IKT och medier som stöd för lärandet, 5p. Studiehandledning

Transkript

1 IKT och medier som stöd för lärandet, 5p. Studiehandledning Mittuniversitetet Institutionen för utbildningsvetenskap Sommaren 2007

2 Innehållsförteckning MEDVERKANDE I KURSEN...2 KURSPLANEN...3 KOMMUNIKATION...6 DELKURSENS...7 UPPLÄGGNING...7 EXAMINATION...10 BETYG...10 UPPFÖLJNING...10 ORDLISTA...11 MALL FÖR PM... BILAGA 1 Medverkande i kursen Maria Rasmusson Tel E-post: maria.rasmusson@miun.se Susanne Sahlin Tel E-post: susanne.sahlin@miun.se Marcus Sundgren Tel: E-post: marcus.sundgren@miun.se Viktiga kontakter: Administrativ personal Lilian Bergfors Tel E-post: lilian.bergfors@miun.se Huvudadmin för FirstClass Marcus Sundgren Tel E-post: marcus.sundgren@miun.se 2

3 Kursplanen Syfte Kursen syftar till att studenten skall utveckla sin förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) och media som pedagogiska verktyg i sin verksamhet. Studenten får tillfälle att utifrån olika teoretiska perspektiv praktiskt tillämpa IKT och media i pedagogisk verksamhet. Praktiska inslag kan vara digital video, datorbaserad kommunikation, webbpublicering samt digital bild- och ljudbehandling. Lärandemål Den studerande skall: - praktiskt kunna tillämpa IKT och media som pedagogiska verktyg i sin verksamhet - kunna planera och skapa digital video för pedagogisk verksamhet - på en grundläggande nivå kunna granska IKT och media - kunna planera och publicera ett material på webben - ha kännedom om regler gällande upphovsrätt och personuppgifter - ha kännedom om ny forskning och teknikutveckling inom området Innehåll enligt kursplanen IKT och medier som stöd för lärande - IKT och medier som stöd för lärande i pedagogisk verksamhet - Teorier och forskning om IKT och lärande - Digital bild- och videoredigering i ett pedagogiskt sammanhang - Verktyg för att kritiskt granska IKT och media 3

4 Litteratur Obligatorisk litteratur Filmpedagogik, 2004, URL Dunkels, Elza, Nätkulturer - vad gör barn och unga på Internet?, Umeå, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr 1-2:2005, 2005 Kommentar: s Jedeskog, Gunilla & Nissen, Jörgen, ICT in the Classrom: Is Doing More Important than Knowing?, Education and Information Technologies 9:1, 2004 Kommentar: s Jonassen, David H, Learning to solve problem with technology, 2002, Kommentar: ca 245 s. Leth, Göran & Thurén, Torsten, Källkritik för Internet. Rapport 177, Stockholm, Styrelsen för psykologiskt försvar, 2000, ISSN: , Kommentar: 151 s. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Legala handboken [www dokument] URL, 2004, Olsson, Kristin & Boreson, Cecilia, Medieresor om medier för pedagoger, Kristianstad, Kristianstads Boktryckeri, 2004, Kommentar: 204 s. Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.), Utm@ningar och e-frestelser, it och skolans lärkultur, Stockholm, Prisma, 2002, Kommentar: 329 s. Williams, Robins & Tollett, John, The Non-Designer s Web Book, Berkeley, UK, Pearson Professional Education, 2004, Kommentar: 320 s. 4

5 Referenslitteratur Berggren-Bergeius, Bo, Granath, Thomas & Sandell, Roland, Multimedia Medieboken, Malmö, Liber, 2003, Kommentar: 184 s. Bergström, Bo, Effektiv visuell kommunikation: Hur man får ett budskap i text, bild, film och färg att nå fram, Stockholm, Carlsson, 2004, Bergström, Bo, Bergström, Jonas, et al., Bild & budskap: Ett triangeldrama om bildkommunikation, Stockholm, Carlsson, 2003, Hellmark, Christer, Typografisk handbok, Stockholm, Ordfront, 2004, Kommentar: 187 s. Krug, Steve, Don t make me think! A common sense approach to web usability Meyer, Eric A, CSS pocket reference: [visual presentation for the web], Sebastopol, CA, O Reilly, 2004, Palmquist, Lena & Kallin Westin, Lena, Från siffror till surfning: Könsperspektiv på informationsteknik, Lund, Studentlitteratur, 2001, Riis, Ulla & Skolverket, IT i skolan mellan vision och praktik: En forskningsöversikt, Stockholm, Skolverket, 2000, Stephenson, John, Teaching & learning online: Pedagogies for new technologies, London, Kogan Page, 2001, (pbk.) Zeldman, Jeffrey, Designing with Web standards, Indianapolis, Ind. London, New Riders; Pearson Education, 2007, (pb) 5

