Framtid! Välkommen till Mjölkföretagardagarna Mjölkföretagardagar Välkommen till. Inspiration för offensiva mjölkföretagare

Transkript

1 Framtid! Välkommen till Mjölkföretagardagarna 2012 Inspiration för offensiva mjölkföretagare Välkommen till Mjölkföretagardagar 2012 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

2 Mjölkföretagardagar 2012! Nu är det återigen dags för Svensk Mjölks årliga Mjölkföretagardagar. I år arrangeras dagarna för sjunde gången och vi besöker fem orter runt om i landet. Med Mjölkföretagardagarna vill vi ge er mjölkföretagare en mötesplats som är självklar att komma till för att få ny kunskap, men också en arena som ger er inspiration och föder entusiasm inför framtiden som medspelare i mjölkbranschen. Vi har i Svensk Mjölk ett stort fokus på att skapa mer mjölk i Sverige. Tillsammans med regionala projekt och andra aktörer i branschen vill vi vända den svenska mjölkproduktionen till tillväxt. För att nå framgång i det arbetet är mjölkföretagardagarna en del. Det är även en möjlighet att visa på förebilder i branschen, mjölkbönder som kan inspirera andra att våga tro och satsa på sitt företag. Årets mjölkföretagardagar kommer bland annat ge er en insikt i vikten av att ha konkurrenskraft i sitt företag, hur rådgivningen kan ta er ett steg framåt, men även hur konsumenterna väljer i mjölkdisken och hur våra mejerier väljer att möta framtiden. Ni kommer dessutom att möta lantbrukare som redan gjort valet att göra satsningar för framtiden i sina företag. Jag hoppas att detta kan vara en del av den inspiration och framtidstro som behövs för att alla ni vill följa med och vara en del av den svenska mjölkproduktionen även i framtiden. Jag vill idag, tillsammans med LRF och Jordbruksverket samt våra ägare husdjurs- och mejeriföreningarna, hälsa er välkomna till Mjölkföretagarna Christel Benfalk VD, Svensk Mjölk AB

3 Mjölkföretagardagar 2012 Mot en ljusare framtid för bönder? Jonas Carlberg, Svensk Mjölk I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 3

4 Mot en ljusare framtid för bönder? Jonas Carlberg, Svensk Mjölk Sida 1 av 4 Vad händer med mjölken? Mjölk på frammarsch! Januari 2012 Jonas Carlberg, Mjölkpolitik Handel med mejeriprodukter Välståndet ökar vad betyder det? Befolkningsutveckling i Kina, personer Rural Urban Källa: National Bureau of Statistics of China 4

5 Mot en ljusare framtid för bönder? Jonas Carlberg, Svensk Mjölk Sida 2 av 4 Disponibel inkomst och mjölkkonsumtion i Kina Per capita konsumtion i olika inkomstgrupper, stadsbefolkning i Kina Kg/person Yuan per capita Kg/person Lowest Income Households Poor Low Income Lower Middle Middle Upper Middle High Income Highest Housholds Housholds Income Income Income Households Income Housholds Households Housholds Households Milk Per capita disposable income Milk Milk Powder Yoghurt Källa: National Bureau of Statistics of China Källa: National Bureau of Statistics of China Mjölkprisindex sedan 1995 Prognos för världens mjölkproduktion Ekonomisk kris Melaminskandal Överskott på mjölk Ökad efterfrågan Uttömda lager Vad händer nu? Årlig ökning i procent Ekonomisk kris Normalläge? Ökad efterfrågan Uttömda lager Källa: FAO, oktober 2011 Källa: OECD-FAO, juni 2010 Konsumtionsprognos Förändring, procent Prognos för världsmarknadspriserna WMP Ost USD/ton SMP *) genomsnitt Källa: Rabobank Källa: OECD-FAO, juni

6 Mot en ljusare framtid för bönder? Jonas Carlberg, Svensk Mjölk Sida 3 av 4 Potential för konkurrenskraftiga mjölkföretag i 2015 Omedelbara konkurrensfördelar Kan men vill man utveckla vidare? 1.5 Behov av strukturutveckling Stabil produktion 2005: 145 miljarder kg 2015: ca. 145 miljarder kg 4,5 5,4 14,6 11,2 24,2 28,2 3,3 9,4 2,4 Ukraina Samlad bedömning av utvecklingsmöjligheterna för mjölkproduktionen i EU % to -9.0% -9.0% to -6.0% -6.0% to -3.0% -3.0% to +0.0% +0.0% to +3.0% +3.0% to +6.0% +6.0% to +9.0% +9.0% to +12.0% Kvot i miljarder kg per land 31/ Källa: EU-kommissionen Källa: Svensk Mjölk/Mejeriforeningen Valutakurser jan 2008 dec 2011 (förhållande mellan EUR och USD) Handel med mejeriprodukter Export Import EUR/USD Nettoexportör Nettoimportör Källa: Riksbanken Mjölkflöden in i Sverige Mjölkens användning Färska produkter Färska produkter och ost Dessertostar År Invägning K-mjölk, syrade pr, grädde % Mjölk till ost % Mjölk till pulver % Övrigt %

7 Mot en ljusare framtid för bönder? Jonas Carlberg, Svensk Mjölk Sida 4 av 4 Sveriges mjölkinvägning Miljoner kg Större prisvariationer framöver Källa: Svensk Mjölk Vad händer med mjölken? Mjölken alltmer global Överskotten i EU möts av ökad global efterfrågan Små överskott eller underskott ger stora prisförändringar Sverige nettoimportör av mjölk 2011 stora strukturförändringar i Sverige Generell positiv marknadsutveckling Fortfarande hård marknad med många konkurrenter och starka handelskedjor Sverige har bästa förutsättningarna på 10 års sikt Frågor och funderingar 7

