Läsårsplan

Transkript

1 Läsårsplan Sipoon kunta - Sibbo kommun BILDNINGSKANSLIET Kietäväinen-Siren Hanna

2 Innehållsförteckning 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning 1.1 Salpar skolas egna värdeprioriteringar 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisningen som utgångspunkter för pedagogiken 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa i Salpar skola 2.2 Salpar skolas samarbetspartners 3. Verksamhetskultur 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Salpar skola 3.2 Salpar skolas tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i Salpar skola under läsåret Program och projekt i Salpar skola under läsåret Bedömning 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i Salpar skola under läsåret Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] 7.4 Årskursintegrerade studier 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran 1

3 8. Stöd i lärandet och skolgången 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen 9. Elevvård 10. Förskoleundervisning 11. Valfria ämnen som erbjuds i Salpar skola 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt 13. Skolans arbetstider under läsåret Salpar skolas personal och elevantal läsåret

4 Salpar skolas läsårsplan Lagen och förordningarna om den grundläggande utbildningen, som reglerar och styr grundskolornas verksamhet (628/1998, 852/1998, 422/2012). Undervisningens innehåll och mål definieras i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, som uppgörs av Utbildningsstyrelsen. De lokala läroplanerna uppgörs utifrån de nationella grunderna genom att fördjupa och precisera innehållet. Salpar skola Skolform: grundskola Undervisningsspråk: svenska Skoldistrikt: 01 Sibbo Kontaktuppgifter: Salparvägen 11, Kalkstrand 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning I den grundläggande utbildningen bygger all undervisning, fostran och verksamhet på att eleven är unik och har rätt till en god undervisning. I den grundläggande utbildningen respekteras och främjas humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati. Kulturell mångfald ses som en resurs och källa till rikedom, och eleverna styrs till en hållbar livsstil. Målet för den grundläggande utbildningen är att stödja eleverna att växa till mänsklighet och etiskt ansvarsfulla medlemmar av samhället. Målet är att skapa en grund för att eleverna ska få en bred allmänbildning och vidga sin världsbild. Det förutsätter såväl kunskaper och färdigheter inom olika vetenskapsgrenar som tvärvetenskapliga kunskaper och kunskaper som kombinerar olika vetenskapsgrenar. All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande. Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessa processer. Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. 3

5 Sibbo kommuns vision: Genom att trygga barnens och de ungas välbefinnande blir Sibbo Finlands mest eftertraktade Verksamhetsprinciperna för kommunens utbildningstjänster: högklassig undervisning kunniga lärare, trivsamma och trygga skolor erbjuda yrkesutbildning parallellt med gymnasieutbildningen erbjuda tjänster såväl i kärnområdena som i glesbygden i syfte att trygga en mångsidig samhällsstruktur stärka de ungas tro på framtiden skapa förutsättningar för barn, unga och vuxna att leva ett gott liv Värdegrunden för kommunens utbildningstjänster: rättvisa likvärdighet tvåspråkighet professionell verksamhet utvecklingsinriktning Verksamhetssättet för kommunens utbildningstjänster: öppenhet transparens beaktande entusiastiskt inspirerande 1.1 Salpar skolas egna värdeprioriteringar Det grundläggande målet i vår verksamhet är att att eleverna trivs i skolan. Vi vill bygga upp en hälsofrämjande skola där alla elever blir sedda, hörda och bekräftade. För att detta skall lyckas är det viktigt att: - Alla förbinder sig till att följa skolans regler och arbetsplan (lärare, föräldrar, övrig personal i skolan, osv). - Skolmiljön präglas av värme, positivt intresse och engagemang. 4

