Läsårsplan

Transkript

1 Läsårsplan Sipoon kunta - Sibbo kommun Norra Paipis skola BILDNINGSKANSLIET Kietäväinen-Siren Hanna

2 Innehållsförteckning 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning 1.1 Norra Paipis skolas egna värdeprioriteringar 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisningen som utgångspunkter för pedagogiken 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa i Norra Paipis skola 2.2 Norra Paipis skolas samarbetspartners 3. Verksamhetskultur 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Norra Paipis skola 3.2 Norra Paipis skolas tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i Norra Paipis skola under läsåret Program och projekt i Norra Paipis skola under läsåret Bedömning 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i Norra Paipis skola under läsåret Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] 7.4 Årskursintegrerade studier 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen 1

3 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran 8. Stöd i lärandet och skolgången 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen 9. Elevvård 10. Förskoleundervisning [för skolor där förskoleundervisning ordnas] 11. Valfria ämnen som erbjuds i Norra Paipis skola 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt 13. Skolans arbetstider under läsåret Norra Paipis skolas personal och elevantal läsåret

4 3

5 Norra Paipis skolas läsårsplan Lagen och förordningarna om den grundläggande utbildningen, som reglerar och styr grundskolornas verksamhet (628/1998, 852/1998, 422/2012). Undervisningens innehåll och mål definieras i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, som uppgörs av Utbildningsstyrelsen. De lokala läroplanerna uppgörs utifrån de nationella grunderna genom att fördjupa och precisera innehållet. Norra Paipis skola Skolform: Grundskola Undervisningsspråk: Svenska Skoldistrikt: Norra Sibbo Kontaktuppgifter: Norra Paipis skola Paipisvägen Paipis telefon: (lärarrum) Rektorns kontaktuppgifter: namn: Jaana Lindstedt Telefonnummer: E-post adress: jaana.lindstedt@sipoo.fi 1. Värderingar och mål för fostran och undervisning I den grundläggande utbildningen bygger all undervisning, fostran och verksamhet på att eleven är unik och har rätt till en god undervisning. I den grundläggande utbildningen respekteras och främjas humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati. Kulturell mångfald ses som en resurs och källa till rikedom, och eleverna styrs till en hållbar livsstil. Målet för den grundläggande utbildningen är att stödja eleverna att växa till mänsklighet och etiskt ansvarsfulla medlemmar av samhället. Målet är att skapa en grund för att eleverna ska få en bred allmänbildning och vidga sin världsbild. Det förutsätter såväl kunskaper och färdigheter inom olika vetenskapsgrenar som tvärvetenskapliga kunskaper och kunskaper som kombinerar olika vetenskapsgrenar. All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande. 4

6 Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessa processer. Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. Sibbo kommuns vision: Genom att trygga barnens och de ungas välbefinnande blir Sibbo Finlands mest eftertraktade Verksamhetsprinciperna för kommunens utbildningstjänster: högklassig undervisning kunniga lärare, trivsamma och trygga skolor erbjuda yrkesutbildning parallellt med gymnasieutbildningen erbjuda tjänster såväl i kärnområdena som i glesbygden i syfte att trygga en mångsidig samhällsstruktur stärka de ungas tro på framtiden skapa förutsättningar för barn, unga och vuxna att leva ett gott liv Värdegrunden för kommunens utbildningstjänster: rättvisa likvärdighet tvåspråkighet professionell verksamhet utvecklingsinriktning Verksamhetssättet för kommunens utbildningstjänster: öppenhet transparens beaktande entusiastiskt inspirerande 5

7 1.1 Norra Paipis skolas egna värdeprioriteringar Grundprinciper i Norra Paipis skola Vi vill värna om vår byskola. Skolan blir en naturlig del i det lilla samhället där många föräldrar och barn känner trygghet, att vuxna känner igen de flesta av de barn som bor runt om i bygden i skolan ger en väldigt trygg atmosfär i vår skola. Vi har många traditioner som både personal, elever och föräldrar gärna värnar om. Vi jobbar aktivt med att hitta rätt balans mellan kärlek och gränser. Vi jobbar envetet och med fullt engagemang i alla sammanhang. Vi värnar om kvalitet framom kvantitet. Vi respekterar varandra och känner förtroende för varandra. Vi låter hjärnan, hjärtat och hälsan vara en del av allt vi gör i skolan. Vi värnar om en öppen dialog både i och utanför skolan. Vi går in för att hjälpa och inte stjälpa varandra. 2. Mångsidig kompetens och helhetsskapande undervisning som utgångspunkter för pedagogiken I den grundläggande utbildningen strävar man efter mångsidig, mångvetenskaplig kompetens inom följande sju delområden: 6

