Beslut om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen vid. Universitetskanslersämbetets bedömning

Transkript

1 Handläggare Joakim Palestro BESLUT Reg.nr Högskolan i Halmstad Rektor Beslut om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen vid Högskolan i Halmstad Beslut Universitetskanslersämbetet beslutar att ge Högskolan i Halmstad tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Ärendets hantering Högskolan i Halmstad har den 11 oktober 2012 ansökt till Högskoleverket om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Högskoleverkets uppdrag att pröva frågor om examenstillstånd har sedan den 1 januari 2013 övertagits av Universitetskanslersämbetet. Ärendet har därför förts över till ämbetet och bytt registreringsnummer från till För bedömning av ansökan har Universitetskanslersämbetet anlitat följande sakkunniga: Docent Olle Bälter, Kungliga Tekniska högskolan; professor emeritus Torbjörn Stjernberg, Göteborgs universitet samt professor Christer Åhlund, Luleå tekniska universitet. Professor Janerik Lundquist, Linköpings universitet, har verkat som expert i utredningen. Underlag för bedömningen har varit lärosätets ansökan med kompletteringar samt platsbesök den 31 maj Bedömningen har, förutom vad som föreskrivs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100), utgått från de kvalitetsaspekter och kvalitetsaspekter som ingår i Universitetskanslersämbetets prövningar av yrkesexamina. De sakkunnigas yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning De sakkunnigas bedömning är att Högskolan i Halmstad bör ges tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Universitetskanslersämbetet instämmer i denna bedömning. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av projektledaren Joakim Palestro i närvaro av avdelningschefen Anette Gröjer. I ärendets beredning har även utredaren Robin Moberg deltagit. Lars Haikola Joakim Palestro Kopia till: Utbildningsdepartementet, de sakkunniga POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Luntmakargatan 13 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1 (6) Reg.nr Yttrande över ansökan om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen vid Högskolan i Halmstad Uppdraget Högskolan i Halmstad har den 11 oktober 2012 ansökt till Högskoleverket om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Högskoleverket lades ner 31 december 2012 och från och med 1 januari 2013 har uppdraget övergått till den nybildade myndigheten Universitetskanslersämbetet. Vi, docent Olle Bälter Kungliga Tekniska högskolan; professor emeritus Torbjörn Stjernberg, Göteborgs universitet samt professor Christer Åhlund, Luleå tekniska universitet har fått i uppdrag av Universitetskanslersämbetet att granska ansökan om Högskolan i Halmstad ska få utfärda civilingenjörsexamen. Bedömning Vår bedömning baseras på högskolans skriftliga ansökan, inklusive kompletterande uppgifter om anställda lärare samt intervjuer med ledning, programansvariga, lärare och studenter på högskolan den 31 maj Vår prövning har utgått från högskolelagen och högskoleförordningen samt de kvalitetsaspekter som ingår i Universitetskanslersämbetets prövningar av yrkesexamina. Bakgrund Högskolan i Halmstad har sedan slutet av 1970-talet och början av 1980-talet utbildat studenter i två riksunika ingenjörsprogram: utvecklingsingenjörsprogrammet och mekatronikprogrammet. Programmen hade redan från starten en nära kontakt med det lokala näringslivet fick högskolan examenstillstånd för magisterexamen i ämnena datorsystemteknik samt industriell organisation och ekonomi med inriktning mot innovation fick högskolan examenstillstånd på magisternivå även i elektroteknik. Sedan 2007 finns masterprogram som leder till examen i datateknik och innovationsledning och affärsutveckling. Högskolan har tre profilerade forskningsområden: innovationsvetenskap, informationsvetenskap samt hälsa och livsstil. Inom dessa områden har högskolan examenstillstånd på grund och avancerad nivå. I innovationsvetenskap och informationsteknologi har även högskolan examenstillstånd på forskarnivå. Högskolan har erhållit ett så kallat KK-miljö Forskning för innovation som Stiftelsen för kunskapoch kompetensutveckling finansierar. Högskolan avser etablera en civilingenjörsutbildning i datateknik och ett civilingenjörsprogram i industriell innovation. Programmet i industriell innovation ska dock inte startas innan nödvändiga kvalitetsförbättringar genomförts på basis av den

