Alla vuxna måste jobba

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Alla vuxna måste jobba En studie om barns uppfattningar om yrken och yrkens status All adults have to work A study about childrens perceptions about occupation and occupational status Johanna Lundvall Johanna Olsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Hilma Holm Datum för slutseminarium: Handledare: Frida Wikstrand

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka barns kunskaper och uppfattningar om yrken och dess status, samt bakgrunden till detta. Uppsatsen undersöks utifrån följande frågeställningar: Vilka kunskaper och uppfattningar har barn i 5-6 års ålder om yrken och deras status? Samt, hur påverkar omgivningen 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status? Studien utgår från en kvalitativ metod och består av sex intervjuer som utfördes på en förskola med barn i 5-6 års ålder. Forskningsöversikten visar att trots att små barn har en medvetenhet kring yrken, finns det ett underskott på engagemang och forskning kring ämnet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription and Compromise, Hodkison & Sparkes teori Careership, Howard & Walsh s studie om barns karriärlärande, Ulfsdotter Eriksson & Flisbäcks teori Yrkesstatus, samt utvalda begrepp från ovanstående. Vi har genom denna studie kommit fram till att barnen har en uppfattning om olika yrken och bedömer värdet av olika yrken utifrån dess arbetsuppgifter eller status. Vi kan vidare se att barnens handlingshorisont påverkar deras uppfattningar om yrken och att föräldrar eller andra viktiga personer i barnens närhet har stort inflytande. Nyckelord: Barn, yrke, status, yrkesstatus, förskola, arbetsliv 3

4 Förord Under hela proccesens gång har det varit viktigt för oss att genomföra samtliga delar tillsammans, vilket betyder att vi från första stund båda har engagerat oss i varje avsnitt. Arbetet hade inte varit möjligt utan de fantastiska barn vi har fått möta och använda som respondenter, ett stort tack till er. Vi vill också rikta ett stort tack till Frida Wikstrand, din handledning har varit guld värd för oss. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer och våra respektive för att ni under hela processens gång har funnits där för oss. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition Tidigare forskning Aktuellt forskningsläge Barns kunskap och uppfattningar om yrken Påverkansfaktorer inom familjen för barns tankar om yrken Påverkansfaktorer utanför familjen för barns tankar om yrken Karriärteorier Yrkesstatus Teori Theory of Circumscription and Compromise: A Developmental Theory of Occupational Begreppsförklaring Sortering och matchning av yrken och begränsningsprocessen Careership Begreppsförklaring Barns karriärlärande Yrkesstatus Låg- och högstatusyrken Sammanfattning Metod Metodval Urval Datainsamling Validitet och reliabilitet

6 4.5 Analysmetod Etiska ställningstaganden Resultat Presentation av respondenter och dess vårdnadshavare Hur talar barnen om vad ett yrke är och varför människor arbetar Vägen till ett yrke Yrkens status Bakgrunden till hur barnen talar om yrken Analys Vad är ett yrke Varför arbetar människor Vägen till ett yrke, studier och inte studier Yrkesstatus Bakgrunden till hur barnen talar om yrken Sammanfattning Diskussion Referenslista Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 förfrågan vårdnadshavare

7 1. Inledning I dagens skola påbörjas studie & yrkesvägledande insatser i regel först i årkurs 8 och 9. I en studie genomförd av Skolinspektionen (2013) på 34 svenska grundskolor, framkommer det att merparten av skolpersonalen inte anser att det finns behov av studie- och yrkesvägledning tidigare än så (Skolinspektionen 2013). I rapporten framkommer att lärare och rektorer inte tycker att det är någon idé med studie och yrkesvägledande insatser tidigare än årskurs 8, då eleverna vanligtvis får den första informationen om gymnasieskolan. Argumenten var att eleverna inte är mogna att börja tänka på framtida studier och arbetsliv tidigare. Elever är inte så medvetna om olika sorters yrke före årskurs 9. Desto längre fram något ligger desto mindre tänker man på det. Själva medvetandet väcks i årskurs 9, förklarar till exempel en lärare som Skolinspektionen (2013) intervjuar. Skolinspektionens granskning visar dock på brister i nuvarande studieoch yrkesvägledningsinsatser och pekar bl.a på behovet av kontinuerlig vägledning under hela skoltiden, inte endast begränsad till vägledningsinsatser i årskurs 8 och 9 (Skolinspeltionen 2013, 6). Att barn inte är medvetna om yrken vid tidigare ålder anser vi att följande citat från en av våra respondenter dementerar. Jag tycker att mammas jobb är bra för att hon hjälper till att laga människor. Det gör inte pappa.. Citatet ovan visar hur barn pratar om yrken. Hur kommer det sig att skolan och skolinspektionen har så olika åsikter i ämnet och vem har egentligen rätt? Bör studie- och yrkesvägledande insatser införas tidigare än idag? Tidigare forskning vi har granskat inom ämnet visar ett visst stöd för Skolinspektionens rekommendation om kontinuerlig vägledning under hela skoltiden, den är dock begränsad till insikterna att barn bildar en uppfattning om yrken i betydligt tidigare åldrar och berör sällan när behovet av vägledning uppstår. Ur Howard och Walsh (2009) studie framgår det att barn i fyraårsåldern börjar få en uppfattning om yrken. Dock är forskningen inom området av hög ålder och forskning inom barns karriärutveckling finns i liten utsträckning (Howard & Walsh 2009, ). 7

