Läsårsplan Sipoon kunta - Sibbo kommun. Gumbostrands skola

Transkript

1 Läsårsplan Sipoon kunta - Sibbo kommun Gumbostrands skola

2 Innehållsförteckning 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning 1.1 skolans egna värdeprioriteringar 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisningen som utgångspunkter för pedagogiken 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa 2.2 samarbetspartners 3. Verksamhetskultur 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i [skolans namn] 3.2 tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i [skolans namn] under läsåret Program och projekt i under läsåret Bedömning 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i [skolans namn] under läsåret Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] 7.4 Årskursintegrerade studier 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran 1

3 8. Stöd i lärandet och skolgången 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen 9. Elevvård 10. Förskoleundervisning [för skolor där förskoleundervisning ordnas] 11. Valfria ämnen som erbjuds 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt 13. Skolans arbetstider under läsåret Personal och elevantal läsåret

4 Gumbostrands skola s läsårsplan Lagen och förordningarna om den grundläggande utbildningen, som reglerar och styr grundskolornas verksamhet (628/1998, 852/1998, 422/2012). Undervisningens innehåll och mål definieras i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, som uppgörs av Utbildningsstyrelsen. De lokala läroplanerna uppgörs utifrån de nationella grunderna genom att fördjupa och precisera innehållet. Gumbostrands skola Skolform: lågstadium Undervisningsspråk: svenska Skoldistrikt: Sibbo Kontaktuppgifter: Gumbovägen Västerskog 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning I den grundläggande utbildningen bygger all undervisning, fostran och verksamhet på att eleven är unik och har rätt till en god undervisning. I den grundläggande utbildningen respekteras och främjas humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati. Kulturell mångfald ses som en resurs och källa till rikedom, och eleverna styrs till en hållbar livsstil. Målet för den grundläggande utbildningen är att stödja eleverna att växa till mänsklighet och etiskt ansvarsfulla medlemmar av samhället. Målet är att skapa en grund för att eleverna ska få en bred allmänbildning och vidga sin världsbild. Det förutsätter såväl kunskaper och färdigheter inom olika vetenskapsgrenar som tvärvetenskapliga kunskaper och kunskaper som kombinerar olika vetenskapsgrenar. All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande. Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessa processer. Att utveckla färdigheter att lära sig är 3

5 grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. Sibbo kommuns vision: Genom att trygga barnens och de ungas välbefinnande blir Sibbo Finlands mest eftertraktade Verksamhetsprinciperna för kommunens utbildningstjänster: högklassig undervisning kunniga lärare, trivsamma och trygga skolor erbjuda yrkesutbildning parallellt med gymnasieutbildningen erbjuda tjänster såväl i kärnområdena som i glesbygden i syfte att trygga en mångsidig samhällsstruktur stärka de ungas tro på framtiden skapa förutsättningar för barn, unga och vuxna att leva ett gott liv Värdegrunden för kommunens utbildningstjänster: rättvisa likvärdighet tvåspråkighet professionell verksamhet utvecklingsinriktning Verksamhetssättet för kommunens utbildningstjänster: öppenhet beaktande entusiastiskt inspirerande 4

6 1.1 Gumbostrands skola's egna värdeprioriteringar Pedagogisk målsättning Skapa en trivsam omgivning för att ge en god grund för inlärning Ta tillvara glädjen i arbetet Öka kunskapstörsten och tron på sig själv Öppna våra sinnen för nya utmaningar och intryck utifrån Varje elev ges möjlighet till inlärning enligt sina egna förutsättningar Elever med specialbehov får extra hjälp Erbjuda eleverna mångsidig undervisning Eleverna får färdighet i att arbeta självständigt och i grupp 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisning som utgångspunkter för pedagogiken I den grundläggande utbildningen strävar man efter mångsidig, mångvetenskaplig kompetens inom följande sju delområden: 5

7 K1 Förmåga att tänka och lära sig I skolorna i Sibbo uppmuntras eleverna till att undersöka miljön och hitta olika lösningar. Eleverna fostras till tolerans och uppmuntras att utveckla egna lärstigar. Det här sker individuellt genom självbedömning, varvid eleverna har möjlighet att tänka över sin egen lärstig, samt även genom kamratrespons där eleverna uppmuntrar varandra i en positiv anda. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, växelverkan och uttryck I Sibbo kan eleverna välja verksamhet ur kulturtjänsters verksamhetsutbud. Målet för kulturverksamheten är att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och personer som är intresserade av konst. Den lokala identiteten stärks genom att beakta de lokala traditionerna och verksamheten utvecklas även genom att man beaktar de nya invånarna som flyttar till kommunen. Samtidigt bör även kulturutbudet svara mot invånarnas krav i fråga om nya och kreativa aktiviteter. 6

