En dags intensivkurs i: Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister. Susanna Lagersten Helena Hvitfeldt Forsberg.

Transkript

1 En dags intensivkurs i: Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister 10 september 2015 Susanna Lagersten Helena Hvitfeldt Forsberg

2 Dagens syfte & agenda Syfte - Att ge er en övergripande introduktion till de viktigaste teorierna och erfarenheter från praktik och forskning inom området Inledning, presentation av oss och deltagarna Översikt dagens program Kvalitetsregister som verktyg för utveckling på olika nivåer Kaffe bensträck Förbättringsmetoder Bensträckare LUNCH Viktiga förutsättningar för lyckat förbättringsarbete Kaffe Betydelsen av hur man presenterar och kommunicerar data och resultat Summering av dagen och deltagarnas reflektioner och take home

3 Inledning, Syfte med dagen - Översikt dagens program Presentation av oss och deltagarna

4 Delad kunskap ger bättre hälsa Kort om den svenska satsningen på kvalitetsregister och varför vi står här i dag.

5 Svenska satsningen på nationella kvalitetsregister Övergripande syfte: Att utveckla Nationella Kvalitetsregister så att dess potential för vårdens utveckling kan realiseras. Omfattning och innehåll: miljoner kronor under åren Till kvalitetsregistren, - Till särskilda satsningar (IT, förbättringsarbete, patientmedverkan etc) - Stödstruktur Registercentra Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren

6 Effektmål - Vid utgången av år 2016: 80 % av de Nationella Kvalitetsregistren ha en täckningsgrad på minst 80 % 40 % av de Nationella Kvalitetsregistren ha en täckningsgrad på minst 95 % 100 % av de Nationella Kvalitetsregistren, som har en täckningsgrad på över 80 %, ha öppen redovisning av resultatdata 100 % av de Nationella Kvalitetsregistren presentera onlinedata till verksamheterna antalet forskningsprojekt med stöd av kvalitetsregisterdata ha ökat med 300 % 80 % av de Nationella Kvalitetsregistren presenterar resultatdata för patienterna 80 % av verksamhetscheferna använder kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete 80 % av verksamhetscheferna använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete en statistiskt säkerställd förbättring en statistiskt säkerställd förbättring för patienterna, för patienterna, inkluderat minskade minskade skillnader skillnader i vården, i kunna vården, utläsas kan för utläsas 10 för stora 10 diagnosgrupper stora diagnosgrupper den svenska hälso- och sjukvården minst ha behållit sin relativa effektivitet i internationell jämförelse Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren

7 QRC Utvecklingsprogram och Coachutbildning QRC Coachingakademi QRC Stockholm Kvalitetsregistercentrum uppdrag att stödja utveckling och användning kvalitetsregister, Ägs av SLL och KI. Samarbetspartner - The Dartmouth Institute, USA Utbildning och forskning, fokus på utveckling i vårdens frontlinje. Coachingutbildningen, fem månader intensiv och interaktiv utbildning. Lång erfarenhet av förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården.

8 QRC Utvecklingsprogram Förväntad nytta Genomföra en konkret förbättring i den egna verksamheten Öva sig i förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Lära olika förbättringsmetoder/verktyg Ny kunskap i flera led som inte försvinner vid projektslut - nätverk för fortsatt arbete och utveckling

9 Förväntad nytta för medverkande register Konkreta exempel på hur deltagande enheter kan arbeta med registret som verktyg Feedback och idéer om hur registret, utdata etc kan utvecklas för att bli ett bättre verktyg för verksamhetsutveckling Ny kunskap i flera led som inte försvinner vid projektslut, nätverk för fortsatt arbete och utveckling

10 Om Coachingakademin Startade : 17 team, 8 QR 2014: 18 team, 9 QR + Ledarskapsprogram 2015: 25 team, 11 QR + Ledarskapsprogram