8 Även Palladino (2008) menar att barns uppfattningar om yrken och vad olika yrken innebär görs i tidig ålder. Det aktuella forskningsläget som berör tankar om yrken och karriärutveckling inriktar sig framförallt på ungdomar och vuxna och det finns således begränsad forskning om barns karriärlärande (Palladino 2008, 8). Detta får även stöd av Serap Nazli (2007) som menar att karriärutveckling startar i de tidiga skolåren och ju tidigare eleverna får vägledning, desto tidigare väcks deras motivation för sin framtid gällande utbildning och yrke (Nazli 2007, 5-8). Även Schultheiss (2008) och Howard & Walsh (2011) menar att tidigare forskning inom barns karriärutveckling visar att det finns ett begränsat engagemang kring ämnet och att teoriutvecklingen går långsamt framåt. (Schultheiss 2008, 7 & Howard & Walsh 2011, 14). Karriärteori visar att barns tankar om yrken påbörjas i tidig ålder och styrker på så sätt att behovet av vägledning finns i dessa åldrar (Gottfredson 1981, 581). Det verkar således finnas ett visst tomrum inom forskning på området. Mot bakgrund av detta och Skolinspektionens rekommendation anser vi som blivande studie och yrkesvägledare att det vore intressant att undersöka ämnet ytterligare. Vi ställer oss frågan om det finns ett behov av vägledning tidigare än de insatser som idag införs i årskurs 8-9 och hur behovet av en sådan vägledning hade kunnat se ut. Men för att kunna stödja och vägleda elever i deras funderingar kring framtid, yrken och valsituationer är det viktigt att undersöka vilka tankar barn har om framtid, utbildning och yrken och vilken beredskap de har att resonera kring dessa frågor. Denna studie kommer därför i vidare syfte att analysera behovet av tidigare vägledningsinsatser, att undersöka hur barn i 5-6 års ålder talar om yrken och om det finns en uppfattning kring yrkens status, samt bakgrunden till dessa uppfattningar. Skolinspektionen menar att studie- och yrkesvägledning ska finnas tillgängligt redan i årskurs 1 men att det oftast förekommer först i årskurs 8-9 (Skolinspektionen, 2013). För att integrera studie och yrkesvägledning i ett tidigare stadie, tror vi att det krävs mer forskning och kunskap kring hur barns karriärutveckling utvecklas, samt hur barn lär sig om karriär. 1.1 Syfte och frågeställningar Med anledning av ovanstående är syftet att undersöka hur barn talar om yrken och dess status och bakgrunden till detta. Detta leder oss fram till följande frågeställningar: 8

9 Vilka kunskaper och uppfattningar har barn i 5-6 års ålder om yrken och deras status? Hur påverkar omgivningen 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status? 1.2 Avgränsningar I studien har vi valt att undersöka vilka kunskaper och uppfattningar barn i åldern 5-6 år har om yrken och deras status Vi har valt att begränsa oss till berörd åldersgrupp, då vi enligt tidigare forskning kan se att det är i den här åldern som barn lägger grunden för uppfattningar om yrken och dess status. Vi valde åldersgrupp utifrån faktorer att barn skulle ha möjlighet att förstå och besvara våra frågor, vilket vi tror hade kunnat vara svårt om det var en grupp med yngre barn. Vi har efterfrågat barnens vårdnadshavares utbildningsnivå och nuvarande yrke för att kunna se om det finns samband mellan barnen och deras vårdnadshavare. Vi hade i vår intervju kunnat inkludera vårdnadshavare i en större utsträckning, samt pedagoger, men valde att fokusera på barnen. Avgränsningen har även gjorts med anledning av uppsatsens omfattning och tidsram. 1.3 Disposition I kapitel 1 presenter vi skolverkets styrdokument kring vägledning samt kopplar detta till tidigare forskning och teorier. I detta kapitel lyfter vi även fram vårt syfte och våra frågeställningar, samt de avgränsningar som vi har valt att göra i vår undersökning. I kapitel 2 behandlar vi tidigare forskning. I kapitel 3 lyfter vi fram de teorier och teoretiska begrepp som vi har valt att koppla till vår undersökning. Kapitel 4 behandlar vårt metodval och i kapitel 5 redovisar vi vårt resultat av det empiriska materialet. I kapitel 6 följer en analys av vårt resultat utifrån syfte, frågeställningar och valda teorier. I kapitel 7 avslutar vi med diskussion, som behandlar resultatet av undersökningen och här ger vi även förslag på vidare forskning. 9

10 2. Tidigare forskning I detta kapitel behandlas aktuellt forskningsläge och forskning som berör barn och karriär. Kapitlet behandlar även yrkesstatus. 2.1 Aktuellt forskningsläge Palladino (2008) menar att barns uppfattningar om yrken skapas i tidig ålder (Palladino 2008, 8). Trots detta beskrivs begränsat engagemang och bristen på forskning som finns kring ämnet. Teoriutvecklingen går långsamt framåt och aktuell litteratur som berör barns karriärutveckling är begränsad. Palladino (2008) menar vidare att forskning som berör yrken och karriärutveckling finns, men då framförallt med fokus på ungdomar och vuxna. Med utgångspunkt i ovanstående menar författaren att forskning bör göras på yngre individer. Hon betonar vikten av att undersökningar bör göras på barn där olika etnciteter, personer med skild socioekonomisk bakgrund och olika kön representeras (Palladino 2008, 19-20). Vi kan även se att Nazli (2007) samt Howard & Walsh (2011) i sina respektive genomförda studier lyfter fram vikten av att forskning om barns relation till yrken och karriär behöver utökas. 2.2 Barns kunskap och uppfattningar om yrken I en artikel skriven av Hartung, Porfeli och Vondracek (2004), beskrivs karriärmedvetenhet, yrkesmässiga förväntningar och yrkesmässiga intressen hos barn. Artikeln lyfter fram att forskning kring barn bör kopplas samman med forskning om ungdomar och vuxna, detta för att kunna se ett livförloppsperspektiv på karriär. I artikeln konstateras att barn i 3-5 års 10

11 ålder har en viss kunskap om yrken. Barnen är i startfasen av att förstå status och har skapat ett synsätt kring vilka yrken som anses lämpliga för dem utifrån stereotyper. Artikeln visar på ett samband mellan små barn och begränsningar, då barn i tidig ålder börjar att begränsa sig själva i sina tankar och resonemang kring yrken. Dessa begränsningar beror exempelvis på könstillhörighet, kunskap och erfarenheter. Det finns även ett samband mellan barnens självkänsla och yrkesval, samt mellan status och social bakgrund. Sammanfattningsvis visar artikeln att barn i tidig ålder har tankar och kunskap om yrken, samt att de i tidig ålder börjar begränsa sig själva när det kommer till frågan om framtida yrken (Hartung, Porfeli & Vondracek 2004, ). 2.3 Påverkansfaktorer inom familjen för hur barn talar om yrken Hughes m.fl. (1995) har i en undersökning gjord på barn i 5-11 års ålder konstaterat att barn i denna åldern drömmer om ett yrke relaterat till någon person i deras närhet. Undersökningen visare vidare att barn i unga åldrar sorterar bort yrken de anser vara olämpliga utifrån faktorer som exempelvis kön och status och desto äldre barnen blir, desto fler yrken sorteras bort (Trice, Hughes, Odom, Woods & McClellan 1995, ). Phipps (1995) har undersökt hur barn i 8-11 års ålders karriärdrömmar samt kunskaper om yrken ser ut. Författaren menar dock att barn i åldrarna 5-7 år är utrustade för att börja prata om sina tankar om yrken och drömmar om yrken. Faktorer som påverkar individens tankar om yrken är kön, förmåga, socioekonomisk status och etnicitet (Phipps 1995, 19). Ur undersökningen framkom det att barn inom undersökningsgruppen kunde beskriva sina framtidsdrömmar kopplat till yrken. Undersökningen visar att genus är en av de främsta påverkansfaktorerna och att barnen menar att det finns yrken som är mer lämpade för män respektive kvinnor. Vidare visar resultatet att barn vars familj har en lägre socioekonomisk status motiveras för yrken baserade utifrån förebilder och pengar, medan barn vars familj har en högre socioekonomisk status istället motiveras av intresse. De personer som finns i barnens omgivning, så som föräldrar eller andra förebilder som är frekventa i barnens liv, kan påverka i de fall där barnen på något sätt har fått ta del av deras 11

