Läsårsplan

Transkript

1 Läsårsplan Sibbo kommun - Kungsvägens skola BILDNINGSKANSLIET Kietäväinen-Siren Hanna

2 Innehållsförteckning 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning 1.1 Kungsvägens skolas egna värdeprioriteringar 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisningen som utgångspunkter för pedagogiken 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa i Kungsvägens skola 2.2 Kungsvägens samarbetspartners 3. Verksamhetskultur 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Kungsvägens skola 3.2 Kungsvägens tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i Kungsvägens skola under läsåret Program och projekt i Kungsvägens skola under läsåret Bedömning 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i Kungsvägens skola under läsåret Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] 7.4 Årskursintegrerade studier 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen 1

3 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran 8. Stöd i lärandet och skolgången 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen 9. Elevvård 10. Förskoleundervisning [för skolor där förskoleundervisning ordnas] 11. Valfria ämnen som erbjuds 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt 13. Skolans arbetstider under läsåret Kungsvägens skolas personal och elevantal läsåret

4 3

5 Kungsvägens skolas läsårsplan Lagen och förordningarna om den grundläggande utbildningen, som reglerar och styr grundskolornas verksamhet (628/1998, 852/1998, 422/2012). Undervisningens innehåll och mål definieras i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, som uppgörs av Utbildningsstyrelsen. De lokala läroplan erna uppgörs utifrån de nationella grunderna genom att fördjupa och precisera innehållet. Kungsvägens skola Skolform: Undervisningsspråk: Skoldistrikt: grundläggande utbildning svenska hela Sibbo Kontaktuppgifter: rektor Petra Paakkanen skolsekreterare Christel Tallberg Värderingar och mål för fostran och undervisning I den grundläggande utbildningen bygger all undervisning, fostran och verksamhet på att eleven är unik och har rätt till en god undervisning. I den grundläggande utbildningen respekteras och främjas humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati. Kulturell mångfald ses som en resurs och källa till rikedom, och eleverna styrs till en hållbar livsstil. Målet för den grundläggande utbildningen är att stödja eleverna att växa till mänsklighet och etiskt ansvarsfulla medlemmar av samhället. Målet är att skapa en grund för att eleverna ska få en bred allmänbildning och vidga sin världsbild. Det förutsätter såväl kunskaper och färdigheter inom olika vetenskapsgrenar som tvärvetenskapliga kunskaper och kunskaper som kombinerar olika vetenskapsgrenar. All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande. Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessa processer. Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att 4

6 reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. Sibbo kommuns vision: Genom att trygga barnens och de ungas välbefinnande blir Sibbo Finlands mest eftertraktade Verksamhetsprinciperna för kommunens utbildningstjänster: högklassig undervisning kunniga lärare, trivsamma och trygga skolor erbjuda yrkesutbildning parallellt med gymnasieutbildningen erbjuda tjänster såväl i kärnområdena som i glesbygden i syfte att trygga en mångsidig samhällsstruktur stärka de ungas tro på framtiden skapa förutsättningar för barn, unga och vuxna att leva ett gott liv Värdegrunden för kommunens utbildningstjänster: rättvisa likvärdighet tvåspråkighet professionell verksamhet utvecklingsinriktning Verksamhetssättet för kommunens utbildningstjänster: öppenhet transparens beaktande entusiastiskt inspirerande 1.1 Kungsvägens skolas egna värdeprioriteringar Öppenhet och delaktighet - information till hemmen - vårdnadshavarna involveras i deras barns skolgång - eleverna involveras mer systematiskt i processer t.ex. lärarmöten 5

7 - mål, krav och kriterier tydliggörs för eleverna Tolerans och respekt Engagemang - synliggöra skolans regler - konsekvent agerande av de vuxna i skolgemenskapen - ingen mobbning tolereras - eleven i fokus - Kungsvägens skola är öppen för att pröva nya, kreativa sätt att förverkliga undervisning - Stärka vi-andan genom aktiviteter som engagerar alla elever och hela personalen 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisning som utgångspunkter för pedagogiken I den grundläggande utbildningen strävar man efter mångsidig, mångvetenskaplig kompetens inom följande sju delområden: 6