11 UTVECKLINGSPROGRAMMETS UPPLÄGG september 2015 juni 2016 Uppstartsträff 1 Sept Sthlm P l a t s t r ä f f Webseminar 22 okt (kl ) 4 kursdagar Sthlm/Utö 9-12 nov 17 dec (kl ) 21 jan (kl ) Teamträff 28 jan Sthlm Temadag Mätningar och Grupper 29 jan Sthlm Webseminar Webseminar Webseminar 18 feb (kl ) Avslutnträff juni 2016 Sthlm FÖRBÄTTRINGSPROJEKT Förbättringsteam Chefer och ledningar Kvalitetsregisterrepresentanter QRC coacher 25 team deltar. En representant per team går coachutbildning. Tvärprofessionella förbättringsteam på kliniken 1-2 personer ur ledningen går samtidigt ledarskapsprogrammet. Träffas fysiskt och via web Representanter från de kvalitetsregister som berörs, kan delta i utvecklingsprogrammet och stötta teamen. Sju coacher från QRC stöttar samtliga team. Coacherna träffar alla team vid ovan angivna tillfällen och coacher teamen mellan lärandeseminarierna

12 UTVECKLINGSPROGRAMMETS UPPLÄGG september 2015 juni 2016 Uppstartsträff 1 Sept Sthlm P l a t s t r ä f f Webseminar 22 okt (kl ) 4 kursdagar Sthlm/Utö 9-12 nov 17 dec (kl ) 21 jan (kl ) Teamträff 28 jan Sthlm Temadag Mätningar och Grupper 29 jan Sthlm Webseminar Webseminar Webseminar 18 feb (kl ) Avslutnträff juni 2016 Sthlm FÖRBÄTTRINGSPROJEKT Ledarskapsprogrammet Förbättringsteam Chefer 15 oktober 19 november 16 december Adobe Connect, Kvalitetsregisterrepresentanter QRC coacher: Helena och Susanna januari (fysisk träff) 3 mars 7 april 12 maj 1 juni (fysisk träff)

13 Kvalitetsregister som verktyg för utveckling på olika nivåer Registrens framväxt och roll i medicinsk utveckling Koppling till kunskapsstyrning Forskning/Uppföljning/Förbättringsarbete skillnader och likheter

14 Viljan att förstå och göra bättre Norska Lepraregistret 1856 Florence Nightingale Ernest Amory Codman The end result idea.3. Man ska hålla regelbundna möten (staff meetings) där resultat följs upp och diskuteras (the end result) (The Committee for Hospital Standardisation, 1910) Ove Guldberg Høegh Vi samlar, analyserar, rapporterar och utvecklar kunskapen om knäprotesoperationer.allt för att skapa den bästa vården för patienter Källa: Synnerman, Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården, 2014

15 - Åtgärdsregister - Diagnosregister - Akutdiagnos, vilket ofta inkluderar en åtgärd Idag ett 100-tal nationella kvalitetsregister i Sverige - Kroniska sjukdomar - Preventions- och palliativregister

16 Kvalitetsregister räddar liv Öppna jämförelser av hjärtinfarktvård och ortopedi har lett till förbättringar. Sjukvården använder bättre och mer långlivade proteser. Strokesjukvården har förbättras. Barn med cancer lever längre än tidigare. Behandlingsresultaten vid ljumskbråcksoperationer har förbättrats. Antalet infektioner efter kataraktoperationer har halverats. Källa: Rosén M. Översyn av de nationella kvalitetsregistren - Guldgruvan i hälso- och sjukvården. Förslag till gemensam satsning

17 Stroketrombolys/ Rädda hjärnan Förbättringsarbete 2013/2014 i samarbete med QRC & Riksstroke

18 Kvalitetsregister som verktyg på olika nivåer

19 Från mikro- till makrosystem Egenvård Globalt Makrosystem Individuella patient - vårdgivarmötet Mikrosystem Mesosystem Ref: Nelson E.C., Batalden P.B., Godfrey M.M. Quality by Design, 2007