8 K1 Förmåga att tänka och lära sig I skolorna i Sibbo uppmuntras eleverna till att undersöka miljön och hitta olika lösningar. Eleverna fostras till tolerans och uppmuntras att utveckla egna lärstigar. Det här sker individuellt genom självbedömning, varvid eleverna har möjlighet att tänka över sin egen lärstig, samt även genom kamratrespons där eleverna uppmuntrar varandra i en positiv anda. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, växelverkan och uttryck I Sibbo kan eleverna välja verksamhet ur kulturtjänsters verksamhetsutbud. Målet för kulturverksamheten är att erbjuda ett mångsidigt kulturutbud i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och personer som är intresserade av konst. Den lokala identiteten stärks genom att beakta de lokala traditionerna och verksamheten utvecklas även genom att man beaktar de nya invånarna som flyttar till kommunen. Samtidigt bör även kulturutbudet svara mot invånarnas krav i fråga om nya och kreativa aktiviteter. 7

9 K3 Vardagskompetens I Sibbo stöds skolornas verksamhet av både familjerådgivningen och fritidsväsendet. Då olika forum samarbetar på ett övergripande sätt har eleverna möjlighet att bekanta sig med aktiviteterna som ordnas. Fostringsarbetet i Sibboskolorna främjar en hållbar utveckling och en hälsosam livsstil. K 4 Multilitteracitet Sibbo bibliotek producerar material som skolorna kan använda, både elektroniskt och med hjälp av övriga medier. Eleverna ska också ha en möjlighet att delta i det multilitterära kommunikationsflödet som skolan använder. K 5 Digital kompetens IT-strategin för Sibbo stärker elevernas digitala färdigheter och säkerställer att eleverna får en likvärdig undervisning. Elevernas kunskaper bygger på digipasset. Eleverna ska också ges möjlighet till att fungera som digiagenter både för lärarna och eleverna. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Sibbo Företagare är en aktiv organisation som stödjer skolorna med material och erbjuder platser för arbetspraktik. I Sibbo följer vi lärstigen för arbetslivsfärdigheter och bekantar oss med entreprenörskap i samarbete med Sibbo Företagare. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I varje skola i Sibbo fungerar en elevkårsstyrelse. Genom helhetsskapande undervisning stödjer man utvecklingen av mångsidig kompetens. Helhetsskapande undervisning är en viktig del av den verksamhetskultur som stödjer pedagogisk enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Arbetsperioder där eleverna undersöker helheter och kombinerar och undersöker olika vetenskapsgrenar ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper och får dem att känna sig delaktiga i uppbyggandet av gemensam kunskap. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. De mångvetenskapliga lärområdena främjar den grundläggande utbildningens mål och i synnerhet utvecklingen av mångsidig kompetens. Elevernas studier innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår. Alla läroämnen ska i tur och ordning delta då lärområden planeras och förverkligas. I planeringen och genomförandet utnyttjar man lokala resurser och möjligheter, vilket ger ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Det är nödvändigt att eleverna deltar i planeringen av lärområdena. I Sibbo planerar och genomför man varje år en övergripande temahelhet som genomförs i samtliga skolor i kommunen. Teman för nästa läsår avgörs och planeras i maj. För planeringen av temahelheten sammankallas en grupp som består av medlemmar från 8

10 sektionerna, lärarkåren, rektorer, elever, föräldrar, samt övriga beroende av temat. Hur temat genomförs varierar från år till år: man ordnar allt från gemensamma evenemang för alla skolor till skolvisa genomföranden. 2.1 Mångvetenskapliga lärområden och principerna för planeringen och bedömningen av dessa i Norra Paipis skola Enligt en gemensam princip väljer lärarna tillsammans med eleverna ett ämne/fenomen och tillhörande läroämnen samt omfattande lärområden, och i samarbete planerar de arbetssätten som ska användas för att förverkliga det mångvetenskapliga lärområdet. Finland 100 år Vår närmiljö Planeringsskedet - gemensam planering påbörjades med Södra Paipis i februari 2016 eftersom vi redan har ett gott samarbete från tidigare år UTGICK från att - i nya läroplanen skall innehållet vara mindre VAD? mera HUR? och VARFÖR? - nya läroplanen betonar samarbetsförmåga och helhetsundervisning è i K6 Arbetslivskompetens och entreprenorskap è arbeta i grupp, i projekt è planera, ställa hypoteser, testa och dra slutsatser è K2 Kulturell och kommunikativ kompetens - lägga en grund för den egna kulturella identiteten, egna livsmiljön, kulturarvet och vår språkliga bakgrund - passade bra med defakto att år 2017 firar vi Finland 100 år - beslöt att ta Finland 100 år- med betoning på vår närmiljö som tema Tema helheten startas med att båda skolorna väljer elevråd i augusti och därefter samlas båda skolornas elevråd och temat presenteras - elevrådet får till uppgift att med sin klass, sin lärare fundera på vad de vill veta om Finlands historia, om vår närmiljö förr osv. è K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid è Utveckla ett intresse för frågor som handlar om skolan, samhället è fatta beslut, ta ansvar, demokrati UTFÖRANDE è K1 Förmåga att tänka och lära sig è Ställa upp mål, planera, utvärdera è att göra iakttagelser, söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information 9

