Sexstegsmodellen Modell för olycksfallsförebyggande arbete i skolor och daghem K1 K4. Mannerheims Barnskyddsförbund

Transkript

1 Sexstegsmodellen Modell för olycksfallsförebyggande arbete i skolor och daghem K2 K3 K1 K4 K5 K6 Mannerheims Barnskyddsförbund 1

2 Utgivare Mannerheims Barnskyddsförbund Andra linjen 17, Helsingfors tel Text Ritva Paavonheimo Styrgruppen för projektet För barns säkerhet: Juha Hassila, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland Elisabeth Kajander, Folkhälsan Laura Loikkanen, Trafikskyddet Anne Lounamaa, Institutet för hälsa och välfärd Jaana Markkula, Institutet för hälsa och välfärd Kristiina Myllyrinne, Finlands Röda Kors Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen Marie Rautava, Mannerheims Barnskyddsförbund Mirka Råback, Institutet för hälsa och välfärd Seppo Soine-Rajanummi, Mannerheims Barnskyddsförbund Social- och hälsovårdsministeriet har understött projektet För barns säkerhet. Omslagsbild Delany Brendan, Comma Finland Layout och ombrytning Tarja Petrell Tryck Miktor Mannerheims Barnskyddsförbund

3 Med ett barns ögon Alla barn har rätt till en livsmiljö, där de kan röra sig och leka säkert. Att förebygga olycksfall är en viktig del av Mannerheims Barnskyddsförbunds arbete för att utveckla barns hälsa och säkerhet. Sexstegsmodellen har utvecklats inom projektet För barns säkerhet, som främjar olycksfallsförebyggande i daghem, skolor samt i kommuners och organisationers barn- och familjeverksamhet. Modellen betonar barnens delaktighet i det olycksfallsförebyggande arbetet. Barnens iakttagelser ger vuxna viktig information om hur barnet upplever sin omgivning. Sexstegsmodellen ger vägledning om hur barnen aktivt kan delta i att förebygga olycksfall. Projektet För barns säkerhet genomfördes under åren som ett samarbete mellan Mannerheims Barnskyddsförbund, Folkhälsan, Trafikskyddet, Utbildningsstyrelsen, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Finlands Röda Kors samt Institutet för hälsa och välfärd. Ett varmt tack till samarbetsparterna för värdefull experthjälp. Marie Rautava Direktör, program och projekt K2 K3 K1 K4 K5 K6 Mannerheims Barnskyddsförbund 3

4 K2 K3 K1 K4 K5 K6 4 Mannerheims Barnskyddsförbund

5 Vad är Sexstegsmodellen? Syftet med sexstegsmodellen är att förebygga olycksfall i daghem och skolor. De sex stegen, det vill säga kartlägg, åtgärda, registrera, utbilda, uppfostra och uppmuntra, bildar tillsammans en helhet av regelbundet utförda handlingar som förebygger olyckor och ökar säkerheten. Det olycksfallsförebyggande arbetet är effektivast när det är planmässigt och en del av den dagliga verksamheten. Olycksfall påverkar hälsan olyckor orsakar allt från små sår och blåmärken till allvarligare skador. Daghem och skolor är den dagliga uppväxtmiljön för barn och unga och där är det olycksfallsförebyggande arbetet särskilt viktigt. Barn och unga har rätt att växa och utvecklas i en trygg miljö. Daghemmet och skolan bär också ansvaret för och har utmärkta möjligheter att ge barnen en mångsidig säkerhetsfostran. Barn och ungdomar tillägnar sig sådana kunskaper, färdigheter och attityder som påverkar säkerhetsbeteendet under resten av livet. Olycksfall är inte händelser som sker slumpmässigt eller bestäms av ödet, utan de är händelseserier som man kan förebygga och kontrollera. Att förebygga olycksfall är hela samhällets sak. I arbetet deltar daghemmets eller skolans ledning, personal, elevvårdsgrupp, föräldrar och barn. Viktiga är också de som ansvarar för daghemmets eller skolans lokaler och underhåll samt resurser. I en hälsosam och trygg miljö har barnens behov beaktats och barnen kan också själva delta i utvecklandet av sin miljö. Ett klimat som gynnar säkerheten är aktiverande och ökar samhörighet, hälsa och välbefinnande. Sexstegsmodellen baserar sig på god praxis, på forskningsrön och lagstiftning. Modellen innehåller konkreta förslag för hur man kan förebygga och minska olycksfallen. Avsikten är att ge en överskådlig helhetsbild av vad olycksfallsförebyggande arbete i daghem och skolor innebär. I materialet finns också många adresser där man kan hämta ytterligare information. Mannerheims Barnskyddsförbund 5