8 K3 Vardagskompetens I Sibbo stöds skolornas verksamhet av både familjerådgivningen och fritidsväsendet. Då olika forum samarbetar på ett övergripande sätt har eleverna möjlighet att bekanta sig med aktiviteterna som ordnas. Fostringsarbetet i Sibboskolorna främjar en hållbar utveckling och en hälsosam livsstil. K 4 Multilitteracitet Sibbo bibliotek producerar material som skolorna kan använda, både elektroniskt och med hjälp av övriga medier. Eleverna ska också ha en möjlighet att delta i det multilitterära kommunikationsflödet som skolan använder. K 5 Digital kompetens IT-strategin för Sibbo stärker elevernas digitala färdigheter och säkerställer att eleverna får en likvärdig undervisning. Elevernas kunskaper bygger på digipasset. Eleverna ska också ges möjlighet till att fungera som digiagenter både för lärarna och eleverna. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Sibbo Företagare är en aktiv organisation som stödjer skolorna med material och erbjuder platser för arbetspraktik. I Sibbo följer vi lärstigen för arbetslivsfärdigheter och bekantar oss med entreprenörskap i samarbete med Sibbo Företagare. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I varje skola i Sibbo fungerar en elevkårsstyrelse. Genom helhetsskapande undervisning stödjer man utvecklingen av mångsidig kompetens. Helhetsskapande undervisning är en viktig del av den verksamhetskultur som stödjer pedagogisk enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Arbetsperioder där eleverna undersöker helheter och kombinerar och undersöker olika vetenskapsgrenar ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper och får dem att känna sig delaktiga i uppbyggandet av gemensam kunskap. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. De mångvetenskapliga lärområdena främjar den grundläggande utbildningens mål och i synnerhet utvecklingen av mångsidig kompetens. Elevernas studier innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår. Alla läroämnen ska i tur och ordning delta då lärområden planeras och förverkligas. I planeringen och genomförandet utnyttjar man lokala resurser och möjligheter, vilket ger ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Det är nödvändigt att eleverna deltar i planeringen av lärområdena. I Sibbo planerar och genomför man varje år en övergripande temahelhet som genomförs i samtliga skolor i kommunen. Teman för nästa läsår avgörs och planeras i maj. För planeringen av temahelheten sammankallas en grupp som består av medlemmar från 7

9 sektionerna, lärarkåren, rektorer, elever, föräldrar, samt övriga beroende av temat. Hur temat genomförs varierar från år till år: man ordnar allt från gemensamma evenemang för alla skolor till skolvisa genomföranden. 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa Enligt en gemensam princip väljer lärarna tillsammans med eleverna ett ämne/fenomen och tillhörande läroämnen samt omfattande lärområden, och i samarbete planerar de arbetssätten som ska användas för att förverkliga det mångvetenskapliga lärområdet. Finland 100 år - Elevkåren funderar tillsammans med vicerektorn förslag på innehåll - Elevkåren presenterar sina idéer för de övriga eleverna och föräldrarna - Samarbete och planering med Boxby skola sker efter detta - Som bedömning någon form av ett slutarbete, t.ex. åk F-2 en Finland karta i ord och bild, åk 3-4 besök till Boxby skola och presentation för åk 3-4 i Boxby, åk 5-6 har fjärrkontakt med eleverna i Boxby skola och presenterar sina arbeten - Mer om innehållet och förverkligandet i början av höstterminen då eleverna jobbat med detta Mångkulturell vecka - Bekanta oss med andra kulturer, seder och bruk - Planering med eleverna Min närmiljö, hemby och kommun - Rundtur i Sibbo - Min hemby, besök av ortsbor - Besök till Sibbo skolmuseum - Planering med eleverna 2.2 Samarbetspartners Hem och Skola, Gumbohuset, Biblioteket, Ungdoms- och fritisdsverksamheten inom kommunen, de övriga svenska och finska skolorna i kommunen, Sibbo Svenska församling, 4H, Gumbo Konst och Form, bybor och andra föreningar/företag. 3. Verksamhetskultur 8