8 K1 Förmåga att tänka och lära sig I skolorna i Sibbo uppmuntras eleverna till att undersöka miljön och hitta olika lösningar. Eleverna fostras till tolerans och uppmuntras att utveckla egna lärstigar. Det här sker individuellt genom självbedömning, varvid eleverna har möjlighet att tänka över sin egen lärstig, samt även genom kamratrespons där eleverna uppmuntrar varandra i en positiv anda. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, växelverkan och uttryck I Sibbo kan eleverna välja verksamhet ur kulturtjänsters verksamhetsutbud. Målet för kulturverksamheten är att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och personer som är intresserade av konst. Den lokala identiteten stärks genom att beakta de lokala traditionerna och verksamheten utvecklas även genom att man beaktar de nya invånarna som flyttar till kommunen. Samtidigt bör även kulturutbudet svara mot invånarnas krav i fråga om nya och kreativa aktiviteter. 7

9 K3 Vardagskompetens I Sibbo stöds skolornas verksamhet av både familjerådgivningen och fritidsväsendet. Då olika forum samarbetar på ett övergripande sätt har eleverna möjlighet att bekanta sig med aktiviteterna som ordnas. Fostringsarbetet i Sibboskolorna främjar en hållbar utveckling och en hälsosam livsstil. K 4 Multilitteracitet Sibbo bibliotek producerar material som skolorna kan använda, både elektroniskt och med hjälp av övriga medier. Eleverna ska också ha en möjlighet att delta i det multilitterära kommunikationsflödet som skolan använder. K 5 Digital kompetens IT-strategin för Sibbo stärker elevernas digitala färdigheter och säkerställer att eleverna får en likvärdig undervisning. Elevernas kunskaper bygger på digipasset. Eleverna ska också ges möjlighet till att fungera som digiagenter både för lärarna och eleverna. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Sibbo Företagare är en aktiv organisation som stödjer skolorna med material och erbjuder platser för arbetspraktik. I Sibbo följer vi lärstigen för arbetslivsfärdigheter och bekantar oss med entreprenörskap i samarbete med Sibbo Företagare. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I varje skola i Sibbo fungerar en elevkårsstyrelse. Genom helhetsskapande undervisning stödjer man utvecklingen av mångsidig kompetens. Helhetsskapande undervisning är en viktig del av den verksamhetskultur som stödjer pedagogisk enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Arbetsperioder där eleverna undersöker helheter och kombinerar och undersöker olika vetenskapsgrenar ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper och får dem att känna sig delaktiga i uppbyggandet av gemensam kunskap. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. De mångvetenskapliga lärområdena främjar den grundläggande utbildningens mål och i synnerhet utvecklingen av mångsidig kompetens. Elevernas studier innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår. Alla läroämnen ska i tur och ordning delta då lärområden planeras och förverkligas. I planeringen och genomförandet utnyttjar man lokala resurser och möjligheter, vilket ger ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Det är nödvändigt att eleverna deltar i planeringen av lärområdena. I Sibbo planerar och genomför man varje år en övergripande temahelhet som genomförs i samtliga skolor i kommunen. Teman för nästa läsår avgörs och planeras i maj. För planeringen av temahelheten sammankallas en grupp som består av medlemmar från 8