3 interna översyn som nu pågår av masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling som högskolan har initierat. Utbildningens förutsättningar Lärarresurser Inom de relevanta områdena för civilingenjörsexamen redovisar högskolan i sin ansökan 21 professorer (varav en gästprofessor), 33 lektorer (varav sex docenter), fem biträdande lektorer, två forskarassistenter samt fyra postdoktorer. Högskolan har även för avsikt att rekrytera fler professor i anslutning till den egna utbildningen på forskarnivå, bland annat i området datateknik, innovationsvetenskap och matematik. Sett till antalet heltidsekvivalenter är tillgången av lärare ca 7 i vardera inriktningen, varav 90 % disputerade i inriktning datateknik och 65 % disputerade i industriell innovation. Utöver detta finns det lärare inom områdena matematik, fysik och elektroteknik motsvarande ca 10 heltidsekvivalenter, varav ca 50 % disputerade. Sammantaget är andelen disputerade lärare drygt 60 procent omräknat i heltidsekvivalenter avsedda för undervisning. De flesta lärare är tillsvidareanställda. Enligt ansökan planerar högskolan att anta 30 studenter inom vardera inriktningen, dvs. totalt 60 studenter för hela civilingenjörsutbildningen per år. Fullt utbyggd blir antalet studenter (vid antagning en gång per år): 300. Baserad på redovisningen i ansökan och dess komplettering är antalet tillsvidareanställda lärare enligt vår bedömning i god proportion till utbildningens beräknade omfattning. Ett stort antal lärare är disputerade och bedöms ha god kompetens och forskarbakgrund. Det framgår vidare av intervjun att de anställda lärarna har god erfarenhet av undervisning och handledning, har god pedagogisk kompetens och kompetensutvecklingen för lärarna har dokumenterats på ett tillfredsställande sätt. Tid för forskning bland lärarna uppgår till 17 heltidsekvivalenter, vilket får anses som högt. Några lektorer forskar dock endast på 10 procent eller mindre, medan flertalet har 20 procent eller mer tid för egen forskning och kompetensutveckling. Ett antal lärare i matematik och i industriell innovation har inte disputerat. Det är önskvärt att dessa ges reella möjligheter till egen kompetensutveckling, helst till disputation. Vår bedömning är att lärarkompetensen och lärarkapaciteten inom båda inriktningarna är tillfredsställande under förutsättning att dessa resurser koncentreras till de föreslagna utbildningarna. Utbildnings- och forskningsmiljö Centrum för forskning om inbyggda och intelligenta system (EIS) är den största av Högskolans forskningsmiljöer och omfattar cirka 40 procent av lärosätets forskningsomsättning. Området innefattar ämnena datalogi, datorsystemteknik, datakommunikation, kommunikationssystem, signalanalys, bildbehandling, reglerteknik, mekatronik, självlärande system, informatik, elektroteknik, fysik och tillämpad matematik. Cirka 80 personer forskar och undervisar inom forskningsområdet och utbildning på forskarnivå bedrivs i egen regi i ämnena: datateknik och signal- och systemteknik. Cirka 65 procent av omsättningen utgörs av externa medel från farmförallt KK-stiftelsen, Vinnova, Vetenskapsrådet, SSF samt EU. Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) är den näst största forskningsmiljön på högskolan och omfattar ämnena: innovation, entreprenörskap, organisatoriskt lärande, management, affärsutveckling samt marknadsföring. Området är flervetenskapligt och inkluderar såväl samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och teknik och naturvetenskapliga

4 ansatser. Närmare 70 personer är knutna till området. 50 procent av omsättningen utgörs av externa medel från KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet samt Vinnova. Utbildningen kommer, enligt ansökan, att betona ingenjörsrollen och dess olika arbetsuppgifter. Dessa är bland annat att kunna identifiera, specificera, förenkla och ställa upp hypoteser kring komplexa frågeställningar. Därefter ska en lämplig lösning till problemställningen sökas. Ingenjörsarbetet sker ofta i projektform, i grupper med olika sammasättning. Civilingenjören måste därför kunna framträda och agera i olika roller som finns i ett utvecklingsprojekt och även ha förmåga att sätta samman olika grupper. Vår bedömning är att det de finns ett nära samarbete med regionens industriföretag och att målsättningen är att bygga upp en miljö med fokus på specifika teknikområden som är attraktiva för regionen och dess näringsliv men även ur ett internationellt perspektiv. Åren har totalt 29 avlagt doktorsexamen och 15 licentiatexamen i områdena datateknik och industriell innovation. Den sammantagna vetenskapliga publiceringen är god inom datateknik. Inom industriell innovation finns en aktiv publicering bland vissa professorer och lektorer men cirka hälften av de nämnda lärarna har inte publicerat i refereegranskade tidskrifter de fem redovisade åren ( ). Civilingenjörsexamen med inriktning datateknik kommer enligt vår uppfattning ledas av god senior vetenskaplig kompetens. Utbildningens inriktning på problemlösning och projekt ger förutsättningar för utvecklande av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att universitetet kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå i relevanta ämnen. Området har dessutom god tillgång på externa forskningsanslag vilket borgar för att utbildningen ges i en forskande miljö. Civilingenjörsexamen med inriktning industriell innovation kommer enligt vår bedömning ges i en forskande miljö. I sina kärnområden innovation samt företagsekonomi ges studenterna goda förutsättningar för en kritiskt och kreativt/reflekterande miljö. På avancerad nivå kommer studenterna att få del av en god forskarutbildnings- och forskningsmiljö då universitetet har rätt att examinera på forskarnivå inom området. Området har dessutom god tillgång på externa forskningsanslag vilket borgar för att utbildningen ges i en forskande miljö. Vår bedömning är att utbildnings- och forskningsmiljön inom båda inriktningarna är tillfredsställande. Infrastruktur Ett universitetsbibliotek finns mitt på campus och universitetet förfogar över välutrustade laboratorier (Rydbergslaboratoriet samt Robotiklab). Laboratorierna kan användas när studenterna skriver självständiga arbeten samt som resurser för provning, mätning och analyser i laborativa kursmoment. Studenterna har även möjlighet att genomföra projektarbeten och examensarbeten samt vissa praktiska övningar i samarbete med lokala industrier med vilka man har nära samarbete. Enligt vår bedömning kommer studenterna ha god tillgång till litteratur, informationstekniska resurser samt till laborativ utrustning. Vår bedömning är att infrastrukturen är tillfredsställande.