11 Målet är att samarbeta skolor emellan åldersenligt så att tex klass 1-2 gör en gemensam utfärd och presenterar den för de övriga klasserna i skolan Alla elever kommer att göra exkursioner till olika ställen, och vi får alla ta del av det som de andra upplevt Arbetssätt - excursioner i närmiljön - fiske - jakt - besöka jordbruk Bedömning - presentationer av det upplevda genom text, bild och film è K3 Vardagskompetens - att hantera tid - bondförnuft ta hand om mig själv - vad har jag för rättigheter och skyldigheter è K4 Multilitteracitet - att tolka och producera och värdera olika teckenvärldar i media och miljöer - att söka, bearbeta, producera, presentera och granska information - è Digital kompetens - använda digitala redskap till att samla, bearbeta och dela kunskap 2.2 Norra Paipis skolas samarbetspartners Hem och skola i Norra Paipis NPI (Norr Paipis idrottsförening) Norra Paipis Marthakrets Fiskelag i närmiljön Jaktlag i närmiljön Jordbruk i närmiljön Södra Paipis skola Jokipuiston koulu Folkhälsans daghem i Träskända Oinaskadun koulu Träskända Sibbo svenska församling 10

12 FSI Kungsvägens skola De svenska lågstadierna i Sibbo 3. Verksamhetskultur All verksamhet i den grundläggande utbildningen ska utformas så att den stödjer målen för undervisning och fostran. Skolans verksamhetskultur ska stödja att alla förbinder sig till målen och främja att den gemensamma värdegrunden och synen på lärande förverkligas i skolarbetet. En förutsättning för att utveckla verksamhetskulturen är en öppen, interaktiv diskussion där alla är delaktiga och där man uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra. Målet för utvecklingen av verksamhetskulturen är: göra skolan till en lärande gemenskap och främja elevernas delaktighet garantera elevernas välbefinnande och en trygg vardag stödja växelverkan och skapa möjligheter till mångsidigt arbete värdesätta kulturell mångfald och utveckla språkmedvetenheten främja delaktighet och fostra till demokratisk verksamhet främja likvärdighet och jämlikhet fostra till ansvar för miljön och en hållbar framtid 3.1. Tyngdpunkter för utveckling av verksamhetskulturen i Norra Paipis skola Skola i rörelse Projektet Skola i rörelse kommer att utveckla Norra Paipis skolas verksamhetskultur på många sätt. Bl.a genom - långa motionsraster - elever som rastledare - rastmaraton - promenadraster - inneraster i gy-salen - kurser för rastledare - motionskort för rasterna - pausgymppa på lektionerna - stå upp då man svarar - motionsuppgift som extra uppgifter på lektionen - uppgifter kan göras runt om i skolan (som orientering) - månadens lek i klassen - motionsinriktad julkalender - göra mer uppgifter stående, gående - personlig inbjudan till klubb under skoldagen 11

13 - Vi kommer att skicka elever på Rastis utbildning. Rastis - Ett redskap i att lära eleverna hur man leker tillsammans, under rasterna, med skolans egna elever som ledare. 3.2 Norra Paipis skolas tre tyngdpunktsområden i utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen enligt informationsstrategin för skolväsendet i Sibbo Att använda informations- och kommunikationsteknik på ett pedagogiskt meningsfullt sätt är ett väsentligt redskap då verksamhetskulturen i skolorna görs mer elevorienterad i enlighet med läroplanen. Målet för utvecklingen av användningen av IKT är att pedagogiskt meningsfull praxis blir en integrerad del av skolans verksamhetskultur och varje lärares undervisning. Målen för elevernas kunskaper i varje årskurs fastställs i Digipasset. Skolspecifik precisering! 1. Alla elever kan använda Edison före jul 2. Minska på utskrifter av elevarbeten 3. Få in mera undervisningsspel i undervisningen [Länkar till informationsstrategin, digipasset och datasäkerhetsplanen] 4. Lärmiljöer och arbetsmetoder Välfungerande lärmiljöer främjar kommunikation, delaktighet och kollaborativt kunskapsbyggande. Målet med utveckling av lärmiljöerna är att de bildar en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet. Informations- och kommunikationstekniken är en viktig del av mångsidiga lärmiljöer. Elevernas delaktighet och förmåga att arbeta kollaborativt stärks och elevernas personliga lärstigar stöds med hjälp av digitala verktyg. Eleverna deltar i utvecklingen av lärmiljöerna. Utgångspunkt för valet av arbetssätt är de mål som ställts upp för undervisningen samt elevernas behov, förutsättningar och intressen. Mångsidigheten är i fokus. Differentieringen och helhetsskapandet i undervisningen ska styra valet av arbetssätt. Differentieringen ska grunda sig på kännedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning. Differentieringen ska utgå från elevens behov och möjligheter att själv planera sina studier, att välja olika arbetssätt och studera i egen takt. Målet för helhetsskapandet är att göra det möjligt att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Helhetsskapandet ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar och att i växelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter. 12