6 Kommunikation First Class Används för att kommunicera med oss lärare och studiekamrater. Varje studiegrupp kommer att få var sin konferens. Blogg Enbart för uppgiften Podcast. Bloggverktyget vill vi att du bekantar dig med i denna uppgift. Webben På kurswebben lägger vi ut allmän information om kursen, studiehandledning, länkar m.m. Podcast-sändningarna kommer att finnas på webben. För dessa behöver ni ladda ner programmet itunes och sedan prenumererar ni på kursens podsändningar. Kurswebb: 6

7 Delkursens uppläggning Träffar Vecka 24 torsdag 14 juni kl Kursupptakt, introduktion, presentation av lärarna och en gruppövning. kl Praktiska saker, First Class-introduktion, passerkort, Studentportalen m.m. Enkät kring förväntningar. kl Föreläsning, Digital kompetens, Susanne Sahlin kl Föreläsning, Nätkulturer, Susanne Sahlin fredag 15 juni kl Föreläsning, Lärandeteorier och IKT, Maria Rasmusson kl Föreläsning, Webbpublicering/blogg, Marcus Sundgren kl Introduktion, Digital video, Maria Rasmusson kl Workshop, digital video klipp i kameran kl Filmvisning av klipp i kameran produktioner Vecka 34 måndag 20 augusti kl Föreläsning/seminarium (mer information kommer senare) kl Filmning/redigering resten av dagen tisdag 21 augusti kl Filmning redigering onsdag 22 augusti kl Redovisning och diskussion kl Utvärdering och summering 7

8 Uppgifter Individuellt IKT som verktyg i en pedagogisk verksamhet PM Denna uppgift syftar till att du ska fördjupa dig i teorier och forskning utifrån kurslitteraturen. Du ska själv välja att avgränsa dig inom ett område som du tycker är viktigt och relevant för din pedagogiska verksamhet. Utgå från det sociokulturella perspektivet på lärande (se kapitlet Lärande i det 21:a århundradet i Säljö & Linderoth, 2002). a) Välj ett praktiskt exempel, t.ex. ett par lektioner eller en kurs där du använder IKT och/eller media, som du är nöjd med från din verksamhet. Har du inte något sådant exempel får du planera ett moment eller ett par lektioner som du skulle kunna ha nytta av i din framtida verksamhet. Beskriv exemplet kortfattat. b) Motivera och argumentera för de didaktiska valen och upplägget i ditt exempel utifrån det sociokulturella perspektivet. I uppgiften ska du referera till kurslitteraturen, referenslista ska finnas med, följ mallen för PM i bilagan. c) I introduktionsavsnittet använder du kurslitteraturen, till exempel: Dunkels (2005), Jedeskog (2004), Jonassen et al. (2003). I diskussionen ska du försöka knyta ihop din analys av ditt exempel och litteraturen. Här finns utrymme för egna reflektioner. Uppgiften betygsätts med underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Planera, skapa och publicera ett material på webben. Syftet är att prova på hur man på ett enkelt sätt kan publicera material på webben. Uppgiften går ut på att du gör en struktur för en webbplats och publicerar denna med rubriker på sidorna, platshållartext och bilder. Webbplatsen ska utformas så att du sedan kan använda den i ditt yrke. Läs boken Williams (2004) i anslutning till Du gör dina webbsidor i samma verktyg som du använder för bloggandet. Introduktion och instruktioner för detta får du under första kursträffen. Uppgiften betygsätts med underkänd (U) eller godkänd (G). För att bli godkänd på denna uppgift ska du ha gjort en struktur för dina webbsidor, motiverat dina val med referenser till kurslitteraturen och publicerat sidorna med visst innehåll. Kännedom om forskning - podsändningsuppgift Titta på podsändningarna som handlar om forskning, av Kristen Snyder och Ola Lindberg. Skriv kommentarer och reflektioner till podsändningarna i din blogg. Koppla det som forskarna pratar om till kurslitteraturen, se till exempel kapitel 4 i Jonassen et al. (2003). Gå in och läs dina studiegruppskamraters bloggar och kommentera dessa. Deadlines: Gör ditt blogginlägg senast 27 juni. Gå in och kommentera i dina studiegruppskamraters bloggar fram till 20 juli. Uppgiften betygsätts med underkänd (U) eller godkänd (G). 8