6 - Skolmiljön är estetisk och stimulerande. - Det finns tillräcklig vuxen närvaro. - Noll-tolerans beträffande mobbning. - Det finns gemensamma aktiviteter som skapar vi-anda. - De yngre upplever en klar röd tråd mellan mornis-skoldagen-eftis. - Vi kan erbjuda de äldre eleverna en högklassig klubbverksamhet efter skolan Målet är att eleven skall: - förstå att familj och vänner är viktiga för att man skall må bra, ingen mår bra av att vara ensam. - känna till barns rätt till omsorg och personlig integritet. - lära sig känna igen, namnge och uttrycka sina känslor. - kunna ta hänsyn till andra och öva sin empatiska förmåga genom att reflektera över hur andra känner i olika situationer - den gyllene regeln - acceptera andras olikhet. - utveckla sin sociala interaktions- och konfliktlösningsförmåga. - veta vem hon eller han kan vända sig till för att få hjälp. Förverkligande av skolans egna mål -Alla förbinder sig till att följa skolans regler och verksamhetsplan Detta förankras i verkligheten med att vi lever som vi lär. Reglerna och styrdokumenten vi har uppgjort skall vara levande dokument som bearbetas/förnyas med jämna mellanrum. Den nya elevvårdslagen förutsätter att det finns en skolspecifik elevvårdsplan som bearbetats och godkänts av lärare, vårdnadshavare och elever För att eleverna inte skall få motstridiga budskap gäller det att alla vuxna som jobbar i skolan är medvetna om verksamhetsramarna som råder i skolan - Skolmiljön präglas av värme, positivt intresse och engagemang. Detta förverkligas genom att vi verkligen bryr oss om eleverna. Vi måste leva i stunden och kunna stanna upp när ett barn behöver vår uppmärksamhet. Dessutom skall vi 5

7 eftersträva att se styrkorna och resurserna framom svagheterna, vi skall se möjligheterna snarare än riskerna. Varje elev skall bli sedd, hörd och bekräftad i skolan. - Skolmiljön är estetisk och stimulerande. Klassrummen är rymliga och fungerande. Eleverna sitter på ergonomiska fjäderstolar och använder justerbara bord. Ett centralt tyngdpunktsområde i den nya läroplanen är en flexibel inlärningsmiljö och på denna punkt skall möblerna i skolan inte sätta några begränsningar, snarare möjliggöra allt vad man vill prova på. Under sommaren kommer vi att färdigställa en grillkota på skolgården som även kan fungera som ett undervisningsutrymme. På hösten 2016 borde vi även kunna öppna den nya aktivitetsbanan "över stock och sten" som byggts på skolgården. - Det finns tillräcklig vuxen närvaro. Den vuxna närvaron skall finnas ända från att de kommer till skolan och deltar i t.ex. morgonverksamheten, till att de tillbringar tid på eftermiddagsverksamheten. Förutom lärare och skolgångshandledare har vi en skolfarmor som besöker skolan en gång i veckan. - Noll-tolerans beträffande mobbning. Detta är grunden vi står på. Ingen elev skall behöva vara rädd i skolan och för att det aldrig skall gå så långt, är det vår plikt att ingripa varenda gång det händer något som kan tolkas som mobbning. - Det finns gemensamma aktiviteter som skapar vi-anda SGM (salpar goes moving som vi haft de fem sista åren kommer att ersättas med en ämnesövergripande lektion där eleverna får jobba åldersintegrerat och utgående från de egna styrkorna. Temahelheten utarbetas tillsammans med eleverna så att varje basgrupp får möjligheten att ansvara för genomförandet. - De yngre upplever en klar röd tråd mellan mornis-skoldagen-eftis. Som en del av förskolans verksamhet kommer vi fr.o.m. skolstarten att erbjuda morgonverksamhet främst för förskoleeleverna men även för andra som är tvungna att 6

8 komma tidigare till skolan. När lektionerna är förbi fortsätter eftermiddagsverksamheten som ett komplement till lektionerna. Under eftermiddagen kan barnen göra sina läxor, pyssla, röra på sig och helt enkelt sysselsätta sig med ändamålsenliga aktiviteter. - Vi kan erbjuda de äldre eleverna en högklassig klubbverksamhet efter skolan Vi vill erbjuda ett så omfattande och varierande klubbutbud som möjligt. Då de yngre erbjuds pyssel och annan stimulerande verksamhet på eftis skall även de äldre ha tillgång till motsvarande möjligheter. 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisning som utgångspunkter för pedagogiken I den grundläggande utbildningen strävar man efter mångsidig, mångvetenskaplig kompetens inom följande sju delområden: 7