8 Mjölkföretagardagar 2012 Förenklingsarbetet Jonas Carlberg och Jessica Ekström, Svensk Mjölk 8 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

9 Förenklingsarbetet Jonas Carlberg och Jessica Ekström, Svensk Mjölk Sida 1 av Förenklingsprojektet Förenklingsprojektet Treårigt projekt för ett smidigare, tryggare och konkurrenskraftigt mjölkföretagande. Jonas Carlberg Jessica Ekström Tidsplan Slutsatser Fas 1: Förstudie Fas 2: Sammanställa resultat från förstudie Seminarium Fas 3: IT-verktyg Implementering av IT-verktyg Fas 4: Påverkansarbete Myndighetsutövning Kontroller Få specifika regelfrågor Många övergripande tillämpningsfrågor Pengar snabbt är prio 1 Cirka 30 förslag! Tack! Utöka utbildning av kontrollanter Avisera kontroller Samordna kontroller och ta del av varandras kontrollresultat Myndigheterna bör bjuda in till mer dialog Betala ut stödpengar tidigt på året och inför möjlighet till delutbetalning av gårdsstödet Kortare åtagandeperioder än fem år Förenkla tvärvillkoren Förprövning och glöm inte att framrutan ska vara större än backspegeln! (O. Röhlander) 9

10 Anteckningar kokontrollen EN TJÄNST FRÅN SVENSK MJÖLK AMS-Link Snart finns möjlighet att läsa streckkod vid robotprovmjölkning! Enklare provmjölkning för dig som har robot! Sänd robotkor och»båskor«i samma fil direkt in till bearbetning i Kokontrollen. Högre säkerhet och spårbarhet Ökad säkerhet vid PCR Kortare svarstider Utveckling som underlättar för Sveriges mjölkföretag! Bild: Christina Ohlsson 10

11 Anteckningar stalljournal postmästaren kokontroll kodata Nya versionen 6.0 kommer våren 2012 Nya förlossningskoder Nya utgångskoder Anpassad för KAP-anslutning Möjlighet att registrera vägningar Gör en slakt-/vikt-/tillväxtprognos 11

12 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Nya krafter tar över Lars-Göran Svensson, Birgitta Falk, Helena Börjesson, Erland Hedin och Bengt-Olov Renöfält, LRF Konsult 12 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

13 Workshop: Nya krafter tar över Lars-Göran Svensson, Birgitta Falk, Helena Börjesson, Erland Hedin och Bengt-Olov Renöfält, LRF Konsult Sida 1 av 2 Nya krafter tar över??!! Tänkt scenario SIDA 1 SIDA 2 Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se Roligt på jobbet!!!!!!!!!!!!!!!!! Stämmer bilden? Hur stämmer det här med att vi måste jobba längre innan pension? Finns det plats för både äldre och yngre? SIDA 3 SIDA 4 Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se Utvecklingstrappan Hur Får vi ungdomarna att söka naturbruk? Hur håller vi kvar ungdomarna i näringen? Hur får vi ungdomar lite senare i livet att välja vår näring? SIDA 5 SIDA 6 Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se 13

14 Workshop: Nya krafter tar över Lars-Göran Svensson, Birgitta Falk, Helena Börjesson, Erland Hedin och Bengt-Olov Renöfält, LRF Konsult Sida 2 av 2 Hur gör man när man vill bli mjölkföretagare? Pengar för att komma igång? Andra vägar? SIDA 7 Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se 14

15 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Korsningsavel bot eller hot Lotta Gunhamn, Thure Bjerketorp och Sven Johnsson, Växa Sverige I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 15

16 Workshop: Korsningsavel bot eller hot Lotta Gunhamn, Thure Bjerketorp och Sven Johnsson, Växa Sverige Sida 1 av 2 KORSNINGSAVEL: Hot eller bot? Varför ökat intresse nu? Sänkta kostnader genom problemfria kor Motverkar negativa effekter av inavel Internationell jämförelse av tjurar Fler konkurrenskraftiga raser att välja bland Enkät 50 mjölkföretagare i USA Vet ej; 4 Sluta; 6 Fortsätta med korsning; 40 Avelsvärderade europeiska röda tjurar i USA Ras tjuren # tjurar baserat på döttrar i USA # korsningsdöttrar totalt FAY MO NRF SRB Mjölkföretagardagarna Varför bedriva korsningsavel? Komplettering: Olika raser har olika styrkor Bonus: Korsningseffekt gör avkommorna bättre än genomsnittet av föräldraraserna Exempel kg mjölk/dag lakt. 2: Korsningseffekt 4,5 % Holstein Hol-SRB SRB Fruktsam Frisk Hållbar Korsnings Egenskap effekt Produktion 5 % Fruktsamhet, hälsa, kalvningar, 10 % hållbarhet Är det lönsamt? Ett exempel 10 års korsning på 6 gårdar i Kalifornien: Holstein jfr korsningar med SRB/NRF/Normande /Montbeliarde Högre lönsamhet för Hol-SRB/NRF ko jfr med ren Holstein ko 44 % per livstid 4 % per dag +380 kr/ ko och år Omfattande studie, många djur Kostnader relaterat till hälsa inte inkluderade Korsningskorna hade likvärdig produktion men bättre fruktsamhet, kalvningar och överlevnad Ser du några nackdelar eller risker med korsningsavel? Två-ras rotationskorsning Holstein SRB Besättningens korsningskor: Korsning Holstein Korsningseffekt 100 % Korsning SRB Korsningseffekt 50 % Korsning Foto från USA: SRB - Holstein korsning Korsningseffekt 75 % Korsningseffekt 67 % 16