6 K1 KARTLÄGG regelbundet farliga platser och risker. Värdesätt barnens erfarenheter och åsikter. Kartläggningar är grundläggande arbete för att främja säkerheten och förebygga olycksfall. Med hjälp av dem får man information om hur säkerheten i närmiljön kan förbättras. Samtidigt som man kartlägger farliga faktorer och förhållanden bedömer man riskerna. Tillsammans ligger dessa som grund för beslut om förebyggande och reparerande åtgärder. Kartlägg byggnaden och dess olika rum gården närmiljön verksamheten resorna Exempel på platser och saker som bör kartläggas gungor, klätterställningar och deras underlag höjden och skicket på staket och portar belysning vägar och gångar samt hur hala de är trafikarrangemang på gården och trafiken i näromgivningen brandsäkerhet och utrymningsvägar skyddsutrustning i gymnastik maskinernas och den övriga utrustningens säkerhet samt användningen av dem olika praxis och verksamhetskulturer beredskap och utbildningsbehov. Det finns färdiga blanketter för kartläggningen men man kan också göra en egen blankett. Kartläggningarna utförs regelbundet. Utöver helhetskartläggningen ska riskfyllda platser kartläggas separat. Ett bra sätt är att göra upp en års- och månadsplan och skriva upp tidpunkterna för kartläggningarna i en gemensam verksamhetskalender. En utsedd person, till exempel den som ansvarar för säkerheten på arbetsplatsen eller i organisationen, ansvarar för att kartläggningarna genomförs. Även dagliga observationer hör till en verksamhetskultur som främjar säkerheten. Brandmyndigheter, personer som ansvarar för underhållet och arbetarskyddsorganisationen utför egna kontroller. I skolor rekommenderas att arbetsförhållandena kontrolleras med tre års mellanrum. När säkerheten bedöms är samarbete och informationsutbyte mellan olika parter nödvändiga. Beroende på situationen informeras personer som ansvarar för underhåll, chefer, personalen, barnen och föräldrarna om risker och brister som observeras vid säkerhets- och riskkartläggningen och dessa beaktas också i säkerhets- och räddningsplaner. En säker miljö är hela samfundets sak. Därför deltar hela personalen i kartläggningen och gör observationer i miljön på överenskommet sätt. Det är också viktigt att höra barnens åsikter om deras egen miljö. Vuxna observerar inte alltid samma saker som barn. Gemensamma kartläggningar såsom säkerhetspromenader är en del av säkerhetsfostran. 6 Mannerheims Barnskyddsförbund

7 K2 ÅTGÄRDA brister och riskfaktorer i den fysiska och sociala miljön Den fysiska och den sociala miljön bearbetas så att de förebygger olycksfall och skapar trygghet. Genom att kartlägga och observera omgivningen påverkar man brister och riskfaktorer redan på förhand. Platser och situationer som ger upphov till risker ska åtgärdas utan dröjsmål. Fysisk miljö Reparationer och ändringar i den fysiska miljön ska utföras inom rimlig tid. För detta skapas ett fungerande system för information, för åtgärder och uppföljning av dem samt för samarbete tillsammans med dem som ansvarar för reparationer, ombyggnader och service. Den ansvariga personen vid arbetsenheten tar emot reparationsanmälningar och förmedlar reparationsbegäran vidare samt följer upp hur reparationerna och tillhörande planer förverkligas. Arbetsenheten ska få en uppskattning av hur länge reparations- eller ombyggnadsarbetet tar. Social miljö Den sociala miljön har stor betydelse för gruppens upplevda trygghet. En trygg social miljö främjar ett positivt och hänsynsfullt beteende och förebygger olycksfall. En social miljö består bland annat av: växelverkan gemensam praxis den atmosfär och det förtroende som råder i gruppen olika regler, normer och överenskommelser. Den sociala miljön understöds genom att öka samhörigheten, den ömsediga respekten och omsorgen om varandra. Mobbning är en riskfaktor för individens och hela gruppens välmående och säkerhet. Därför ska man förebygga mobbning effektivt och ingripa snabbt om mobbning förekommer. Det behövs personer som ansvarar över reparationsanmälan, uppföljning av reparationer samt service och underhåll och tillräckliga resurser modell för informationsutbyte i samband med reparationer övervakningsplan för maskiner, redskap och utrustning service- och underhållsplan även för gårdsområdet och de lekredskap som finns där. Mannerheims Barnskyddsförbund 7