9 K1 Förmåga att tänka och lära sig I skolorna i Sibbo uppmuntras eleverna till att undersöka miljön och hitta olika lösningar. Eleverna fostras till tolerans och uppmuntras att utveckla egna lärstigar. Det här sker individuellt genom självbedömning, varvid eleverna har möjlighet att tänka över sin egen lärstig, samt även genom kamratrespons där eleverna uppmuntrar varandra i en positiv anda. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, växelverkan och uttryck I Sibbo kan eleverna välja verksamhet ur kulturtjänsters verksamhetsutbud. Målet för kulturverksamheten är att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och personer som är intresserade av konst. Den lokala identiteten stärks genom att beakta de lokala traditionerna och verksamheten utvecklas även genom att man beaktar de nya invånarna som flyttar till kommunen. Samtidigt bör även kulturutbudet svara mot invånarnas krav i fråga om nya och kreativa aktiviteter. 8

10 K3 Vardagskompetens I Sibbo stöds skolornas verksamhet av både familjerådgivningen och fritidsväsendet. Då olika forum samarbetar på ett övergripande sätt har eleverna möjlighet att bekanta sig med aktiviteterna som ordnas. Fostringsarbetet i Sibboskolorna främjar en hållbar utveckling och en hälsosam livsstil. K 4 Multilitteracitet Sibbo bibliotek producerar material som skolorna kan använda, både elektroniskt och med hjälp av övriga medier. Eleverna ska också ha en möjlighet att delta i det multilitterära kommunikationsflödet som skolan använder. K 5 Digital kompetens IT-strategin för Sibbo stärker elevernas digitala färdigheter och säkerställer att eleverna får en likvärdig undervisning. Elevernas kunskaper bygger på digipasset. Eleverna ska också ges möjlighet till att fungera som digiagenter både för lärarna och eleverna. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Sibbo Företagare är en aktiv organisation som stödjer skolorna med material och erbjuder platser för arbetspraktik. I Sibbo följer vi lärstigen för arbetslivsfärdigheter och bekantar oss med entreprenörskap i samarbete med Sibbo Företagare. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I varje skola i Sibbo fungerar en elevkårsstyrelse. Genom helhetsskapande undervisning stödjer man utvecklingen av mångsidig kompetens. Helhetsskapande undervisning är en viktig del av den verksamhetskultur som stödjer pedagogisk enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Arbetsperioder där eleverna undersöker helheter och kombinerar och undersöker olika vetenskapsgrenar ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper och får dem att känna sig delaktiga i uppbyggandet av gemensam kunskap. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. De mångvetenskapliga lärområdena främjar den grundläggande utbildningens mål och i synnerhet utvecklingen av mångsidig kompetens. Elevernas studier innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår. Alla läroämnen ska i tur och ordning delta då lärområden planeras och förverkligas. I planeringen och genomförandet utnyttjar man lokala resurser och möjligheter, vilket ger ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Det är nödvändigt att eleverna deltar i planeringen av lärområdena. I Sibbo planerar och genomför man varje år en övergripande temahelhet som genomförs i samtliga skolor i kommunen. Teman för nästa läsår avgörs och planeras i maj. För planeringen av temahelheten sammankallas en grupp som består av medlemmar från 9

11 sektionerna, lärarkåren, rektorer, elever, föräldrar, samt övriga beroende av temat. Hur temat genomförs varierar från år till år: man ordnar allt från gemensamma evenemang för alla skolor till skolvisa genomföranden. 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa i [skolans namn] Enligt en gemensam princip väljer lärarna tillsammans med eleverna ett ämne/fenomen och tillhörande läroämnen samt omfattande lärområden, och i samarbete planerar de arbetssätten som ska användas för att förverkliga det mångvetenskapliga lärområdet. 2.2 Salpar skolas samarbetspartners Under de senaste åren har Salpar skola samarbetat med Folkhälsan för att förstärka den hälsofrämjande profileringen av skolan. Under läsåret siktar vi även på att intensifiera samarbetet med vår vänskola Sipoonlahden koulu. 3. Verksamhetskultur All verksamhet i den grundläggande utbildningen ska utformas så att den stödjer målen för undervisning och fostran. Skolans verksamhetskultur ska stödja att alla förbinder sig till målen och främja att den gemensamma värdegrunden och synen på lärande förverkligas i skolarbetet. En förutsättning för att utveckla verksamhetskulturen är en öppen, interaktiv diskussion där alla är delaktiga och där man uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra. Målet för utvecklingen av verksamhetskulturen är: göra skolan till en lärande gemenskap och främja elevernas delaktighet garantera elevernas välbefinnande och en trygg vardag stödja växelverkan och skapa möjligheter till mångsidigt arbete värdesätta kulturell mångfald och utveckla språkmedvetenheten främja delaktighet och fostra till demokratisk verksamhet främja likvärdighet och jämlikhet fostra till ansvar för miljön och en hållbar framtid 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Salpar skola 3.2 Salpar skolas tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo 10