14 4.1 Lärmiljöer, arbetsmetoder och utvecklingen av dessa i Norra Paipis skola under läsåret I Sibbo stärker man tvåspråkigheten med hjälp av samarbete mellan skolorna. Varje skola samarbetar med en annan skola från den andra språkgruppen. Naturen i Sibbo utnyttjas mångsidigt i undervisningen. Skolans närmiljö är en del av den dagliga inlärningsmiljön. Inlärningen som sker utanför skolan planeras och förverkligas tillsammans med aktörer från den tredje sektorn. Inlärningsmiljöerna utvidgas genom att använda informations- och kommunikationsteknologi. Alla elever ges möjlighet att använda dessa miljöer. BYOD (bring your own device) tas i bruk i alla årskurser, dvs. eleverna får använda egna datatekniska redskap i studierna. Varje termin kommer man med eleverna och vårdnadshavarna överens om vilka regler som gäller vid användningen av egna apparater. I arbetsgrupperna för det skolspecifika gemensamma elevvårdsarbetet gör man bedömningar av och planer för vilka åtgärder som behövs för att utveckla en trygg, trivsam miljö som främjar lärandet. Det här arbetet gör skolan tillsammans med elevvårdspersonalen, eleverna och vårdnadshavarna. Samarbete över språkgränser Vi samarbetar med Oinaskadun koulu i Träskända bla genom att de får bekanta sig med de finlandssvenska traditionerna som tex.lucia. Vi har också en finsk vänskola i Sibbo Jokuipuiston koulu. Vi har träffats 3 ggr. En gång i Norra Paipis, en gång i Södra Paipis och en gång i Jokipuisto. Samarbetet fortsätter i nästa läsår Inlärningsmiljöer Vi har i skolan mycket bra Informations- och kommunikationsteknologi. Vi har ca 20 bordsdatorer, 10 bärbara datorer och 8 Ipad. Från och med i höst kommer vi också att ge möjlighet för eleverna att utnyttja sina egna datorer och telefoner i studierna. Alla elver i skolan använder Edison. Vi kommer också att utvidga vår fysiska inlärningsmiljö genom att byta ut pulpeter till bord i klassrummen. Dessutom har vi på skolgården byggt en grillkåta för 25 personer där vi kan hålla lektioner utomhus hela året. Genom dessa förändringar kan vi i undervisningen använda oss av olika arbetssätt och lärmiljöer och sträva till att regelbundet föra ut undervisningen ur klassrummet. Man ska skapa möjligheter till projektbaserat arbete och helhetsbaserat lärande samt till samarbete både inom skolan och med aktörer utanför skolan. Samarbetet och kommunikationen mellan vuxna i skolan och med det omgivande samhället stärker elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta. 13

15 5. Projekt i Norra Paipis skola under läsåret Skola i rörelse Skola i rörelse är ett program som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som ingår i regeringsprogrammet. Syftet med programmet Skolan i rörelse är att öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen. Varje skola formar på sitt eget sätt skoldagarna så att de innehåller mer motion. Det är viktigt att: - man rör sig mer och sitter mindre, - eleverna deltar, - man lär sig. Modersmål - Vi vill i vår undervisning satsa extra mycket på modersmål och litteratur, eftersom goda kunskaper i modersmål utgör grunden för all annan inlärning. Eleverna erbjuds många tillfällen till läsning och skrivning i skolan. - Vi deltar i tidningsveckan och vi ordnar läsveckor, bokcirklar, bokprat, samarbete med biblioteket mm - Vi kommer att uppmärksamma favoritbokdagen elever/lärare/föräldrar får alla presentera sin favoritbok. - Vi vill med vårt projekt engagera föräldrarna och hemmen regelbundet. Samarbete med Södra Paipis skola - Finland 100 år - Min närmiljö - gemensamma idrottstävlingar - teaterbesök. 6. Bedömning Utgångspunkterna för bedömningskulturen en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen rättvis och etisk bedömning 14