10 All verksamhet i den grundläggande utbildningen ska utformas så att den stödjer målen för undervisning och fostran. Skolans verksamhetskultur ska stödja att alla förbinder sig till målen och främja att den gemensamma värdegrunden och synen på lärande förverkligas i skolarbetet. En förutsättning för att utveckla verksamhetskulturen är en öppen, interaktiv diskussion där alla är delaktiga och där man uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra. Målet för utvecklingen av verksamhetskulturen är: göra skolan till en lärande gemenskap och främja elevernas delaktighet garantera elevernas välbefinnande och en trygg vardag stödja växelverkan och skapa möjligheter till mångsidigt arbete värdesätta kulturell mångfald och utveckla språkmedvetenheten främja delaktighet och fostra till demokratisk verksamhet främja likvärdighet och jämlikhet fostra till ansvar för miljön och en hållbar framtid Elevvårdens tema läsåret är att stärka elevernas delaktighet i skolan. I Gumbostrands skola är eleverna delaktiga i skolans vardag bland annat på följande sätt: Eleverna är med då vi lägger upp de skolspecifika reglerna Eleverna gör själva upp de olika rastturerna för användningen av t.ex. bollplan, gungor, frisbegolf Eleverna är med och planerar helheter i undervisningen, projektdagar och temaveckor Elevkåren, med deltagare från varje årskurs, planerar projektdagar, tillställningar, diskuterar saker som kommit upp genom diskussioner med eleverna eller som lagts i elevkårens postlåda mm. En representant från elevkåren sitter med i skolans elevvårdsgrupp Hur skolmiljön skall se ut, inne och ute 9

11 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen Pedagogisk målsättning Skapa en trivsam omgivning för att ge en god grund för inlärning Ta tillvara glädjen i arbetet Öka kunskapstörsten och tron på sig själv Öppna våra sinnen för nya utmaningar och intryck utifrån Varje elev ges möjlighet till inlärning enligt sina egna förutsättningar Elever med specialbehov får extra hjälp Erbjuda eleverna mångsidig undervisning Eleverna får färdighet i att arbeta självständigt och i grupp Förverkligande av skolans egna mål - Personalen diskuterar återkommande elevernas specialbehov med syfte att utveckla undervisningen och hittar alternativa lösningar för att eleverna skall prestera så bra som möjligt enligt sina egna förutsättningar och må bra i skolan. - Vi strävar till att alla elever blir sedda, hörda och märkta alla dagar och genom detta visa dem att vi bryr oss! Varje elev skall känna att den är värdefull. - Vi erbjuder eleverna mångsidig undervisning genom att använda närmiljön för praktiska experiment och laborationer speciellt inom omgivningslära, matematik och modersmål - Genom positiv och uppmuntrande feedback ger vi eleverna verktyg till att bygga upp sin självkänsla. 3.2 Tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo Att använda informations- och kommunikationsteknik på ett pedagogiskt meningsfullt sätt är ett väsentligt redskap då verksamhetskulturen i skolorna görs mer elevorienterad i enlighet med läroplanen. Målet för utvecklingen av användningen av IKT är att pedagogiskt meningsfull praxis blir en integrerad del av skolans verksamhetskultur och varje lärares undervisning. Målen för elevernas kunskaper i varje årskurs fastställs i Digipasset. Skolspecifik precisering! 1. Edison / GAFE 2. ändamålsenliga program i undervisningen 3. Media fostran [Länkar till informationsstrategin, digipasset och datasäkerhetsplanen] 10