8 K3 REGISTRERA olycksfall och tillbud. Utnyttja den insamlade informationen. Uppdatera planerna hur man ska förhindra olycksfall. Registrering av olycksfall och tillbud är en del av ett systematiskt olycksfallsförebyggande arbete. Det är inte enbart för ersättnings- och ansvarsfrågor som det är bra att skriva upp händelserna, utan också för att utnyttja den insamlade informationen på ett mångsidigt sätt vid förebyggandet av olycksfall. Registreringen kan ske antingen elektroniskt eller på pappersblanketter. Med hjälp av registreringen kontrollerar man var, när och hurudana olycksfall som inträffar och vilka faktorer som har förorsakat dem påvisar man behov att reparera, ändra och renovera påvisar man ändringar i antalet olycksfall varvid registreringen fungerar som kvalitetsmätare. En räddningsplan upprättas för person- och brandsäkerhet samt för fara i miljön eller allvarliga skador som förorsakats av ett olycksfall. En säkerhetsplan beaktar säkerheten på ett mera omfattande sätt än räddningsplanen. Räddnings- och säkerhetsplanerna uppdateras regelbundet. I en täckande säkerhetsplan samlas utöver räddningsplanen även kartläggningar av risker, hot och säkerhet och bedömningar av eventuella risker och även risker på områden utomhus plan för information vid störningar krisplan för traumatiska situationer plan för räddnings och första hjälpen -utbildning för personalen ansvarspersoner och arbetsfördelning. Den registrerade informationen används i det olycksfallsförebyggande arbetet då man går igenom följande saker: hurudant olycksfall inträffade hur inträffade olycksfallet vilken tid inträffade olycksfallet vilka saker bidrog till olycksfallet hur förhindrar man att situationen upprepas hur ser enhetens olycksfallssituation ut vilken inverkan har de korrigerande åtgärderna. Gemensam praxis är viktig eftersom den säkerställer att alla vet ur de ska handla för att främja säkerheten i olika situationer. Med hjälp av gemensam praxis förebygger man risksituationer och skapar en daglig verksamhetskultur som främjar säkerhet. Praxis som alla känner till är till nytta även i exceptionella situationer. Gemensam praxis behövs på utflykter, i undantagssituationer och hotfulla situationer, vid olycksfall eller då ett barn försvinner. Lätttillgängliga skriftliga anvisningar främjar skapandet av gemensam praxis. 8 Mannerheims Barnskyddsförbund

9 K4 UTBILDA personalen, särskilt dem som ansvarar för säkerheten och första hjälpen. Kom ihåg regelbundna repetitioner och dela med dig av det du lärt dig Säkerhetsplaner och säkerhetsanvisningar behandlas regelbundet på arbetsplatsen. På arbetsplatsen ska det också finnas tillräckligt många personer som kan första hjälpen. Arbetsgivaren ska ordna nödvändig första hjälpen -utbildning och annan säkerhetsutbildning. I utbildningen ingår första hjälpen och återupplivning att identifiera, förebygga och avlägsna risker att använda av säkerhets- och släckningsredskap att förebygga hotfulla och riskfyllda situationer och lösa dem. Räddnings- och utrymningsövningar och -utbildning ordnas under ledning av den lokala räddningsmyndigheten. Det lönar sig att regelbundet öva utrymning på egen hand. Varje höst när en ny årskull börjar övar man hur man avlägsnar sig från byggnaden och går till samlingsplatsen. Ledningen ser till att utbildning erbjuds och att alla deltar i den. Ett bra sätt är att upprätthålla ett dokument med personalens utbildnings- och fortbildningsbehov. Dokumentet uppdateras efter hand. Även nya arbetstagare och vikarier introduceras i den gemensamma säkerhetspraxisen. Genom regelbunden utbildning ökar kunskapen, kunnandet och initiativkraften vid förebyggandet av olycksfall främjar man en positiv inställning till säkerhet ökar man säkerhetsmedvetandet i gruppen upprätthåller man beredskapen för första hjälpen och handlingsberedskapen i oväntade situationer. En kunnig personal som sätter sig in i förebyggandet av olycksfall är en positiv modell för barn och föräldrar och ökar deras förtroende för säkerheten i daghemmets eller skolans verksamhet. Mannerheims Barnskyddsförbund 9

