dansundervisning med elever i år 6-9 under en veckas tid. Elever i år 7-9 har på olika sätt arbetat ihop pengar för att kunna göra klass- och studieresor både i Sverige och utomlands. Under Operation Dagsverke samlades kronor in för att främja skolprojekt i Himalayaregionen. Delar av år 9 har arbetat med i-land/u-land och resursfördelning mellan världens länder, och då också berört de miljöproblem som finns. Samtliga elever har deltagit i ett ämnesöverskridande arbete på temat miljö. Vid arbetet med tjejsnack, killsnack har en klass i år 8 haft ett samarbete med Furubergskyrkan. I år 6-7 fortsätter projektet kallat Tobaksfri Duo i samarbete med Landstinget, eleverna har upprättat ett kontrakt där de lovar att hålla sig tobaksfria. I samarbete med Munksunds simhall har utbildning för år 9 genomförts i hjärt- och lungräddning, i år 8 har man erbjudits isvaksträning. Ungdomsmottagningen har informerat om sin verksamhet för eleverna i år 8. Resultat Målet fördjupa kontakter mellan skola och näringsliv samt använda det lokala näringslivet som läromedel anses vara uppfyllt i mycket hög grad då samtliga elever i år 8 och 9 är ute på en veckas prao, samt att en klass i åk 7 har haft ett samarbete med ett multinationellt skogsbolag i skolans närområde. Syftet med samarbetet, som inleddes i år 6, är att det skall leda till att fler elever efter avslutad grundskoleutbildning väljer tekniskt/naturvetenskapligt program. Det är dock först efter att eleverna har gjort sitt gymnasieval som vi kan avläsa ett resultat. Målet moderna språk skall vara ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer anses uppfyllt i ganska hög grad då vi för sjunde året i rad varit med franskeleverna i år 9 till Paris. Denna resa finansierar eleverna själva genom att arbeta ihop pengarna. Kvalitetsredovisning Sida 16

19 I de enkäter som genomförts under vårterminen 2011 har eleverna kunnat värdera i vilken grad målet är uppfyllt. I dessa kan man avläsa följande: Målet eleverna skall ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna ta ställning till frågor som rör deras framtid är uppfyllt i mycket hög grad (3,5). Målet eleverna skall ha god kännedom om deras möjligheter till fortsatt utbildning är uppfyllt i mycket hög grad (3,5). Målet att öka förståelsen för andra människor och andra kulturer är uppfyllt i mycket hög grad (3,0). Målet att förstå hur våra handlingar och vår livsstil påverkar miljön anses vara uppfyllt i ganska hög grad (2,5). Tallbackaskolan har under året utskolat 5 elever, varav tre till vanlig grundskoleklass och Mellangård tre elever varav en till nationellt gymnasieprogram. Analys och bedömning av måluppfyllelse PRAOn är väl inarbetad och erbjuds samtliga elever både i år 8 och år 9 och är mycket uppskattad av eleverna. Även vägledningen till fortsatta studier och yrkesval är noggrant förberedd och genomförd. I relation till de nationella målen har Pitholmsskolan därför nått mycket hög grad av måluppfyllelse. Det lokala målet moderna språk blir ett användbart redskap i kontakten med andra kulturer är svårt att uppnå helt p g a vårt geografiska läge samt bristande resurser, både ekonomiska och personella. Totalt kan noteras att Pitholmsskolan har höjt måluppfyllelsen på de flesta av de områden som rör Skolan och omvärlden. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Resultatet på elevernas förståelse på hur deras handlingar och livsstil påverkar miljön är lägre i år jämfört med förra året. Detta skulle kunna förbättras exempelvis genom fördjupande diskussioner i samband med miljödagarna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94) Verksamhetens mål Pitholmsskolan strävar efter att eleverna ska ta ett allt större ansvar för sina studier med stigande ålder. Tidsplan: Ett ständigt pågående arbete vid Pitholmsskolan. Målet för Pitholmsskolan är att eleverna ska utveckla insikten om sin förmåga i relation till arbetsprestationer och förutsättningar. Tidsplan: Ett ständigt pågående arbete vid Pitholmsskolan. Kvalitetsredovisning Sida 17