9 I studiegruppen Planera och skapa digital video för pedagogisk verksamhet Denna uppgift syftar till att du ska få bekanta dig med digital video som ett verktyg i pedagogisk verksamhet. Läs kapitel 5 i Jonassen et al. (2003) i anslutning till denna uppgift. Ni kommer i studiegruppen att få skriva ett manus och storyboard under sommaren. Ni samarbetar kring detta i er studiegruppkonferens i FirstClass. Detta ska vara klart och ni tar med er det till träffen 20 augusti. Filmning och redigering sker augusti. Ni får då låna kameror m.m. Är det någon som har tillgång till digital videokamera så får man självklart filma mellan våra träffar också. Uppgiften betygsätts med underkänd (U) eller godkänd (G). 9

10 Examination Examination sker inom ramen för undervisningen genom seminarier, inlämningsuppgifter samt skriftliga och muntliga redovisningar. Den lärarledda undervisningen i kursen utgörs till stor del av praktiska övningar och tillämpningar. På grund av detta är deltagande i undervisningen i sin helhet obligatorisk. För att erhålla betyget Godkänd på krävs att den studerande blivit godkänd på samtliga examinerande moment genom att ha uppnått samtliga lärandemål. För att erhålla betyget Väl Godkänd krävs att den studerande uppnått kraven för betyget Godkänd, samt visat förmåga att analysera utifrån teoretiska begrepp och synsätt som behandlas i kursen. Den studerande kan även med mycket god förmåga belysa samband mellan teorier och praktisk pedagogisk verksamhet i en IKT-pedagogisk kontext. Betyg G kursen är genomförd enligt anvisningarna och deltagarna redovisar grundläggande kunskaper om och förståelse för kursens innehåll. För att erhålla betyget godkänd (G) ska samtliga uppgifter i kursen vara godkända. VG förutom kraven för betyget Godkänd att deltagarna också, utifrån goda faktakunskaper, tydligt redovisar förmågan att analysera, reflektera och komma med kreativa lösningar. För att erhålla betyget väl godkänd (VG) ska PM-uppgiften vara väl godkänd (VG) och övriga uppgifter vara godkända. Uppföljning Kursen utvärderas skriftligt. Utvärderingen kommer att användas som stöd vid planeringen av nästa års upplaga av kursen. Det är därför mycket viktigt att du tar dig tid att fylla i utvärderingen. 10

11 Ordlista Analys: Urskiljande av de delar av vilka ett fenomen är sammansatt eller de olika sidor (aspekter) som man kan identifiera hos det. Vid en analys söker man ofta dela upp materialet och systematisera det, medan man vid ren beskrivning återger det man observerat i den form som förelåg när observationen gjordes. Ur Egidius, H (1997). Natur och Kulturs Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Blogg: En webbplats där inlägg publiceras och visas i omvänd kronologisk ordning. Termen blogg är en försvenskning av engelskans blog, en sammandragning av orden web och log. Bloggar publicerar kommentarer eller nyheter i ett visst ämne, som politik, mat eller lokala händelser; somliga fungerar som mer personliga dagböcker. En typisk blogg kombinerar text, bilder och länkar till andra bloggar eller webbsidor. Möjligheten för besökare att kommentera inläggen är en viktig funktion hos många bloggar. De flesta bloggar är främst textbaserade, men somliga fokuserar på bilder (fotobloggar), filmer (videoblogg), musik (MP3-blogg) eller ljud (podcast) och är en del i ett större nätverk av sociala media. Podcast/Poddsändning: är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "ipod" och engelskans "broadcast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svenskt term för företeelsen; "poddsändning" är ett av de förslag som lagts fram, men "poddradio", som bland annat används av Sveriges Radio, används i mycket högre grad men blir olämplig för filmsändningar. Poddsändningar skiljer sig från andra sätt att tillhandahålla ljudfiler genom att RSS-flöden används för ändamålet. Därmed laddas filerna ner automatiskt när ett nytt avsnitt publiceras. Den relativa enkelheten gör att i princip vem som helst kan nå ut med hemproducerad radio eller film över hela världen. Poddsändningar beskrivs ibland som beröringspunkten mellan bloggande och vanlig radio Från Wikipedia ( Problematisera: v. -de göra problematisk, rikta uppmärksamheten på problem i el. hos något Reflektera: v. -de återkasta, återspegla; tänka, eftersinna; r. på ngt överväga att ta ngt i anspråk el. att köpa ngt o.d., tänka på ngt; r. över ngt ägna tankar åt ngt 11