10 sektionerna, lärarkåren, rektorer, elever, föräldrar, samt övriga beroende av temat. Hur temat genomförs varierar från år till år: man ordnar allt från gemensamma evenemang för alla skolor till skolvisa genomföranden. 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och p rinciperna för planeringen och bedömningen av dessa i Kungsvägens skola Enligt en gemensam princip väljer lärarna tillsammans med eleverna ett ämne/fenomen och tillhörande läroämnen samt omfattande lärområden, och i samarbete planerar de arbetssätten som ska användas för att förverkliga det mångvetenskapliga lärområdet. Finland 100 år - genomförs som temadagar med årskursblandade grupper - elevkåren involveras i den mer noggranna planeringen av temadagarnas; innehåll, mål, genomförande och utvärdering Skogen - genomförs som projektvecka i slutet av läsåret med olika ämnesövergripande teman (med fokus på några ämnen) för de enskilda klasserna - klasserna involveras i planeringen av innehåll, mål, genomförande och utvärdering för den egna klassens projektveckan Målen för båda helheterna ska följa läroplanens mål liksom också utvärderingen. Dessutom utvärderar skolan erfarenheterna från de båda helheterna. Dessa ligger som grund för planeringen av lärområdena för kommande läsår. 2.2 Kungsvägens skolas samarbetspartners Skolan samarbetar på olika plan med olika aktörer. Samarbetet kan gälla hela skolan, enskilda klasser eller grupper av elever eller personal. Samarbetspartners är hemmen, övriga skolor, Hem och Skola r.f, kommunens ungdomsväsende, församlingen, föreningar och organisationer. Samarbetet kan vara lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Naturliga samarbetspartners för enskilda elever är ungdomspsykiatrin, barnskyddet, familjearbete, familjerådgivningen. Även lagen förutsätter samarbete i vissa fall med dessa aktörer. 9

11 3. Verksamhetskultur All verksamhet i den grundläggande utbildningen ska utformas så att den stödjer målen för undervisning och fostran. Skolans verksamhetskultur ska stödja att alla förbinder sig till målen och främja att den gemensamma värdegrunden och synen på lärande förverkligas i skolarbetet. En förutsättning för att utveckla verksamhetskulturen är en öppen, interaktiv diskussion där alla är delaktiga och där man uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra. Målet för utvecklingen av verksamhetskulturen är: göra skolan till en lärande gemenskap och främja elevernas delaktighet garantera elevernas välbefinnande och en trygg vardag stödja växelverkan och skapa möjligheter till mångsidigt arbete värdesätta kulturell mångfald och utveckla språkmedvetenheten främja delaktighet och fostra till demokratisk verksamhet främja likvärdighet och jämlikhet fostra till ansvar för miljön och en hållbar framtid 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Kungsvägens skola - Utarbeta en ny modell för det mobbningsförebyggande arbetet (enligt kommunens beslut) - Skolans nya ordningsregler (samma innehåll som SJK) implementeras och revideras vid behov. - Fokus på uppdatering av de pedagogiska blanketterna (enligt kommunens beslut). Handledning för personalen ordnas samt processbeskrivningar uppgörs. - Elevens rätt till differentiering lyfts fram. Diskussioner och samarbetsmöjligheter ordnas för personalen. - Klassföreståndarnas roll och uppgifter förtydligas. - Morgonsamlingarna utvecklas ytterligare. - Teamtänkandet kring specialundervisningen och elevvården utvecklas samt arbetsfördelningen förtydligas. Processbeskrivningar görs upp. 3.2 Kungsvägens skolas tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo Att använda informations- och kommunikationsteknik på ett pedagogiskt meningsfullt sätt är ett väsentligt redskap då verksamhetskulturen i skolorna görs mer elevorienterad i enlighet med läroplanen. Målet för utvecklingen av användningen av IKT är att pedagogiskt meningsfull praxis blir en integrerad del av skolans verksamhetskultur och varje lärares undervisning. Målen för elevernas kunskaper i varje årskurs fastställs i Digipasset. 10