20 Mikrosystem viktiga byggstenar En otroligt viktig utgångspunkt för synen på vården är insikten att all vård produceras i mötet mellan patienten, professionerna och systemet i vid bemärkelse. Det är graden av fokus på dessa mikrosystem som avgör om ett vårdsystem är framgångsrikt eller ej. Ur När vården blir IT. En underlagsrapport till ehälsokommittén, Institutet för framtidsstudier, sep 2014

21 Framgångsrika mikrosystem: hade ett tydligt syfte med sin verksamhet visste vilka patienter de var till för visste vilka behov dessa patienter och deras familjer hade hade beskrivit och utvecklat sina processer följde och agerade utifrån sina resultat arbetade teambaserat med sina medarbetare Nelson E, Batalden P, Godfrey M, 2007

22 Makrosystem Mesosystem Mikrosystem

23 Politik Myndigheter Nationella riktlinjer kvalitetsregister

24 Intressenter och användningsområden Professionerna Hur fungerar metoder i vardagspraxis? Ger vi vård enligt nationella riktlinjer? Sjukvårdshuvudmän Prioritering och styrning. Följsamhet till nationella riktlinjer, och utfall. Sjukhusledning Styrning, ledning och utveckling Patienter Vad kan jag förvänta mig? Välja vårdgivare. Befolkning Demokratisk aspekt på transparens i offentligt finansierad verksamhet

25 Vision: Skapa bästa möjliga egen hälsa för varje patient genom evidensbaserad kunskap och uppföljning för bästa möjliga vård Patienten möter vården Lokalt kunskapsstöd Bästa möjliga vård Lokal uppföljning & utvärdering Vården möter vetenskapen Ref: S. Lindblad Läkartidningen 2013;110:365

26 Individuellt kunskapsstöd Patienten möter sitt liv Bästa möjliga egen hälsa Egen uppföljning & utvärdering Patienten möter vården Lokalt kunskapsstöd Bästa möjliga vård Lokal uppföljning & utvärdering Vården möter vetenskapen Ref: S. Lindblad Läkartidningen 2013;110:365

27 Patienten möter sitt liv Individuellt kunskapsstöd Bästa möjliga egen hälsa Egen uppföljning & utvärdering Patienten möter vården Lokalt kunskapsstöd Bästa möjliga vård Lokal uppföljning & utvärdering Vården möter vetenskapen Nationellt kunskapsstöd Evidensbaserad kunskap Systematiserad ny kunskap Nationell uppföljning & utvärdering Ref: S. Lindblad Läkartidningen 2013;110:365

28 Bästa möjliga EGEN HÄLSA Bästa möjliga VÅRD Evidensbaserad kunskap

29 Vad driver förbättring? På kort sikt? På lång sikt? På olika nivåer i systemet?

30 Forskning/Förbättringsarbete skillnader och likheter Forskning Långa cykler Stort underlag/material Förbättra längre fram Stor spridning Förbättringsarbete Korta cykler Lokalt/regionalt/ nationellt Förbättra nu Liten och stor spridning

31

32 Förbättringsmetoder

33 Erfarenheter av förbättringsarbete? Har ni jobbat med förbättringsarbete? Vilka metoder har ni jobbat med?

34 Förbättringsarbete Den kombinerade och oupphörliga ansträngningen av alla - hälso- och sjukvårdens professioner, patienterna och deras familjer, forskarna, finansiärerna, planerarna och lärarna - att genomföra de förändringar som leder till bättre resultat för patienterna (hälsa), bättre system och processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande) Batalden & Davidoff

35 Förbättringsmetoder Total Quality Management (TQM) Lean Six Sigma Business Process Reengineering (BPR) Co-production Värdebaserad vård Genombrottsmetoden PDSA Statistisk Process Control (SPC)

36 Hur? Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik Förbättringskunskap Förstå system Förstå variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring Ökat värde för patienterna, medicinska, funktionella, upplevda resultat Källa: Paul Batalden

37 Vad vill vi åstadkomma? MÅL Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till Förbättringar? MÅTT Förbättringsidéer Testa! Act Plan Study Do Kvalitetsregister ett bra verktyg! Källa: The Improvement Guide: A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance, Second edition 2009; G Langley, R Moen, K Nolan, T Nolan, C Norman, Jossey-Bass Business & Management series.