12 arbete. I fall där detta påvisades hade barnen ingen eller väldigt liten kunskap om studiers betydelse och ibland nödvändighet för yrken (Phipps 1995, 26-32). 2.4 Påverkansfaktorer utanför familjen för hur barn talar om yrken Anna Jobér (2015) menar att barns familjebakgrund och hemmiljö avspeglar sig i skolan på så vis att deras resurser och möjligheter, kopplat till bakgrund, ger avspeglingar för deras beteende. Detta visar att barn, när de kan välja, grupperar sig eller väljer att samarbeta med andra barn de känner samhörighet med, då detta inger trygghet. Genom att barnen själva grupperar sig med andra barn med liknande status som de själva, vidgas inte barnens handlingshorisont, som den antagligen hade gjort om barnen hade varit i en grupp med skild socioekonomisk bakgrund. Handlingshorisont beskriver vad en individ har i sitt synfält, exempelvis är yrken som barnen varit i kontakt med i deras handingshorisont. Utifrån resurser och möjligheter görs val som individen kan se i sin handlingshorisont, vilken blir begränsad i ovanstående gruppering (Jober 2015, 97-99). Jobér (2015) anser vidare att föräldrar har stor betydelse för barns tankar om yrken. Genom beröm och påhejande och antydan av ambition och grundläggande värderingar, formas barnets framtid och motivation (Jober 2015, 9-20). 2.5 Karriärteorier Donald. E Super m.fl. (1996) menar att karriärutveckling pågår under hela livet. Självuppfattningen hos en individ utvecklas genom fysiskt och mentalt växande, egna observationer, identifikationer med vuxna, omgivningen i allmänhet och livserfarenheter. Med tiden som kunskapen om omvärlden blir bredare och djupare utvecklas den yrkesmässiga uppfattningen. I åldern 4-13 år formas de grundläggande uppfattningarna hos barn kring framtiden och detta sker via skolan och dennes omgivning. I den här åldern 12

13 utforskar barn sin omgivning och miljö och genom detta blir barnen medvetna om sina förmågor och egenskaper (Super, Savickas och Super 1996, ). Teorin har vidareutvecklats genom Holland (2003), som åskådliggör att barn behöver lära sig om sina färdigheter, uppfattningar och attityder i tidig barndom för att bygga grunden för karriärutveckling. Även värderingar bedöms vara en inspirationskälla till val av karriär och utveckling. Om individen har god kännedom om sina värderingar, kan denne lättare orientera sig i tänkbara yrken (Amundson m.fl. 2009, 22). Hodkinson & Sparkes (1997) menar att människor utgår från sin handlingshorisont när de tar beslut och att handlingshorisonten är beroende av personens habitus (Hodkinson & Sparkes 1997, 3). Gottfredson (1981) menar att barn omedvetet gör begränsningar och kompromisser i sina karriärval (Gottfredson 1981, 581). Ovanstående två teorier kommer att förklaras vidare under teoriavsnittet. 2.6 Yrkesstatus Följande forskningsområde om yrkesstatus beskriver hur yrken utifrån olika faktorer tillskrivs status. Bland lågstatusyrken finns det ett samband med icke akademisk utbildning, yrken där smuts förekommer, samt överlag låga löner, så som undersköterskor och lokalvårdare. För hög status bland yrken spelar faktorer som makt och inflytande stor roll (England m.fl. 1994; Westberg-Wohlgemuth 1996; SOU 2004:43; Sörensdotter 2008, refererad i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 18). Att rangordna yrken utefter dess status, bidrar till att indvider inom lågstatusyrken känner oro och en känsla av att inte vara bra nog. Denna statusstress grundar sig i samhällets normer och har ett tydligt samband med de sociala hierarkier som finns i samhället. När det talas om yrken och status i kombination lyfts aspekter så som lön, ansvar, utbildningskrav, samt svårighetsgrad. Förutom dessa aspekter, anses även människor som har ett yrke med hög status, vara mer attraktiva (De Botton, 2004, refererad i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 20). De föreställningar som finns kring yrken och dess status är dominerande tankar som är allmänt utbredda i dagens samhälle. Genom att samhället rutinmässigt ser på yrken som hög- och 13

14 lågstatusyrken, reproduceras bilden av ett yrke och dess yrkestagare (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 197). 2.7 Sammanfattning Den tidigare forskning som presenteras består av artiklar och forskningsöversikter som handlar om barn i relation till yrke och status ur olika perspektiv. Fokus ligger på barns kunskap och uppfattning om yrke, aktuellt forskningsläge kring barn och karriärfrågor samt de föreställningar som finns kring yrken och dess status. I vår tidigare forskning lyfts många olika fenomen som är av betydelse även för denna studie. Några exempel är att små barn är mer frekventa med att koppla yrken till fantasi än större barn, att barn i tidig ålder har tankar och kunskap om yrken, samt att de i tidig ålder börjar definiera och begränsa sig själva när det kommer till frågan om framtida yrken. Den tidigare forskningen riktar även sitt fokus på att människor befinner sig i sociala resursstrukturer i olika positioner som är relaterade till exempelvis klass, etnicitet och kön och via detta ges olika möjligheter till att se yrken som möjliga eller inte. Fördomar och stereotyper ger föreställningar om att vissa människor är mer lämpliga för särskilda yrken, framförallt ges dessa fördomar till yrken som vi själva inte vill utföra utan gärna ser andra göra (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 199). Forskningsöversikten visar att trots att små barn har en föreställning kring yrken, finns det ett underskott på engagemang och forskning kring ämnet. Det efterfrågas forskning i större omfattning och även mer djupgående sådan. Det efterfrågas även forskning som görs på barn med olika etniciteter, kön och socioekonomisk bakgrund (Palladino 2008, 19-20). 14