12 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder Välfungerande lärmiljöer främjar kommunikation, delaktighet och kollaborativt kunskapsbyggande. Målet med utveckling av lärmiljöerna är att de bildar en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet. Informations- och kommunikationstekniken är en viktig del av mångsidiga lärmiljöer. Elevernas delaktighet och förmåga att arbeta kollaborativt stärks och elevernas personliga lärstigar stöds med hjälp av digitala verktyg. Eleverna deltar i utvecklingen av lärmiljöerna. Utgångspunkt för valet av arbetssätt är de mål som ställts upp för undervisningen samt elevernas behov, förutsättningar och intressen. Mångsidigheten är i fokus. Differentieringen och helhetsskapandet i undervisningen ska styra valet av arbetssätt. Differentieringen ska grunda sig på kännedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning. Differentieringen ska utgå från elevens behov och möjligheter att själv planera sina studier, att välja olika arbetssätt och studera i egen takt. Målet för helhetsskapandet är att göra det möjligt att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Helhetsskapandet ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar och att i växelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter. 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i [skolans namn] under läsåret I Sibbo stärker man tvåspråkigheten med hjälp av samarbete mellan skolorna. Varje skola samarbetar med en annan skola från den andra språkgruppen. Naturen i Sibbo utnyttjas mångsidigt i undervisningen. Skolans närmiljö är en del av den dagliga inlärningsmiljön. Inlärningen som sker utanför skolan planeras och förverkligas tillsammans med aktörer från den tredje sektorn. Inlärningsmiljöerna utvidgas genom att använda informations- och kommunikationsteknologi. Alla elever ges möjlighet att använda dessa miljöer. BYOD (bring your own device) tas i bruk i alla årskurser, dvs. eleverna får använda egna datatekniska redskap i studierna. Varje termin kommer man med eleverna och vårdnadshavarna överens om vilka regler som gäller vid användningen av egna apparater. I arbetsgrupperna för det skolspecifika gemensamma elevvårdsarbetet gör man bedömningar av och planer för vilka åtgärder som behövs för att utveckla en trygg, trivsam miljö som främjar lärandet. Det här arbetet gör skolan tillsammans med elevvårdspersonalen, eleverna och vårdnadshavarna. Skolan utnyttjar närmiljön med skogen, havet och gårdsplanen i undervisningen. 11

13 Vi ger eleverna möjlighet att ta med egen ikt-utrustning och att använda dem eller telefoner i inlärningssyfte. Skolan samarbetar med Talman koulu och Sipoonlahden koulu. Eleverna skriver brev åt varandra och klasserna gör besök till varandras skolor. I samtliga klasser jobbar vi med Må bra tillsammans, Stegvis och Friends koncepten. 5. Projekt under läsåret Finland 100 år Min närmiljö, hemby och kommun Må bra tillsammans och Friends/ Stegvis Mångkulturell temavecka Matens ursprung, kost och hälsa Företagsbyn, åk 6 Skolan i rörelse Skolans tyngdpunktsområden är ett resultat efter diskussion med föräldrarna under föräldramötet i maj 6. Bedömning Utgångspunkterna för bedömningskulturen en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen rättvis och etisk bedömning 12

14 mångsidig bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet Bedömningen av lärande, arbete och uppförande, såväl som responsen till eleverna, ska alltid utgå från de mål som fastställs i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska omfatta elevens lärande, arbete och uppförande. Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen. Lärarna ska se till att eleverna känner till målen och bedömningsgrunderna. Samarbetet med hemmen är en del av en god bedömningskultur. Med vårdnadshavarna ska man diskutera om målen för skolarbetet och skolans bedömningspraxis. Både eleven själv och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta få information om hur studierna framskrider och om elevens arbete och uppförande. Gemensamma samtal mellan läraren, eleven och vårdnadshavaren ökar det ömsesidiga förtroendet och förmedlar information om elevens situation. I Sibbo använder man en gemensam modell för samtal om lärande. Ett samtal kring lärande där eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas kan också ske över en telefon- eller nätförbindelse. I årskurserna 1 2 hålls ett samtal kring lärande i oktober-november och vid behov ett annat i mars-april. I åk 3-9 har man ett samtal kring lärande i regel mellan november och januari. Under samtal kring lärande koncentrerar man sig på "att äga sitt lärande", sociala färdigheter, arbetssätt och skoltrivsel. Samtalen kring lärande fungerar som mellanbedömning. Fler samtal kan hållas vid behov i åk 3-6. Huvudparten av bedömningen under studierna är till sin karaktär formativ: den respons läraren ger eleverna under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå vad de ska lära sig, vad de redan lärt sig och hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation. Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet. Det förutsätter att lärarna observerar lärprocessen och kommunicerar med eleverna. Kamratbedömning och självbedömning, som utvecklar elevernas aktivitet i lärprocessen, är också en viktig del av bedömningen under studierna. Det är lärarens uppgift att skapa tillfällen, där man tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar lärandet. Fem nyckelstrategier i formativt undervisningsarbete: 1. Klargöra, delge och förstå lärandemål och kriterier för framsteg. 2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som tar fram belägg för lärande. 3. Ge feedback som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna att bli läranderesurser för varandra. 5. Aktivera eleverna att äga sitt eget lärande. 13