38 Genombrottsmetodik UTBILDNING

39 Genombrottsmetodik UTBILDNING

40 Värdebaserad vård Värdebaserad vård är ett nytt sätt att se på vårdens uppdrag där fokus ligger på att skapa värde för patienten Michael Porter Three tier model Kroniska sjukdomar Vad mäts i kvalitetsregistren? Vad är viktigt för patienten? Pseudo-understanding: an analysis of the dilution of value in healthcare JJ Fredriksson, D Ebbevi, C Savage

41 PDSA cykeln PLAN (planera) // STANDARDISERA Identifiera problemet Analysera problemet Föreslå en eller flera lösningar/förändringar Hur mäta? DO (utföra) Genomför förändringen Dokumentera och mät STUDY(lära) Analysera insamlade data Utvärdera förändringen, dra slutsatser och lärdomar ACT (handla) Implementera och standardisera lösningen Åter till PLAN för att ständigt förbättra processen

42 Effektiva möten Sätta regler för varje möte (högt till tak, en i taget pratar) Tidssatt agenda innan mötet Roller: Facilitator/Ledare Dokumenterare Tidshållare Utvärdera varje möte 1-10 WW DD

43 Förbättringstrappan 5P Purpose Patients Professionals Processes Patterns Tema Kartläggning/ 5P Målsättning Delmål Förbättringsidé Mått 2007, The Dartmouth Institute Microsystem Academy, 2014, Adapted QRC Stockholm P D A S P D A S P D A S

44 Exempel från verkligheten

45 Change idea Measure By doing this we: Patients receive timely and efficient care. Patients will be healthier and more satisfied. More effective work routines and processes. More fun and a better workflow. Decreased double work and better prepared patient visits. Implement plan for referral management. Asessment and phone visits for TAM 12. Standardised phone visit routine. Instructions before visit. # of finished and returned referrals. Referrals waiting. Referral time. # of visits per type. Questionnaire for nurses. # of early revisits. # of patients using forms at clinic and cause. # patients without lab results. P D A S P D A S P D A S 5 themes identified: Visit routines, Phone call routines, Support systems (rooms and facilities, communication and on call duties), Evaluation of biologic treatments and effects. Tema Kartläggning/ 5P We aim to improve the Referral and Early Arthritis clinic processes. Målsättning CRP measurement device. Delmål # patients without lab results. Förbättringsidé Mått Vision for improvement work To create: A modern Rheumatology clinic based on structured workflows and evidence based medicine. A clinic where we work interdisciplinary an where professionals are allowed to grow and contribute to a good work environment. A clinic that is patient centered

46 Synliga resultat på några månader Intenssivvårdsavdelning: Mål minska ventilatortid NKR- SIR Barnmorskemottagning: Mål öka andel återbesök efter förlossning. NKR- Graviditetsregistret Start QRC Diabetesmottagning: Sänka HbA1c NKR- NDR Sjukhus: Mål öka smärtskattningar NKR- Palliativregistret

47 Enkätresultat, förbättringsarbete

48 Enkätresultat, kvalitetsregister

49 Några resultat Samarbete med annan coach på samma sjukhus har varit viktigt där vi kunnat utbyta erfarenheter och stöttat varandra Det är lärorikt att jobba såhär strukturerat! Givande att få bli en del av ett nätverk bestående av kloka och förändringsbenägna människor Genom coaching projektet har vi fått lära oss metod och struktur för förbättringsarbete och fått exempel på uppnådda resultat.