15 3. Teori I följande kapitel presenteras de teorier och teoretiska begrepp som vi använt för att analysera det empiriska materialet, för att vidare kunna förklara barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status och hur barnens omgivning påverkar dem. Gottfredsons (1981) teori förklarar hur barns utvecklingsprocess och mognad fortlöper mellan tre till fjorton års ålder och deras tankar om yrken i dessa åldrar. Hodkinson & Sparkes (1997) teori förklarar begreppet habitus och handlingshorisont och hur karrärutvecklingen ser ut utifrån dessa begrepp. Ulfsdotter Eriksson & Flisbäcks (2011) teori förklarar hur yrken tillskrivs status utifrån olika faktorer Begreppen status, yrkesstatus och kollektivt medvetande kommer att beskrivas. Howard & Walsh (2009) förklarar hur barn i tidig ålder skapar en uppfattning om yrken. 3.1 Theory of Circumscription and Compromise: A Developmental Theory of Occupational Med denna teori vill Linda Gottfredson (1981) förklara hur barn omedvetet gör begräsningar och kompromisser i sina karriärval. Faktorer som tar plats och har påverkan på val av yrke är exempelvis kön, status och förebilder (Gottfredson 1981, 581) Begreppsförklaring Gottfredson (1981) utgår från människans självbild, vilket benämns som begreppet selfconcept. Self-concept kan förklaras som den bild en individ har av sig själv. Det påvisar exempelvis människans kön, värderingar, utseende, förmågor, personlighet och samhällsklass. En individs self-concept visar sig i alla situationer hen befinner sig. Detta är 15

16 en omedveten process hos individen menar Gottfredson (1981). Vidare finner vi begreppet images of occupations relevant för vår studie. Images of occupations står för den generaliserande bild människan har trots begränsad kunskap och vetskap om yrken. Med invididens self-concept analyserar denne omedvetet ett yrke där hen matchar sin självbild med olika yrkens fördelar och nackdelar. Detta tillsammans med en bild av vilka människor individen ser utföra arbetet, hur dessa är som personer och hur de lever, ger en bild som individen använder för att förstå och kartlägga tänkbara yrken. Yrken bedöms efter dess status, arbetsområde, samt skillnader. Yrken som individen har vetskap om hamnar på en kognitiv karta över yrken, vilken Gottfredson (1981) benämner som cognitive map of occupations. Yrken som enligt individens self-concept representerar hög status och överrensstämmer med dennes kön, hamnar högt upp på dennes cognitive map of occupations. Att organisera yrken på följande vis hjälper individen att få förståelse och jämföra yrken. Slutligen vill vi lyfta fram begreppet occupational preferences. Begreppet står för att individen väljer ett yrke där dennes syn på sig själv, hens förmågor, samt en bild av vem individen vill vara, ska stämma överrens (Gottfredson 1981, ) Sortering och matchning av yrken och begränsningsprocessen Gottfredson (1981) hävdar att människors self-concept, vilket är en stor del av individens drivkraft i deras yrkesval, börjar utvecklas redan i tidiga barnår. I linje med detta börjar barn i tidig ålder att sortera yrken som möjliga och omöjliga utifrån sitt kön och sociala bakgrund. Därför finns ett behov av vägledning i tidig ålder. Karriärval är en matchningsprocess, där individer söker sig till yrken där självbild, begåvning och förmåga, samt intressen står i fokus. För att kunna göra matchningen krävs det att individen har självkännedom och kännedom om vad olika yrken innebär (Gottfredson 1981, 550). Gottfredson (1981) menar att karriärval är en matchningsprocess och lyfter fram fyra utvecklingsprocesser som är värdefulla för matchningen; cognitive growth, self-creation, circumscription och compromise. I den första processen, cognitive growth, utvecklar barnet sin kognitiva förmåga. I den andra processen, self-creation, är det människans biologi och den miljö hen vistas, som formar en individs egenskaper och talanger. Den tredje processen, circumscription, behandlar hur individer väljer bort yrkesalternativ. Barn 16

17 sorterar bort möjliga karriärvägar utifrån deras self-consept. Den fjärde processen är compromise. Här väljer individer bland de yrken som finns kvar i sitt social-space, efter att ha rensat bland dem i circumscription. Drömmar och verklighet möts i detta stadie och om dessa inte stämmer överens behöver det ske en kompromiss (Gottfredson 1981, ). Beroende på barnens ålder sker detta i olika stadier. I första stadiet, som sker när barn är tre till fem år, börjar de kategorisera människor. De skiljer på liten och svag, jämfört med stor och mäktig. Innan tre års ålder är det vanligt att barn vill bli djur eller fantasifigurer när de blir äldre, detta är något som avstannar vid det här stadiet. Vid den här åldern börjar barn inse att yrke är något som tillhör vuxenlivet och att även de kommer beröras av detta så småningom. I nästa stadie, som sker när barnen är sex till åtta år, börjar människors könstillhörighet spela roll. Barn kategoriserar olika yrken kopplat till könsroller och ser begränsningar i sina egna tankar om yrken gentemot deras kön. Här börjar barn vanligen känna igen yrken som de ofta har kontakt med i sin vardag, exempelvis frisör, doktor och lärare (Gottfredson 1981, 555). Nästa stadie sker när barn är i 9-13 års ålder. Barn börjar nu kunna tänka abstrakt och kan se att det finns yrken som har liknande arbetssituation eller uppgifter, men ändå olika titlar eller status. Exempelvis finns flera yrken som utförs framför en dator, men ändå kan vara helt olika. Vid den här åldern blir det tydligt att barn är väl medvetna om att olika yrken har olika status. I ett tidigt skede av detta stadie kan barn kategorisera människor, efter status kopplat till en individs yrke. Dock är det inte endast yrke som påverkar statusen, utan även yttre attribut som kläder eller andra ägodelar. Barn börjar även i detta stadie se ett samband mellan utbildning och yrke. Barn i detta stadie börjar utifrån sin egen situation sortera bort yrken som de inte tycker stämmer in på deras kön eller status (Gottfredson 1981, 555). 3.2 Careership Med Careershipteorin vill Hodkinson & Sparkes (1997) förklara att människor utgår ifrån sin handlingshorisont när de tar beslut och att handlingshorisonten är beroende av individens habitus. Teorin är en sociologisk teori och är en vidareutveckling av Bourdieus 17