15 Bedömningen under studierna innefattar också en summativ bedömning eller slutbedömning av nivån på elevernas kunskaper. Bedömningen görs efter lärprocessen och resultaten tillkännages åt eleverna och vårdnadshavarna i form av bedömningsinformation. I slutet av läsåret får varje elev ett läsårsbetyg, där man verbalt (åk 1-5) eller med siffervitsord (åk 6) beskriver hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller lärområden som ingår i elevens studieprogram. Mer detaljerade principer för bedömningen [LP-LÄNK] 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i under läsåret Skolan följer den nya läroplanens och kommunens bedömningskultur. 7. Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola Utgångspunkterna för samarbetet mellan hemmet och skolan är förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Genom samarbetet stöds ordnandet av undervisningen och fostran så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Vårdnadshavarnas delaktighet och deras möjlighet att vara med i skolarbetet och utveckla det är en central del av skolans verksamhetskultur. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren ansvarar även för att läroplikten blir fullgjord. Skolan stödjer hemmens fostrande arbete och ansvarar för fostran och undervisning av barnet som en medlem i skolgemenskapen. (Lag om grundläggande utbildning 628/ ) Verksamhetssätten i samarbetet mellan hemmet och skolan Gemensamma föräldramöten hålls varje termin, samt mindre klassmöten. Den nya läroplanen tas upp under föräldramötet och föräldrar/elever deltar i planeringen av läsåret samt lärandeprocessen. Gemensamma föreläsningar ordnas, vårpicknick, talkokvällar och klasskvällar. Skolan firar även i år Hem och Skola dagen den med "Mitt yrke" som tema för dagen. Under terminerna ordnas även samtal kring lärandet mellan vårdnadshavare-elev-lärare. En lärarrepresentant sitter med i Hem och Skolas styrelse. Anna-Lisa Fransman kommer att detta läsår vara skolans skolfarmor. 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder 14

16 Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö, arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av verksamhetskulturen, samarbete, gemensamt ansvar och omsorg. Genom att utveckla pedagogiska lösningar och bygga upp en atmosfär som präglas av förtroende och omsorg skapas förutsättningar för en bra arbetsro. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt uppförande har utbildningsanordnaren också rätt att använda fostrande samtal och olika disciplinära åtgärder. Plan för användning av samtal kring fosrtan och olika disciplinära åtgärder LÄNK. 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] Syftet med den flexibla grundläggande utbildningen är att minska studieavbrott i den grundläggande utbildningen och förebygga utslagning. Målet är att stärka elevernas studiemotivation och livskompetens. Den flexibla grundläggande utbildningen är avsedd för sådana elever i årskurs 7 9 som underpresterar och har svag studiemotivation och för elever som man bedömer riskeras av att bli utslagna från fortsatt utbildning och arbetslivet. Arbetssätten och undervisningsmetoderna i den flexibla undervisningen ska planeras så att de motsvarar de individuella behoven hos de elever som valts till utbildningen. I undervisningen betonas praktiskt inriktade och arbetsinriktade studiemetoder. [LÄNK till kommunens läroplan] 7.4 Årskursintegrerade studier Årskursintegrerade studier innebär flexibla arrangemang som ger möjlighet till en individuell studiegång. Årskursintegrerade arrangemang kan tillämpas i studier för en hel skola, endast vissa årskurser eller enskilda elever. Den kan också tillämpas för att till exempel stödja elever med särskild begåvning eller som ett sätt att förebygga studieavbrott. Elevernas egna studieprogram ska bygga på de studiehelheter som fastställs i läroplanen. Studiehelheterna ska planeras utifrån målen och innehållet i de olika läroämnena. Kommunspecifika principer [LÄNK till kommunens LP] 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen I den grundläggande utbildningen kan man använda fjärruppkoppling i undervisningen för att komplettera undervisningen samt erbjuda mångsidigare studiemöjligheter i olika läroämnen. Lärmiljön ska vara trygg och eleverna ska övervakas och handledas enligt samma principer som i andra undervisningssituationer. 15

