Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö
|
|
- Erik Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag om barn och fetma för skolhälsovården 16 september 2014 The Capital of Scandinavia
2 Exempel på ett projekt i Stockholm Stad Hoppsta Obesity Prevention Project HOPP Ett pilotprojekt mot övervikt och fetma hos skolbarn The Capital of Scandinavia
3 Bakgrund I området 305 barn Många lågutbildade Många låginkomsttagare Många med utomeuropeisk bakgrund Andelen barn med övervikt/fetma 27 % The Capital of Scandinavia
4 Syftet med HOPP Metodutveckling av insatser för att normalviktiga skolbarn behålla normalt BMI barn med övervikt eller fetma succesivt uppnå ett mer normalt BMI och må lika bra eller bättre än tidigare. The Capital of Scandinavia
5 Metod Föräldrar till 83 barn i FK till åk 5 med övervikt/fetma inbjöds till ett viktsamtal och viktföräldragrupp under ledning av två hälsopedagoger. Fokus låg på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och stöd till livsstilsförändringar. Skolsköterskan utvärderade metoden med BMI data och enkäter till familjerna The Capital of Scandinavia
6 Resultat Yngre barn lyckades bättre jmr med äldre Andel barn med övervikt/fetma minskade jmfr med 2 kontroll skolor (8 %) Efter 16 månader uppnådde 33 % av 83 barn med övervikt/fetma en lägre BMI-kategori. Viktökningen bromsades upp. Barnen mådde bra. The Capital of Scandinavia
7 Föräldrarna Uppskattade viktsamtalet och viktföräldragruppen Rapporterade ökade kunskaper och ökat föräldrastöd till barnen Deltagarfrekvensen minskade dock efter fem gruppträffar. The Capital of Scandinavia
8 Barnens vardag Ökad fysisk aktivitet Minskad tid framför TV/video Mer familjeaktiviteter utanför hemmet Lägre intag av söta drycker, sött bröd och godis. The Capital of Scandinavia
9 Resultaten Tyder på att övervikt och fetma hos barn kan förebyggas och åtgärdas genom insatser riktade till föräldrar via skolan, redan genom ett informationsbrev till föräldrarna och ett viktsamtal. Många erfarenheter från HOPP skulle kunna tillämpas i andra grundskolor i områden med hög andel utlandsfödda och lågutbildade föräldrar. The Capital of Scandinavia
10 FaR i Stockholm stads skolor The Capital of Scandinavia
11 Syfte Vi ville se om man kunde få elever att bli mer fysiskt aktiva genom metoden FaR och genom det uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat.
12 Förutsättningar för FaR i Stockholms skolor elever 200 skolsköterskor, 30 skolläkare Samordnades av centrala skolhälsan Arbetet gjordes med befintliga resurser The Capital of Scandinavia
13 Utbildning Alla skolsköterskor som var intresserade erbjöds en utbildningsdag om FaR 50 skolsköterskor samt 1 skolläkare Psykiater Jill Taube, SLL föreläste The Capital of Scandinavia
14 Förutsättningar Förskrivaren skulle ha kunskap om det motiverande samtalets betydelse och om hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsprevention Förskrivaren skulle ha god kännedom om den verksamhet man hänvisade till Förskrivningen skulle göras på särskild receptblankett och dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen Eleven blev automatiskt kontrollelev och skulle följas upp efter 6,12 månader och sedan 1 g/år The Capital of Scandinavia
15 Målgrupp Initialt elever som identifierades som riskelever eller själva sökte upp skolhälsovården för att få hjälp med överviktsproblem Senare utökades gruppen till att omfatta inaktiva elever The Capital of Scandinavia
16 Våra erfarenheter av FaR Gruppen inaktiva och överviktiga elever stor Skolsköterskornas inställning mycket positiv Sammanlagt 60 förskrivningar under 5 år FaR nådde endast ett fåtal elever. Av 60 FaR var det endast enstaka elever som minskade i BMI samt ökade fysisk aktivitet The Capital of Scandinavia
17 Hinder i FaR-arbetet Tidsbrist hos skolsköterskan Tung administration Brist på varierat utbud av aktiviteter Aktiviteterna kostar pengar Saknats FaR-ledare för yngre barn Elever uteblir ofta från uppföljningsbesök hos skolsköterskan Administrationen kring FaR tar tid The Capital of Scandinavia