16 mångsidig bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet Bedömningen av lärande, arbete och uppförande, såväl som responsen till eleverna, ska alltid utgå från de mål som fastställs i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska omfatta elevens lärande, arbete och uppförande. Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen. Lärarna ska se till att eleverna känner till målen och bedömningsgrunderna. Samarbetet med hemmen är en del av en god bedömningskultur. Med vårdnadshavarna ska man diskutera om målen för skolarbetet och skolans bedömningspraxis. Både eleven själv och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta få information om hur studierna framskrider och om elevens arbete och uppförande. Gemensamma samtal mellan läraren, eleven och vårdnadshavaren ökar det ömsesidiga förtroendet och förmedlar information om elevens situation. I Sibbo använder man en gemensam modell för samtal om lärande. Ett samtal kring lärande där eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas kan också ske över en telefon- eller nätförbindelse. I årskurserna 1 2 hålls ett samtal kring lärande i oktober-november och vid behov ett annat i mars-april. I åk 3-9 har man ett samtal kring lärande i regel mellan november och januari. Under samtal kring lärande koncentrerar man sig på "att äga sitt lärande", sociala färdigheter, arbetssätt och skoltrivsel. Samtalen kring lärande fungerar som mellanbedömning. Huvudparten av bedömningen under studierna är till sin karaktär formativ: den respons läraren ger eleverna under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå vad de ska lära sig, vad de redan lärt sig och hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation. Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet. Det förutsätter att lärarna observerar lärprocessen och kommunicerar med eleverna. Kamratbedömning och självbedömning, som utvecklar elevernas aktivitet i lärprocessen, är också en viktig del av bedömningen under studierna. Det är lärarens uppgift att skapa tillfällen, där man tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar lärandet. Fem nyckelstrategier i formativt undervisningsarbete: 1. Klargöra, delge och förstå lärandemål och kriterier för framsteg. 2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som tar fram belägg för lärande. 3. Ge feedback som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna att bli läranderesurser för varandra. 5. Aktivera eleverna att äga sitt eget lärande. 15

17 Bedömningen under studierna innefattar också en summativ bedömning eller slutbedömning av nivån på elevernas kunskaper. Bedömningen görs efter lärprocessen och resultaten tillkännages åt eleverna och vårdnadshavarna i form av bedömningsinformation. I slutet av läsåret får varje elev ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller lärområden som ingår i elevens studieprogram. Mer detaljerade principer för bedömningen [LP-LÄNK] 6.1 Tyngdpunkter i utvecklingen av bedömningskulturen i Norra Paipis skola under läsåret Utveckla elevernas förmåga till självbedömning - vi provar ut olika metoder för elevernas självbedömning 2. Tydligare lyfta fram målen för undervisningen för eleverna och föräldrarna - på föräldramöten - alltid före ett nytt tema påbörjas presenteras målen för eleverna 7. Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande 7.1 Principer och former för samarbete mellan hem och skola Utgångspunkterna för samarbetet mellan hemmet och skolan är förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Genom samarbetet stöds ordnandet av undervisningen och fostran så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Vårdnadshavarnas delaktighet och deras möjlighet att vara med i skolarbetet och utveckla det är en central del av skolans verksamhetskultur. Det främsta ansvaret för barnets fostran bärs av vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren ansvarar även för att läroplikten blir fullgjord. Skolan stödjer hemmens fostrande arbete och ansvarar för fostran och undervisning av barnet som en medlem i skolgemenskapen. (Lag om grundläggande utbildning 628/ ) Verksamhetssätten i samarbetet mellan hemmet och skolan i Norra Paipis skola I vår skola verkar en mycket aktiv Hem och Skola-förening. Föreningen stöder skolans verksamhet på många olika sätt. Hem och Skola arbetar för att skolbarnen ska må bra och för att föräldrarna aktivt ska kunna ta del av skolans vardag. Syftet med verksamheten är att förbättra trivseln och tryggheten i skolan. Föreningen ordnar höst och vår-jippo och julmarknad varje år. Föreningen vill ge lite extra krydda på vardagen för eleverna i skolan genom att ekonomiskt stöda t.ex. teaterbesök, simhallsbesök, temadagar och utflykter. 16