18 teori om samhällsreproduktion där begreppen fält och habitus är centrala (Hodkinson & Sparkes 1997, 4-6). Vi har valt att använda oss av Hodkinson & Sparkes vidareutveckling, då vi anser att deras tolkning är flexibel och föränderlig, medan Bourdieus teori är mer statisk Begreppsförklaring Begreppet habitus beskriver den verklighet som en människa fått ta del av och det är här individens tankemönster, normer, värderingar, tycke, smak och inställning skapas. Habitus kan alltså förklaras som ett resultat av en människas uppväxt och upplevelser. Habitus är även en beskrivning av vilka möjligheter som människan ser i livet och framtiden, samt vad som upplevs som onåbart. Kön, klass, kultur, etnicitet, och bemötande hos och av andra människor, påverkar människans habitus (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Hodkinson & Sparkes (1997) använder begreppet fält i sin teori för att beskriva den arena där människor agerar och utför handlingar, ett sådant fält kan exempelvis vara en förskola. På fältet rör sig även andra personer, exempelvis föräldrar och lärare (Hodkinson & Sparkes 1996, 3). Hodkinson och Sparkes (1997) tar även upp begreppet handlingshorisont. Begreppet innefattar vad en individ anser vara möjligt och det är inom ramarna för individens handlingshorisont som beslut fattas. Vad individen ser i sin handlngshorisont är det som personen anses vara möjligt och inte vad som faktiskt är möjligt. Handlingshorisonten begränsar och möjliggör för individers karriärutveckling och om handlingshorisonten inte vidgas av en extern part, exempelvis en vägledare, kommer individen enbart välja och se alternativ som hen ser inom sin handlingshorisont. Handlingshorisonten möjliggör och begränsar även bilden av världen och de val som individen gör. Ett skäl till att människor avfärdar vissa yrken är alltså för att individen inte anser att alternativet finns inom dennes handlingshorisont. Alternativet stämmer inte överens med individens bild av sig själv och dennes uppfattning om vad som är passande (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). 18

19 3.3 Barns karriärlärande Howard & Walsh (2009) beskriver hur barn i tidig ålder skapar en uppfattning om yrken och att barn i olika stadier påverkas av olika faktorer. Howard & Walsh (2009) beskiver hur barn vid fyraårsålder ålder börjar skapa en uppfattning om yrken. Författarna menar vidare att små barn har en föreställning kring framtida yrken som baseras på deras fantasi och associationer, exempelvis förebilder och hjältar. Små barn är mer frekventa med att koppla yrken till fantasi än större barn, som istället ser till sina intressen, egenskaper och önskemål. Vidare associerar små barn ofta sig med yrken eller arbetande personer de mött eller har sett arbeta. De delar även tankar om att människor går i skolan eller övar på något för att sedan arbeta (Howard & Walsh 2009, ). 3.4 Yrkesstatus Ylva Ulfsdotter Eriksson och Marita Flisbäck (2011) beskriver hur yrken utifrån olika faktorer, så som utbildningsnivå och lön, tillskrivs status Begreppsförklaring Begreppet status kan beskrivas som ställning, läge eller tillstånd (NE 2010). Det kan även beskrivas i form av hur ett objekt är i förhållande till ett annat. I begreppet beskrivs olika faktorer, exempelvis läge/ställning och anseende/prestige (Turnet 1988; Svensson & Ulfsdotter 2009, refererad i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 19). Begreppet yrkesstatus kan beskrivas som ett resultat av ett flertal faktorer, exempelvis individers sociala positioner, samhällets fördomar och föreställningar om yrken och även de materiella belöningar som finns inom särskilda yrken. Dessa faktorer i relation till varandra bidrar till att ge yrken dess status (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 199). I likhet med detta 19

20 menar Gottfredson (1981) att barn kategoriserar människor utifrån status, där statusen basers på yrke, ägodelar och yttre attribut. Statusen tillskriver yrken sitt värde (Gottfredson 1981, 581). Gemensam likhet för de flesta individer är att oavsett vilken yrkeskategori och därmed status hen tillhör, är synen på yrken liknande. Oavsett om det gäller låg- eller högstatusyrken, är alltså värderingarna gällande dessa desamma. Detta kan förklaras med begreppet kollektivt medvetande (Treiman 1977, refererad i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 21) Låg- och högstatusyrken Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011) menar att det finns likheter och skillnader i vad som kategoriserar yrken som låg- eller högstatusyrken. Exempelvis har yrken med låg status i många fall få, eller inga krav på en formell utbildning. De kräver i de flesta fall heller ingen tidigare erfarenhet och därför beskrivs arbetsuppgifterna som okvalificerade. I allmänhet är lönerna låga för dessa yrken. Inom kategorin för lågstatusyrken hittas även yrken som i många fall är slitsamma och fysiskt tunga, samt att de beskrivs som smutsiga, exempelvis sophantering eller städning. Utifrån sett, tillskrivs dessa yrken en enformighet (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 10). I kategorin för högstatusyrken finns exempelvis läkare och professorer. Dessa tillskrivs ett högre värde i samhället utifrån lön och status. Att kategorisera yrken på detta sätt görs för att försöka skilja på bra och dåliga yrken och på så vis är det ett sätt att gradera olika värden mot varandra i olika sammanhang, exempelvis ger olika yrken olika lön. Det kan även vara en möjlighet för att bringa klarhet i en flexibel och förändringsbenägen värld. Det hjälper människor att navigera i sin omgivning med många olika intryck och meningsskiljaktigheter (Ulfsdotter Eriksson 2006; Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009, refererad i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 15-17). Den uppfattning individen har rörande yrken och dess status, påverkas av olika faktorer, så som individens livsstil, erfarenheter och samhället (Turner 1988; Svensson & Ulfsdotter 2009, refereras i Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck, 2011, 19). Med ett yrke följer en social värdering, en föreställning om vilka människor som utför just det specifika yrket och vilka egenskaper människor inom yrket tros ha. Exempelvis kan 20