17 Användning av t.ex. Skype, GAFE, Facetime eller annat för att vara i kontakt med andra skolor/elever eller klasskamraterna då de jobbar med olika projekt. 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran Morgon- och eftermiddagsverksamhet Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att främja barnets allsidiga välbefinnande och hälsa och att erbjuda en trygg uppväxtmiljö för barnet före och efter skoldagen. Syftet med verksamheten är att stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar samt stödja familjerna och skolan i deras fostrande arbete. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. I Sibbo ordnas verksamhet för alla elever i åk 1 och 2 som vill delta. Verksamheten ordnas för båda språkgrupperna. För de elever för vilka ett beslut om särskilt stöd gjorts erbjuds verksamheten för elever i åk 1 6. Kommunen har helhetsansvaret för verksamheten. [Länk till verksamhetsplanen för kommunens lagstadgade morgon- och eftermiddagsverksamhet] Morgonverksamhet; kl för förskoleeleverna, sköts av skolans skolgångshandledare Marina Grön kl för åk 1-2 sköts av skolgångshandledaren och förskoleläraren Till morgonverksamheten har 7 elever från åk F-2 anmält sig Eftermiddagsverksamhet; kl , sköts av eftermiddagsledagern Marina Grön Till eftermiddagsverksamheten har 14 elever från åk F-2 anmält sig. Till de dagliga programmet hör; fri lek, pyssel och hantverk, mellanmål och utevistelse Morgonmål serveras i skolhuset och mellanmål serveras i Gumbohuset där skolan har sin matsal Klubbverksamhet 16

18 Klubbverksamhet är verksamhet utanför lektionstid som utgår från skolans mål för undervisning, fostran och handledning. Verksamheten främjar för sin del gemenskap och berikar skolans verksamhetskultur samt ger eleverna en möjlighet att bekanta sig med olika hobbyn. Mellanmålsklubb i samarbete med Ung Martha, åk 3-6 Stafettklubb, vårterminen 1-6 Musikklubb (Skolmusik), vårterminen åk 3-6 Morgonklubb för åk 1-2 Pyssel och utelek åk 3 Kocka på, åk 4 Programmering/kodning, åk 5-6 Lego Mindstorm, åk 4-6, bidrag från Kulturfoden och Robot Workshop Frisbegolfklubb, åk 4-6 Söderkulla frisbegolfbana ledare Kjell Liimatainen Samarbete med tjänster för småbarnsfostran Rektorn och lärare deltar i gemensamma seminariedagar. Rektorn deltar i överföringsmötet gällande 5-åringar i behov av särskilt stöd och klassläraren i åk 1 deltar o överföringsmöten för förskoleeleverna som skall börja skolan. Detta läsår är förskolan placerad i samma byggnad som skolan vilket innebär att vi hare tt dagligt samarbete. Mer om samarbetet i Förskolan i Gumbostrands skolas arbetsplan. Förskolebarnen har vänelever från årskurs 3. Ett gott arbetsklimat mellan elever och de anställda Skolan tog läsåret i bruk elevkårsverksamhet och verksamheten fortsätter även läsåret skolan använder sig av olika program som befrämjar de sociala färdigheterna t.ex. Må bra tillsammans, Friends och Stegvis materialet - trivselenkät görs både under hösten och våren - eleverna jobbar över klassgränserna i små grupper med olika tema helheter. I varje grupp finns det elever från varje årskurs, samt förskolan. - eleverna ges varannan vecka möjlighet att med en bekant vuxen diskutera veckans händelser enskilt eller i grupp 17

19 Utveckling av personalens välbefinnande i arbetet Personalen ges möjlighet att delta i Kommunens Må bättre dagarna som ordnas v. 39 ( ), v. 41 ( ) och v. 43 ( ). Skoldagarna ordnas så att personalen har möjlighet att delta. Personalen deltar i UUU-fortbildningsprojektet och gör upp en plan för egen fortbildning. Planen gås igenom i augusti och den uppdateras kontinuerligt t.ex. efter ett fortbildningstillfälle. Lärarna strävar efter mångsidiga undervisningsmetoder, Ict i undervisningen och utomhuspedagogiska metoder och dessa ingår i personalens fortbildningsplaner. Gemensam fortbildningsdagar för lärarna Gemensam fortbildningsdag för samtliga lågstadier i Sibbo kommun hålls Gemensam fortbildningsdag för samtliga skolor (svenska/finska) i Sibbo hålls med Läroplanen som tema Må bra tillsammans, fortbildning för samarbetsprogram, samtliga lärare i skolan Elevernas skoldag behövs eventuellt förkortas då alla lärare är på fortbildnings tillfället33w3 Modersmål och matematik Genom temadagar och projekt i modersmål vill vi stärka elevernas kunskaper och kännedom av det svenska språket, samt ge eleverna goda baskunskaper. Teaterbesök, Läsglädje med e-skolan och Läsfixarna / En läsande klass (Martin Widmark) inspirerar även till arbete i klassen I matematik satsar vi på laborativa undervisningsmetoder och olika inlärningsmiljöer för att stärka elevernas baskunskaper. Miljöfostran Vi vill påverka attityderna till naturen och satsar på avfallshantering, dvs. att lära eleverna att ta tillvara sådana produkter och saker som kan återvinnas. Under skoldagarna sorterar vi allt material som går att föra till återvinningsstationen, som ligger vid Gumbo brygga. Varannan vecka går en elevgrupp och en lärare med allt material till sorteringsstationen. Genom olika projekt och teman vill vi lära eleverna att ta egna initiativ och ansvar för avfallshantering 18