5 Utbildningens utformning Styrdokument Vår bedömning är att utbildningsplanen inom inriktningarna datateknik och industriell innovation har utarbetats i enlighet med examensordningen. I de flesta fall framgår det i kursplanerna på vilken nivå kursen ges, hur många högskolepoäng kursen motsvarar, målet/mån för kursen, krav på särskild behörighet samt formerna för bedömning. Vi har dock noterat att en del av lärandemålet människans förutsättningar och behov inte finns representerat varken för datateknik och industriell innovation. Många kursplaner saknar uppgifter om hur många högskolepoäng olika moment genererar i examinationen. Vår bedömning är att styrdokumenten för utbildningens båda inriktningar är tillfredsställande. Undervisning, kurslitteratur och examination Utbildningsprogrammet i civilingenjör med inriktning datateknik är uppbyggt enligt modellen år. De tre första årskurserna innehåller kurser på grundnivå i matematik, naturvetenskap, datateknik och ingenjörsvetenskap. Årskurs tre avslutas med ett självständigt arbete på kandidatnivå. Samtliga kurser de tre första åren är obligatoriska. Flera av kurserna är projektorienterade. Utbildningens två sista år utgörs av teknisk fördjupning, samt utveckling av ingenjörsrollen. Programmet innefattar två profiler med ämnesfördjupning: samverkande inbyggda system samt intelligenta system. Det finns utrymme till breddning inom industriell ekonomi och innovation genom kurser i innovationsledning, entreprenörskap och affärsutveckling. Civilingenjörsprogrammet industriell innovation kommer ha fokus på utveckling av nya produkter samt omfattande samverkan med företag i omgivningen. Utbildningen karakteriseras med att studenterna läser parallella kurser som avser kunna ge studenterna möjligheter att lösa problem även i situationer där det finns konkurrerande intressen. Sedan 2007 ges en masterutbildning i innovationsledning och affärsutveckling och det är tänkt att civilingenjörsutbildningen ska komplettera masterprogrammet samt även det ettåriga magisterprogrammet: Industriell ekonomi och organisation. En stor del av kurserna som ska ingå i de nya civilingenjörsprogrammen är redan existerande kurser. I inriktningen datateknik är endast en kurs helt nyutvecklad och därutöver finns ett antal kurser som vidareutvecklas. 23 av de befintliga kurserna i inriktningen industriell innovation är vidareutvecklade kurser av redan befintliga kurser (totalt 32). Tre kurser är helt nyutvecklade. Utbildningen i datateknik avser att ge en bred förståelse för ingenjörens yrkesroll och en specifik tillämpning mot datateknik, inklusive de två profilerna samverkande inbyggda system och intelligenta system. Programmet ger en bra bas av kurser i matematik, naturvetenskap, datateknik och ingenjörsvetenskap. Progressionen och den successiva fördjupningen säkras genom att kurserna till stor del är obligatoriska. Utbildningsplanen för industriell innovation innehåller för de tre första årskurserna ett antal relevanta och allmängiltiga kurser inom matematik, naturvetenskap och grundläggande teknik. Det är kurser som återfinns vid de flesta tekniska högskolor som erbjuder ett civilingenjörsprogram inom huvudområdet industriell ekonomi, det område som det föreslagna huvudområdet torde ligga närmast. Vidare återfinns ett antal grundläggande kurser som är specifika för området industriell ekonomi. Det föreslagna programmet skulle bli ett ännu starkare civilingenjörsprogram om vissa förändringar