21 yrken inom omsorg eller service ses som kvinnogöra, eller fysiskt tunga arbeten ses som manliga. Stereotypt för lågstatusyrken är även föreställningen att val av ett sådant yrke, har att göra med bristande intellektuell förmåga. Den allmänna uppfattningen och föreställningar om yrken baseras på ideologiska klassifikationer, där vi delar in yrken i bra eller dåliga yrken, praktiska eller teoretiska, feminina eller maskulina samt smutsiga eller glamourösa. Samhället och människors sociala samspel lär denna yrkesstatus och hierarki inom yrken. Tidigt lärs det att vissa yrken är finare och bättre än andra (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, 198). 3.5 Sammanfattning Sammanfattningsvis beskriver Gottfredsons (1981) teori hur psykologiska och ickepsykologiska aspekter länkas samman för att få ett bredare perspektiv över hur yrkesdrömmar växer fram hos individer. Barnets förmåga att ta del av komplex information, genom att ta in, förstå och analysera, ökar med åldern. Den kognitiva utvecklingen är primär i en individs karriärutveckling och då i första hand utvecklingen av cognitive map of occupations. Individens karriärutveckling påverkas av flertalet faktorer, så som omgivning, förebilder och intressen (Gottfredson 1981 & Howard & Walsh 2009). Hodkinson & Sparkes (1997) teori beskriver sammanfattningsvis att individer agerar utifrån sin handlingshorisont när de tar beslut. Handlingshorisonten är i sin tur beroende på och av personens habitus. Habitus är bilden av oss själva och våra möjligheter och är ett resultat av personens klass, upplevelser, utbildningskapital med mera. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäcks (2011) beskriver hur yrken utifrån olika faktorer, så som, utbildningsnivå och lön, tillskrivs status. Med hjälp av ovanstående teorier och beprepp kommer vi att analysera vårt empiriska material. Vi kommer exempelvis att försöka se hur barnen agerar utifrån sin handlingshorisont och habitus, samt vad som påverkar deras handlingshorisont. 21

22 4. Metod I följande kapitel presenteras argument för vårt val av metod, detta utifrån syfte och frågeställningar. Vi kommer även beskriva urval, tillvägagångssätt, samt de etiska ställningstaganden som tagits i vår undersökning. 4.1 Metodval Syftet med vår studie var att undersöka 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och dess status, samt bakgrunden till detta. Vi valde att använda oss utav kvalitativ metod och gjorde djupgående intervjuer, detta då målet med intervjuerna var att få en större förståelse för hur barnen talar om yrken och dess status (Larsen 2009, 26-27). Ytterligare anledning till valet av metod är att åldersgruppen undersökningen är gjord på, i de flesta fall inte kan läsa eller skriva. När en kvalitativ intervju utförs ska forskaren i förväg bestämma hur strukturerad den skall vara. Att en intervju är strukturerad innebär att det finns färdiga frågor i fast ordningsföljd. Till skillnad från kvantitativa intervjuer, får respondenterna själva formulera sina svar (Larsen 2009, 83). Vi valde att använda oss utav en kvalitativ semistrukturerad intervju, då vi ansåg att det skulle ge oss en bättre överblick över våra svar jämfört med om vi hade gjort en ostrukturerad intervju. Larsen (2009) rekommenderar att forskaren använder sig av en viss struktur när hen har begränsat med tid, vilket stämmer in på vår situation (Larsen, 2009, 84). En annan avgörande faktor för metodvalet, var att vi kom att kunna ställa följdfrågor till respondenterna, detta för att vi skulle få en djupare förståelse och kompletterande svar. En risk med att utföra kvalitativa intervjuer menar Larsen (2009) kan vara att vi som intervjupersoner påverkar respondenterna med vår närvaro. Detta genom att respondeterna ger de svar de tror att vi som författare vill höra, även kallat intervjueffekten. Detta var något vi arbetade aktivt med under våra intervjuer genom att noggrant förklara för barnen att det endast var deras tankar som var viktiga och 22

23 att det inte fanns några rätt eller fel (Larsen 2009, 27). I en del av intervjun använde vi oss av yrkeskort från Tremedia, som innehåller fotografier på människor inom vitt skilda arbetsområden. Ett kort ska kunna representera flera olika yrken och på fotografierna utför personerna en för arbetet typisk arbetsuppgift. Vi använde oss av yrkeskort som representerade yrkena brandman, polis, frisör, bilmekaniker, fotograf och rörmokare. Valet av vilka yrkeskort som skulle användas gjordes med ett slumpmässigt urval, genom att vi drog sex slumpmässiga kort. Utifrån korten ställde vi frågor angående vad barnen kunde se på bilden och om de har någon uppfattning om yrket. Barnen fick även berätta om de såg någon skillnad i yrkena gällande lön och om något yrke var bättre/sämre eller viktigare än något annat. Då det var barn vi intervjuade var det av stor vikt att barnen kände sig trygga vid intervjutillfället. Vi besökte barnens förskola och var därmed i en trygg och känd miljö för barnen. Vi ville att barnen skulle uppleva intervjun som en pratstund snarare än ett förhör och fokuserade på att vårt språkbruk skulle förstås av barnen (Kvale & Brinkman 2014, 186). 4.2 Urval Vi valde att genomföra vår undersökning på en förskola i en ort i Skåne. I val av förskola var en viktig aspekt att förskolans barn hade vårdnadshavare med skild utbildningsnivå och yrke (Länsstyrelsen 2016). För att säkerhetsställa detta fick barnens vårdnadshavare lämna in uppgifter angående utbildningsnivå och eventuellt yrke. På förskolan valde vi att göra ett enkelt slumpmässigt urval inför våra intervjuer (Larsen 2009, 38). Vid intervjutillfället fanns det sex barn på förskolan i åldrarna 5-6 år och dessa blev vårt urval. Barnen vi intervjuade var en homogen grupp med svensk etnicitet och vi tror att undersökningen hade kunnat få ett annat utfall om undersökningsgruppen ej var homogen. Samtliga vårdnadshavare visade sig ha ett arbete. Detta tror vi kan ha påverkast undersökningen, då barn som har vårdnadshavare som arbetar ser detta i sin vardag, medan barn som inte har vårdnadshavare som arbetar, inte gör det. I samråd med förskollärarna bestämde vi tider för intervjuerna. 23