12 Att använda informations- och kommunikationsteknik på ett pedagogiskt meningsfullt sätt är ett väsentligt redskap då verksamhetskulturen i skolorna görs mer elevorienterad i enlighet med läroplanen. Målet för utvecklingen av användningen av IKT är att pedagogiskt meningsfull praxis blir en integrerad del av skolans verksamhetskultur och varje lärares undervisning. Målen för elevernas kunskaper i varje årskurs fastställs i Digipasset. 1. Elevernas delaktighet i utvecklingen av skolan. För att kunna göra eleverna mer delaktiga i sin skolvardag bör det vid sidan on elevrådet finnas andra lämpliga forum för framförandet av elevernas idéer och åsikter. Ett övergripande mål är att det skall vara låg tröskel till delaktigheten och att så många elever som möjligt får sin röst hörd. Med hjälp av IKT kan vi ordna regelbundna rundvandringar i skolan där eleverna delger sina idéer för hur man kan t.ex. förbättra skolgården, öka på trivseln i byggnaden, göra skolvägen säkrare m.m. 2. Elektronisk utvärdering För att komma ifrån det traditionella utvärderingen i form av prov vill vi istället finna nya sätt som även bedömer inlärningsprocessen. Genom att använda tekniska hjälpmedel kan bedömningen vara mera spontan, ske i realtid och ge en mångsidigare bild av elevernas kunskaper och färdigheter. 3. Grundfärdigheterna i användning av IKT Förutom delaktighet och elektronisk utvärdering vill vi naturligtvis att alla elever skall erhålla baskunskaperna i användning av IKT. Precisering av dessa färdigheter finns i digipasset. [Länkar till informationsstrategin, digipasset och datasäkerhetsplanen] 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder Välfungerande lärmiljöer främjar kommunikation, delaktighet och kollaborativt kunskapsbyggande. Målet med utveckling av lärmiljöerna är att de bildar en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet. Informations- och kommunikationstekniken är en viktig del av mångsidiga lärmiljöer. Elevernas delaktighet och förmåga att arbeta kollaborativt stärks och elevernas personliga lärstigar stöds med hjälp av digitala verktyg. Eleverna deltar i utvecklingen av lärmiljöerna. Utgångspunkt för valet av arbetssätt är de mål som ställts upp för undervisningen samt elevernas behov, förutsättningar och intressen. Mångsidigheten är i fokus. Differentieringen och helhetsskapandet i undervisningen ska styra valet av arbetssätt. Differentieringen ska grunda sig på kännedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning. Differentieringen ska utgå från elevens behov och möjligheter att själv planera sina studier, att välja olika arbetssätt och studera i egen takt. Målet för helhetsskapandet är att göra det möjligt att förstå förhållandet mellan 11