20 Den fysiska miljön I Gumbostrands skola kommer vi läsåret att fokusera på den fysiska miljön. Då den fysiska miljön är anpassad efter elevernas behov ger de också mer trivsel, trygghet och välmående. I varje klass ges eleverna möjlighet att pröva på individuell inlärningsmiljö så som val av stol eller bord/pulpet att jobba vid. Eleverna har tillgång till vanliga stolar, Stokkes Trip Trap stolar, spiralstol, Stokkes knä gungstolar eller gymnastikboll. I varje klassrum finns det förutom pulpeter även bord vid vilka eleverna kan jobba sittande eller stående. Detta prövade vi på föregående läsår och fler elever upplevde detta som positivt och de kunde bättre fokusera sig på skolarbetet. Eleverna har även möjlighet till stora dynor (t.ex. då de läser), soffor i biblioteket och små utrymmen var de kan jobba enskilt eller i grupp. I början av läsåret kommer elevkåren att ta upp detta och tillsammans med vicerektorn fundera på hur vi i skolan kan förbättra den fysiska miljön. Skolmästerskap och andra tävlingar Friidrottsmästerskapen åk 1-6, Orienteringsmästerskap åk 1-6, Innebandyturnering, april 2017 Skidmästerskap åk 1-6, mars 2017 Fotbollsmästerskap, maj 2017 Stafettmästerskap, maj 2017 Skolan deltar i lagmästerskapen i mån av möjlighet SFSI:s skolmästerskap ifall någon elev vill delta t.ex. innebandy i februari 2016 Stafettkarnevalen i maj. Skolan har deltagit med lag i 5x80 mixed, 8x50 mixed, gatustafett, flickornas 3x600m. Transport sker med buss 19

21 8. Stöd i lärandet och skolgången Det finns tre nivåer av stöd för lärande och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Av dessa kan en elev få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som nämns i lagen om grundläggande utbildning är till exempel stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Dessa stödformer kan användas på alla de tre nivåerna av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och anpassas enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen på svenska I Sibbo finns det svenska små- eller specialklasser i tre skolor: Söderkulla skola (årskurserna 1. 6.), Kyrkoby skola (årskurserna 1. 6.) och Kungsvägens skola (årskurserna 7. 9.). I regel ansöker man på våren om en plats i en småklass. Förskolan eller skolan fyller tillsammans med elevens och hens vårdnadshavare i en ansökan om en plats i en småklass. En expertgrupp går igenom ansökningarna och gör en framställning om en plats i en småklass. Ifall det inte finns plats för alla kan eleven ställa sig i kö. Oberoende av om eleven får en plats i en småklass eller inte, får hen i alla fall det stöd för lärande hen behöver. Verksamhetsmodellerna för pedagogiskt stöd i Sibbo, kommunens LP kapitel 7 samt Handbok för stöd i lärande LÄNKAR 9. Elevvård I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och verksamhetsmiljön i skolan förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans uppdrag att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets växande, utveckling och lärande. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att hen ska kunna delta i undervisningen. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens lärande, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela skolan. Utöver det har eleven också rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och respekt för eleven och vårdnadshavaren samt på att man stödjer deras delaktighet. 20