12 RSS: Really Simple Syndication, är en samling XML-baserade filformat som används för att syndikera webbinnehåll och används bland annat av nyhetssidor, poddsändningar och webbloggar. RSS används för att tillhandahålla förkortningar av eller det fullständiga innehållet i en webbaserad text tillsammans med en permalänk till den fulla versionen på webben, en så kallad syndikering. Informationen presenteras som en XML-fil som i allmänhet kallas RSS-flöde, RSS-fil eller engelskans motsvarigheter RSS feed, RSS Stream eller RSS channel. Från Wikipedia ( Syntes: s. -en -er sammanställning el. sammanfattning till en enhet el. till ngt nytt o.d.; framställning på konstgjord väg av kemiska föreningar Ur Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 12

13 Mall för PM Bilaga 1 Ditt PM ska innehålla följande delar: a) Titelsida Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, ditt namn, kurs, termin, titel på ditt PM. b) Introduktion/Inledning Ge en introduktion till ämnet du skriver om. Hänvisa till litteraturen med hjälp av referenser i löpande text. c) Syfte/Frågeställning Formulera syfte/frågeställning som du kan problematisera och reflektera kring. Syftet/frågeställningen ska stämma väl överens med de resultat du får ut från din undersökning. d) Metod Under denna rubrik beskriver du i detalj tillvägagångssättet vid din undersökning. Syftet är att det ska gå att replikera och evaluera din undersökning. Metoddelen brukar ha följande ett antal underrubriker t.ex. försökspersoner, material och procedur. e) Resultat Här presenterar du data i sammanfattad form. Du ska endast redovisa data som har direkt anknytning till ditt syfte/frågeställning. Figurer och tabeller kan vara ett tydligt sätt att redovisa data. f) Diskussion I detta avsnitt diskuterar du din frågeställning med utgångspunkt i litteraturen. Här finns möjlighet att göra egna analyser och reflektioner. Glöm inte referenser! g) Referenser i löpande text - parantessystemet: I slutet av ett stycke lägger du in referensen genom att ange författarens efternamn och publiseringsår, åtskilda med ett kommatecken. Exempel: (Andersen & Schwencke, 1999). Vid citat använder du samma metod men lägger till den sida du tar citatet ifrån. Exempel: (Andersen & Schwencke, 1999, s.123). h) Referenslista Varje skriftligt dokument eller muntlig källa som du citerar eller refererar till i ditt PM måste finnas i referenslistan. I exemplen nedan ser du hur man skriver referenslistan. Exempel: Böcker och rapporter Andersson, S., Erling, J. & Persson, E. (1998). Projektarbete - en vägledning för studenterna. Lund: Studenlitteratur. Hansson, A. (1997). Memory and learning (Pedagogiska rapporter, 13

14 nr 54). Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Exempel: Internet Uusikartano, J. (2004). Videoljud. Introduktion till ljudupptagning. Filmpool Nord. [www dokument] URL Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. (2004) Legala handboken [www dokument] URL Litteraturtips till PM-formalia: Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund. 213 sid. ISBN: Länktips till PM-formalia: Att skriva rapport (Umeå universitet, IML): s11-20/ Lathund för att skriva rapport (Umeå universitet, IML): Vad du ska tänka på när du skriver PM (Uppsala Universitet, ILU): Biblioteksguiden: 14