13 olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Helhetsskapandet ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar och att i växelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter. 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i [skolans namn] under läsåret I Sibbo stärker man tvåspråkigheten med hjälp av samarbete mellan skolorna. Varje skola samarbetar med en annan skola från den andra språkgruppen. Naturen i Sibbo utnyttjas mångsidigt i undervisningen. Skolans närmiljö är en del av den dagliga inlärningsmiljön. Inlärningen som sker utanför skolan planeras och förverkligas tillsammans med aktörer från den tredje sektorn. Inlärningsmiljöerna utvidgas genom att använda informations- och kommunikationsteknologi. Alla elever ges möjlighet att använda dessa miljöer. BYOD (bring your own device) tas i bruk i alla årskurser, dvs. eleverna får använda egna datatekniska redskap i studierna. Varje termin kommer man med eleverna och vårdnadshavarna överens om vilka regler som gäller vid användningen av egna apparater. I arbetsgrupperna för det skolspecifika gemensamma elevvårdsarbetet gör man bedömningar av och planer för vilka åtgärder som behövs för att utveckla en trygg, trivsam miljö som främjar lärandet. Det här arbetet gör skolan tillsammans med elevvårdspersonalen, eleverna och vårdnadshavarna. 5. Projekt i Salpar skola under läsåret Närmiljö. Ett av de viktigaste tyngdpunktsområdena för detta skolår handlar om att eleverna blir mer bekanta med den egna närmiljön. Förutom att vi utforskar och aktivt utnyttjar möjligheterna den närliggande naturen erbjuder, skall vi även göra en båtutfärd till Pörtö på hösten. Ifall vi finner finansiering kan vi tänka oss att hyra en buss och åka runt till de andra skolorna i Sibbo. 6. Bedömning Utgångspunkterna för bedömningskulturen en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet 12

14 arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen rättvis och etisk bedömning mångsidig bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet Bedömningen av lärande, arbete och uppförande, såväl som responsen till eleverna, ska alltid utgå från de mål som fastställs i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska omfatta elevens lärande, arbete och uppförande. Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen. Lärarna ska se till att eleverna känner till målen och bedömningsgrunderna. Samarbetet med hemmen är en del av en god bedömningskultur. Med vårdnadshavarna ska man diskutera om målen för skolarbetet och skolans bedömningspraxis. Både eleven själv och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta få information om hur studierna framskrider och om elevens arbete och uppförande. Gemensamma samtal mellan läraren, eleven och vårdnadshavaren ökar det ömsesidiga förtroendet och förmedlar information om elevens situation. I Sibbo använder man en gemensam modell för samtal om lärande. Ett samtal kring lärande där eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas kan också ske över en telefon- eller nätförbindelse. I årskurserna 1 2 hålls ett samtal kring lärande i oktober-november och vid behov ett annat i mars-april. I åk 3-9 har man ett samtal kring lärande i regel mellan november och januari. Under samtal kring lärande koncentrerar man sig på "att äga sitt lärande", sociala färdigheter, arbetssätt och skoltrivsel. Samtalen kring lärande fungerar som mellanbedömning. Huvudparten av bedömningen under studierna är till sin karaktär formativ: den respons läraren ger eleverna under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå vad de ska lära sig, vad de redan lärt sig och hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation. Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet. Det förutsätter att lärarna observerar lärprocessen och kommunicerar med eleverna. Kamratbedömning och självbedömning, som utvecklar elevernas aktivitet i lärprocessen, är också en viktig del av bedömningen under studierna. Det är lärarens uppgift att skapa tillfällen, där man tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar lärandet. Fem nyckelstrategier i formativt undervisningsarbete: 1. Klargöra, delge och förstå lärandemål och kriterier för framsteg. 2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som tar fram belägg för lärande. 13

15 3. Ge feedback som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna att bli läranderesurser för varandra. 5. Aktivera eleverna att äga sitt eget lärande. Bedömningen under studierna innefattar också en summativ bedömning eller slutbedömning av nivån på elevernas kunskaper. Bedömningen görs efter lärprocessen och resultaten tillkännages åt eleverna och vårdnadshavarna i form av bedömningsinformation. I slutet av läsåret får varje elev ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller lärområden som ingår i elevens studieprogram. Mer detaljerade principer för bedömningen [LP-LÄNK] 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i Salpar under läsåret Specificeras på hösten 7. Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola Utgångspunkterna för samarbetet mellan hemmet och skolan är förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Genom samarbetet stöds ordnandet av undervisningen och fostran så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Vårdnadshavarnas delaktighet och deras möjlighet att vara med i skolarbetet och utveckla det är en central del av skolans verksamhetskultur. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren ansvarar även för att läroplikten blir fullgjord. Skolan stödjer hemmens fostrande arbete och ansvarar för fostran och undervisning av barnet som en medlem i skolgemenskapen. (Lag om grundläggande utbildning 628/ ) Verksamhetssätten i samarbetet mellan hemmet och skolan i Salpar skola (Utgångspunkterna, verksamhetssätten för och uppföljningen av samarbetet mellan hemmet och skolan, skolspecifik konkretisering) 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö, arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av 14