22 Under läsåret har styrgruppen för elevvården fastställt som prioritet en Trygg och trivsam miljö för alla skolor. Gumbostrands elevvårdsplan LÄNK. 10. Förskoleundervisning Gumbostrands förskola fungerar i skolbyggnadetdetta läsår Planen för förskoleverksamheten finns skilt 11. Valfria ämnen som erbjuds i [skolans namn] Utbildningsordnaren avgör vilka valfria ämnen som ska erbjudas eleverna. Eleverna väljer av skolans utbud: årskurserna 4 7: 1 årsveckotimme årskurserna 8 9: 4 årsveckotimmar Innehållen i de valfria ämnena planeras och genomförs tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. I innehållen betonas mångsidighet. Små undervisningsenheter erbjuder valfria ämnen inom ramen för timresursen. I årskurserna 7 9 är gruppens minimistorlek 13 elever. De valfria ämnena har valts i samarbete med eleverna i åk 4-6 och deras föräldrar. De valfria ämnena är sammanlänkade med ett skolämne eller en del av ett skolämne. Under läsåret erbjuds varje elev i åk 4-6 tre valfria ämnen och bedöms med godkänd eller underkänd prestation. Period 1 v.33-44, Period 2 v.45-7 Period 3 v.9-21 Skolan erbjuder följande ämnesdelar Utebiologi; närskogen, stranden (Jaktföreningen) Bollsport; bekanta oss med olika bollspel (idrottsföreningar) Ikt; mediafostran och datakunskap (redaktör, journalist) Muntlig kommunikation i finska; muntlig kommunikation, våga använda de finska språket (skådespelare, dramapedagog) 21

23 Må bra, kost och hälsa; ta hand om sin hälsa genom sunda levnadsvanor, planera och tillreda hälsosamma mellanmål, kunna göra upp en budget för mellanmålet (kock) Teknik; bygga och konstruera (byggnadsingenjör, byggmästare) 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt Undervisning utanför skolan och annan avvikande verksamhet Farsdagskaffe för alla pappor, mor- och farfäder fredagen kl De elever som vill och har möjlighet kommer med sin far/far-morfäder till klockan , i annat fall till den tid då skolan börjar för dagen. Lucia morgon kl Samtliga elever slutar skoldagen kl Kokon utedag i februari /mars Stafettkarnevalen; karnevalen ordnas i Esbo Skolmusik ordnas i Korsholm, åk 3-6 deltar. Utedag och vårfest på Lövhyddan, preliminärt datum men allt beror på ifall vi får hyra Lövhyddan den dagen. Vårutfärd; , åk 3-4 Helsingfors rundtur, åk F-2 Borgå tur, åk 5-6 Eventuellt andra utfärder, teaterbesök och dylikt Alla händelser informeras på föräldramötet, via månadsbrev, elevernas dagböcker och på Wilma 13. Skolans arbetstider under läsåret Timresursen och Sibbotimmar Förskoleundervisning: 20timmar/vecka För läsåret bekräftade timresurser: 82,5 h allmän undervisning: 76,5h 22

24 specialundervisning: 6h övriga timmar (specialuppgifter, demon, osv.): Skolgångshandledar: 30h eftermiddagsledare: 22h Läsårets arbets- och semesterperioder Antalet skoldagar under läsåret 187. Perioder: 1-perioden 90 arbetsdagar, 2-perioden 97 arbetsdagar Höstterminen: måndag torsdag Vårterminen: måndag lördag Höstlov: torsdag fredag Jullov: fredag söndag Sportlov: måndag fredag Lediga dagar: Skolspecifika avvikelser från arbetstiderna som kommunen fastställt:? Dagliga arbetstider lektion 1: lektion 2: lektion 3: / lunch med långrast (Skolan i rörelse); / lektion 4: / lektion 5: lektion 6: Personal och elevantal läsåret Lärare: Carola Lindholm, klasslärare åk 1-2 Mikaela Mattsson, klasslärare åk 3-4 Camilla Levander, rektor och klasslärare åk 5-6 Mathias Oljemark, timlärare i musik åk

25 Britt Nyberg-Jokinen, specialundervisning åk 1-6 Martina Hannula, timlärare i förskola och skola Övriga; Elina Salo, skolgångshandledare Marina Grön, eftermiddagsledare, funktionär Sebastian Lindholm, gårdskarl Elevvården: Micaela Wickström-Tillander, skolkurator Wickholm Yvonne, skolhälsovårdare Anne Salmela, skolpsykolog Elevantal: Förskolan 7st Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 7 st 10 st 11 st 7 st 4 st 12 st Elevantalet i sammansatta klasserna; Förskolan 7 st Åk st Åk st Åk st 24

26 sammanlagt 58 st 25