10 K5 UPPFOSTRA i säkerhet och föregå med gott exempel. Att förebygga olycksfall innebär inte enbart förbud. I enlighet med planerna för fostran och undervisning lärs barnen säkerhetskunskaper och säkerhetsfärdigheter. Ett säkert beteende och förebyggandet av olycksfall hör på ett naturligt sätt till undervisnings- och uppfostringssituationer och annan verksamhet. Att förebygga olycksfall innebär inte enbart förbud. För ett barn är det viktigt och naturligt att röra på sig och undersöka saker. Man bör uppmuntra barnen att röra på sig och också göra det möjligt, men samtidigt skydda och instruera barnet samt skapa en trygg miljö. Vuxna är förebilder för barn. En modell för säkra tillvägagångssätt förmedlas till barnen även genom de vuxnas attityder. Barnen för saker de lärt sig vidare till hemmen. Barnen leds och undervisas till exempel i följande saker aktiviteter på lekplatsen, gården, under utflykter och på raster säkra arbetssätt i slöjd användning av skyddsutrustning och förebyggande av idrottsskador att förebygga mobbning att ta hand om och hjälpa andra betydelsen av gemensamma regler för den egna och andras säkerhet observera farliga platser (se Säkerhetspromenader under rubriken Registrera) att röra sig i trafiken första hjälpenfärdigheter enligt ålder att agera i nödsituationer, att tillkalla hjälp och ringa nödnumret. Till säkerhetsfostran hör också att öka beredskapen i olika situationer, t.ex. förmågan att lösa konfliktsituationer och problem, växelverkan och förmågan att säga nej. Detta ökar ansvarstagandet, förmågan att handla samt tron på att man klarar sig i olika situationer. Gemensam säkerhetsfostran med hemmen stärker inlärningen av ett säkert beteende och handlande. Det är viktigt att diskutera och komma överens om gemensamma riktlinjer på föräldramöten och andra möten. Gemensamma fostringsmål är exempelvis att använda cykelhjälm, att följa regler, att ta hänsyn till andra och att respektera oantastlighet. Vid föräldramöten kan man utöver ovan nämnda teman ytterligare behandla trafiksäkerhet och trafikfostran, säkerheten i boendemiljön, mobbning och sömnens betydelse för risken att råka ut för olycksfall. Om barnen hörs och får påverka saker som gäller deras miljö förstärks deras självförtroende och känsla av samhörighet. Att känna samhörighet, förbinda sig till och delta i beslutsfattandet ökar den allmänna säkerheten och minskar riskbeteende. 10 Mannerheims Barnskyddsförbund

11 K6 UPPMUNTRA till att beakta säkerheten som en del av vardagen. Att främja säkerheten och förebygga olycksfall är ett arbete som omfattar många områden: fostran, planering av miljö och produkter, byggande och bearbetning, regler och författningar. De bästa resultaten uppnår man då olika metoder kombineras. Det är väsentligt att det blir en daglig praxis av att främja säkerhet och förebygga olycksfall, och att alla medlemmar i gruppen anser att detta är viktigt. När man skapar en säker verksamhetskultur har daghemmets eller skolans ledning en viktig roll. Att skapa en positiv attityd till säkerhet och att uppmuntra är viktigt för att förebygga olycksfall. Genom uppmuntran signalerar vi att säkerheten är viktig och att vi bryr oss om varandras välmående. Tacka! Uppmuntra! Följ direktiv och planer! Instruera! Samarbeta! Bry dig om andra! Upprätthåll handlingsberedskap! Praktiska tips och tilläggsinformation som stöd för säkerhetsfostran och förebyggande av olycksfall Mannerheims Barnskyddsförbund 11