18 I Hem och skola föreningens möten deltar alltid skolans representant. Mötena hålls regelbundet 1ggn i månaden. 7.2 Diskussioner om fostran och användning av disciplinära åtgärder Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö, arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av verksamhetskulturen, samarbete, gemensamt ansvar och omsorg. Genom att utveckla pedagogiska lösningar och bygga upp en atmosfär som präglas av förtroende och omsorg skapas förutsättningar för en bra arbetsro. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt uppförande har utbildningsanordnaren också rätt att använda fostrande samtal och olika disciplinära åtgärder. Plan för användning av samtal kring fosrtan och olika disciplinära åtgärder LÄNK. 7.3 JOPO Flexibel grundläggande utbildning [OBS: för årskurserna 7 9] Syftet med den flexibla grundläggande utbildningen är att minska studieavbrott i den grundläggande utbildningen och förebygga utslagning. Målet är att stärka elevernas studiemotivation och livskompetens. Den flexibla grundläggande utbildningen är avsedd för sådana elever i årskurs 7 9 som underpresterar och har svag studiemotivation och för elever som man bedömer riskeras av att bli utslagna från fortsatt utbildning och arbetslivet. Arbetssätten och undervisningsmetoderna i den flexibla undervisningen ska planeras så att de motsvarar de individuella behoven hos de elever som valts till utbildningen. I undervisningen betonas praktiskt inriktade och arbetsinriktade studiemetoder. [LÄNK till kommunens läroplan] [Här preciseras de skolspecifika verksamhetsmodellerna, hur man ansöker om plats, kontaktperson] 7.4 Årskursintegrerade studier Årskursintegrerade studier innebär flexibla arrangemang som ger möjlighet till en individuell studiegång. Årskursintegrerade arrangemang kan tillämpas i studier för en hel skola, endast vissa årskurser eller enskilda elever. Den kan också tillämpas för att till exempel stödja elever med särskild begåvning eller som ett sätt att förebygga studieavbrott. Elevernas egna studieprogram ska bygga på de studiehelheter som fastställs i läroplanen. Studiehelheterna ska planeras utifrån målen och innehållet i de olika läroämnena. Kommunspecifika principer [LÄNK till kommunens LP] 17

19 7.5 Fjärruppkoppling i undervisningen I den grundläggande utbildningen kan man använda fjärruppkoppling i undervisningen för att komplettera undervisningen samt erbjuda mångsidigare studiemöjligheter i olika läroämnen. Lärmiljön ska vara trygg och eleverna ska övervakas och handledas enligt samma principer som i andra undervisningssituationer. Vi använder Skype i undervisningen tex då vi i vår undervisning tar upp saker som tex Islam, då kan vi ha direkt kontakt till Turkiet. Vi har också skypat med skolor i andra länder. 7.6 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran Morgon- och eftermiddagsverksamhet Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att främja barnets allsidiga välbefinnande och hälsa och att erbjuda en trygg uppväxtmiljö för barnet före och efter skoldagen. Syftet med verksamheten är att stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar samt stödja familjerna och skolan i deras fostrande arbete. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. I Sibbo ordnas verksamhet för alla elever i åk 1 och 2 som vill delta. Verksamheten ordnas för båda språkgrupperna. För de elever för vilka ett beslut om särskilt stöd gjorts erbjuds verksamheten för elever i åk 1 6. Kommunen har helhetsansvaret för verksamheten. [Länk till verksamhetsplanen för kommunens lagstadgade morgon- och eftermiddagsverksamhet] Norra Paipis eftermiddagsklubb ordnas skoldagar mellan kl och Ledare för eftermiddagsklubben är Jessica Grönholm och Camilla Elonen. Båda ledarna fungerar också som skolgångsbiträden i Norra Paipis skola 4h /dag och är bekanta för eleverna. Klubbverksamhet Klubbverksamhet är verksamhet utanför lektionstid som utgår från skolans mål för undervisning, fostran och handledning. Verksamheten främjar för sin del gemenskap och berikar skolans verksamhetskultur samt ger eleverna en möjlighet att bekanta sig med olika hobbyn. Norra Paipis skola vill genom klubbverksamheten stöda elever som har svagare kondition genom att ordna schemalagd gymnastik klubb för elever som inte idrottar på fritiden. I samband med skolans Skola i rörelse projekt kommer vi att bjuda in elever till denna klubb. 18