20 Metoder för att nå målen Eleverna får vardaglig feedback, både muntlig och skriftlig, på sina skolarbeten och görs delaktiga i sin egen kunskapsutveckling via bl a skriftliga omdömen och IUP. Skriftliga omdömen skickas hem i förväg för att elever, vårdnadshavare och lärare ska ha möjlighet att förbereda sig inför samtalet. Utvecklingssamtalet blir ett viktigt forum för elevens kunskapsutveckling, arbetsprestation, ansvar och förmåga. Skolagendan fungerar som en tvåvägskommunikation där elev, vårdnadshavare och lärare kan meddela sig med varandra. Eleverna får stöd i att utveckla en personlig studieteknik för både nutida och framtida studier. Elever som har behov av inlästa läromedel, talsyntes, lättlästa böcker, muntliga prov osv får tillgång till dessa. Mattestuga har under läsåret erbjudits till samtliga elever vid Pitholmsskolan. Mattestugan har legat i anslutning till skoldagens slut en dag i veckan och den har varit frivillig. Ett rullande system har tillämpats där en matematiklärare alltid funnits på plats för att kunna ge stöd och hjälp på individuell nivå. Resultat Samtliga elever i skolår 9 vid Pitholmsskolan är behöriga för gymnasiala studier. Enligt elevenkät i skolår 9 är de flesta (3,6) medvetna om att de har en individuell utvecklingsplan. Enkäten visar också att eleverna anser att de i mycket hög grad (3,6) tar ansvar för sina skolarbeten. Eleverna anser också att de i mycket hög grad (3,4) har utvecklat insikten om sin förmåga i relation till arbetsprestationer och förutsättningar. Eleverna har haft möjlighet att planera och fördjupa sig inom olika skolämnen under onsdagar vid fria val. Analys och bedömning av måluppfyllelse Individuella utvecklingsplanerna är ännu inte det kraftfulla verktyg i skolarbetet som man skulle kunna önska. Det visade sig att alla elever inte var medvetna om att de hade en individuell utvecklingsplan. Vi drar slutsatsen att vi bör arbeta mer med denna för att göra den till ett levande dokument. Dessutom är det viktigt att medvetandegöra eleverna att dokumentet som vi skriver på utvecklingssamtalet heter individuell utvecklingsplan. Eleverna tycker själva i elevenkäten att de tar stort ansvar för sina studier medan lärarna tycker att ansvarsfrågan kan utvecklas ytterligare. Eleverna bör i högre utsträckning ha som målsättning att klara sina uppgifter inom utsatt tid. Under onsdagar då eleverna haft fria val har det sett lite olika ut. Många elever har självständigt kunna planera och genomföra sina skoluppgifter. Andra elever har behövt mycket lärarstöd för att planera sina studier och använda tiden på bästa sätt. Lärarna har upplevt att en del elever inte har haft förmågan att ta ansvar för sina skoluppgifter och prioritera. När läraren påtalat vilka uppgifter som eleven borde göra så har en del inte tagit emot lärarens rekommendationer. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Vi står inför en ny läroplan med nya kursplaner och ett tydligare och mer omfattande innehåll. Dessutom införs ett nytt betygssystem med nya kunskapskrav. Inför nästa skolår har vi valt att återta tid från fria val till respektive teoriämne för att kvalitetssäkra undervisningen. Elevens fria val av estetiska ämnen kvarstår. Kvalitetsredovisning Sida 18

21 Fortsatt arbete för att eleverna ska ta ansvar för sina studier och känna att den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen är ett kraftfullt verktyg i det vardagliga skolarbetet. Lärarna ska: ägna mer tid åt IUP samt målbeskrivning och utvärdering i samtliga skolämnen, tydliggöra för eleverna om vad som förväntas av dem så de kan planera sina studier och få uppgifter och prov gjorda inom utsatt tid, utveckla samarbetet mellan hem och skola så att alla strävar mot samma mål med elevens bästa i fokus. Kontinuerlig utvärdering med eleverna under läsåret i anslutning till genomförd aktivitet samt med elever och personal i samband med kvalitetsredovisning, i form av en enkät. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94) Verksamhetens mål Pitholmsskolan och resursskolorna strävar efter att eleverna ska ta ett allt större ansvar för sina studier med stigande ålder. Tidsplan: Ett ständigt pågående arbete vid Pitholmsskolan. Målet för Pitholmsskolan och resursskolorna är att eleverna ska utveckla insikten om sin förmåga i relation till arbetsprestationer och förutsättningar. Tidsplan: Ett ständigt pågående arbete vid Pitholmsskolan. Metoder för att nå målen Eleverna får vardaglig feedback, både muntlig och skriftlig, på sina skolarbeten och görs delaktiga i sin egen kunskapsutveckling via bl a skriftliga omdömen och IUP. Skriftliga omdömen skickas hem i förväg för att elever, vårdnadshavare och lärare ska ha möjlighet att förbereda sig inför samtalet. Utvecklingssamtalet blir ett viktigt forum för elevens kunskapsutveckling, arbetsprestation, ansvar och förmåga. Skolagendan fungerar som en tvåvägskommunikation där elev, vårdnadshavare och lärare kan meddela sig med varandra. Eleverna får stöd i att utveckla en personlig studieteknik för både nutida och framtida studier. Elever som har behov av inlästa läromedel, talsyntes, lättlästa böcker, muntliga prov osv får tillgång till dessa. Mattestuga har under läsåret erbjudits till samtliga elever vid Pitholmsskolan. Mattestugan har legat i anslutning till skoldagens slut en dag i veckan och den har varit frivillig. Ett rullande system har tillämpats där en matematiklärare alltid funnits på plats för att kunna ge stöd och hjälp på individuell nivå. Kvalitetsredovisning Sida 19

22 IUP följs vid resursskolorna upp dagligen vid behov annars veckovis utifrån uppsatta mål. Mellangård använder sig av tydliga matriser så att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Resursskolorna arbetar mycket med IUP, som följs upp dagligen eller veckovis. Mellangårdsskolan använder sig av tydliga matriser. Resultat Samtliga elever i skolår 9 vid Pitholmsskolan är behöriga för gymnasiala studier. Enligt elevenkät i skolår 9 är de flesta (3,6) medvetna om att de har en individuell utvecklingsplan. Enkäten visar också att eleverna anser att de i mycket hög grad (3,6) tar ansvar för sina skolarbeten. Eleverna anser också att de i mycket hög grad (3,4) har utvecklat insikten om sin förmåga i relation till arbetsprestationer och förutsättningar. Eleverna har haft möjlighet att planera och fördjupa sig inom olika skolämnen under onsdagar vid fria val. Analys och bedömning av måluppfyllelse Individuella utvecklingsplanerna är ännu inte det kraftfulla verktyg i skolarbetet som man skulle kunna önska. Det visade sig att alla elever inte var medvetna om att de hade en individuell utvecklingsplan. Vi drar slutsatsen att vi bör arbeta mer med denna för att göra den till ett levande dokument. Dessutom är det viktigt att medvetandegöra eleverna att dokumentet som vi skriver på utvecklingssamtalet heter individuell utvecklingsplan. Eleverna tycker själva i elevenkäten att de tar stort ansvar för sina studier medan lärarna tycker att ansvarsfrågan kan utvecklas ytterligare. Eleverna bör i högre utsträckning ha som målsättning att klara sina uppgifter inom utsatt tid. Under onsdagar då eleverna haft fria val har det sett lite olika ut. Många elever har självständigt kunna planera och genomföra sina skoluppgifter. Andra elever har behövt mycket lärarstöd för att planera sina studier och använda tiden på bästa sätt. Lärarna har upplevt att en del elever inte har haft förmågan att ta ansvar för sina skoluppgifter och prioritera. När läraren påtalat vilka uppgifter som eleven borde göra så har en del inte tagit emot lärarens rekommendationer. Utvecklingsområden / Åtgärder för förbättring Vi står inför en ny läroplan med nya kursplaner och ett tydligare och mer omfattande innehåll. Dessutom införs ett nytt betygssystem med nya kunskapskrav. Inför nästa skolår har vi valt att återta tid från fria val till respektive teoriämne för att kvalitetssäkra undervisningen. Elevens fria val av estetiska ämnen kvarstår. Fortsatt arbete för att eleverna ska ta ansvar för sina studier och känna att den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen är ett kraftfullt verktyg i det vardagliga skolarbetet. Lärarna ska: ägna mer tid åt IUP samt målbeskrivning och utvärdering i samtliga skolämnen, tydliggöra för eleverna om vad som förväntas av dem så de kan planera sina studier och få uppgifter och prov gjorda inom utsatt tid, utveckla samarbetet mellan hem och skola så att alla strävar mot samma mål med elevens bästa i fokus. Kvalitetsredovisning Sida 20