18 Fysisk aktivitet är centralt för en sund livsstil. Alla är förmånstagare av vinsterna. Därför vill vi se om vi med ett enkelt redskap kan nå fler och på så sätt uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat hos fler elever. The Capital of Scandinavia
19 Hur öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar?? Kontinuerlig fortbildning till all skolpersonal om vikten av fysisk aktivitet Samarbete med Stockholms idrottsförvaltning som har tagit fram ett enklare intyg som berättigar till rabatt samt instruktör vid Stockholms Stads simhallar The Capital of Scandinavia
20 The Capital of Scandinavia
21 % 6 åringar med övervikt/fetma Stockholm Stad #REF! #REF! The Capital of Scandinavia
22 The Capital of Scandinavia
23 Målsättning Stockholms Stads Skolor Alla skolor ska ha ett program riktat mot övervikt där insatserna tillgodoses i skolans allmänna planering: idrottsundervisning, skolmåltid, möjligheter till fysisk aktivitet, skolgårdens utformning med mera Programmet inbegriper all personal i skolan För överviktiga barn ska skolhälsovården ha ett långsiktigt perspektiv med målet att alla barn med övervikt ska lämna skolan med bibehållen självkänsla och med ett sunt förhållningssätt till kost och motion. The Capital of Scandinavia
24 Skolhälsovårdens roll Skolhälsovården ska verka förebyggande genom att sprida kunskap om övervikt, kost och motion bland elever, lärare och föräldrar. Skolhälsovården ska medverka till att utveckla skolans förebyggande insatser mot övervikt Skolhälsovården ska fånga upp och initiera till olika åtgärder för överviktiga barn. En tidig dialog med föräldrarna med fokus på barnets självkänsla. The Capital of Scandinavia
25 Fortsättning Skolhälsans roll Efter påbörjad intervention har skolhälsovården ansvar för uppföljning av barnet under hela skoltiden. Överviktiga barn tillhör gruppen kontrollelever. Barnets hela skolsituation skall följas med betoning på att hitta rörelseglädje. Det är viktigt att skolsköterskan och skolläkaren förmedlar samma budskap under de åren barnet är i skolan. The Capital of Scandinavia
26 Vad kan skolsköterskan göra? Längd och vikt följs regelbundet under skoltiden. Överviktiga ( ISO-BMI > 25) barn och deras föräldrar inbjuds till samtal. Initiera diskussion i elevhälsoteamet för att efterhöra barnets situation i skolan. Erbjuda föräldrarna att besöka elevhälsoteamet där idrottsläraren bör vara med. Inbjuda barn och föräldrar till samtal om barnets helhetssituation samt om kost och motion The Capital of Scandinavia
27 Vid läkarbesöket i förskoleklass ett gyllene tillfälle! Påtala vikt och längdutvecklingen, titta i BVC-journal (jämför BMI 4/5 år) Så frön! - Väck föräldrarna! Orientera dig om barnets/familjens förhållande till mat, fysisk aktivitet, kamrater, självbild, skolan och livet. Informera om att barnet kommer att följas upp inom 3-9 månader och att samtal kommer att erbjudas barnet och familjen. Informera om vad skolan kan erbjuda av ex extragymnastik eller ett individuellt program så att det blir möjligt för barnet att klara av skolgymnastiken. Det är mycket viktigare att barnet hittar en fysisk aktivitet som passar och att det får känna att det duger än att det lyckas klara av en viktreduktion på kort sikt. The Capital of Scandinavia
28 Att tänka på Allt måste ske i samråd med föräldrarna Mycket svårt att standardisera ett brev till hemmet Besöken tar minst minuter MI samtalet.. The Capital of Scandinavia
29 TACK
30 ELEVHÄLSA Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad
31 Den 15 mars 2014 antog Kommunstyrelsen slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
32 Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt, som visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. För att få önskad effekt av de insatser som görs krävs ett nytt synsätt och ett styrsystem som sträcker sig över flera budget- och mandatperioder.