50 Förutsättning för lyckat förbättringsarbete

51 Bikupa Diskutera era egna erfarenheter av lyckade och misslyckade förbättringsarbeten Vad skiljde dem åt?

52 Förbättringsarbete utmaningar i hälso- och sjukvården Komplexa initiativ Lösningsfokuserat Chefen/ledarens roll Utvärdering uteblir likaså lärandet Infrastruktur för förbättring saknas/bristfällig Kultur för förbättring Stöd i förbättringsarbetet Otillräcklig tillgång till data och mätsystem Engagemang hela vägen Bate et al 2008, Greenhalgh et al 2005, Scott 2009, Brandrud 2011

53 Förutsättningar för att lyckas med förbättringsarbete Grundläggande förståelse för vad förbättringsarbete inom vården är och innebär Chefer/ledning stödjer och ger mandat till förbättringsarbete Att förbättringsarbetet ges utrymme och kommuniceras kontinuerligt med hela arbetslaget samt med ledningen Strukturerat arbete och verktyg Patientsamverkan Ägarskap och delaktighet att teamet känner att de äger förbättringsarbetet Tvärprofessionellt sammansatt team Disciplin att delta i team möten och fullfölja plan/åtgärder i arbetet Effektiva och strukturerade möten Små steg i taget delmål Samarbete och arbetsglädje Mäta förändringar under arbetets gång Sammanhållande funktion (coach, processledare)

54 Registrets design

55

56 Fyra viktiga frågor, enligt Maureen Bisognano, IHI Hur har vi det? Siffror och statistik Patienterfarenheter Hur ser vår variation ut? Hur ser vår utveckling över tid ut? Vilka är bäst?

57 Vårdkvalitet god vård Dessa sex områden är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Källa: Institute of Medicine (IOM). Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century. Washington, D.C: National Academy Press; 2001.

58 Att mäta kvalitet «Helsetjenesten skal tilby befolkningen helsehjelp av god kvalitet. Kjennetegn ved god kvalitet er at tjenestene er virkningsfulle, trygge og sikre, involverer brukerne, er samordnet og preget av kontinuitet, utnytter ressursene på en god måte og er tilgjengelige og rettferdig fordelt.»

59 Kvalitetsindikatorer till skillnad från andra nyckeltal och bakgrundsmått Ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. Vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra, speglar kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. Vara valid - mäter det den avser att belysa och att mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). Vara påverkbar så att en huvudman eller utförare.ska kunna påverka indikatorns utfall. Vara mätbar Bör ha en målnivå när så är möjligt. Bör vara rikstäckande och möjlig att bryta ned på olika nivåer. Källa: Socialstyrelsen

60 Att mäta processer respektive utfall styrkor och svagheter Processer Utfall Av direkt betydelse för patienten Medger uppföljning av hur väl vården håller sig till riktlinjer och rekommendationer Lättolkade jämförelser Inget behov av justering för olikheter i patientsammansättningen Oberoende av familjeförhållande och socioekonomiska faktorer +++ (+) Möjlighetet för beslutsfattare att direkt påverka ++ + Möjlighet för vårdpersonal att direkt påverka ++ + Möjlighet för patient att direkt påverka +(+) ++ Källa: Asplund, Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården, 2014

61 Bra processmått Har tydlig (evidensbaserad) koppling till utfall Prosessmål Henvist til øyelege, undersøkt mikroalbumin, undersøkt føtter, målt blodtrykk, målt lipider, målt HbA1C, dokumentert røykevaner, kartlagt mosjonsvaner, vekt og høyde. Resultatmått Korta och långa Intermediære resultatmål Blodtrykk, HbA1C, lipider Resultatmål Retinopati, nevropati, nefropati, hjerteinfarkt, hjerneslag, amputasjon Källa: Norsk diabetesregister for voksne