20 Pga av skjutsproblem kommer denna klubb att pågå hela läsåret. Elevmaterialet byter vid jul. Skolbiblioteket, rasterna, måltiderna, skolresorna, morgonsamlingar och andra eventuella saker som man vill specificera I Norra Paipis skola äter hela skolan samtidigt kl. 11. Vi har matrast mellan kl En gång i veckan har vi idottsrast före maten, då kommer hela skolan att gå på länk, springa, hoppa hopprep eller göra något annat roligt en stund. Vi har utbildat RASTIS ledare som kommer att dra rastprogram för de elever som vill. Morgonsamlingar hller vi sporadiskt vid olika helger, tex. vis självständighetsdagen, första advent, Lucia, Runebergsdagen etc. Det är eleverna som håller morgonsamlingarna. Skolbiblioteksbussen besöker skolan 1ggn/månad. 8. Stöd i lärandet och skolgången Det finns tre nivåer av stöd för lärande och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Av dessa kan en elev få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som nämns i lagen om grundläggande utbildning är till exempel stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Dessa stödformer kan användas på alla de tre nivåerna av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och anpassas enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. 8.1 Små- eller specialklasser i den grundläggande utbildningen på svenska I Sibbo finns det svenska små- eller specialklasser i tre skolor: Söderkulla skola (årskurserna 1. 6.), Kyrkoby skola (årskurserna 1. 6.) och Kungsvägens skola (årskurserna 7. 9.). I regel ansöker man på våren om en plats i en småklass. Förskolan eller skolan fyller tillsammans med elevens och hens vårdnadshavare i en ansökan om en plats i en småklass. En expertgrupp går igenom ansökningarna och gör en framställning om en plats i en småklass. Ifall det inte finns plats för alla kan eleven ställa sig i kö. Oberoende av om eleven får en plats i en småklass eller inte, får hen i alla fall det stöd för lärande hen behöver. 19

21 Verksamhetsmodellerna för pedagogiskt stöd i Sibbo, kommunens LP kapitel 7 samt Handbok för stöd i lärande LÄNKAR 9. Elevvård I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och verksamhetsmiljön i skolan förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans uppdrag att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets växande, utveckling och lärande. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att hen ska kunna delta i undervisningen. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens lärande, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela skolan. Utöver det har eleven också rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och respekt för eleven och vårdnadshavaren samt på att man stödjer deras delaktighet. Under läsåret har styrgruppen för elevvården fastställt som prioritet en Trygg och trivsam miljö för alla skolor. Elevvårdens tema för läsåret är Delaktighet Läroplanen betonar att skolan ska göra varje elev delaktig i skolans verksamhet, både då det gäller det egna lärandet och också i frågor som gäller hela skolan. Delaktigheten skall också synas i undervisningen, t.ex. i val av arbetssätt. Delaktighet bidrar till att stärka gemenskapen i skolan och känslan av gemenskap i klassen. Det är viktigt att elevernas röster blir hörda. Eleverna skall få stöd i att utveckla sin egen värdegrund. Detta sker i en öppen dialog mellan vuxna och barn där man tar upp frågor som är viktiga för eleverna, uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra. Det egna lärandet. Genom helhetsbaserad undervisning gör man eleverna delaktiga i sitt eget lärande så att de är med och ställer upp mål för sitt lärande, planerar innehåll och arbetssätt. Bedömningen skall vara uppmuntrande, handledande, rättvis, etisk och mångsidig. Självbedömning främjar lärandet genom att synliggöra framstegen och den egna lärprocessen. Eleverna skall också uppmuntras att utvärdera arbete som gjorts tillsammans med andra och att ge konstruktiv respons till varandra, men också till lärarna. Alla skolor skall ha en egen elevkår som har till uppgift att möjliggöra elevernas engagemang och delaktighet. Elevkåren skall ha reella möjligheter att vara med och påverka i skolan. Genom att 20

22 utveckla elevernas intresse för frågor som gäller skolan och samhälle kan skolan aktivera eleverna till att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Källor: "Läroplanen i ett nötskal" av Hem och skola samt "Skolan är till för barnet - om samverkan och delaktighet i skolvardagen" av Utbildningsstyrelsen 10. Förskoleundervisning [för skolor där förskoleundervisning ordnas] 11. Valfria ämnen som erbjuds i Norra Paipis skola Utbildningsordnaren avgör vilka valfria ämnen som ska erbjudas eleverna. Eleverna väljer av skolans utbud: årskurserna 4 7: 1 årsveckotimme årskurserna 8 9: 4 årsveckotimmar Innehållen i de valfria ämnena planeras och genomförs tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. I innehållen betonas mångsidighet. Små undervisningsenheter erbjuder valfria ämnen inom ramen för timresursen. I årskurserna 7 9 är gruppens minimistorlek 13 elever. Norra Paipis skola erbjuder följande ämnen som valfria under Höstterminen 2016 I Modersmål och musik delområden Musikal och drama I slöjd, fy-ke delområdet Teknik Vårterminen 2017 I slöjd, fy-ke delområdet Teknik I slöjd och bildkonst delområdet Hantverk I modersmål delområdet Drama 12. Lärmiljöer utanför skolan och ordnande av skolarbetet på ett avvikande sätt Avvikande tidsschema kan tillämpas under temadagar och vid undervisning utanför skolan t.ex. vid excursioner, studiebesök, friluftsdagar, idrottstävlingar och lägerskolor. Avvikande tidsschema tillämpas också julfestdagen och avslutningsdagen. Föräldrarna informeras om alla händelser på Wilmas anslagstavla, via veckobrev, via elevernas dagböcker och via Paipisnytt. 21