12 1. Drive används som gemensam plattform för de gemensamma dokumenten som personalen bör ha tillgång till 2. Classroom används av alla lärare - fortbildning ordnas för perosnal i behov av övning 3. Riskerna med sociala medier lyfts fram 4. Intern fortbildning om appar och program som kan användas i undervisningen ordnas [Länkar till informationsstrategin, digipasset och datasäkerhetsplanen] 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder Välfungerande lärmiljöer främjar kommunikation, delaktighet och kollaborativt kunskapsbyggande. Målet med utveckling av lärmiljöerna är att de bildar en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet. Informations- och kommunikationstekniken är en viktig del av mångsidiga lärmiljöer. Elevernas delaktighet och förmåga att arbeta kollaborativt stärks och elevernas personliga lärstigar stöds med hjälp av digitala verktyg. Eleverna deltar i utvecklingen av lärmiljöerna. Utgångspunkt för valet av arbetssätt är de mål som ställts upp för undervisningen samt elevernas behov, förutsättningar och intressen. Mångsidigheten är i fokus. Differentieringen och helhetsskapandet i undervisningen ska styra valet av arbetssätt. Differentieringen ska grunda sig på kännedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning. Differentieringen ska utgå från elevens behov och möjligheter att själv planera sina studier, att välja olika arbetssätt och studera i egen takt. Målet för helhetsskapandet är att göra det möjligt att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Helhetsskapandet ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar och att i växelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter. 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i [skolans namn] under läsåret I Sibbo stärker man tvåspråkigheten med hjälp av samarbete mellan skolorna. Varje skola samarbetar med en annan skola från den andra språkgruppen. Naturen i Sibbo utnyttjas mångsidigt i undervisningen. Skolans närmiljö är en del av den dagliga inlärningsmiljön. Inlärningen som sker utanför skolan planeras och förverkligas tillsammans med aktörer från den tredje sektorn. Inlärningsmiljöerna utvidgas genom att använda informations- och kommunikationsteknologi. Alla elever ges möjlighet att använda dessa miljöer. BYOD 11

13 (bring your own device) tas i bruk i alla årskurser, dvs. eleverna får använda egna datatekniska redskap i studierna. Varje termin kommer man med eleverna och vårdnadshavarna överens om vilka regler som gäller vid användningen av egna apparater. I arbetsgrupperna för det skolspecifika gemensamma elevvårdsarbetet gör man bedömningar av och planer för vilka åtgärder som behövs för att utveckla en trygg, trivsam miljö som främjar lärandet. Det här arbetet gör skolan tillsammans med elevvårdspersonalen, eleverna och vårdnadshavarna. Kungsvägens skola samarbetar aktivt med främst Sipoonjoen koulu. Arbetet söker sina former under läsåret Krisplanen och skolans säkerhets- och trygghetsplan (PoL29) uppdateras. Kungsvägens skolas stödelevsverksamhet har en aktiv roll i det mobbningsförebyggande arbetet och i arbetet att stärka skolans vi-anda. De möjligheter som den fysiska närmi ljön erbjuder utnyttjas i undervisningen i alla ämnen. Närmiljön utnyttjas såväl i den dagliga verksamheten som i form av aktiviteter som avviker från den schemalagda undervisningen. Vissa av lektionerna och aktiviteterna planeras och genomförs i samarbete med övriga aktörer. De digitala lärmiljöerna tas aktivare i bruk i undervisningen. Möjligheter och risker i användningen lyfts fram i undervisningen och i diskussioner med personalen och vårdnadshavare. Uppföljningen sker kontinuerligt under läsåret. Teamens roll i utvecklingsarbete stärks. 5. Projekt i Kungsvägens skola under läsåret Projekt som skolan inleder under läsåret Konst och Miljö i samarbete med Sipoonjoen koulu och Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å rf. - Grön Flagg- programmet 12

14 - Erasmus projekt Projektet Skolan i rörelse fortsätter. Kungsvägens skola deltar även, om möjlighet erbjuds, i lokala projekt som tangerar och kompletterar undervisningen och läroplanen. 6. Bedömning Utgångspunkterna för bedömningskulturen en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen rättvis och etisk bedömning mångsidig bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet Bedömningen av lärande, arbete och uppförande, såväl som responsen till eleverna, ska alltid utgå från de mål som fastställs i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska omfatta elevens lärande, arbete och uppförande. Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen. Lärarna ska se till att eleverna känner till målen och bedömningsgrunderna. Samarbetet med hemmen är en del av en god bedömningskultur. Med vårdnadshavarna ska man diskutera om målen för skolarbetet och skolans bedömningspraxis. Både eleven själv och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta få information om hur studierna framskrider och om elevens arbete och uppförande. Gemensamma samtal mellan läraren, eleven och vårdnadshavaren ökar det ömsesidiga förtroendet och förmedlar information om elevens situation. I Sibbo använder man en gemensam modell för samtal om lärande. Ett samtal kring lärande där eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas kan också ske över en telefon- eller nätförbindelse. I årskurserna 1 2 hålls ett samtal kring lärande i oktober-november och vid behov ett annat i mars-april. I åk 3-9 har man ett samtal kring lärande i regel mellan november och januari. Under samtal kring lärande koncentrerar man sig på "att äga sitt lärande", 13