6 gjordes i innehållet. Önskvärt vore att flytta kursen i programmering till de inledande tre åren och immateriell- och avtalsrätt till årskurs fem, där den valfria kursen nu är placerad. Detta skulle möjliggöra att en avancerad kurs i Optimeringslära skulle kunna införas i årskurs fyra där kursen i programmering nu är placerad. Att införa en kurs i optimeringslära skulle ytterligare stärka den ingenjörsmässiga ansatsen i utbildningsprogrammet. Vi har också svårt att förstå varför kursen i programmering i årskurs 4 i inriktningen industriell innovation ska samläsas med datateknik då denna borde utgöra en grundkurs snarare än en kurs på avancerad nivå, särskilt med tanke på kompabilitet med andra lärosätens mastersprogram. Vår samlade bedömning är att kurserna är relevanta för programmens inriktning inom bägge inriktningarna. Vi är däremot bekymrade över att de befintliga kurserna ska ges till en ny målgrupp, dvs. civilingenjörsstudenter och att detta bör innebära både en akademisk fördjupning och högre tempo gentemot de befintliga högskoleingenjörsprogramet och en mer tillämpad betoning gentemot de befintliga masterprogrammen. Undervisningen på utbildningarna sker genom en blandning av föreläsningar, laborationer samt projektarbete. Ett flertal av kurserna har ett eller flertal moment där studenterna genomför längre projektarbeten vilket vi bedömer föredömligt och ger värdefulla erfarenheter gentemot potentiella arbetsgivare. Vår tolkning är dock att detta i mesta del sker gentemot arbetslivet. För en civilingenjörsutbildning krävs en ökad exponering gentemot pågående forskning. Forskningsstrukturen för detta finns redan så vi bedömer att detta är fullt möjligt att göra. Kurslitteraturen är väl anpassad för programmen. Det finns såväl vetenskapliga artiklar som läroböcker och nästan samtliga fall är engelskspråkig litteratur. Studenterna möter varierade examinationsformer med salstentamina, hemtentamina och projektredovisningar såväl muntligt som skriftligt. Vår bedömning är att examinationen är tillfredställande. Vår bedömning är att undervisning, kurslitteratur och examination för båda inriktningarna är tillfredsställande. Utbildningens resultat Säkring av examensmålen Kursplanerna harmoniserar med de kunskapsmål, färdighetsmål och värdering och förståelsemål som finns stipulerade för civilingenjörsexamen. Vi anser att lärosätet visar på att studenterna gör troligt att de kan uppnå examensmålen för civilingenjörsutbildning. Som påpekas tidigare saknas dock vissa lärandemål i utbildningen och vi förutsätter att detta utvecklas innan utbildningen startar. Säkring av utbildningens kvalitet Det finns ett välutvecklat system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Högskolan har särskilda rutiner för att inrätta och avveckla utbildningsprogram, vilket vi ser som positivt. Innan högskolan skickade in ansökan om att få erbjuda civilingenjörsexamen till Universitetskanslersämbetet genomfördes en intern granskning med externa inslag. I Universitetskanslersämbetets granskning av masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling fick utbildningen omdömet bristande kvalitet. Ett omfattande reformarbete genomförs nu av högskolan för att stärka kvalitetsäkringen. Detta visar dock på att utvecklade kvalitetssystem inte är garant för att samtliga utbildningar håller hög kvalitet. Vår uppfattning är att civilingenjörsutbildningen bör genomföra konkreta åtgärder för att säkra kvaliteten på kurserna i masterprogrammet som också ska användas i civilingenjörsutbildningen innan antagning sker till inriktningen industriell innovation.

7 Vår bedömning är att säkring av utbildningens resultat för båda inriktningarna är tillfredsställande. Samlad bedömning Lärosätet har visat att de har tillfredsställande lärarkompetens och lärarkapacitet i såväl inriktningen datateknik som industriell innovation. Högskolan avser att rekrytera ytterligare kompetens samt genomföra ett riktat kompetensutvecklingsprogram för att stärka antalet disputerade lärare vilket vi ser som mycket positivt. Vidare anser vi att utbildnings- och forskningsmiljön inom båda inriktningarna är tillfredsställande och vi ser tillgängliga externa forskningsresurser som goda. Infrastruktur och säkring av utbildningens kvalitet bedöms som tillfredsställande inom båda inriktningarna och utbildningens styrdokument är tillfredställande även om vissa justeringar bör genomföras innan utbildningen startar. Vår samlade bedömning är att Högskolan i Halmstad har förutsättningar att ge civilingenjörsutbildning med tillfredsställande kvalitet inom inriktningarna datateknik och industriell innovation. Bedömargruppen 25 juni 2013 Olle Bälter, Torbjörn Stjernberg, Christer Åhlund