24 4.3 Datainsamling Vid författande av intervjufrågor tog vi stor hänsyn till intervjupersonernas ålder, med målet att frågorna skulle vara enkla och korta. Ingen av oss hade vid intervjutillfällena någon tidigare relation till barnen i undersökningen och därav var det av stor vikt att vi var noga med att ha ett mjukt och tydligt förhållningssätt. Vuxna och barn lever i vad Kvale & Brinkmann (2014) menar är i olika sociala världar, vilket är viktigt att vi som intervjupersoner tar i beaktning vid intervjuer med barn. Samtliga intervjuer inspelades med ljudupptagning efter tillåtelse av barn och vårdnashavare. Båda författarna har varit med vid alla intervjutillfällen. Detta då vi ansåg att det var viktigt, eftersom analysarbetet startar redan vid intervjutillfället (Kvale & Brinkmann 2014, 184). En av författarna till studien har tidigare arbetat på en förskola, vilket vi ansåg vara en fördel då det gav förkunskap om barn. 4.4 Validitet och reliabilitet Vid en undersökning finns det alltid en viss osäkerhet kring om det vi som författare vill undersöka faktiskt är det som undersöks. Det finns en osäkerhet i om det vi som författare lyfter fram ur intervjusvaren, är det som vi uppfattar som sanning i det tillfrågade ämnet och inte respondenternas sanning. För att minska risken för att hamna i den här situationen har vi noggrant satt oss in i ämnet inför intervjuerna (Cronbach 1980, refererad i Kvale&Brinkmann 2014, ). Vi har även arbetat med validiteten i arbetet genom väl övervägda intervjufrågor, för att säkerställa att dessa tillsammans med våra teorier och tidigare forskning leder oss till att kunna besvara våra frågeställningar (Larsen 2009, 27, 41). Kvale & Brinkann (2014) menar att genom att noga ha övervägt intervjufrågorna samt ha övervägt hur frågorna ställs, har vi berört vikten av att uppnå god reliabilitet. Då vi i vår undersökning valde att intervjua barn, krävdes det en viss följsamhet och flexibilitet hos oss 24

25 som intervjuar. Detta kan påverka reliabiliteten, men genom medvetenhet förhindras förhoppningsvis detta (Kvale & Brinkmann 2014, 214, 296). 4.5 Analysmetod När vi genomfört våra intervjuer, har vi transkriberat dessa och därefter gjort en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att vi identifierade samband, mönster och skillnader i intervjuerna. Bearbetning skedde som följande; insamling av data för att sedan göra om dessa till texter, kodning av texterna och indelning av dessa i teman eller kategorier, som skapade det slutgiltiga resultatet inför analysen. Därefter identifierade vi mönster och kopplade dessa till vårt syfte, frågeställning, tidigare forskning och teori (Larsen 2009, ). 4.6 Etiska ställningstaganden När en undersökning görs förekommer det att det uppstår dilemman och vi som forskare måste ta ställning till etiska principer. Dessa problem kan uppstå under olika stadier i processen, exempelvis, vid val av ämne, vid datainsamling och vid förmedling av forskningsresultaten. Vi har arbetat med det grundläggande individskyddet i riktlinje med forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Individskyddet finns till för att skydda deltagare som är med i en forskningsprocess. Då deltagarna i vår undersökning är under 18 år har vi informerat deras vårdnadshavare om vår undersökning samt individskyddet och dess innebörd enligt dess fyra huvudkrav. Den intygar att deltagarna inte på något sätt får lov att ta skada av undersökningen. I vår undersökning deltog våra respondenter av fri vilja. Respondeternas vårdnadshavare har godkänt deras medverkan, men det var respondenternas val om de ville medverka eller inte. Varje barn fick enskilt frågan om de ville ställa upp på en intervju för att säkerhetsställa att de deltog av fri vilja. Dock är vi medvetna om att det är svårt att avgöra om ett barn deltar av fri vilja och har därför varit uppmärksamma under våra 25

26 intervjuer för att avläsa om en respodent ej vill deltaga. Samtyckeskravet har uppfyllts då föräldrarna och deltagarna har godkänt sin medverkan. Både föräldrar och deltagare har i enlighet med informationskravet fått veta att de när som helst under undersökningen kan välja att avsluta och inte vara med i undersökningen. Deltagarna i studien och den aktuella förskolan är fullständigt anonyma. Efter slutförandet av arbetet har den insamlade data från intervjuerna förstörts enligt nyttjandekravet. Materialet har enbart använts till detta arbete (Vetenskapsrådet 2002, 2-15). Vidare har det varit viktigt för oss att visa fram våra respondeter som de kompetenta individer de är och att respekt för barnen genomsyrar arbetet. 26

27 5. Resultat Inledningsvis i resultatkapitlet finns en presentation av barnen med de fingerade namn som de tilldelats. Detta tillsammans med respektive vårdnadshavares yrke och utbildningsbakgrund. Därefter presenteras i teman det empiriska materialet utifrån respondeternas svar. I en del av intervjun använde vi oss av yrkeskort, bilder på människor som utför ett yrke. Bilderna representerade yrkena brandman, polis, frisör, bilmekaniker, fotograf och rörmokare. 5.1 Presentation av respondenter och dess vårdnadshavare Namn Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Adam Siri Astrid Barnskötare Studerar till förskollärare Barnskötare Studerar till förskollärare Hälso- och sjukvårdsadministratör Gymnasieutbildning Vaktmästare Studerar till lärare Vaktmästare Studerar till lärare Kreditanalytiker på bank Högskole/universitetsutbildning Therese Förskollärare Högskole/universitetsutbildning Bilmekaniker Gymnasieutbildning Erik Elektriker Gymnasieutbildning Doktorand Högskole/universitetsutbildning 27

28 Elin Läkare Högskole/universitetsutbildning Byggarbetare Gymnasieutbildning 5.2 Hur talar barnen om vad ett yrke är och varför människor arbetar När barnen fick frågan vad ett arbete är, svarade de att det är en plats där människor arbetar och en plats där dessa tjänar pengar. Våra respondenter ger förslag på vad en kan göra på ett arbete och några exempel är att en kan fixa el, byta däck och skriva. Barnens uppfattningar om vad ett yrke är, berör vad de har sett vuxna göra på ett arbete och i intervjuerna ger barnen förslag på detta. De ger vidare förslag på yrken genom att berätta om vad som kan göras på en arbetsplats. Exempelvis på utföranden var, att ta betalt i kassan i en affär, eller att klippa hår. När vi frågar Erik vad ett arbete är säger han där man jobbar. Han förklarar att människor kan arbeta med att fixa el och att hans pappa arbetar med detta. Erik tycker att det verkar vara ett dåligt yrke, eftersom det är svårt och han är rädd att göra fel. I intervjun med Therese berättar hon att ett arbete kan vara att byta däck och att hennes pappa arbetar med detta. Hon säger även att en kan arbeta som förskollärare och att det är ett jobb där fröknar tar hand om barn. Vi frågar Therese hur hon vet detta, hon berättar då om sina tre förskollärare och att det är deras jobb att ta hand om henne när hennes föräldrar är på jobbet. När barnen fick frågan om vem eller vilka det är som arbetar, svarade en del att det är deras mamma och pappa som gör det, medan andra svarade att det är vuxna som arbetar. Respodent Elin säger i samband med detta att djur inte kan arbeta, då de inte har några händer. Elin berättar vidare att hennes mamma och pappa arbetar, hennes mamma arbetar på sjukhuset och hennes pappa jobbar på jobbet, där han bygger saker. Respondenten tycker att hennes mammas arbete är det bästa av dessa två, eftersom hon kan hjälpa människor genom att laga dem. Vidare säger Elin att hennes pappa alltid är smutsig när han kommer hem från jobbet, vilket hennes mamma inte är. Detta tolkar vi som att Elin gör skillnad på föräldrarnas yrke. Erik berättar om sina föräldrars yrke och förklarar att hans 28