15 sociala färdigheter, arbetssätt och skoltrivsel. Samtalen kring lärande fungerar som mellanbedömning. Huvudparten av bedömningen under studierna är till sin karaktär formativ: den respons läraren ger eleverna under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå vad de ska lära sig, vad de redan lärt sig och hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation. Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet. Det förutsätter att lärarna observerar lärprocessen och kommunicerar med eleverna. Kamratbedömning och självbedömning, som utvecklar elevernas aktivitet i lärprocessen, är också en viktig del av bedömningen under studierna. Det är lärarens uppgift att skapa tillfällen, där man tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar lärandet. Fem nyckelstrategier i formativt undervisningsarbete: 1. Klargöra, delge och förstå lärandemål och kriterier för framsteg. 2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som tar fram belägg för lärande. 3. Ge feedback som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna att bli läranderesurser för varandra. 5. Aktivera eleverna att äga sitt eget lärande. Bedömningen under studierna innefattar också en summativ bedömning eller slutbedömning av nivån på elevernas kunskaper. Bedömningen görs efter lärprocessen och resultaten tillkännages åt eleverna och vårdnadshavarna i form av bedömningsinformation. I slutet av läsåret får varje elev ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller lärområden som ingår i elevens studieprogram. Mer detaljerade principer för bedömningen [LP -LÄNK] 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedö mningskulturen i Kungsvägens skola under läsåret Kungsvägens skola kommer att jobba med främst - den formativa bedömningen dvs bedömning under studiernas gång - elevens självutvärdering - att medvetandegöra lärarna om behovet av mer mångsidigare bedömning och bedömningsmetoder; fokus ligger på såväl process som produkt 14

16 7. Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola Utgångspunkterna för samarbetet mellan hemmet och skolan är förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Genom samarbetet stöds ordnandet av undervisningen och fostran så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Vårdnadshavarnas delaktighet och deras möjlighet att vara med i skolarbetet och utveckla det är en central del av skolans verksamhetskultur. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren ansvarar även för att läroplikten blir fullgjord. Skolan stödjer hemmens fostrande arbete och ansvarar för fostran och undervisning av barnet som en medlem i skolgemenskapen. (Lag om grundläggande utbildning 628/ ) Verksamhetssätten i samarbetet mellan hemmet och skol an i Kungsvägens skola Samarbetsformer är - föräldramöten för vårdnadshavare till elever i åk 7 och 9. - Wilma vilken fungerar som huvudkanal för informationen mellan hemmet och skolan. Under året kommer KVS att utveckla lektionsanmärkningarnas formuleringar till att i högre grad lyfta fram det positiva. - Utvecklingssamtal erbjuds alla elever och vårdnadshavare i huvudsak november januari. - Telefonsamtal och möten då behov finns t.ex. i samband med elevvårds- och pedagogiska frågor. - Skolan har en aktiv Hem och Skola-förening som vid behov utser representant till olika arbetsgrupper. 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö, arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av verksamhetskulturen, samarbete, gemensamt ansvar och omsorg. Genom att utveckla pedagogiska lösningar och bygga upp en atmosfär som präglas av förtroende och omsorg skapas förutsättningar för en bra arbetsro. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt uppförande har utbildningsanordnaren också rätt att använda fostrande samtal och olika disciplinära åtgärder. Plan för användning av samtal kring fostran och olika disciplinära åtgärder LÄNK. 15