62 Mäta och förbättra det som påverkar utfallet Påverkansdiagram (Driver diagram) exempel Norsk diabetesregister for voksne MÅL Långt och friskt liv med hög livskvalitet Mått: Retinopati, nevropati, nefropati, hjerteinfarkt, hjerneslag, amputasjon Primära påverkansfaktorer Bra blodsockerkontroll Mått: HbA1C Bra blodtryck Mått: Blodtrykk Bra lipidnivåer mått: lipider Sekundära påverkansfaktorer målt HbA1C dokumentert røykevaner kartlagt mosjonsvaner, målt lipider

63 Tips se mer Om driver diagram: es/pages/activities/goldmanndriver.aspx rces/pages/audioandvideo/whiteboard9.aspx

64 Värdekompassen balanserade mått (Nelson, Mohr, Batalden, Plume "Improving Health Care, Part 1: The Clinical Value Compass." The Joint Commission Journal on Quality Improvement 22(4) April 96)

65 Att förstå variation

66 Slutsats - Utgångspunkten är att man ska kunna få svar på de frågor man har - Bra mått ska belysa det som är viktigt och går att agera på - Vad är viktigt? tänk balanserade mått - För förbättringsarbete krävs en kombination av processmått och resultatmått (korta/intermediära och långa)

67 Data som är agerbara Hur snabbt måste det vara mellan Åtgärden utförs IRL Registreras Återförs till kliniken i sammanställd form Behovet av detaljer att kunna borra - landstinget/sjukhuset/enheten Diskutera skillnaden mellan 5-årsöverlevnad efter bröstcancer Door-to-needle tid vid stroke

68 Ledarens roll i förbättringsarbetet Ledarens delaktighet i förbättringsarbete är viktig Kunskap om förbättringsarbete Stöda, leda, driva, initiera Strategier på operationell nivå Kontinuitet och multiprofessionella team Svårt att få in kvalitetsregister i den dagliga vården Tekniska hinder Stort fokus på inmatning av data Förankring och stöd i organisationen Tydlighet med relationen ledare - coach

69 Kommunikation Viktigt men inte alltid fungerande Arbetsmiljö Kommunikation inom mellan förbättringsteam och kollegor - förväntningar Kommunikation mellan ledare och medarbetare Hur, var och när? Dela kunskap och erfarenhet

70 Tid Går ej att köpa Går ej att ge bort Tid = motivation? Förbättringsarbete kräver mycket tid Ja Nej

71 Förbättra vård för patienter, förbättra vård med patienter

72 Trender Sjukvården har börjat inse att också patienter kan bidra till förbättringar genom att delta i skapandet av sin egen vård och utveckling av sjukvårdssystem. - Från enkäter till gemensam utformning - Från engagemang till partnerskap - Från delar till helhet från sjukvård till hälsa - Från för eller åt till med Ref: Cristin Lind, Partnerskap mellan patient och vårdprofession exempel, bästa praxis och rekommendationer, QRC Stockholm 2014

73 Patientens perspektiv

74

75 Patienter förstår inte alls hur man sköter en klinik. De förstår inte vad som krävs för att ge bra vård. Det är nyttigt men det är extra arbete. Även om det tar bara en extra minut är det en minut vi inte har. Om man frågar så innebär det att man tänker göra något med svaren och att man gör det dom säger att dom vill. Våra patienter verkar nöjda och glada. Feedback har ingen nytta den är för positiv. Health Aff (Millwood) Feb;32(2): doi: /hlthaff Survey shows that fewer than a third of patient-centered medical home practices engage patients in quality improvement. Han E, Hudson Scholle S, Morton S, Bechtel C, Kessler R.

76 Ref: Cristin Lind, Partnerskap mellan patient och vårdprofession exempel, bästa praxis och rekommendationer, QRC Stockholm 2014

77 I PROM/PREM-projektet kan patienterna via webbenkäter själva registrera direkt i registret. På så sätt närmar vi oss ett av våra mål att mäta det som verkligen har betydelse för våra patienter. Tomas Jernberg Överläkare, Hjärtintensiven, Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande SWEDEHEART Ur Swedeheart Årsrapport 2014, utgiven 2015.