17 Workshop: Korsningsavel bot eller hot Lotta Gunhamn, Thure Bjerketorp och Sven Johnsson, Växa Sverige Sida 2 av 2 Tre-ras rotationskorsning Budskap: korsningsavel besättningsnivå Holstein Korsning SRB Montbeliarde Besättningens korsningskor: För att produktion och ekonomi ska främjas krävs: 1. Systematisk korsning 2. Bra rena raser 3. Användning av de bästa semintjurarna Korsningseffekt 100 % Korsningseffekt 100 % Korsning Holstein Korsning Besättningens förutsättningar och mål påverkar val av system och raser Korsningar/Renras/Köttras/Könssorterat Korsningseffekt 75 % Korsningseffekt 86 % Vad behöver du i form av kunskap och verktyg för att fatta beslut om korsningsavel? Foto från Italien: SRB - Montbeliarde Holstein korsning 17

18 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP EDF hjälper dig att se potentialen Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk, och Anders Christensson, ordf EDF Sverige 18 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

19 Workshop: EDF hjälper dig att se potentialen Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk, och Anders Christensson, ordf EDF Sverige Sida 1 av European Dairy Farmers hjälper dig se potentialen EDF är ett nätverk för erfarenhetsutbyte över landsgränserna EDF består av 300 mjölkföretagare i 20 länder EDF fokuserar på lösningarna för framtidens mjölkföretagande Hur står sig Svensk mjölkproduktion jämfört med Europeisk? Total returns Milk returns Absolute advantage or disadvantage in ct per kg ECM compared to the total EDF average Animal returns Public payments (coupl.), VAT bal Milk returns Animal returns Public payments (coupl.), VAT bal. Other returns Total costs Other returns Total costs Direct costs Labour related costs Building costs Land costs -0.9 EUR/100 kg ECM ,2 Other costs Milk quota costs Cash costs Depreciation costs Calculated and capital costs ,9 10 Family farm income Entrepreneur s profit Decoupled payments pro-rata Entrepreneur s profit EDF Sweden EDF TOTAL Break-even-point I Break-even-point II Return to labour Källa: EDF Cost of Production Comparison 2011 by EDF STAR, not representative Källa: EDF Cost of Production Comparison 2011 by EDF STAR, not representative Vilken potential finns? Vad utmärker ++25% i Sverige? Direct costs Labour related costs Building costs Land costs Other costs Milk quota costs Total returns Hög produktivitet per arbetad timme Hög produktivitet per insatt kapital (exl land o kvot) EUR/100 kg ECM ,1 13,6 28,5...MEN även i denna grupp finns förbättringspotential ,2 16,2 22,2 0 AVG ++ 25% -- 25% Källa: EDF Cost of Production Comparison 2011 by EDF STAR, not representative 19

20 Workshop: EDF hjälper dig att se potentialen Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk, och Anders Christensson, ordf EDF Sverige Sida 2 av Hur matchar vi det? 20

21 Anteckningar Svensk Mjölk startar celltalskampanj De senaste tio åren har juver hälsan blivit allt sämre i Sverige. Det är de nya lösdrifterna med eller utan robotmjölkning som står för den större delen av de höga celltalen i landet. För första gången är celltalet i kokontrollen nu över i hela landet. De allra bästa gårdarna har trots det fortfarande både högst produktion och lägst celltal. Lågt celltal lönar sig! Ett stigande celltal medför att korna mjölkar mindre. Produktionsförlusten motsvarar betydligt mer än utebliven celltalsbetalning. Svensk forskning har visat att mjölkförlusten motsvarar åtta kronor per tusen i ökat celltal per ko och år och att påverkan sker redan när celltalet passerar Sammantaget så betyder detta att landets mjölkföretag i dagsläget förlorar mjölk till ett totalt värde av över 120 miljoner kronor per år och dessutom tillkommer ett bortfall av celltalspremier. Projektgruppen Ansvariga för kampanjen är Margareta Båtelsson från Växa Sverige samt Mats Gyllenswärd, Marie Mörk, Ylva Persson och Håkan Landin från Svensk Mjölk. Syftet är att vända den negativa celltalstrenden under 2012 för att på sikt nå i medeltal på besättningsnivå senast friskajuver I TANKEN Orsaker till och motåtgärder mot de höga celltalen Det är inga nya riskfaktorer som ligger bakom, bara välkända rutiner som behöver göras bättre. Redan på mjölkföretagardagarna i början av nästa år anordnas workshops kring projektet. På sikt kommer en samordning av olika rådgivnings- och utbildningsinsatser att ske när det gäller smittskydd, hygien, teknikanpassning och arbetsrutiner. Hörnstenar är optimerad mjölkning, torrt och rent överallt kring spenarna, skydd av friska kor längs hela livslinjen samt foderbalans, mineralförsörjning och fokus på tiden kring kalvning. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer! Håkan Landin, Svensk Mjölk Djurvälfärd Projektledare FRISKA JUVER i tanken Telefon: , , E-post: hakan.landin@svenskmjolk.se 21

22 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Friska juver i tanken Margareta Båtelsson, Bo Eberhardson och Torbjörn Johansson, Växa Sverige Ylva Persson, Svensk Mjölk Cecilia Danielsson, Skånesemin 22 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