17 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] Syftet med den flexibla grundläggande utbildningen är att minska studieavbrott i den grundläggande utbildningen och förebygga utslagning. Målet är att stärka elevernas studiemotivation och livskompetens. Den flexibla grundläggande utbildningen är avsedd för sådana elever i årskurs 7 9 som underpresterar och har svag studiemotivation och för elever som man bedömer riskeras av att bli utslagna från fortsatt utbildning och arbetslivet. Arbetssätten och undervisningsmetoderna i den flexibla undervisningen ska planeras så att de motsvarar de individuella behoven hos de elever som valts till utbildningen. I undervisningen betonas praktiskt inriktade och arbetsinriktade studiemetoder. [LÄNK till kommunens läroplan] Jopo-klassen är avsedd för elever som saknar skolmotivation eller som underpresterar. Undervisningen i jopo-klassen är mer flexibel till sin natur. Mångsidiga undervisningsmetoder tillämpas och eleverna har möjlighet att på olika sätt visa sitt kunnande. Undervisningen utnyttjar de möjligheter som närmiljön erbjuder. Även inlärning i arbete, studiebesök, lägerskolor och utfärder ingår som en naturlig del av undervisningen. Inlärningen i arbete sker under fyra perioder som vardera är sex dagar långa. I första hand ska eleven få en möjlighet att bekanta sig med olika arbeten och arbetsplatser under dessa perioder. För eleverna i jopo-klassen uppgörs en plan för lärande. Eleverna i jopo-klassen kan även studera årskurslöst. Undervisningen kan med fördel förverkligas som ämnesövergripande udnervisning. Jopo-klassen läser växelkurs i historia-samhällslära och fysik-kemi. Ansökan till jopo-klassen sker under våren; februari-mars. Alla elever i åk 7 och 8 samt deras vårdnadshavare informeras om jopo-klassens verksamhet. Skolans personal diskuterar även enskilt med elever som anses kunna dra nytta av den mer flexibla undervisningen. Eleverna ansöker tillsammans med sina vårdnadshavare om plats i jopoklassen. Sökandena intervjuas av jopo-teamet. Beslut om antagningen av elever till jopoklassen fattas av rektor. Det maximala elevantalet i jopo-klassen är 10. Som kontaktpersoner för jopo-verksamheten fungerar teamet bestående av jopo-läraren, den pedagogiska handledaren, kuratorn och speciallärarna. I teamet ingår även kommunens ungdomsarbetare. Under läsåret görs vissa förändringar i upplägget av undervisningen i jopoklassen. Dessa utvärderas i slutet av året och vid behov revideras upplägget inför kommande år. 16

18 7.4 Årskursintegrerade studier Årskursintegrerade studier innebär flexibla arrangemang som ger möjlighet till en individuell studiegång. Årskursintegrerade arrangemang kan tillämpas i studier för en hel skola, endast vissa årskurser eller enskilda elever. Den kan också tillämpas för att till exempel stödja elever med särskild begåvning eller som ett sätt att förebygga studieavbrott. Elevernas egna studieprogram ska bygga på de studiehelheter som fastställs i läroplanen. Studiehelheterna ska planeras utifrån målen och innehållet i de olika läroämnena. Kommunspecifika principer [LÄNK till kommunens LP] 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen I den grundläggande utbildningen kan man använda fjärruppkoppling i undervisningen för att komplettera undervisningen samt erbjuda mångsidigare studiemöjligheter i olika läroämnen. Lärmiljön ska vara trygg och eleverna ska övervakas och handledas enligt samma principer som i andra undervisningssituationer. KVS tillämpar modellen med BYOD (bring your own device). För elever som inte vill/kan använda sin egen apparat finns ungefär 100 elevdatorer eller elevtabletter tillgängliga. Nätets funktionalitet utvärderas kontinuerligt. Vid behov kontaktas IT-enheten. 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran Klubbverksamhet Klubbverksamhet är verksamhet utanför lektionstid som utgår från skolans mål för undervisning, fostran och handledning. Verksamheten främjar för sin del gemenskap och berikar skolans verksamhetskultur samt ger eleverna en möjlighet att bekanta sig med olika hobbyn. KVS erbjuder eleverna möjlighet att delta i klubbar i främst konst- och färdighetsämnen. Klubbutbudet planeras i samarbete med eleverna. Skolan försöker även med kort varsel reagera på önskemål som eleverna framför. Som ledare för klubbarna kan skolans lärare eller andra myndiga personer fungera. Klubbarna förverkligas förutsatt att tillräckligt många elever (minst 7) anmäler sig till klubben. 8. Stöd i lärandet och skolgången Det finns tre nivåer av stöd för lärande och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Av dessa kan en elev få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som nämns i 17