16 verksamhetskulturen, samarbete, gemensamt ansvar och omsorg. Genom att utveckla pedagogiska lösningar och bygga upp en atmosfär som präglas av förtroende och omsorg skapas förutsättningar för en bra arbetsro. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt uppförande har utbildningsanordnaren också rätt att använda fostrande samtal och olika disciplinära åtgärder. Plan för användning av samtal kring fostran och olika disciplinära åtgärder LÄNK. 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] Syftet med den flexibla grundläggande utbildningen är att minska studieavbrott i den grundläggande utbildningen och förebygga utslagning. Målet är att stärka elevernas studiemotivation och livskompetens. Den flexibla grundläggande utbildningen är avsedd för sådana elever i årskurs 7 9 som underpresterar och har svag studiemotivation och för elever som man bedömer riskeras av att bli utslagna från fortsatt utbildning och arbetslivet. Arbetssätten och undervisningsmetoderna i den flexibla undervisningen ska planeras så att de motsvarar de individuella behoven hos de elever som valts till utbildningen. I undervisningen betonas praktiskt inriktade och arbetsinriktade studiemetoder. [LÄNK till kommunens läroplan] [Här preciseras de skolspecifika verksamhetsmodellerna, hur man ansöker om plats, kontaktperson] 7.4 Årskursintegrerade studier Årskursintegrerade studier innebär flexibla arrangemang som ger möjlighet till en individuell studiegång. Årskursintegrerade arrangemang kan tillämpas i studier för en hel skola, endast vissa årskurser eller enskilda elever. Den kan också tillämpas för att till exempel stödja elever med särskild begåvning eller som ett sätt att förebygga studieavbrott. Elevernas egna studieprogram ska bygga på de studiehelheter som fastställs i läroplanen. Studiehelheterna ska planeras utifrån målen och innehållet i de olika läroämnena. Kommunspecifika principer [LÄNK till kommunens LP] 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen I den grundläggande utbildningen kan man använda fjärruppkoppling i undervisningen för att komplettera undervisningen samt erbjuda mångsidigare studiemöjligheter i olika läroämnen. Lärmiljön ska vara trygg och eleverna ska övervakas och handledas enligt samma principer som i andra undervisningssituationer. Preciseringar kommer senare 15

17 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran Morgon- och eftermiddagsverksamhet Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att främja barnets allsidiga välbefinnande och hälsa och att erbjuda en trygg uppväxtmiljö för barnet före och efter skoldagen. Syftet med verksamheten är att stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar samt stödja familjerna och skolan i deras fostrande arbete. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. I Sibbo ordnas verksamhet för alla elever i åk 1 och 2 som vill delta. Verksamheten ordnas för båda språkgrupperna. För de elever för vilka ett beslut om särskilt stöd gjorts erbjuds verksamheten för elever i åk 1 6. Kommunen har helhetsansvaret för verksamheten. [Länk till verksamhetsplanen för kommunens lagstadgade morgon- och eftermiddagsverksamhet] Eftermiddagsvården sköts i skolans regi och utrymmen. Den ledda eftermiddagsvården är från kl Ledaren heter Maria Ullberg. Riktlinjerna och programmet kommer att vara färdigt inför skolstarten då det även presenteras för föräldrarna. Antal barn för läsåret är 15. Klubbverksamhet Klubbverksamhet är verksamhet utanför lektionstid som utgår från skolans mål för undervisning, fostran och handledning. Verksamheten främjar för sin del gemenskap och berikar skolans verksamhetskultur samt ger eleverna en möjlighet att bekanta sig med olika hobbyn. Klubbutbudet kommer att fastställas på hösten i enlighet med elevernas önskemål och personalens specialintressen. Som tidigare år kommer skolan troligen att ordna: - matlagningsklubb - pojkklubb - tjejklubb - stafettkarnevalsklubb ifall vi väljer att delta i evenemanget Som ledare fungerar främst skolans personal men även utomstående dragare och föräldrar kan hålla i tömmarna. 16