23 Workshop: Friska juver i tanken Margareta Båtelsson, Bo Eberhardson, Torbjörn Johansson, Växa Sverige, Ylva Persson, Svensk Mjölk, och Cecilia Danielsson, Skånesemin Sida 1 av Mjölkkvalitet och Juverhälsa Stigande tankcelltal Dags att vända trenden! Mjölkföretagardagarna Svensk Mjölk, Kokontrollen Celltal och besättningsfaktorer Besättningsfaktor Celltalseffekt Holstein vs. SRB > 100 kor vs. 50 kor AMS vs. Uppbundna kor Ekologisk vs. Konventionell n.s. < 8,500 kg ECM vs. 9,400 kg ECM Marie Mörk, ,75 2,5 2,25 2 1,75 1,5 1,25 1 0,75 0,5 0,25 0 Produktionsförlust vid subklinisk mastit provdagar, 497 kor, 61 % SRB, 39 % SHB 8 :- /1000 i högre celltal per koår Hagnestam-Nielsen, 2009 første 1:a kalvare kalvs køer ældre Omkalvare køer Högt tankcelltal? Skyddsfaktorer juverhälsa Smittskydd! Mjölkning! God miljö! En signal till gården; Här finns mer mjölk och mer pengar! Foder och vatten av bra kvalitet och hygien Immunitet och vitalitet Stressfri hantering Senaste årens bubblare; Foderbalans i AMS och Tiden kring kalvning 23

24 Workshop: Friska juver i tanken Margareta Båtelsson, Bo Eberhardson, Torbjörn Johansson, Växa Sverige, Ylva Persson, Svensk Mjölk, och Cecilia Danielsson, Skånesemin Sida 2 av Våra verktyg i samverkan Ta med dig detta Fråga Kon Mjölknings Studie VADIM Kokontrollen Mastiter & Celltal Bakterieodlingar PCR analyser Kor kring kalvning Sämre juverhälsa i lösdrifter och AMS Hälsoplan Juver FOKUS gårdsutbildning Checklistor Resurser och miljö Hälsopaket Mjölk Gårdsråd Men vi vet vad vi behöver göra! Celltal över ger mjölkförlust VVVC kampanj Våga Vägra Visset Celltal! 24

25 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Styra robot Linda Anderberg Gustafson, Sara Byström, Sofi Öhlund, Torbjörn Lundborg och Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Anders Seeman, Skånesemin I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 25

26 Workshop: Styra robot Linda Anderberg Gustafson, Sara Byström, Sofi Öhlund, Torbjörn Lundborg och Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Anders Seeman, Skånesemin Sida 1 av Workshop Mjölkföretagardagarna 2012 Styra robot Vi har valt ut: 5 heta nyckeltal i robot Parameter Norm Mål Mjölk per dygn och robot 1800 kg 2000 kg Varv i stallet/ko Milk first Feed first Avvisningar Fri trafik 5 8 1, ,5 Misslyckade mjölkningar <3% <2% Antal kor > 12 tim 0% 0% Foderkonsumtion av förväntad >80% >90% Dagens diskussion Sammanfattar dessa 5 nyckeltalen produktionen med underliggande produktionsfaktorer på ett bra sätt? Hur kan vi använder dessa nyckeltal på bästa sätt? Hur når vi dit? Finns det andra viktiga nyckeltal? 26

27 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Fullfoder/blandfoder Annica Hansson och Ann-Theres Persson, Växa Sverige I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 27

28 Workshop: Fullfoder/blandfoder Annica Hansson och Ann-Theres Persson, Växa Sverige Sida 1 av Fullfoderrådgivning i Växa Sverige Mjölkföretagardagen i Jönköping 9 februari 2012 Av Ann Theres Persson och Annica Hansson, Växa Sverige Fullfoderrådgivning nuläge Arbete pågår med ett fullfoderkoncept i Växa Sverige Fullfoderrådgivningen spretig med många enskilda lösningar och ofta utan utvärdering Samlar erfarenhet av dagens fullfoderrådgivning Syfte: Kundefterfrågan av oberoende fullfoderrådgivning Mål: Fullfoderkoncept med gårdens helhet i fokus och med egna förutsättningar och kokontrollresultat som underlag Växa Sveriges utveckling av fullfoderrådgivning ERFA utbyte mellan rådgivare Foder, djur och gödselbedömningar i praktiken Fungerande foderstater Standardisera Arbetssätt Kritiska kontrollpunkter Checklista gårdsbesök Nyckeltal Foderstatsuppföljning Ta fram Benchmarkingmöjlighet Ger ytterligare utveckling! Definierat koncept Kan utvärderas av båda parter Du kan påverka nu! Vad saknar du? Fullfoderrådgivning innehåll Introduktionsbesök med helhetsgrepp Nuläge med avseende på produktion, djurhälsa, djurbeläggning, foderlager m.m. Lantbrukarens mål för besättningen (produktion och rådgivning, långsiktigt och kortsiktigt) Rådgivningsplanera Optimerade foderstater efter gårdens förutsättningar och mål Anpassning efter stallet samt djurens produktion, hull och hälsa Optimerar ekonomiskt på gården fodermedel samt på marknaden tillgängliga fodermedel Uppföljning med stöd av kokontrollen, endagarskontroller och Instrumentpanelen Nyckeltal för ekonomisk benchmarking Synpunkter? Fullfoderkoncept Hur skall tjänsten vara upplagd? Paketlösning Fördelar: Lätt med uppföljning och kontinuitet, känd kostnad Nackdelar: Fyrkantig lösning som inte passar alla. Många har olika behov Timrådgivning Fördelar: Flexibel modell, lätt att anpassa efter behov Nackdelar: Ibland svårt med uppföljning och kontinuitet. Okänd kostnad. Mix Synpunkter! Därför Växas fullfoderrådgivning Ligga steget före Inför byte av grovfoderpartier Norfor, Nordens starkaste foderoptimeringsprogram Behöver du stämma av din utfodring? Ändrade förhållande? Kan du fodra enligt rekommendation? Har du balans i fodermixen? Långsiktiga strategier Högre produktion Bättre djurhälsa Har du koll på din fodereffektivitet? Har du nytta av ny input in din produktion? 28