12 2K 3K 1K K4 K5 K6 Säkerhetspromenad med barn Avsikten med säkerhetspromenaden är att kartlägga farliga platser och situationer och att bedöma risker. Under säkerhetspromenaden går man runt i den bekanta miljön och betraktar den med nya ögon och observerar säkerhetsrisker. Säkerhetspromenaden ger information för planering av säkerhet och strävar efter att öka säkerheten. Säkerhetspromenaden är förebyggande verksamhet med vilken man strävar att hindra olyckor, olycksfall och tillbud. Den är också ett medel som förbättrar säkerhetsmedvetenheten och det gemensamma ansvaret. Som en del av den konkreta säkerhetsfostran deltar barnen i säkerhetspromenaderna. När man planerar säkerhetspromenaderna ska man ta i beaktande barnens ålder. Redan barn i 3-4 års ålder kan delta. Genom att delta i promenaderna får barnet information, färdigheterna ökar och barnet tillägnar sig principerna för hur man agerar och uppför sig tryggt. Barnets självförtroende och gemenskapskänsla stärks av att barnet engagerar sig samt av att man respekterar att barnet är expert på sin egen närmiljö och lyssnar till barnet. På samma gång får de vuxna ett tillfälle att granska omgivningen ur barnets synvinkel. Här ges en modell för en säkerhetspromenad med barnen. Den är avsedd att tillämpas i enlighet med lokala behov och barnens ålder. Säkerhetspromenaden kan utföras på många olika sätt: noggrant planerad på förhand eller under friare former. Lite äldre barn kan också göra den på egen hand som en upptäcktsresa; fotografera objekt och rapportera resultaten till de övriga. Det viktiga är att det är roligt! 1. Förberedelser Utnämn en ansvarig En person ansvarar för hela processen och sammankallar planeringsgruppen. Bestäm målsättningarna Målsättningarna och tyngdpunkterna kan t.ex. gälla riskbedömning, säkerhetsfostran, uppmuntran av förebyggande åtgärder, kunskaper, färdigheter, attityder. Beslut vilka som deltar Indela i olika grupper eller låt alla delta. Planera rutt och objekt Välj rutt och objekt enligt målsättningar och tyngdpunkter. Bestäm tidtabellen Kom överens om säkerhetspromenadens datum, den tid som står till förfogande och efterbehandlingen. Ge uppgifter Till exempel ledare, anteckningar, fotografering. Informera hela personalen, barnen och hemmen om säkerhetspromenaden, motivera deltagarna. 12 Mannerheims Barnskyddsförbund

13 2. Under säkerhetspromenaden Samlas på startplatsen Alla i tid på plats, lämplig klädsel. Informera och uppmuntra Gå i korthet igenom säkerhetspromenadens målsättning och förlopp samt sporra alla att delta. Gå igenom rutten och objekten i enlighet med planen Var öppen för ändringar! Poängtera barnens synvinkel Barnens iakttagelser av de farliga platserna är centrala, barnen kan fotografera de objekt de observerar. Ge säkerhetsfostran Stanna och diskutera vid varje objekt. Lyssna till allas tankar och utvecklingsförslag Allas tankar är viktiga, säkerhetspromenaden kan också vara en tankesmedja vars funderingar bearbetas i fortsättningen. Anteckna observationerna Sekreteraren antecknar deltagarnas observationer och gör ett sammandrag. 3. Efteråt Samlas efteråt Gå igenom de tankar och resultat som säkerhetspromenaden väckte och titta på de foton som togs. Uppdatera planerna Gör nödvändiga förändringar i säkerhets-/räddningsplanen. Gör korrigeringar Gör/meddela om de reparations- och ändringsarbeten som behövs för bättre säkerhet. Informera ledningen om resultaten. Arbeta regelbundet för att minska skador och befrämja säkerhet Inkludera en säkerhetspromenad i årsprogrammet. Mannerheims Barnskyddsförbund 13

14 Observationer och anteckningar 14 Mannerheims Barnskyddsförbund

15 Mannerheims Barnskyddsförbund 15

16 16 Mannerheims Barnskyddsförbund