29 mamma arbetar på universitetet och att hon där skriver böcker. Erik tycker inte att hans mammas arbete verkar bra, då han anser att hon arbetar för mycket, även hemifrån. Han ser det även som betungande att skriva så mycket som hans mamma gör. Erik berättar även att hans morbror och faster arbetar, men han vet inte med vad. När barnen fick frågan om alla människor arbetar svarade de nej. Barnen nämner att deras mor- och farföräldrar inte arbetar eftersom de är pensionärer och att vuxna vid den tidpunkten inte längre arbetar. Respondeterna har även en förståelse för att barn inte arbetar, utan det är något som kommer med vuxenlivet. När vi då ställer följdfrågan om alla vuxna arbetar som inte är pensionärer svarar en respondent: Jag har sett en kvinna utanför affären. Mamma säger att hon inte har något jobb och inga pengar. Vi brukar ge henne pengar ibland En annan informant svarar på följdfrågan att alla vuxna måste jobba. Samtliga informanter betonar vikten av att arbeta för att tjäna pengar och att anledningen till det är att en måste tjäna pengar är för att kunna handla mat. Therese säger: De flesta i världen jobbar, förutom barnen. Barnen kan inte jobba för de är för små för att jobba och de kan inte lagen. Slutligen tolkar vi att barnen har en bild av när människor arbetar och inte, men att den övergripande bilden säger att alla måste arbeta för att överleva. Utifrån våra respondenters svar tolkar vi även det som att de tror att vuxna arbetar för att försörja sina barn, alltså för deras skull. 5.3 Vägen till ett yrke Barnens uppfattningar om vägen till ett yrke visar att de gör kopplingar mellan studier och yrkesliv, samt att ha kunskap om och öva på ett yrke, som faktorer för att få ett arbete. En 29

30 del av barnen anser även att vägen till ett arbete kan gå genom att lyssna och lära av andra. Therese beskriver sin uppfattning på följande sätt: Intervjuare: Hur får man ett jobb? Therese: Man går i skolan. Intervjuare: Kan vem som helst göra det? Therese: Min kompis pappa håller på att studera för att bli läkare. Intervjuare: Och vad gör man när man går i skolan? Therese: Man skriver in vad doktorerna gör och lär sig det. Therese har en uppfattning om att vägen till ett arbete går genom att studera och hon uttrycker att det är viktigt att gå i skolan. Hon uttrycker även att när människan inte längre är ett barn, utan blir vuxen och har slutfört skolan, så kan denne få ett arbete. 5.4 Yrkens status Våra respondenter framhäver tidigt i intervjuerna att alla yrken är viktiga och att det inte finns något yrke som är viktigare än något annat. Men när vi ställer följdfrågor kan vi ändå tyda att barnen gör skillnad på olika yrken. De gör skillnad på hur mycket eller lite pengar arbetande människor tjänar inom ett visst yrke. De gör även skillnad på smutsigt och rent arbete, samt att de anser att yrken där människor hjälper andra människor, är viktigare än arbete där en inte gör det. Några av barnen anser att yrken som är fysiskt tunga, exempelvis brandman, upplevs som mindre bra. Vi ser även att yrken med makt och inflytande har hög status hos barnen. Barnens uppfattning om lön är att människor arbetar för att tjäna pengar. För pengarna ska människor köpa mat och saker. Barnen delar uppfattning om att människor måste arbeta för att tjäna pengar och att människor måste tjäna pengar, alternativt tigga, för att överleva. Vidare har barnen inget direkt tyckande när det kommer till hur mycket människor tjänar, men deras uppfattning är att människor tjänar olika mycket beroende på yrke. 30

31 När vi använde oss av yrkeskorten frågade vi våra respondenter om alla personerna på korten tjänar lika eller olika mycket, barnen svarade att personerna inom de olika yrkena tjänar olika. Barnen hade även en uppfattning om att personen på kortet som föreställer en polis tjänar mest. Therese pekar på ett kort där en person står och meckar med en bil och säger följande: När man lagar bilar tjänar man inte mycket pengar. Det är min pappa som har sagt det, han jobbar med bilar. Under intervjuerna såg vi även att barnen hade en uppfattning om att det finns arbeten som är smutsiga. Barnens uppfattning om smutsiga arbeten innebär att människor får smuts på fingrarna, kläderna blir smutsiga eller att något ser äckligt ut. När vi tittar på kortet med rörmokaren, kan våra respondenter inte berätta vad kortet föreställer. Vi frågar vad de ser på bilden och flera av barnen uttrycker att det verkar äckligt och tråkigt. Astrid säger: Blä, det där tror jag är ett äckligt. Det skulle aldrig jag vilja jobba med.. Min pappa har gjort så hemma hos oss men det är inte hans jobb. Är det ett riktigt jobb? Vi tolkar ovanstående citat som att Astrid anser att rörmokaryrket är något vem som helst kan utföra, eftersom hon har sett hennes pappa utföra samma syssla hemma, utan att det är hans arbete. När Elin tittar på yrkeskortet som föreställer en bilmekaniker säger hon att det är ett dåligt arbete. När vi frågar varför säger hon att det är för att en kan få smuts på fingrarna. När vi pratar med våra respondenter gällande om det finns bra och dåliga yrken, svarade de att yrken som innebär att hjälpa människor är ett bättre arbete än de där man inte gör det. Att hjälpa andra menar barnen handlar om att göra någon annan glad, att ta hand om någon eller att vara behjälplig. Exempel på yrken som barnen anser är bra yrken är läkare, frisör, polis och brandman. Siri berättar att ett bra arbete är där människor tar hand om barn och vuxna och att ett dåligt arbete innebär att inte hjälpa någon. Hon nämner att läkare är ett bra yrke som innebär att hjälpa andra genom att laga det som är trasigt. Samtidigt som 31