33 Beslut om 69 åtgärder inför fortsatt arbete som ska återkopplas till Kommunstyrelsen Några exempel: Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn. Utred hur erfarenheterna från sk Bunkeflomodellen kan integreras i grundskolorna samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö. Säkerställ att mödravården och hälsovården för barn erbjuder vård på lika villkor. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom hälsovården för barn. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan. Skapa former för kvalificerat analysarbete och epidemiologisk bevakning av barns hälsa.
34 Overvekt, fedme og bukfedme fordeler seg ulikt blant barn i Norge. Både mors utdanning, foreldrenes sivilstatus og om barnet bor i by eller på landsbygda har betydning. Resultatene fra Barnevekststudien ved Folkehelseinstituttet er samlet i en ny rapport.
35 Underlagsrapport, Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år , Källa: Johan Molin, Överläkare, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, 2012 Stadsdel Andel (%) kvinnor med BMI > 30 vid inskrivning inom offentlig mödrahälsovård Centrum 7,7 S Innerstaden 11,0 V Innerstaden 4,5 Limhamn/Bunkeflo 6,0 Hyllie 11,5 Fosie 13,6 Oxie 15,9 Rosengård 17,1 Husie 8,7 Kirseberg 14,7
36 Andel (%) elever i klass 6 som uppger att de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande nästan varje dag eller flera gånger per dag Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne Stadsdel 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne
37 Andel (%) av vuxna i befolkningen som äter lite frukt och grönsaker**gränsen för låg konsumtion enligt Folkhälsoinstitutets definition. Källa: Folkhälsa i Skåne år Region Skåne Stadsdel Kvinnor Män Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne 18 33
38 Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2. Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 6 26 S Innerstaden 6 27 V Innerstaden 5 23 Limhamn/Bunkeflo 3 19 Hyllie 8 36 Fosie 9 29 Oxie Rosengård Husie 2 29 Kirseberg Malmö totalt 7 27
39 Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2 Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 9 18 S Innerstaden 9 34 V Innerstaden 1 13 Limhamn/Bunkeflo 2 17 Hyllie 6 25 Fosie Oxie 3 15 Rosengård Husie 5 21 Kirseberg 6 22 Malmö totalt 6 23
40
41
42 Här kan Elevhälsans du skriva uppdrag Dfasdfasdf Främja hälsa sdfasdfsdfasdf Förebygga Upptäcka Utvärdera Inte orsaka nya problem Behandla?
43 Här Förebyggande kan du skriva arbete Vad fungerar och vart ska vi? Dfasdfasdf sdfasdfsdfasdf Bra rutiner för nyttigt ätande och fysisk aktivitet hemma och i skolan Ökad fysisk aktivitet inkl. motorisk färdighetsträning i skolan Stöd till lärare att främja fysisk aktivitet Att engagera barnets familj och att stärka barnets nyttiga ätande, fysiska aktivitet och att minska skärmtid. Interventions for preventing obesity in children. Waters E et al Cochrane library
44 Målsättning Stärka skolans matpolicy. Skolfrukost? Daglig fysisk aktivitet på schemat uppmuntra rörelseglädje Identifiera barn som har övervikt och fetma Samarbeta med barnet och familjen Uppmärksamma övrig personal på skolan Vid övervikt/fetma stödja målsättning att stå stilla i vikt och bromsa förloppet Samarbeta med andra vårdgivare
45 Hur tar man sig dit? Fråga dina kompisar vilken idrott de utövar och häng med TV och dator högst två timmar om dagen Ät tre huvudmål om dagen - frukost, lunch och kvällsmat Njut av frukt Byt läsk mot vatten Ät grönsaker till varje måltid Ät sällanmat sällan Cykla eller gå till skolan så ofta du kan det blir många gratisminuter Ta vara på skolgymnastiken Passa på att rasta benen på skolrasterna Välj livsmedel med Nyckelhålet på Använd Tallriksmodellen även när du äter sällanmat Berätta för din familj hur de kan hjälpa dig på bästa sätt Källa: Region Skåne, barnöverviktsenheten Skånes Universitetssjukhus
46 Elevhälsan har möjlighet att arbeta på organisationsnivå arbeta som en skyddsfaktor, direkt i elevernas vardag tillsammans med andra i skolan påverka den fysiska miljön omkring eleverna samarbeta med elevernas familjer i samband med hälsobesök
47 Kunskapsunderlag Fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga Handlingsplan Att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga i Malmö
48 Interventioner på individ familjenivå inom elevhälsan FaR erfarenheter från Malmö Projekt : Utveckling från A B. Utvärdering komplicerat. Hur gick det? Hur var det att ta sig dit? När vet vi om metoderna fungerar? Handledning dialogseminarier Samarbete kommun landsting - Universitet
49
50 Tack
Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad
Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner.