29 Workshop: Fullfoder/blandfoder Annica Hansson och Ann-Theres Persson, Växa Sverige Sida 2 av Vad vinner lantbrukaren? Bättre produktion och djurhälsa Nya ögon på djur och produktion Ökad kontroll och stabilitet Stöd i sättande av mål och framtagande av lösningar för att nå målen Lägre foderkostnad Mer kostnadseffektiv mjölkproduktion Ökat utbyte av kompetens till företaget 29

30 Tack till medver HAMMARS 30

31 rkande företag! MER MJÖLK Stiftelsen Lantbruksforskning 31

32 Finns din besättning på Säker Livdjurshandels Gröna Lista? Ett år med Nötkött! Du får Nötkött i ett helt år för endast 400 kr eller 700 kr för att få tidningen under två år. I december lanserade Svensk Mjölk Gröna listan på sin hemsida. Här kommer de besättningarna som är smittskyddsdeklarerade i Säker Livdjurshandel, antingen genom provtagningsabonnemang eller via enskilda prov, att läggas upp. Potentiella köpare kan här gå in och se var de kan vända sig om de vill köpa djur som är smittskyddsdeklarerade och provtagna i Säker Livdjurshandel. Gröna Listan blir en tydlig kvalitetsdeklaration avseende smittskydd och djur från dessa besättningar har större möjlighet att nå ut till köpare. Även AGRIA Djurförsäkringar kommer att länka till Gröna Listan som en tjänst till sina kunder. Har du frågor om Gröna Listan och/eller Säker Livdjurshandel, kontakta Jessica Ekström, Svensk Mjölk. Telefon: E-post: jessica.ekstrom@svenskmjolk.se.!om du vill smittskyddsdeklarera din besättning i Säker Livdjurshandel så kontakta din husdjursförening. Gröna listan och mer information: säkerlivdjurshandel MINSKAR SMITTSPRIDNINGEN MELLAN GÅRDAR Nästa Nötkött som kommer ut i februari har tema AVEL & KALVAR och handlar bland annat om: Tipsen som håller kalvarna friska. Forskning för avel på djur som ger mört och marmorerat kött. Så väljer du rätt avelstjur för att få lätta kalvningar. Gårdsbesök i Danmark hur är villkoren jämfört med Sverige? Besök på Yxskaftskälen angus i Jämtland med 70 kor i ligghallar. Teckna din prenumeration direkt på och ange internetkod eller ring Kundtjänst på Erbjudandet gäller till 1 mars 2012 och bara dig som inte redan är prenumerant. Välkommen som prenumerant! 32

33 Mjölkföretagardagar 2012 WORKSHOP Växande företag Viktoria Bawelin, Växa Sverige, och Annika Engquist, Svensk Mjölk I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 33

34 Workshop: Växande företag Viktoria Bawelin, Växa Sverige, och Annika Engquist, Svensk Mjölk Sida 1 av Frågor och svar för växande företag! Viktoria Bawelin, Växa Sverige, Annika Engquist, Svensk Mjölk, Växande företag Före Välkända rutiner Under KAOS- Ingen struktur Efter Det mesta fungerar Varför blir det så här? Utmaningar Åtgärder.. Utökning + Byggnation = Ökat behov av finansiella resurser över tid Växande företag - Socialt/ekonomiskt.. Mer planering innan ger bättre förutsättning efter Befintlig produktion Ökat djurantal Befintlig produktion Ökat djurantal Befintlig produktion Mer personal Byggprocess Byggprocess Ökat djurantal Befintlig produktion Ökad bundenhet till mjölkföretaget Ökad arbetsbelastning (byggnation, arbetstoppar, sjukdom etc) Ökad ekonomisk press Vad händer med dig som företagsledare vid (före, under och efter) en byggnation? Växande företag -Produktion Beräkningar av foder- och arealbehov Maskinkostnadsberäkning Behov av ungdjur åldersintervall Behov av mjölkande kor över året Platsbehov alla djurkategorier inklusive kalvar och sinkor. Hänsyn tas till gruppering av djur Behov av arbetskraft bemanning årets alla dagar Förändring av arbetsrutiner i nya stallar Vilka faktorer är viktigast för att få lönsamhet i den framtida produktionen (nybyggnation/utökning)? Växande företag - Personal Arbetsorganisation Nuvarande arbetssituation och arbetsorganisation Önskemål om kommande arbetssituation och arbetsorganisation Räkna ut arbetskraftsbehovet Gör kompetensprofiler Kompetensutvecklingsplaner Kommunikation Vilken är den största utmaningen när det gäller arbetsorganisationen? 34

35 Workshop: Växande företag Viktoria Bawelin, Växa Sverige, och Annika Engquist, Svensk Mjölk Sida 2 av Växande företag - Summering Att växa genom byggnation innebär en stor utveckling av både företaget och företagandet samt på sikt en möjlighet till förbättrad lönsamhet En bättre arbetssituation möjliggörs genom genomtänkta tekniska lösningar och upprättande av arbetsrutiner, ett proffsigt ledarskap och bra kommunikation Planering av denna process är A och O för att kunna ta del av ovanstående möjligheter Växa Sverige erbjuder en checklista för dig som är på väg att utöka produktionen 35