19 lagen om grundläggande utbildning är till exempel stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Dessa stödformer kan användas på alla de tre nivåerna av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och anpassas enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen på svenska I Sibbo finns det svenska små- eller specialklasser i tre skolor: Söderkulla skola (årskurserna 1. 6.), Kyrkoby skola (årskurserna 1. 6.) och Kungsvägens skola (årskurserna 7. 9.). I regel ansöker man på våren om en plats i en småklass. Förskolan eller skolan fyller tillsammans med elevens och hens vårdnadshavare i en ansökan om en plats i en småklass. En expertgrupp går igenom ansökningarna och gör en framställning om en plats i en småklass. Ifall det inte finns plats för alla kan eleven ställa sig i kö. Oberoende av om eleven får en plats i en småklass eller inte, får hen i alla fall det stöd för lärande hen behöver. Verksamhetsmodellerna för pedagogiskt stöd i Sibbo, kommunens LP kapitel 7 samt Handbok för stöd i lärande LÄNKAR 9. Elevvård I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och verksamhetsmiljön i skolan förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans uppdrag att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets växande, utveckling och lärande. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att hen ska kunna delta i undervisningen. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens lärande, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela skolan. Utöver det har eleven också rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och respekt för eleven och vårdnadshavaren samt på att man stödjer deras delaktighet. Under läsåret har styrgruppen för elevvården fastställt som prioritet Delaktighet för alla skolor. Kungsvägens skolas elevvårdsplan LÄNK. 18

20 11. Valfria ämnen som erbjuds i Kungsvägens skola De tillvalsämnen som erbjuds är desamma som tidigare läsår. Tillvalsutbudet förändras i samband med att den nya läroplanen tas i bruk; för åk 8 läsåret och för åk 9 läsåret Tillvalsämnen läsåret är för åk 8 och 9 (långa tillval) dans bollspel huslig ekonomi bildkonst musik teknisk slöjd textilslöjd (endast åk 9) keramik och hantverk tyska franska dessutom för åk 8 (kort tillval) Stödelevsverksamhet naturevetenskap data kom i form instrumental 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt Praktisk arbetslivsorientering, PRAO Åk 8 frivillig prao tre dagar i slutet av period 4 Åk 9 obligatorisk prao två veckor i slutet av period 2och i början av 19

21 period 3 Från det normala schemat avvikande aktiviteter augusti skolstart sjuornas bekantningsdagar på Molnträsk Skolfotografering Utlysning av skolfred teater för en årskurs föräldramöte för vårdnadshavare till elever i åk 7 september-oktober val av ny elevkårsstyrelse bekantningsdisco för åk 7 företagardag för åk 9 Hungerdags-insamling Hem och Skola-dagen axion-dagar teater för en årskurs höstfriluftsdag stödelevernas utbildning med övervattning utbildnings för elevkårsstyrelsen dagsverket november-december elevkårens Halloween-fest 20

22 Lucia-fest Svenska dagen Självständighetsdagen Kvällsskola eller vinterdans för åk 9 prao för åk 9 föräldramöte för elever i åk 9 och deras vårdnadshavare julfest temavecka januari-februari drogförebyggande föreläsning Runebergsdagen Vändagsfest besök till läroanstalter på andra stadiet föräldramöte för elever i åk 7 och deras vårdnadshavare öppet hus i jopo-klassen mars-april vinterfriluftsdag besök till museum frivillig prao för åk 8 deltagande i nationella prov stödelevernas lektioner för sjuorna val av nya stödelever deltagande i elevriksdagen 21