23 Elever som måste vänta på skjuts p.g.a. avvikande tidsschema kan vänta i skolan under övervakning. Norra Paipis skola deltar i idrottstävlingar som kommunen ordnar under läsåret. Det beror helt på elevunderlaget i vilka tävlingar vi deltar tex. korgboll, fotboll, innebandy, stafetter, fri-idrott, Stafettkarnevalen mm Stafettkarnevalen De elever från Norra Paipis skola som deltar i stafettkarnevalen utför någon prestation. Dessa elever förbinder sig till att träna till stafettkarnevalen också utanför skoltid. Vi deltar med så många lag som vi får deltagare till. Deltagandet är frivilligt för alla i skolan, dock rekommenderar vi att elever under klass 3 har föräldrar med sig om de deltar. Lägerskolor och nattskolor Åk 5-6 åker på lägerskola i september Ansvarig ledare; Annica Hult-Koskenmäki + 3 föräldrar Såvida någon elev inte deltar i lägerskolan ordnas ett alternativt program för hen. Lägerskolan finansieras till största delen av målsmännen (genom att ordna olika evenemang). Lägerskolan ordnas på Naturskolan Utterns lägergård Målet med lägerskolan är att utveckla elevernas sociala och fysiska färdigheter. Andra avvikande skoldagar under läsåret är: Trafiksäkerhetsvecka v. 37 Höstens föräldramöte; Skola i rörelse Finland 100år-Min närmiljö projektet kommer att innehålla många utfärder under året Beök i bykyrkan (jul, påsk, vår) September - Paipis mästerskap med Södra Paipis skola Hungerdag - insamlingsbössa i matsalen 26.9 Hem&Skola dag Morgonkaffe för föräldrar/mor-och farföräldrar Unicefrundan Författarbesök Skrinning i Ishallen i Nickby Simning klass 3-4 Pepparkaksbak med martorna i december Julpysseldag / julmarknad Samarbete med Hem och skola Luciakaffe för byns pensionärer Lucia i Oinaskadun koulu 22

24 Julfest kl 18 Fastlagsjippo / Skidtävlingar 30.4 Talent/maskerad 2.6 Vattenkrig 3.6 Vårfest Praktisk arbetslivsorientering, PRAO Åk 7 Åk 8 Åk 9 Dagsverksdag 13. Skolans arbetstider under läsåret Timresursen och Sibbotimmar Förskoleundervisning: - timmar/läsår Grundläggande utbildning: 104h/v varav 2 SIbbotimmar Skolgångsledarnas och skolledarens timmar: 70h/v Läsårets arbets- och semesterperioder Antalet skoldagar under läsåret 187. Perioder: 1-perioden 90 arbetsdagar, 2-perioden 97 arbetsdagar Höstterminen: måndag torsdag Vårterminen: måndag lördag Höstlov: torsdag fredag Jullov: fredag söndag

25 Sportlov: måndag fredag Lediga dagar: Skolspecifika avvikelser från arbetstiderna som kommunen fastställt:? Dagliga arbetstider Lektion 1 kl Lektion 2 kl Lektion 3 kl LUNCH Lektion 4 kl Lektion 5 kl Lektion 6 kl Norra Paipis skolas personal och elevantal läsåret Lärare: Jaana Lindstedt, klasslärare åk 1-2, rektor Lilian Westerlund, klasslärare åk 3?, klasslärare åk 4 Annica Hult-Koskenmäki, klasslärare åk 5-6 Mathias Oljemark, timlärare i musik Jaana Lindstedt, Annica Hult-Koskenmäki, speciallärare Övrig personal: Hult Barbro, skolgångshandledare Grönholm Jessika, skolgångshandledare, eftermiddagsklubbsledare, timlärare gy Camilla Elonen, Skolgångshandledare, eftermiddagsklubbsledare Heidi Kokkonen, matutdelare, städare Elevvård Jaana Ylikangas, skolpsykolog Mikaela Vikström-Tillander, skolkurator Yvonne Wickholm, skolhälsovårdare Elevantal totalt 63 elever Klass 1 9 elever Klass 2 10 elever 24

26 Klass 3 19 elever Klass 4 9 elever Klass 5 5 elever Klass 6 11 elever 25