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merEn frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Läs merLängd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Läs merHur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare
Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merArbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merFörutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal
Samarbetsprojekt 2018 Rapport STF 2019:01 Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Förord Denna rapport är tänkt att ge en bild av förutsättningarna för
Läs merHur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merMatris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?
Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska
Läs merViktigaste Ändringar
Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merÅtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område
Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde
Läs merJunior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet
2015 Junior Inledning Människor är gjorda för att röra på sig och dåligt anpassade till stillasittande eller ensidigt belastande liv. Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet under uppväxtåren har stor
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merVilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Läs merÖvervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare
Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs merPresentation av projekt
Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan
Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling
Läs mermed symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:
Förenklad hälsoenkät med symboler Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Förenklad hälsoenkät med Widgitsymboler Enkäten med Widgitsymboler
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merÄmnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merHågadalsskolan 2015/16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merHälsoplan för Tegnérskolan
Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merUppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!
Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent
Läs merKan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?
Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena
TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merFolkhälsodata i Skåne från vaggan till graven
Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven Från vaggan till graven 8 mån 4 år Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18 år - 80 år Folkhälsoenkät Folkhälsoenkät Folkhälsa i Skåne Barn och Föräldrar Barn och Unga Syfte att
Läs merParental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects
Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Läs merHälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merÄrendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.
SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merHälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:
Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö
Läs merViktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet
Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam
Läs merSammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga
Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga 1. Hur såg ditt arbete ut när du började arbeta med överviktiga barn? Vad har förändrats? Ingen
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merHälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merHälsofrågor i årskurs 4
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merRekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL
Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet
Läs merElevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015
Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska
Läs merKostpolicy för skola och förskola
Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och
Läs merÅse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
E-hälsa i elevhälsan digitala verktyg för kropp och själ Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merFolkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014
Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska
Läs merSkolans arbete mot övervikt och fetma
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap Skolans arbete mot övervikt och fetma En intervjuundersökning med skolsköterskor Frida Elander 2014 Examensarbete, Grundnivå
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merVerksamhetsberättelse
INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast
Läs merHandlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad
Handlingsplan frånvaro utan giltigt skäl i skolan Rosengård SDF Malmö Stad Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad 2013-03-25 4.0 Förvaltningsledningen reviderad mars 2013 av SSP organisationen
Läs merMOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
Läs merElevhälsoplan Verksamhetsområde Södra
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och
Läs merKost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merHälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Läs merFritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning
Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning The Capital of Scandinavia Ur FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Barnkonventionen
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merBarnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Läs merFöräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!
1 Föräldraenkät skola Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Vilket år går ditt barn? 1 Förskoleklass 2 År 1 3 År 2 4 År 3 5 År 4 6 År 5 7 År 6 8 År 7 9 År 8 10 År 9 2 Är det en flicka eller en pojke?
Läs merSAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Läs merELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018
ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018 ELEVHÄLSOARBETET PÅ VÄLKOMMASKOLAN ÄR ALLAS ANSVAR Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska stödja elevens
Läs mer