23 maj Vappen uppmärksammas Kuvis-Tecka utställning utbildning för nya stödelever sexornas bekantningsdag och föräldramöte för deras vårdnadshavare Stafettkarnevalen projektvecka med eventuella avvikande program och studiebesök skolkyrka niornas avskedslunch match elever-personal skolavslutning Skolan deltar även i övriga till läroämnena hörande aktiviteter både i och utanför skolan under läsåret. Exkursioner Studiebesök görs till objekt som tangerar och kompletterar läroplanens innehåll. Det kan vara frågan om t.ex. museum och energianläggningar. Lägerskolor och nattskolor Till jopo-verksamheten hör att undervisningen även kan förläggas utanför skolan. Jopo-klassen håller ett läger i september-oktober samt gör ett studieresa i april-maj. Studieresan kan även gå till grannland. Innehållet i lägerskolan och studieresan ska tangera och komplettera läroplanens innehåll. Stödelevernas utbildning med övervattning i september -oktober. 22

24 Dagsverksdag Skolans arbetstider under läsåret Timresursen och Sibbotimmar Grundläggande utbildning: 743,5 Skolgångshandledarnas timmar: 140 ( Läsårets arbets- och semesterperioder Antalet skoldagar under läsåret 187. Höstterminen 90 arbetsdagar: måndag torsdag Vårterminen 97 arbetsdagar: måndag lördag Höstlov: torsdag fredag Jullov: fredag söndag Sportlov: måndag fredag Lediga dagar: måndag Dagliga arbetstider lektion lektion lektion 3 åk åk , åk , lektion Det långa tillvalet ordnas i vissa ämnen som 1½ lektioner långa 23

25 pass. Lektionstiderna är för dessa på förmiddagen på eftermiddagen Kungsvägens skolas personal och elevantal läsåret Personal Andtsjö Johanna finska Backström Marion musik Cederdahl Susanne elevhandledning Dolk Linus matematik, fysik, kemi; undervisar lå i Sibbo gymnasium Elg-Lassila Jennifer franska Främling Susanne modersmål och litteratur Gästrin Jan matematik, fysik, kemi, Hallivuori Heli lärare för klassen med skräddarsydda arrangemang Helling Erika modersmål och litteratur Hellström Marianne specialklasslärare Holmberg Annika religion Holmberg Jörgen specialklasslärare, data, engelska Jaakonsaari Nina jopo Jakobsson Christer samhällslära, historia Johansson Anna biologi, geografi Johansson Chris-Marie studieledig Koskinen Kajsa-Lena specialklasslärare, hälsokunskap Kouvonen Soile gymnastik Lagerqvist Annette) bildkonst, keramik, vice rektor Lassas Hillevi engelska Lindholm Jan speciallärare Lundström Anneli biologi, geografi Lönnfors Hanna finska Lönnfors Jonny matematik, fysik, kemi Metsikkö Heidi matematik, fysik, kemi Nevanko Patricia matematik, fysik, kemi Nyström Kristian gymnastik Oja Minna textil slöjd, hälsokunskap, hantverk 24

26 Paakkanen Petra rektor Poutanen, Isak teknisk slöjd Qvickström Jan historia, hälsokunskap Railila Annika matematik, fysik, kemi Romunen Irene finska, tyska, studieledig lå Rytkölä Johanna huslig ekonomi Selkälä Timo religion, historia Weckman Viktor engelska, tyska Weckström Sue speciallärare von Wendt Katja modersmål och litteratur Westerholm Mikael engelska Skolgångshandledare: Sundström Carita Sundström Marianne Tallberg Carina Annan personal: Enqvist Guy pedagogisk handledare Tallberg Christel skolsekreterare Elevvården: Andersson Regina skolkurator Aldén-Nieminen Helena skolhälsovårdare Ylikangas Jaana skolpsykolog Elevantal 7a 7b 7c 19 elever 21 elever 22 elever 7d 7e 7f 7g 8a 15 elever 7 elever 22 elever 23 elever 18 elever 25

27 8b 8c 8d 8g 8l 21 elever 23 elever 21 elever 18 elever 10 elever 8-9 jopo 10 elever 9a 9b 9c 9d 9e 9g 9l 12 elever 19 elever 17 elever 18 elever 19 elever 14 elever 7 elever 7-9 * 6 elever *skräddarsydda arrangemang 26