36 Anteckningar Elektronisk insamling av klövhälsorapporter Under våren 2012 införs ett nytt system för att samla in klövhälsorapporter. Klövvårdaren ska istället för att rapportera på pappersblankett, registrera fynden direkt i en dator och skicka in rapporten elektroniskt. Detta kommer att förbättra kvaliteten på inkomna registreringar, leda till snabbare uppdatering av kodatabasen och underlätta arbetet ute på gården för klövvårdaren. Det blir även lättare att hålla reda på vilka djur som är verkade och man får en lättillgänglig sammanställning över eventuella diagnoser på individnivå. Detta bidrar till en bättre klövhälsa i besättningarna. Kom ihåg att noggranna 36 Bild: Jann Lipka registreringar från klövvårdaren är mycket värde fulla i avelsarbetet för friskare klövar. Elektronisk registrering kan till det arbetet bidra med enklare och bättre registreringar! För mer information, kontakta Karin Ulvshammar, Svensk Mjölk. Telefon: E-post: Karin.Ulvshammar@svenskmjolk.se

37 Mjölkföretagardagar 2012 Vägen till utveckling Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Eriksson, Kjulsta Gård I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 37

38 Vägen till utveckling Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Eriksson, Kjulsta Gård Sida 1 av Vägen till utveckling Anders Eriksson Kjulsta gård Svante Pettersson Växa Sverige Bakgrund Jobbade som konstruktör på Väderstadverken Återvände hem våren 2004 Djurskötare på heltid de första 2 åren Studerat på distans vid Vretaskolan Seminutbildning Tagit över driften succesivt Driver gården i helt egen regi sedan 2010 Lite Gårdsfakta Gården ägd sedan 1950-talet 120 ha egen åkermark, brukar idag 400 ha Ökat koplatserna i omgångar från 50 till 220 Levererar kg mjölk per ko Delvis extern kviguppfödning Slaktkor/tjurkalvar i sammarbete med köttproducent Varför gårdsråd? Skapa tillfälle att diskutera hur och när man ska genomföra ett generationsskifte Att skapa en långtidsplanering för hur mjölkproduktionen ska utvecklas Att diskutera och lösa strategiska beslut med olika rådgivare samtidigt Strategibeslut Avvakta med större byggnation tills Anders är varm i kläderna och generationsskifte genomfört Personalbrist-bemanningsföretag Öka brukad mark för framtida tillväxt Testa Maskinstation till vallskörd Trimma företaget Jämn beläggning i stallet året om Delvis extern uppfödning av kvigor Mjölkning 3 ggr/dag Flyttat ut kalvar i maskinhall och helmjölk Kor som inte blir dräktiga hamnar i tjurgrupp 38

39 Vägen till utveckling Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Eriksson, Kjulsta Gård Sida 2 av Ekonomiuppföljning Endagarskontroll 1 ggr/månad Bokslutsgenomgång 1 ggr/kvartal Ekonomistyrning mjölk, LRF-konsult/LG Resultatförbättring pga trimning? Levererad mjölk ökade med 569 ton (2007) Resultat före avskrivning fördubblat (2007) Kalvdödlighet 3,6% Inga nya djurinköp Kjulsta 2016? Det är svårt att se in i framtiden Det var inte bättre förr 39

40 Anteckningar Kokontrollen och KAP integreras 2012 Svensk Mjölk och Husdjursföreningarna moderniserar köttboskapskontrollen KAP. Det innebär att KAP integreras i samma datasystem som Kokontrollen för mjölkdjur. Integreringen av KAP och Kokontrollen ger dig som mjölkföretagare möjlighet att följa upp tillväxt och slaktresultat på dina djur. Mätningar eller vägningar av djuren och rapportering i KKPC ger uppföljning av hur ungdjuren växer. Det finns även möjlighet att göra prognoser för att se om kvigorna uppnår tillräcklig storlek vid beräknat kalvningsdatum. Eller se om slaktdjuren kan nå beräknad slutvikt vid utsatt tidpunkt. För uppföljning av slaktresultat kommer program att utvecklas på webben. Där ska du kunna följa upp slaktvikt, klassning, fett och slaktkroppstillväxt för olika kategorier slaktdjur. Det ska även finnas möjlighet att jämföra sig mot medelresultat. Ekonomi nästa funktion i Signaler Djurvälfärd Under 2012 utökas Signaler Djurvälfärd med en ekonomifunktion. Det ger möjlighet att bevaka djurhälsokostnaden för besättningen och jämföra med andra besättningar. Signaler Djurvälfärd har på kort tid blivit en av Svensk Mjölks mest uppskattade tjänster för djurvälfärd. Tjänsten används flitigt av både personal i husdjursföreningarna och av mjölkföretagarna. Under det senaste kokontrollåret har drygt rapporter tagits ut ur Signaler Djurvälfärd för drygt 90 procent av landets besättningar. I Signaler Djurvälfärd visas resultatet för sju områden: kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Efter årsskiftet kommer Signaler Djurvälfärd och djurbedömningstjänsten Fråga Kon användas i KRAVs arbete för kvalitetssäkring. Mer om Signaler Djurvälfärd: 40

41 Mjölkföretagardagar 2012 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 41

42 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp Sida 1 av Christina Winblad Vägen till utveckling Christina Winblad Womtorp Lantbruk & Entreprenad Carolina Nilsson Växa Sverige Mitt 2009 Carolina Nilsson Vi har gått från en mellanstor till en stor gård, men planering och rutiner hänger inte med Planering Bill Cook:s recept på framgång Mål Framgångsrikt mjölkföretagande är ingen slump Rutiner Uppföljning Tar du hand om korna, så kommer de ta hand om dig 42