18 Skolbiblioteket, rasterna, måltiderna, skolresorna, morgonsamlingar och andra eventuella saker som man vill specificera 8. Stöd i lärandet och skolgången Det finns tre nivåer av stöd för lärande och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Av dessa kan en elev få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som nämns i lagen om grundläggande utbildning är till exempel stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Dessa stödformer kan användas på alla de tre nivåerna av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och anpassas enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen på svenska I Sibbo finns det svenska små- eller specialklasser i tre skolor: Söderkulla skola (årskurserna 1. 6.), Kyrkoby skola (årskurserna 1. 6.) och Kungsvägens skola (årskurserna 7. 9.). I regel ansöker man på våren om en plats i en småklass. Förskolan eller skolan fyller tillsammans med elevens och hens vårdnadshavare i en ansökan om en plats i en småklass. En expertgrupp går igenom ansökningarna och gör en framställning om en plats i en småklass. Ifall det inte finns plats för alla kan eleven ställa sig i kö. Oberoende av om eleven får en plats i en småklass eller inte, får hen i alla fall det stöd för lärande hen behöver. Verksamhetsmodellerna för pedagogiskt stöd i Sibbo, kommunens LP kapitel 7 samt Handbok för stöd i lärande LÄNKAR 9. Elevvård I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och verksamhetsmiljön i skolan förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans uppdrag att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets växande, utveckling och lärande. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att hen ska kunna delta i undervisningen. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens lärande, goda 17

19 psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela skolan. Utöver det har eleven också rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och respekt för eleven och vårdnadshavaren samt på att man stödjer deras delaktighet. Under läsåret har styrgruppen för elevvården fastställt som prioritet en Trygg och trivsam miljö för alla skolor. Salpar skolas elevvårdsplan LÄNK. 10. Förskoleundervisning Arbetssätt och mål för verksamheten finns i den skilda arbetsplanen för förskoleundervisning 11. Valfria ämnen som erbjuds i Salpar skola Utbildningsordnaren avgör vilka valfria ämnen som ska erbjudas eleverna. Eleverna väljer av skolans utbud: årskurserna 4 7: 1 årsveckotimme årskurserna 8 9: 4 årsveckotimmar Innehållen i de valfria ämnena planeras och genomförs tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. I innehållen betonas mångsidighet. Små undervisningsenheter erbjuder valfria ämnen inom ramen för timresursen. I årskurserna 7 9 är gruppens minimistorlek 13 elever. De valbara kurserna som erbjuds i Salpar är: 1. Scouting: grundläggande färdigheter i hur man rör sig i naturen, kan laga mat, allemansrätten m.m. 2. Spanska: vi lär oss spanska på ett roligt och lekfullt sätt 3."Röris": rörelseglädje i form av olika idrottsgrenar, ridning, simning och mycket, mycket mer 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt 18

20 Preciseras senare Praktisk arbetslivsorientering, PRAO Åk 7 Åk 8 Åk 9 Exkursioner Lägerskolor och nattskolor Dagsverksdag 13. Skolans arbetstider under läsåret Timresursen och Sibbotimmar Förskoleundervisning: 20 timmar/vecka Grundläggande utbildning: (specialundervisning) Skolgångshandledare: 30 h Ledare för eftermiddagsverksamheten 20 h Läsårets arbets- och semesterperioder Antalet skoldagar under läsåret 187. Perioder: 1-perioden 90 arbetsdagar, 2-perioden 97 arbetsdagar Höstterminen: måndag torsdag Vårterminen: måndag lördag Höstlov: torsdag fredag Jullov: fredag söndag Sportlov: måndag fredag Lediga dagar: Skolspecifika avvikelser från arbetstiderna som kommunen fastställt:? 19

21 Dagliga arbetstider Salpar skolas personal och elevantal läsåret Personal Lärare: Maria Westerlund, åk 1-2 Fredrik Paul, åk 3-4 Kalle Andersson, åk 5-6 Monica Wilenius, timlärare Skolgångshandledare: Monica Wilenius Annan personal: Maria Ullberg, ledare för eftermiddagsverksamheten Elevvården: Micaela Wickström-Tillander, kurator Anne Salmela, skolpsykolog Elevantalet klassvis: 20

22 Åk 1-2: 13 st. Åk 3-4: 15 st. Åk 5-6: 15 st. 21