78 Tre metoder Skuggning Observera en patient under ett besök Patientberättelse Be en patient att berätta om sig själv och sin sjukdomsresa Patienter i teamet Bjuda in patient(er) till teamet

79 PER Patientens Egen Registrering Startade 2000 inom reumatologin, 2004 på webben Alla reumtologenheter i Sverige använder PER Nu inom neurologi och barnreuma Bra beslutsstöd för uppföljning Lätt att följa sjukdomens utveckling och behandlingseffekt Konkretiserar hur jag faktiskt mår Dold information som patienten har kommer upp till ytan Känns som en tredje person i rummet Hvitfeldt H, Carli C, Nelson EC, Mortenson DM, Ruppert BA, Lindblad S. Qual Manag Health Care Oct- Dec;18(4): Using Patient-Reported Outcomes in Routine Practice: Three Novel Use Cases and Implications. Hvitfeldt Forsberg H, Nelson E, Reid R,Grossman D, Mastanduno M, Torrey Weiss L, Fisher E, Weinstein J. J Ambulatory Care Manage Vol. 38, No. 2, pp

80 Att coacha förbättringsarbete

81 Coaching Coaching är en samarbetande, anpassad, lösningsfokuserad och systematisk kommunikationsprocess som främjar handling, lärande och utveckling på det yrkesmässiga och personliga planet genom bl.a. medvetandegörande, motivation och ansvar. (Gjerde, S. 2012, Studentlitteratur)

82 Coacha team och individer

83 Handling och tankesätt Relation Färdigheter Metodik Min coachingroll Grunderna inom coaching Mål, personling utvecklig Fundament: Psykologi, filosofi, kommunikation och pedagogik

84 Möjligheter med coaching Bygger på behoven i den givna kontexten, no one size fits all! Stöttar genom metoder och verktyg för de behov som finns Erbjuder struktur och modell för förbättringsarbetet Arbetar i team Stöttar kommunikation på olika nivåer Teamen lär sig använda sina resurser på ett smidigare sätt Förbättrad kunskap om förbättringsmetodik Mer engagerad personal och ledare Godfrey et al 2013, Gustafson 2013, Hackman 2005

85 Presentation och kommunikation av data

86 Sjukhus A Sjukhus Andel patienter med rekommenderad behandlingsinsats, (2012) Sjukhus A 44,4% Sjukhus B 17,7% Sjukhus C 46% Sjukhus B Sjukhus C

87 Januari-april maj-augusti

88 januari februari mars april maj juni juli augusti

89 Rapporter för olika syften Öppna jämförelser (mellan landsting) Öppna jämförelser (mellan kliniker) Mätning över tid på den egna enheten

90 Från data till action Få teoretiska modeller kommer till action Fokus på data in Lite användning av utdata ACTION Motivationen att mata in data kommer av utdata

91 Visuell presentation SRQ och Infcare HIV Diabetesknappen

92 Tips - Kunna följa över tid - Se sina egna data resultat hela tiden. Täta mätpunkter - Kunna bryta ner data på lägsta relevanta aggregationsnivå sjukhus/klinik/enhet/ev. kirurg För att kunna förbättra sig behöver man kunna se och följa sina egna data. - Tänk i påverkansdiagram gör det lätt för användaren att se och förstå det som är viktigast. - Ha möjlighet för kliniker att lägga in egna mått, för att följa under t.ex. ett specifikt förbättringsarbete

93 Att kommunicera registerresultat på olika nivåer Register deltagande enheter Bra rapportfunktioner Analyserande årsrapporter Årsmöten etc där man diskuterar mål, resultat och slutsatser. Lyfter fram goda exempel. Chef medarbetare/team..regelbundna möten (staff meetings) där resultat följs upp och diskuteras (the end result)..

94 Summering av dagen Deltagarnas reflektioner Take home Vad tar du med dig hem?