43 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp Sida 2 av Bill Cook:s recept på framgång Nivå 4 2. Så kommer resultatet % 200 kr/h 3:08 kr/mjölk Nivå 1 Planering dagligen 30 timmar/ ko 35% utslagning 1,35 kr foderkostnad kr byggkostnad kg såld mjölk/ko/år Tillväxt Celltal Ts intag KFI Kg mjölk/dag Ins/dr kor/timma JHK KSI, Fett% Urea Nivå 2 Nivå 3 Dagliga rutiner SOPar Standard Operating Procedure OBS listor för dagen Arbetsscheman 1. Se till att det fungerar här Nivå 4 Kvigan Kalvning Nykalvad Tidig laktation Seminering Sen laktation Sinperiod Nyckel: Väldefinierat Dagliga rutiner SOP Standard Operating Procedure OBS listor för dagen Nivå 3 Uppföljning (7 100 dagar), utvärdering, ständiga förbättringar Logistikkurs Christinas veckouppföljning Leankurs Uppföljning i managementsystemet Efterkalkyl mjölk Instrumentpanelen Produktionskostnad vall IndividRAM Hälsopaket Mjölk Signaler djurvälfärd Startpaket Mjölk ERFA grupper Nyckel: Kontinuitet 43

44 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp Sida 3 av Veckouppföljning Uppföljning i managementsystem Nivå 2 Ekonomiska mål (365 dagar), Produktionsmål Konkreta målsättningar ekonomiskt och produktionsmässigt Uppföljning av målen: analys, kontroll, slutsatser Gårdsråd Christinas rullande 12 IndividRAM, Instrumentpanelen, EDF produktionskostnad Nyckel: Använd bokföringen till vad den är till för och inte till skattemyndigheten Bill Cook:s recept på framgång Nivå 2 2. Så kommer resultatet % 200 kr/h 3:08 kr/mjölk Nivå 1 Ekonomiska mål (365 dagar), Produktionsmål 1. Se till att det fungerar här 30 timmar/ ko 35% utslagning 1,35 kr foderkostnad kr byggkostnad kg såld mjölk/ko/år Tillväxt Celltal Ts intag KFI Kg mjölk/dag Ins/dr kor/timma JHK KSI, Fett% Urea Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Konkreta målsättningar ekonomiskt och produktionsmässigt Uppföljning av målen: analys, kontroll, slutsatser Gårdsråd Christinas rullande 12 IndividRAM, EDF produktionskostnad Kvigan Kalvning Nykalvad Tidig laktation Seminering Sen laktation Sinperiod Nyckel: Använd bokföringen till vad den är till för och inte till skattemyndigheten 44

45 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp Sida 4 av Uppföljning rullande EDF produktionskostnad per kg mjölk 2009 Svenska gårdarna Euro/100 kg ECM Nivå 1 Visioner, övergripande mål, drömmar SE EDF ++ 25% -- 25% Ekonomi Livskvalitet Växa Generationsväxling Svenska EDF-gårdar, sorterade efter antal kor EDF Genomsnitt Alternativkostnader Avskrivningar Kontanta kostnader Totala intäkter Mjölkintäkt Källa: Svensk Mjölk, EDF Nyckel: Sant, personligt Womtorps långsiktiga mål Ska ha så bra ekonomiska ramar att vi behåller valfriheten och styrförmågan själva Säljbart / överlåtningsbart Mindre jobb Framgångsrikt mjölkföretagande är ingen slump 4. Planering dagligen 3. Uppföljning (7 100 dagar), utvärdering, ständiga förbättringar 2. Ekonomiska mål (365 dagar), Produktionsmål 1. Visioner, övergripande mål, drömmar 45

46 Vägen till utveckling Carolina Nilsson, Växa Sverige, och Christina Winblad, Womtorp Sida 5 av Du kommer inte att nå ditt mål om du bara strävar efter det när du är på bra humör 46

47 Mjölkföretagardagar 2012 Stora mjölkföretag hur äga och driva vidare? Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Johansson, Hulterstad I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 47

48 Stora mjölkföretag hur äga och driva vidare? Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Johansson, Hulterstad Sida 1 av 2 Stora mjölkföretag Hur äga och driva vidare Kort presentation av mjölkföretaget Arrenderar Hulterstad sedan 2007 Anders: växtodlingsbonde, köttproducent och tidigare LRF ordförande I Östergötland Kompanjon: Vakant för närvarande, tidigare partner vill förverkliga egen dröm i livet Anders Johansson i samarbetet med Svante Pettersson Växa Sverige Anders roll i företaget Drivande i företagarfrågor Ansvarar för teknik/växtodling Road av personalledning Stort kontaktnät Van förhandlare Samarbetar gärna om maskiner Ej legitimerad komajor Svantes roll Bollplank i frågor som rör mjölkproduktion Optimerar bästa möjliga foderstat Följer upp med nyckeltal Förbättra management på gården Önskar bästa möjliga produktionsekonomi Partnerskap sökes till mjölkföretag Enkelt och billigt sätt att etablera sig i etablerat mjölkföretag God lönsamhet vid normalår Stabil personal/bemanning Rikligt nätverk av kontakter Bra förhandlare Händer nya spännande saker på gården Liknande situationer kommer bli vanligare i framtiden Större brukningsenheter kräver nytänkande när det gäller ägande och brukande Stor kapitalförstöring på gårdar och ej bra för branschen vid avveckling Underlätta och hitta nya former för ägarbyte Skapa en marknadsplats för delägarskap? 48

49 Stora mjölkföretag hur äga och driva vidare? Svante Pettersson, Växa Sverige, och Anders Johansson, Hulterstad Sida 2 av 2 Var hittar man lämpliga partners till större mjölkföretag? Befintliga mjölkföretagare som har begränsade utvecklingsmöjligheter Anställda på mjölkföretag som vill pröva sina egna vingar Rådgivare inom mjölk som vill förverkliga teori och praktik Att tänka på före kompanjonskap Tydlig ansvarsfördelning Gemensamma långsiktiga mål Att man är hängiven sin uppgift Avtal som möjliggör ägarbyten Mål för Hulterstad kommande 5 år Fortsatt god produktion och lönsamhet Gasproduktion i samarbete med jordägare Intensifiera växtodlingen ytterligare med hjälp av rötrester Ska vara en rolig arbetsplats för alla 49

50 Anteckningar Låt djuren själva berätta hur de har det! Fråga Kon ger dig en helhetsbild av djurvälfärden i din besättning. Utifrån resultatet får du förslag på enkla praktiska åtgärder och en bra grund för att förbättra både djurvälfärd och lönsamhet. Kor Ungdjur Kalvar Står i båset Magra Sjuka Magra Ligger utanför Feta Grav skada Smutsiga Resningsprobl Smutsiga Skador Mkt smutsiga Halta Mkt smutsiga Mkt smutsiga Skador Grav skada Skador Långa klövar Assym klövar Smutsiga Magra Sjuka Grav skada I Fråga Kon utförs en systematisk och objektiv bedömning av kor, ungdjur och kalvar. Resultatet jämförs med andra besättningar och presenteras i en tabell och två blommor en för kor och en för kalvar/ungdjur. Om blomman har avbrutna kronblad finns behov av förbättringar. Bedömningen tar två till tre timmar och erbjuds av särskilt utbilda de bedömare. Tjänsten är utvecklad av Svensk Mjölk. Vill du veta mer? För kontaktuppgifter och ytterligare information, kontakta ditt lokala rådgivningsföretag eller gå in på: frågakon MÖJLIGHETER FÖR NYFIKNA 50

51 Mjölkföretagardagar 2012 Nytt arbetsätt på gård Magnus Carlsson, Carlsro gård, och Susanna Berg, Svensk Mjölk I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA 51

52 Nytt arbetssätt på gård Magnus Carlsson, Carlsro gård, och Susanna Berg, Svensk Mjölk Sida 1 av Carlsro gård Nytt arbetssätt på gården Från japansk bilindustri till svensk mjölkgård Ordning och reda? Ordning och reda! 52

53 Nytt arbetssätt på gård Magnus Carlsson, Carlsro gård, och Susanna Berg, Svensk Mjölk Sida 2 av Borste Block Penna Tack för oss! Magnus Karlsson Carlsro gård Pia Lindberg Carlsro gård Susanna Berg Svensk mjölk 53

54 Mjölkföretagardagar 2012 Fokus för ökad konkurrenskraft Agneta Hjellström och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk 54 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA

55 Fokus för ökad konkurrenskraft Agneta Hjellström och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk Sida 1 av Fokus för ökad konkurrenskraft Vad är konkurrenskraft? Agneta Hjellström & Erik Engelbrekts Företagets förmåga att långsiktigt leverera kundvärde för att vinna, behålla och utveckla lönsamma kunder Kwparters.se 2011 Konkurrenskraft - definition Vad påverkar nettot? sammanvägning av pris- och kostnadsförhållande samt produktivitet är avgörande för att nå konkurrenskraft Lundberg.L 1999 på kort sikt utnyttja befintliga resurser så effektivt som möjligt Lundberg.L 1999 Vinst*, USD/100 kg ECM Vinst*, USD/100 kg ECM Avräkningspris, USD/ kg ECM Produktionskostnad, USD/ kg ECM Källa: IFCN *) Entreprenörens vinst inkl. frikopplade stöd Produktionskostnad 2010 genomsnittliga besättningsstorlekar Generella förutsättningar i olika länder förklarar skillnader i produktionskostnad Konkurrensen mellan länder förändras över tid Den nationella konkurrensen påverkar den internationella konkurrensen Produktionskostnaden mellan regioner har jämnats ut över tid Källa: IFCN Produktionskostnad (US-$/100kg ECM) > >50 60 >40 50 >30 40 > ej uppgift 55

56 Fokus för ökad konkurrenskraft Agneta Hjellström och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk Sida 2 av Stora variationer i produktionskostnad Spridning av lönsamhet mellan 279 europeiska företag 0,2 0,18 70 Milk quota costs Other costs Land costs Buildings costs Labour related costs Direct costs 0,16 0,14 Svenska företag 60 0,12 EUR per 100 kg ECM ,1 0,08 0,06 0, ,02 0 UK IE UA PL DE CZ BE FR ES NL SK PT AT DK SE IT CH Källa: EDF produktionskostnadsanalys 2011 Källa: EDF produktionskostnadsanalys 2011 Svenska gårdar i europeisk jämförelse + mjölkintäkt foderkostnad kostnad för arbetskraft byggkostnad = bättre lönsamhet Produktionskostnad medel och variation euro/100kg ECM 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 EDF 2011 MIN MAX SE ,0 0,0 Mjölkintäkt Totalt djur & Totalt arbete Totalt kvot Totalt Totalt mark Övriga foder & maskiner byggnader kostnader Hög lägsta nivå ger bäst resultat Totalt kvot Övriga kostnader Totalt mark Totalt byggnader Totalt arbete & maskiner Totalt djur & foder Vad gör de mest konkurrenskraftiga företagen? per 100 kg ECM Kontrollerar sina kostnader Balans mellan arbete och kapital Effektivt resursutnyttjande 10 0 SE EDF % 25% SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE- SE Jämförelsematerial Källa: EDF produktionskostnadsanalys

57 Fokus för ökad konkurrenskraft Agneta Hjellström och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk Sida 3 av Slutsatser Konkurrenskraft är inte landspecifikt Fokusera på det som går att påverka i det egna företaget Fokusera på den enskilda gårdens möjligheter 57

58 58 Anteckningar

59 58 Anteckningar

60 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA