Byggbranschen? Nä, jag är inte intresserad

Transkript

1 SAMHÄLLE KULTUR IDENTITET Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Byggbranschen? Nä, jag är inte intresserad En studie om niondeklassares föreställning om byggbranschen och hur de (dis)identifierar sig med den The construction industry? Well, I m not interested Haris Delic Max Lord Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: Examinator: Jonas Olofsson Handledare: Frida Wikstrand

2

3 Bakgrund Byggbranschen är en bransch som innefattar flertalet olika yrkeskategorier. Det finns flera olika utbildningar som leder till arbete inom byggbranschen såsom de gymnasiala yrkesprogrammen bygg- och anläggning, el- och energi, VVS- och fastighet samt eftergymnasiala utbildningar. Efter utbildningen går eleverna ut på en lärlingsperiod på cirka två år för att därefter kunna få ett yrkesbevis som behövs för att kunna arbeta inom byggbranschen. Bland alla yrkesförberedande programmen är det bygg- och anläggning samt el- och energi som har flest antal elever. Generellt sett råder det en könsfördelning mellan de olika yrkesprogrammen där vissa utbildningar är killdominerande och andra tjejdominerande, men att utbildningar som leder till ett arbete inom byggbranschen söker sig i större utsträckning fler killar än tjejer till. Den genomsnittliga lönen för en arbetare inom byggbranschen är enligt LO:s lönerapport kronor i månaden. Den genomsnittliga åldern bland byggnadsarbetare är runt 32 år. Byggbranschen är en starkt mansdominerad bransch där endast 5 % är kvinnor men bland de anställda inom byggbranschen som har ett arbete som kräver en akademisk utbildningsbakgrund är antalet kvinnor något större. Byggnadsindustrins yrkesnämnd arbetar för att ständigt förbättra branschen genom exempelvis samverkan med skolor och företag för att på sikt öka kännedomen och kunskapen inom branschen såsom vilka karriärmöjligheter som finns.

4 Sammanfattning En av de stora utmaningarna som byggbranschen står inför är den höga bostadsbristen som råder. Samtidigt har byggbranschen svårt att tillgodose kompetensförsörjningen som krävs för att uppnå regeringens mål med att bostadsmarknaden på sikt ska tillgodose efterfrågan som ställs på nybyggen. Forskning visar i sin tur att byggbranschen inte är så attraktiv bland ungdomar vilket är ett stort hinder för att tillgodose regeringens mål med att minska bostadsbristen. Syftet med vår uppsats är att studera några niondeklassares bild av byggbranschen. Vi studerar även hur de konstruerar bilden av den typiske byggarbetaren för att därefter se hur de talar om sig själva i relation till branschen. Den insamlade empirin analyserar vi med hjälp av begrepp från Gottfredsons teori Theory of circumscription and compromise samt begreppen maskulinitet och identitet. I denna studie använder vi oss av en metodtriangulering där vi genomfört tre gruppintervjuer med några niondeklassare. Informanterna fick besvara en yrkesenkät som därefter följdes upp av en gruppintervju. Bilden av byggbranschen och de som arbetar inom den baserar niondeklassarna i studien utifrån tre faktorer; könsstämpel, status och arbetsuppgifter. Det råder även en låg kunskap om byggbranschen samtidigt som det finns en stor avsaknad av intresse för byggbranschen vilket även används som den mest förekommande identitetsmarkören när de talar om sig själva i relation till branschen. Nyckelord: byggbranschen, (dis)identifikation, intresse, status, stereotyp

5 Förord Vi har under den här C-uppsatsen skrivit samtliga delar tillsammans. Detta gjorde vi för att tillsammans kunna diskutera och vara delaktiga under hela undersökningen. Båda två närvarade vid samtliga gruppintervjuer men efterarbetet med att transkribera delade vi rättvist upp sinsemellan. Vi vill tacka de skolor som tagit emot och hjälpt oss att ordna intervjuer med sina elever samt vill vi tacka alla elever som ställde upp i intervjuerna. Vi vill också tacka vår handledare Frida Wikstrand för värdefull respons, stöd och nya perspektiv under hela studiens gång.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Disposition Tidigare forskning Positiva faktorer till att söka ett byggprogram (Macho)kultur inom byggbranschen Val och väljande Stereotyper skapas Sammanfattning Teori Theory of circumscription and compromise Identitet Hegemonisk maskulinitet Sammanfattning Metod Val av metod Urval Datainsamling/Genomförande Analys av insamlad empiri Etiska ställningstaganden Resultat Bilden av byggbranschen Gruppintervju Gruppintervju Gruppintervju Stereotyp bild av byggarbetaren Gruppintervju Gruppintervju Gruppintervju (Dis)identifikation med byggbranschen Gruppintervju

7 Gruppintervju Gruppintervju Analys Informanternas föreställningar av byggbranschen Den manliga mannen Inget intresse Status Sammanfattning Diskussion Resultatdiskussion Metod- och teoridiskussion Förslag till vidare forskning Referenslista Bilaga Bilaga

8 1. Inledning I Sverige råder det just nu en ökande bostadsbrist. Enligt en rapport från Regeringen (2016) har 83 % av Sveriges kommuner en bostadsbrist år 2016, vilket är en ökning på 37 % jämfört med Regeringen har i sin budgetproposition skrivit att bostadsmarknaden ska förbättras så att efterfrågan på bostäder i samhället lättare ska kunna tillgodose behovet på bostäder än vad det gör idag. Parallellt med detta har den svenska byggbranschen stora svårigheter med att möta efterfrågan på utbildad arbetskraft samtidigt som behovet av nyrekrytering framöver kommer att öka för att byggandet ska uppnå regeringens mål. Fyra av tio företag framhåller att pensionsavgångar kommer att bli den största utmaningen när det kommer till kompetensförsörjning (Pwc, 2015, 10). Ett annat problem för byggbranschen som brukar lyftas i sammanhanget, är den könsuppdelade arbetsmarknaden. Byggbranschen är mansdominerad visar Arbetsförmedlingens (2018, 12) statistik, där det går att utläsa att 95 % av de anställda är män. Svårigheten med att locka och behålla kvinnor inom branschen försvårar ytterligare möjligheten att uppfylla behovet av nyrekrytering (Pwc, 2015, 10). För att motverka bostadsbristen behöver byggbranschen rekrytera tillräckligt med ny kompetent personal. Då det är svårt att tillgodose detta, hyr byggföretag in utländsk arbetskraft för att kunna tillgodose behovet av personal på byggen. Det här är en tillfällig lösning som ur ett perspektiv är positivt för den svenska bostadsmarknaden men som snabbt kan förändras, då tillgången på utländsk arbetskraft är kopplad till den ekonomiska utvecklingen i de länder som arbetskraften kommer ifrån (Maskinentreprenören 2016). Hur kan bostadsbristen hanteras då det går att urskilja ett kompetensförsörjningsproblem för branschen då det är för få som söker sig till den. Samtidigt finns även föreställningar om branschen som ytterligare försvårar för nyrekrytering. Inom branschen arbetas det aktivt med att förändra den klassiska stereotypa synen som finns på branschen om att den exempelvis är tung och smutsig, att det råder en grabbig kultur samt att det inte finns några utvecklingsmöjligheter (Byggindustrin, 2011). 8

9 VD:n för Sveriges byggindustrier menar att byggbranschen kan bli bättre på att informera om möjligheterna till kompetensutveckling och anpassa sig mer till de nya kraven som den yngre generationen har för att locka fler (Sveriges byggindustrier, 2017). En undersökning av Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009) visar på uppfattningar av olika yrkens status och där de yrkesrollerna som utför grovjobbet placerar sig i mitten på listan där exempelvis byggarbetare hamnade på plats 57 av 100. Skolverket (2017) presenterar även statistik från 2016 som visar att yrkesprogrammen på gymnasiet, exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet, inte är lika attraktiva som de högskoleförberedande programmen vilket i längden kommer att påverka inflödet av kompetent personal till byggföretagen. Vidare visar statistik från Skolverket (2018) att bygg- och anläggningsprogrammet sammanlagt har elever i hela landets skolor under läsåret 2017/2018 och att det av dessa endast är 9 % som är kvinnor. Byggbranschen har svårigheter att rekrytera tillräckligt med utbildad arbetskraft för att tillgodose behovet av nya bostäder för att minska bostadsbristen. Samtidigt upplever branschen att stereotypa bilder om yrket försvårar till att fler ungdomar ska vilja söka sig dit. Utifrån ovanstående vill vi studera vilka föreställningar ungdomar har om byggbranschen, byggarbetaren samt hur de ser sig själva i relation till branschen. 9

10 1.1. Syfte Syftet med denna studie är att studera några niondeklassares föreställningar och bilder av byggbranschen. Syftet är också att analysera hur de konstruerar bilden av den typiske byggarbetaren. Slutligen kommer vi studera hur de talar om sig själva i relation till byggbranschen och de bilder som de har om byggarbetaren för att se hur de identifierar eller disidentifierar sig med byggbranschen Frågeställningar Vad har ungdomar för bild av byggbranschen? Vilka föreställningar har niondeklassare av byggarbetaren? Hur identifierar eller disidentifierar ungdomar sig med byggbranschen? 10

11 1.3. Disposition I kapitel tidigare forskning lyfter vi fram vad som påverkar ungdomar till att söka sig till byggbranschen och vilka faktorer som är av betydelse vid val av yrke. Vi presenterar även den rådande kulturen som byggbranschen tillskrivs och kvinnors erfarenheter av att vara en minoritet i mansdominerade områden. Avslutningsvis i kapitlet redogör vi för hur stereotyper skapas och hur dessa bilder påverkar individers val och karriärbeslut. I kapitel Teori introducerar vi det som är av relevans för att förstå vår empiri. Vi har valt att lyfta fram delar av Linda Gottfredsons teori Theory of circumscription and compromise och fokuserar på begreppen self-concept, occupational images och cognitive map of occucpations. Vi använder utöver teorin även begreppen identitet och hegemonisk maskulinitet då begreppen kommer att hjälpa oss att analysera den insamlade empirin. I metodkapitlet förklarar vi hur vi har gått tillväga i val av metod och hur vårt tillvägagångssätt ser ut. Vi förklarar även hur vi tänker analysera och tolka den insamlade empirin. Dessutom förklarar vi de etiska ställningstaganden som vi tillämpat i undersökningen. I resultatet skriver vi om vad som framkommit i intervjuerna. I analysdelen kommer vi att analysera empirin med hjälp av de teoretiska utgångspunkter som presenteras i teorikapitlet och svara på syfte och frågeställningar. I det avslutande kapitlet diskussion kommer vi att diskutera undersökningens frågeställningar. Vi kommer i slutet av uppsatsen lägga fram våra förslag till framtida studier. 11

12 2. Tidigare forskning I det här kapitlet redogör vi för tidigare forskning som är relevant att använda oss av i vår studie i relation till syftet och frågeställningarna. Den tidigare forskning som vi läst handlar om vilka faktorer som varit bidragande till att ungdomar valt att söka sig till byggbranschen och vad för kultur som råder inom branschen. Då vi undersöker vilka föreställningar niondeklassare har om byggbranschen och den typiske byggarbetaren och med tanke på problematiken som vi lyft fram i inledningen finner vi det väsentligt att även lägga fram tidigare forskning om hur stereotyper skapas Positiva faktorer till att söka ett byggprogram I en undersökning som är genomförd i USA av Bigelow, Saseendran och Elliot (2017) framhåller de att bristen på medarbetare inom byggsektorn är stor även i USA. Det är för få antal studenter inom byggprogrammen som tar examen varje år för att kunna täcka det antal som behövs för att tillfredsställa behovet inom byggbranschen. Liknande trend kan vi se inom den svenska byggbranschen där den beräknade tillförseln av nyutbildade från bygginriktade utbildningar endast kommer att räcka för att ersätta pensionsavgångarna (Enochsson och Andersson, 2016). Bigelow, Saseendran och Elliot (2017) undersöker med hjälp av en metodtriangulering vilka skillnader det finns när det kommer till positiva influensfaktorer som påverkade kvinnor respektive män att påbörja ett byggprogram. Studien framhåller att kunskap om karriärmöjligheter ligger i topp bland de influenser som anses som mest positiva hos båda könen och att byggprogrammen bör fokusera mer på att informera om karriärmöjligheter. Författarna framhåller vikten av ett starkare samarbete mellan byggprogrammen och byggföretagen, vilket de framhåller kan vara en bit på vägen för att på lång sikt förändra ungdomars syn på byggbranschen (Bigelow, Saseendran och Elliot 2017). 12

13 Då information om vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom byggbranschen är bristfällig i Sverige menar vi att denna studie kommer kunna hjälpa oss att förstå problematiken. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, ) skriver om hur människor förhåller sig till sitt yrke som anses vara ett lågstatusyrke. I studien framkommer det av informanterna varför de har valt ett lågstatusyrke och vilka fördelar de ser med det. Ekonomiska fördelar framkommer i undersökningen som en motiverande faktor till att välja ett yrke med låg status, jämfört med att studera på högre nivå såsom universitet eller högskola, där studieskulden anses vara ofördelaktig för individens ekonomi. Det framkommer även att informanterna har bekanta som har studerat på högre nivå, men som trots det är arbetslösa, vilket bland informanterna är avskräckande. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (ibid) framför även att informanterna uppfattar att utbildning inte genererar skydd mot arbetslöshet och att hälsoaspekten är ännu ett motiv till att inte välja ett yrke där akademisk utbildning krävs. Yrken som lärare och där individen har ett ansvar som ledare är enligt informanterna i studien yrken där det råder stor ohälsa och anledningen till detta är att de aldrig anses vara lediga och att de ofta tar med sig jobbet hem. I Ulfsdotter Eriksson och Flisbäcks (ibid) studie framkommer det som positivt att inte behöva ta med sig jobbet hem och att det genererar till att arbetet inte hindrar deras fritid. Att kunna vara fri på sin fritid är en fördelaktig aspekt bland de intervjuade som tycker att det är av stor betydelse att själv kunna bestämma sin fritid och sina egna rutiner (Macho)kultur inom byggbranschen Individers erfarenheter av den vardagliga sexismen inom en mansdominerad bransch, visar på att det råder besvikelse bland kvinnor som känner sig exkluderade och begränsade i mansdominerade områden (Powell och Sand, 2015). Ett exempel är en kvinnlig anställd, som nämner att hon var den enda kvinnan under sin utbildning och att de andra studenterna ignorerade henne samt hade ett förhållningssätt som att detta är en manlig organisation (Powell och Sand, 2015). 13

14 Hur kvinnor klarar sig som en minoritet i en mansdominerad profession, framkommer det i en studie av Richman, VanDellen, Wood (2011) att insatser för att reducera diskriminering och skapa mer positiva kvinnliga förebilder är av betydelse för att kvinnor som är minoriteter i mansdominerade professioner, ska vilja fortsätta vara och arbeta i dessa miljöer (Richman, VanDellen, Wood, 2011). Att det är få som söker till ett byggprogram betonar även Greed (2000) och framhåller att byggbranschen nu fokuserar på att bli mer attraktiva för kvinnor. Greed nämner att företag börjar se över jämlikhetsfrågor och säger samtidigt att det är en lång väg kvar innan förändringarna påverkar status och lön för kvinnor. Detta då kvinnor inom byggbranschen knappt har nått första basen när det kommer till att bli accepterade på arbetsplatsen. Liknande problem finns inom den svenska byggbranschen och Regeringen (2018) framhåller att kvinnor fortfarande möter trakasserier, destruktiva maktstrukturer och machokultur inom byggbranschen Val och väljande Dresch och Lovén (2010, 45) undersöker i sin studie bland annat vem det är som påverkar elever i valprocesser samt hur medvetna eleverna är om detta. De skriver att vi människor påverkas av omgivningen när det kommer till val- och beslutssituationer. Det som vi påverkas av kan vi både vara medvetna om och känna till, men det kan även vara något som vi inte är medvetna om alls. I enkäten som elever i årskurs nio i studien besvarade framkom det att föräldrarna var de som enligt eleverna hade störst betydelse. Kompisar och studieoch yrkesvägledaren hade också stor betydelse enligt eleverna då statistiken visade 40 % på respektive part. Majoriteten av eleverna, närmare sagt 85 %, tyckte att det var viktigt att föräldrarna kunde känna stolthet över dem när det kommer till studie- och yrkesval. Ungdomar förväntas göra sina yrkes och gymnasieval utifrån en begränsad kunskap om yrken och arbetsmarknaden (Ulfsdotter Eriksson och Hedenus 2014, 227). När en individ inte vet tillräckligt mycket om ett yrke så skapar den sig en bild av yrket genom stereotypa föreställningar för att bilda sig en uppfattning (Ulfsdotter Eriksson och Hedenus, 2014, 227). Den stereotypa bilden påverkar en individs beslutsfattande då denne identifierar sig 14

15 eller disidentifierar sig med de stereotypa bilderna av ett visst yrke (Backman, Hedenus och Ulfsdotter Eriksson, 2014). Hedenus och Wikstrand (2015) skriver att intressen är något centralt när det kommer till individers yrkesval och att människors intressen påverkas av sociala strukturer. Trots det har intresse inte problematiserats i någon större grad, det vill säga vad intressen är och vilken betydelse de har för individers yrkesval. Det framkommer i studien att intressen anses vara det som eleven har passion för och något som den är engagerad i som exempelvis någon idrottsförening. En individs personliga intressen framställs dessutom som inre egenskaper som kan matchas mot specifika yrken (Hedenus och Wikstrand, 2015). Hedenus och Wikstrand (ibid) för ett resonemang om att det finns flera olika definitioner av intresse såsom lust och vilja till yttre motivation som att exempelvis vara intresserad av att tjäna pengar. När eleverna själva pratar om intresse gör de det inte enbart utifrån sin egen personlighet utan även utifrån yrket och faktorer såsom lön och status. Uppfattningen om att intresse är något som kan förändras skiljer sig åt mellan vägledare och elever i studien. En vägledare som deltog i studien ser intresse som något föränderligt medan ungdomarna pratar om intresse som mer konstant. Hedenus och Wikstrand (2015) framför att intresse uppfattas som mindre viktigt när det kommer till yrken som anses vara mindre kvalificerade. Dessa yrken ses istället som ett val för att kunna försörja sig än för självuppfyllelse. Intervjupersonerna i studien konstruerar intresse som något viktigt vid val av utbildning då det upplevs bli ett val som de kommer jobba inom större delen av vuxenlivet. Informanterna som i studien läser ett yrkesinriktat program beskriver dessutom att de redan gjort sitt yrkesval och att det därför är svårare att byta karriär i framtiden Stereotyper skapas Edemo (2010, 103,104) skriver om begreppet fördom och att fördomar är svårare att förändra bara genom mer information. Edemo förklarar att i det fall som en individ har fördomar kring exempelvis kvinnor så kommer personen försöka hitta bevis för sin föreställning. 15

16 Trots att majoriteten av männen känner en eller flera kvinnor ganska väl och skulle beskriva kvinnor som vanliga människor som de kan identifiera sig med, så är diskriminering ändå omfattande i många samhällsgrupper i Sverige. Yrken i sig har från början en neutral könsstämpel men påverkas i längden av den dominerande innehavaren av yrket. Ulfsdotter Eriksson och Hedenus (2014, 227) framhåller att stereotypa föreställningar om ett yrke uppstår genom processer där vi upptäcker likheter och skillnader med andra grupper och att resultatet blir en förenklad bild som utgår ifrån egenskaper och personligheten hos utövaren av ett yrke och inte yrket i sig. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, 124, 127) skriver att människor skapar sina bilder av yrken redan i tidig ålder genom ett socialt samspel. Individer lär sig att yrken som överlag är praktiska, som inte kräver en lång utbildning och som inte har höga löner inte är lika attraktiva som intellektuella yrken där lönerna är högre och utbildningstiden är längre. Ofta tar människor till sig andras uppfattningar om yrken och gör dem till ens egna. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (ibid) skriver även att det finns olika typer av smutsiga arbeten och den typen som byggbranschens yrken anses befinna sig inom är fysiskt smutsiga arbeten. Yrken som associeras med fysisk smuts är bland annat yrken som är tunga och farliga, vilket vissa yrken inom byggbranschen kan förknippas med Sammanfattning Det urval av tidigare forskning som vi lyft fram visar på att det finns en stor brist när det gäller kompetensförsörjningen inom byggbranschen och att det krävs mer information om karriärmöjligheter och kunskap om yrket för att fler ska vilja söka sig dit. För att informationen ska nå ut till människor kommer det behövas en starkare samverkan mellan byggföretag och skolor. Vidare visar tidigare forskning att kvinnor i en mansdominerad bransch är en minoritet och riskerar att exkluderas. För att motverka utanförskap och exkludering framkommer det att det behövs insatser i form av positiva förebilder för att kvinnor ska vilja söka sig till branschen och se en framtid inom den. Tidigare forskning belyser även orsaker till varför människor väljer ett yrke som anses ha en låg status, bland annat det ekonomiska perspektivet och att uppfattningen kring akademiska utbildningar är 16

17 att det inte alltid garanterar ett jobb. Det som vi även tar med oss är att praktiska yrken där lönen är låg, kräver en kort utbildning och snabbt leder till ett arbete inte är attraktiva. Byggbranschen hamnar i den gruppen som inte ses som attraktiv, då den associeras som en tung och smutsig bransch som i vissa fall även kan vara farlig. Att stereotyper påverkar hur individer ser på sin omgivning och att det påverkar deras uppfattningar om yrken och grupper har vår tidigare forskning gemensamt då det framkommer att uppfattningar möjliggör men samtidigt begränsar en individ i ens val och beslut. Eftersom syftet med vår studie är att studera niondeklassares bild av byggbranschen, hur de konstruerar bilden av den typiske byggarbetaren samt hur de identifierar eller disidentifierar sig med branschen anser vi att det är av vikt att lyfta fram tidigare forskning som berört områden om hur föreställningar skapas. Det som vår undersökning har gemensamt med den forskning vi läst är att vår studie, likt den tidigare forskningen ämnar vi att undersöka vad för uppfattning om byggbranschen som råder bland ungdomar. 17

18 3. Teori Då syftet med vår uppsats är att undersöka vilka bilder som ungdomar i årskurs nio har om byggbranschen och de verksamma inom den kommer vi i det här kapitlet lyfta fram det som kommer kunna hjälpa oss att analysera vår empiri och besvara våra frågeställningar. Vi kommer att behandla delar av Linda Gottfredsons teori Theory of circumscription and compromise samt R.W. Connels förklaring av hegemonisk maskulinitet och begreppet identitet Theory of circumscription and compromise Linda Gottfredsons (1981) teori Theory of circumscription and compromise förklarar hur individer gör karriärval och att yrkesvalen påverkas av kompromisser och begränsningar i deras uppväxt. Varje människa utvecklar vidare en kognitiv utveckling som Gottfredson kallar begränsningsprocessen. Begränsningsprocessen är indelad i fyra olika stadier som innefattar olika begränsningar och i själva processen utvecklas människans självbild. Självbilden (self-concept) handlar om en individs syn på sig själv, vem den vill vara och vilka förväntningar den har på sig själv i framtiden. Ungdomars val av utbildning och yrken, menar Gottfredson (1981) behöver vara förenlig med den självbild som de har. Självbilden konstrueras i synnerhet av människans syn på sitt kön, yrkesintresse och social status. Individens kännedom om sin egen självbild är inte alltid självklar för den enskilde, men trots den otillräcklig kunskap, agerar den ändå utifrån övertygelsen om sin självuppfattning. Människor utvecklar dessutom föreställningar om olika yrken i sin uppväxt och uppfattningar om vilka typer av människor som utför ett visst arbete, exempelvis vem som är lämplig att passa in i en viss yrkesroll. Alla individer besitter yrkesbilder (occupational images) som även kan kallas stereotyper. Dessa yrkesbilder är enligt Gottfredson en generaliserad helhetsbild kring ett yrke och består av föreställningar 18

19 så som vilka arbetsuppgifter som finns, vilka som arbetar inom yrket samt de villkor som råder inom det. Trots att en del individer har en bra kunskap kring vissa yrken, menar Gottfredson, att de har en benägenhet att döma yrken på förhand utifrån vad hon kallar dimensioner som är yrkets könsstämpel, status och arbetsområde. Liknande perspektiv har Ulfsdotter Eriksson och Hedenus (2014, 227) och framhåller att individer dömer ett yrke utifrån stereotypa föreställningar för att bilda sig en uppfattning. Gottfredson (1981) skriver att de stereotypa bilder som individen har om yrken, resulterar i en kognitiv karta över yrken som de anser vara lämpliga respektive olämpliga för dem. Den kognitiva yrkeskarta (cognitive map of occupations) hos en individ tar sin grund i de yrkesbilder som denne har. Gemensamt bland människor är att de har en liknande yrkeskarta och varje individ skapar sin yrkeskarta i tidig ålder. Det vill säga att individer redan under barndomsåren skapar stereotypa och begränsande föreställningar eller bilder kring yrken, det arbete de utför och de människor som är verksamma i yrket. Det resulterar i att vissa yrken förblir acceptabla medan andra blir oacceptabla utifrån den stereotypa bild som individen har (Gottfredson, 1981) Identitet Ordet identitet kommer från latinets identitas och betyder den samme. Om vi tolkar begreppet såsom NE definierar det, betyder det helt enkelt att man är samma person idag som igår (Nationalencyklopedin, 2018). Risenfors (2014, 308) skriver att identitet ofta ses som något som är stabilt och slutet av en identifikationsprocess. Hon menar att begreppet däremot inte ska förstås som slutet av en identifikationsprocess utan istället som olika moment i konstruktionen av ens identitet som pågår under hela livet. I likhet med Risenfors tolkning av begreppet identitet framhåller Hammarén och Johansson (2009, 20,21) (se även Lawler, 2015, 10,11) en liknande förklaring och menar att det inte riktigt går att förstå identitet som oföränderligt. De menar dessutom att det är komplicerat att prata om identitet utan att beröra relationen mellan den enskilde individen och omgivningen. Människor identifierar sig själva med andra i sin omgivning och kan identifiera sig på olika sätt, såsom vilken könstillhörighet en har eller ens etniska bakgrund. 19

20 När identifikation görs utifrån dessa sätt medför det även att en person kan disidentifiera sig med exempelvis könstillhörighet. Lawler (ibid) förklarar detta och menar att en person kan identifiera sig som kvinna samtidigt som personen disidentifierar sig med vissa egenskaper av att vara kvinna. En individs yrke påverkar även dennes identitetsskapande och spelar in i hur denne uppfattar sig själv samt hur andra ser på en. Våra yrken kan säga något om vilka vi är och något om vad vi kan (Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck 2011, 34). Som tidigare nämnt ses identitet som en process av olika moment i en persons konstruktion av ens identitet och självbild. Det innefattar hur en individ ser på sig själv, vem den vill vara och vilka förväntningar den har på sig själv i framtiden. Val av utbildning eller yrken är starkt kopplad till självbilden. Utifrån citatet ovan går det att se en koppling mellan yrkesval och ens identitet och självbild. En individ kan vilja jobba i ett yrke med hög status då denne identifierar sig med normer och förväntningar för yrkesrollen medan en annan kan disidentifiera sig med rådande normer och väljer att inte arbeta inom det. Skeggs (1997, 28) beskriver att klass och kön är de faktorer som utgör olika sociala positioner och att det antingen är möjligt eller omöjligt att förflyttas i olika sociala positioner. Hur individen identifierar sig respektive disidentifierar sig handlar om huruvida denne kan känna igen sig i de olika sociala positionerna. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, 35) förklarar detta med hjälp av begreppet rolltagande som innebär att en individ tar till sig normer och förväntningar som andra har om en viss yrkesroll genom socialisering inom yrket där en jobbar. Vad som påverkar ett yrkes status kan vara faktorer såsom lön, utbildningslängd, makt samt vissa typer av smuts och dessa faktorer tar många hänsyn till vid bedömning av ett yrkes status. Vilka yrken som har hög eller låg status grundar sig utifrån människors bild kring yrken (Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck 2011, 18,19, 22) Hegemonisk maskulinitet Connell (2008, 109,110) framhåller att genus är en struktur som organiserar den sociala praktiken. Hon beskriver att genus inte är en biologisk bas, eller med andra ord att kroppen inte har bestämda egenskaper som är biologiska, utan att det snarare är en process 20

21 av social praktik som ständigt refereras till kroppen, det vill säga en reproduktiv arena. Med andra ord skulle detta kunna tolkas som att vi människor behöver den sociala interaktionen med vår omgivning och att vårt genus på så sätt skapas utifrån den. Vi människor har alltså inga biologiska egenskaper från födseln som bestämmer vad vi ska tycka om saker och ting och vilka värderingar vi ska ha utan det utvecklas under individens livslopp. Begreppet hegemonisk maskulinitet beskriver en dominant eller hierarkisk fördelning av maskulinitet inom en viss kontext. Den hegemoniska maskuliniteten är den typ av maskulinitet som ses som den mest fördelaktiga, som värderas högst och är förknippad med privilegier. Dock behöver det inte betyda att någon som framträder med en hegemonisk maskulinitet alltid har stor makt eller positioneras högt i hierarkin. Det skulle kunna vara individer som uppfattas som ideal i sina kontexter som exempelvis skådespelare eller andra kända personer. Dessa personer som besitter mycket makt och är högt värderade i olika kontexter, kan på sin fritid vara helt annorlunda och inte ens i närheten av att ha en hegemonisk maskulinitet. Connell förklarar att hegemoni skapas när det finns en koppling mellan institutionell makt och kulturella ideal. Ett exempel där det råder en auktoritär och stark kollektiv bild av maskulinitet kan ses inom militären (Connell, 2008, 114, 115). Den hegemoniska maskuliniteten kan förstås med hjälp av tre nivåer, Underordnade, delaktighet och marginalisering. I samhället finns det särskilda genusrelationer som har utvecklats genom dominans och underordning mellan män. Det kan exempelvis handla om heterosexuella mäns dominans över homosexuella och att homosexuella ses som underordnade. Detta beror på ett flertal olika faktorer såsom uteslutning från grupper, diskriminering och våld som fortfarande är vanligt i dagens samhälle. Det grundar sig även i att vissa typer av manlighet har ett lägre värde då det inte passar in med idealet av hur en man ska vara. Exempel på konstruktioner som faller utanför den ideala maskuliniteten är fegis, mes, mammas gosse etc. Det betyder att även heterosexuella män eller killar som inte passar in i idealet kan bli uteslutna från grupper. Även om majoriteten av männen inte lever upp till idealet har män fördel av den hegemoniska maskuliniteten och ifrågasätter den sällan, intar de en position av delaktig maskulinitet. Män som inte kommer att tillhöra den accepterade maskulina gruppen sägs bli marginaliserade eller underordnade (Connell, 2008, ). 21

22 3.4. Sammanfattning Vi har valt Gottfredsons teori då den visar på att det finns flera faktorer som påverkar en individ i dennes val och beslut. Teorin visar även på att individer påverkas av sin omgivning såsom exempelvis könsroller och status och att det kan möjliggöra men även begränsa vad en ser som ett möjligt val. Begreppet identitet går inte att förstå som något oföränderligt utan ses som olika moment i konstruktionen av ens identitet och pågår hela livet. Identitet är svårt att prata om utan att komma in på relationen mellan individ och omgivning då vi människor identifierar oss med andra i vår omgivning utifrån exempelvis könstillhörighet och när identifikation görs medför det även att en individ kan disidentifiera sig med vissa egenskaper. Det yrke som en person har påverkar även identitetsskapandet och inverkar på hur denne uppfattar sig själv samt hur andra ser på en. Det avslutande begreppet hegemonisk maskulinitet beskriver en dominant eller hierarkisk fördelning av maskulinitet i ett visst sammanhang. Hegemonisk maskulinitet är idealet av en man och den variant som ses som mest förmånlig och förknippas med privilegier. Begreppet kan ses som en rådande norm kring hur en man ska vara, men som endast ett fåtal män passar in i. Vi kommer att använda dessa begrepp genom att analysera hur individerna identifierar eller disidentifierar sig med yrken i byggbranschen samt kommer vi att se hur byggbranschen och byggarbetaren konstrueras som maskulin. 22

23 4. Metod I detta kapitel lyfter vi fram vilken metod som har använts i den här studien. Vi kommer att förklara hur vi gått tillväga samt vilka fördelar och nackdelar som finns med de metoder vi valt. Vi förklarar hur urvalet av informanter gått till, hur vi samlat in empirin samt hur vi analyserat den. Avslutningsvis i det här kapitlet presenterar vi de etiska riktlinjer som vi har tillämpat i studien Val av metod Syftet med vår uppsats är att få en större förståelse för hur ungdomar i årskurs nio resonerar kring byggbranschen, hur de föreställer sig en byggarbetare samt hur de identifierar respektive disidentifierar sig med branschen. Med tanke på syftet och att vi vill få en djupare förståelse för hur niondeklassare resonerar kring byggbranschen, använder vi oss av en metodtriangulering som innebär att flera olika metoder används (Larsen 2009, 28). Larsen (ibid) menar att alla metoder har sina svagheter och att det är av fördel att använda flera olika för att den ena metodens starka sidor ska täcka upp en andra metodens svaga sidor. Vi har använt oss av enkäter (se bilaga 2) som följs upp av gruppintervjuer, där informanterna till stor del diskuterade sina svar i enkäterna samt svarade och diskuterade våra bredare frågor. Larsen (2009, 27) förklarar att fördelen med kvalitativ metod är att vi som forskare kan ställa följdfrågor och gå in på djupet om det skulle behövas. På så sätt kan eventuella missförstånd redas ut vilket underlättar för oss i analysen. En kvalitativ metod är dessutom av fördel då forskaren lättare kan få en helhetsförståelse av det som undersöks i studien. Larsen (ibid) förklarar även att det blir lättare att tolka det som framkommer i en intervju om forskaren är med och observerar informanterna under intervjun. 23

24 En nackdel med kvalitativa metoder, enligt Larsen (2009, 27) är att det krävs mer tid till att behandla empirin, men kopplat till syftet och frågeställningarna är en kvalitativ metod av störst betydelse då vi kan få en fördjupad förståelse för det fenomen som vi studerar. En annan nackdel med kvalitativ metod menar Larsen (ibid) är att det inte kan dras generaliserande slutsatser. Dock vill vi betona att vi inte var ute efter att göra just det, utan som ovan nämnt var vi ute efter att få en djupare förståelse för hur de niondeklassare som deltagit i gruppintervjun tänker kring byggbranschen. Kopplat till vårt syfte och våra frågeställningar så valde vi en kvalitativ metod då vi vill få fram kollektiva åsikter, en helhetsförståelse och fördjupade svar av våra informanter kring vad de har för föreställningar om byggbranschen, byggarbetaren samt hur de identifierar eller disidentifierar sig med branschen. I vår studie har vi använt oss av gruppintervjuer då vi vill få fram kollektiva åsikter vilket är av relevant för vår undersökning. Det som är intressant med gruppintervjuer, förutom att gemensamma åsikter kommer fram, är att informanterna genom samspel kan synliggöra relevanta saker som kan ge svar på våra frågor (Larsen 2009, 85, 86). En nackdel med gruppintervjuer är däremot, enligt Larsen (2009, 86) att samtliga möjligtvis inte alltid vågar vara uppriktiga under intervjun och säga vad de tycker i någon annans närvaro. Med tanke på att vi vill få fram vad niondeklassares kollektiva åsikter angående deras bilder och föreställningar om byggbranschen, byggarbetaren och hur de i relation till varandra uppfattar yrket, är gruppintervjuer den mest lämpliga metoden för vår studie. Vi använde oss utav Wikstrand och Lindbergs (2015, 47, 66, 67) yrkesenkät som är ett hjälpmedel till att lyfta fram stereotypa uppfattningar om yrken. Innan gruppintervjuerna genomfördes, fick informanterna fylla i enkäten där de gav sin syn på byggbranschen och byggarbetaren. 24

25 4.2. Urval Vid valet av informanter användes en mix av olika tillvägagångssätt. Den ena som vi använde kallar Larsen (2009, 77) godtyckligt urval, som handlar om att informanter väljs ut utifrån vissa kriterier och det enda kriterium som vi hade var att informanterna går i årskurs nio. Vi var medvetna om att elevernas socioekonomiska bakgrund kunde påverka empirin. Däremot valde vi att inte fokusera på det då det fanns svårigheter överlag att få skolor att ställa upp samt att vi inte hade tidsutrymme för det. Därefter använde vi även det som Larsen (2009, 77) kallar urval enligt självselektion för val av individer och med det menas det att informanterna själva väljer om de vill ställa upp. Ett exempel är att forskaren träffar en större grupp och frågar om det är någon som vill vara med i intervjun och när det kommer till vår studie så fick vi hjälp av antingen studie- och yrkesvägledare eller rektor på de olika skolor, där våra intervjuer skulle äga rum, med att få ihop informanter till intervjuer. De skolor där intervjuerna genomförts var slumpmässigt utvalda och Larsen (2009, 78) kallar det här sättet slumpmässigt urval Datainsamling/Genomförande Vi genomförde totalt tre gruppintervjuer på tre olika skolor och vid tillfällena var det tre till fem niondeklassare som agerade informanter. Innan vi startade igång ljudinspelningen med diktafon så berättade vi kort vad undersökningen handlar om, att det är frivilligt och hur det skulle gå till med intervjuerna. Vi förtydligade även att det är frivilligt att ställa upp, att det är anonymt och att inspelningarna raderas efter att vår studie blivit bedömd som godkänd (Vetenskapsrådets 2002). Vi lät informanterna först svara på yrkesenkäten och detta gjorde de helt individuellt. När samtliga blev klara med enkäterna samlade vi in dem och började själva intervjun. Yrkesenkäten följdes upp av gruppintervjun och i den togs saker upp som eleverna hade skrivit i enkäten. I gruppintervjun var vi båda närvarande, ställde frågor och observerade informanterna. Det var även en fördel att informanterna var fler än oss, vilket 25

26 vi tror kan göra att informanterna känner sig mer trygga än om det hade varit enskilda intervjuer. I vår undersökning använder vi oss utav ostrukturerade intervjuer (Se bilaga 1). Larsen (2009, 84) förklarar att vid ostrukturerade intervjuer får informanten att prata fritt men att den som intervjuar har en intervjuguide till sin hjälp, som innehåller frågor och stödord som hjälper den att styra in informanten på det som forskaren vill att informanten ska prata om. Kvale och Brinkmann (2014, 176) framför att frågorna i en intervju bör vara kortfattade och okomplicerade samt lyfter fram olika typer av frågor som kan ställas i intervjuer och därav försökte vi se till att de frågor som vi ställer till informanterna är så enkla, korta och tydliga som möjligt. För att nämna några som vi har med i vår intervjuguide så har vi inledande frågor där Kvale och Brinkmann (2014, 176) menar att informanten förmedlar sina spontana åsikter och det som den tycker är de väsentligaste aspekterna inom det aktuella ämnet som studeras. Kopplat till vår intervjuguide så är vår första fråga, efter att informanterna fyllt i yrkesenkäten, Vad vet ni om byggbranschen? följd av Vilka yrken tänker ni på då?. Vi använder oss även utav det som Kvale och Brinkman kallar uppföljningsfrågor som handlar om att försöka få informanterna att berätta mer om det som de har sagt genom att inta ett nyfiket och ifrågasättande förhållningssätt som forskare. Detta försökte vi göra genom att succesivt under hela intervjun ställa följdfrågor som exempelvis vad innebär det, hur menar du där eller helt enkelt våga vara tysta och låta gruppen diskutera, för att få ut så mycket data som möjligt. Kvale och Brinkmann beskriver även specificerande frågor med att forskaren försöker få mer exakta beskrivningar. Detta gjorde vi genom att exempelvis ställa frågan Vilka söker sig till byggbranschen? eller Beskriv en typisk byggarbetare.. Kopplat till våra frågeställningar så ser vi vikten av dessa typer av frågor då vi vill gå specifika svar om vad just de tycker och tänker. I våra intervjuer har vi strävat efter att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Med en kvalitativ metod så får vi utrymme till att göra ändringar under datainsamlingens gång ifall vi skulle upptäcka intressanta saker som uppkommer i intervjuerna, men som vi från början inte hade tänkt på. Larsen (2009, 80, 81) skriver att detta genererar en högre validitet till studien och med hjälp av ostrukturerade intervjuer har vi haft möjligheten att genomföra gruppintervjuerna på ett flexibelt sätt. Genom att vi inte 26

27 haft en fast mall som vi utgått från och genom att vi kunnat ställa följdfrågor samt kunnat gå på djupet i vissa frågor beroende på intervjuprocessen, har validiteten blivit högre. Larsen (2009, 81) nämner vidare att reliabilitet handlar om hur trovärdig undersökningen är och att det inte är så enkelt att garantera en hög reliabilitet vid kvalitativa undersökningar. Vi har försökt hålla en hög reliabilitet genom att vi båda är närvarande vid gruppintervjuerna. När det är fler än en forskare som är med och observerar ökar reliabiliteten enligt Larsen (2009, 81) då det inte är garanterat att alla forskare uppfattar och tolkar det som framkommer i intervjuerna på samma sätt, så därmed valde vi att båda vara med i gruppintervjuerna. Genom att använda sig av olika metoder, alltså metodtriangulering, menar Larsen (ibid) att studiens validitet och reliabilitet ökar, vilket vi gjort genom att låta informanterna svara på en enkät som vi därefter följer upp med en gruppintervju Analys av insamlad empiri Efter våra gruppintervjuer har vi transkriberat ljudinspelningarna fullständigt och därefter satt vi tillsammans och analyserade vad som skulle vara relevant att använda utifrån studiens syfte och frågeställningar. Till varje transkribering gjorde vi markeringar med olika färger för att kunna särskilja de olika teman som vi har, det vill säga de olika frågeställningarna. Vi använde oss alltså av det som Larsen (2009, 104) kallar delanalys. Med en delanalys innebär det att vi läser igenom anteckningarna från intervjuerna i sin helhet samt markera idéer och stödord. För att få en överblick och hitta det som är relevant och intressant för att lyfta fram en specifik frågeställning, så kommer vi sortera saker genom klassificering. Det innebär att vi kallar en frågeställning för tema 1 och den andra för tema 2. När vi sedan hittar något som skulle kunna besvara någon av frågeställningarna skriver vi in det under respektive rubrik. Vi har gått igenom transkriberingarna kontinuerligt flertal gånger för att säkerställa att vi fått med oss allt relevant som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna kan hjälpa oss att analysera och besvara frågeställningarna. 27

28 4.5. Etiska ställningstaganden Vi har utgått från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer som är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna som ställde upp på gruppintervjuerna blev informerade om vad vår studie handlar om samt att deras deltagande är frivilligt och att de får, om de skulle känna för det, avbryta intervjun när som helst. Genom att vi gjorde detta tillfredsställde vi det första kravet som är informationskravet. De som var våra kontaktpersoner på skolorna där intervjuerna genomfördes blev informerade om att det var helt frivilligt att ställa upp och innan intervjuerna säkerställde vi ännu en gång att informanterna gav samtycke till att delta i undersökningen och på så sätt uppfyller vi samtyckeskravet. Vi utgick från vad lagen säger om att elever själva ger samtycke om de fyllt 15 år. Konfidentialitetskravet handlar om att informanterna ska förbli anonyma i studien och innan intervjuerna förklarade vi för informanterna att varken deras namn eller namn på skola och ort skulle nämnas. Vi informerade även om att ljudinspelningarna är till för att vi kan transkribera och senare analysera empirin samt att de raderas direkt efter att vårt arbete blivit godkänt av examinator. Slutligen uppfyllde vi nyttjandekravet som innebär att insamlade uppgifterna endast är till för forskningssyfte. 28

29 5. Resultat I detta kapitel presenterar vi resultatet från den datainsamling som vi gjort. Vi lyfter fram delar av materialet som är av relevans för studiens syfte och frågeställningar gruppvis då det ger oss en tydligare bild kring vad som framkommit i vardera gruppintervju. I de olika delkapitlen lyfter vi fram empiri samt citat från gruppintervjuerna och de citat vi använder är korrekt överförda från transkriberingen som gjorts av oss. Gruppintervjuerna genomfördes på tre olika skolor med niondeklassare vars namn inte kommer att användas. Skolornas namn och ort kommer inte heller att nämnas då det inte tillför något utifrån vårt syfte med studien samt att skolans och informanternas deltagande ska vara anonyma. I de tre gruppintervjuer som vi genomförde bestod den första gruppen av tre tjejer från en skola som ligger i en mindre ort. Deltagarna i den andra gruppen bestod av fyra personer varav två var tjejer och två var killar i en skola belägen i en storstad. Den tredje intervjun bestod också av fyra deltagare där det var tre killar och en tjej i en medelstor stad Bilden av byggbranschen Gruppintervju 1 I den första gruppintervjun framkom det att ungdomarna ser byggbranschen som en starkt mansdominerad bransch. I yrkesenkäterna skrev samtliga informanter man på den första punkten där de fick svara på vilket kön en byggarbetare har. Därefter under själva intervjun lyfter en utav informanterna återigen att byggbranschen är starkt präglad av mansdominerade yrken vilket även de andra i gruppen instämde i. Dock menar de också att de egentligen inte har så mycket kunskap om byggbranschen. Ja.. Jag vet inte om vi vet jättemycket om det egentligen.. Men näst intill ingenting kanske.. Men det är väl kanske att de inte har jättebra betalt och så.. skulle vilja tro.. Att det är ett väldigt mansdominerat yrke... (Gruppintervju 1) 29

30 På frågan varför de uppfattar branschen som mansdominerad och varför kvinnorna inte är lika många, diskuterade gruppen att det förmodligen grundar sig i gamla traditioner där kvinnorna skulle ansvara för hushållet samt att fysiska och tunga arbeten inte är något för kvinnor. I gruppintervjun framställs byggbranschen som en oattraktiv bransch som det pratas dåligt om och som är stämplat som ett yrke för bara män. Utöver det här är uppfattningen även att det inte krävs höga betyg för att komma in på utbildningen och att det är en särskild typ av människor som söker sig dit. De förklarar det med att berätta att de som väljer att söka sig mot bygg är de som inte kommer in på andra program då de inte har tillräckliga betyg. Informanternas uppfattning om branschens atmosfär är att byggarbetarna är väldigt sociala samt att det är en glad och avslappnad stämning. Jag tror att det är mer typ avslappnad stämning, att det är väldigt mycket humor typ (Gruppintervju 1). Att yrket uppfattas som ett lågstatusyrke framkommer i intervjun då deltagarna berättar att de tror det är enkelt att komma in på byggprogrammet på gymnasiet och ser det som en enkel genväg då det är lätt att få arbete efteråt. På frågan om inte det är något positivt att enkelt få en anställning svarar deltagarna För de som är skoltrötta så är det ju det.. men.. ja.. för de andra så är det väl inte det (Gruppintervju 1). På frågan varför deltagarna tror att byggföretagen har svårigheter att rekrytera personal svarade de att de ser yrken inom byggbranschen som slitsamt för kroppen, att det finns mycket skaderisker och att de ser att det är vanligare med kontorsarbeten. Deras föreställning är att det är lättare att kunna starta en karriär inom andra yrken än inom byggbranschen men att de även lyfter fram det ekonomiska perspektivet. Det ligger väl någon tanke i att man tjänar bättre (Gruppintervju 1) där deltagaren syftar på att kontorsarbeten inte är så fysiskt påfrestande för kroppen och att man tjänar bättre. Informanterna diskuterade kring vilka yrkesroller det finns inom byggbranschen och de yrken som framkom var yrken som kräver yrkesexamen såsom snickare, målare, golvläggare och elektriker. 30

31 Gruppintervju 2 Asså det är bara för att jag aldrig sett en kvinnlig arbetare, det är väl det.. Asså jag tror asså det inte är så många som bygger som är kvinnor.. Det är bara män typ (Gruppintervju 2). Citatet från en av deltagarna visar hur majoriteten av gruppens föreställning kring könsfördelningen bland de verksamma inom branschen ser ut. En av informanterna berättade att denne inte såg ett speciellt kön hos yrkesinnehavaren utan att det inte spelar någon roll. Att det inte spelar någon roll i vilket kön en har som byggarbetare instämde resten av gruppen med men påpekade att det mer är en normativ uppfattning kring branschen att det ska vara en manlig man som arbetar. När deltagarna diskuterade kring lönen inom branschen uttrycker de att den ligger runt tusen och en av informanterna uttryckte mer specifikt 25 tusen efter skatt, vilket en deltagare uppfattar är en basic lön Jag tror också det.. Ganska basic, inte så liksom.. Kanske inte överdrivet lite men inte heller liksom (Gruppintervju 2). Kunskapen kring byggbranschen upplever de flesta av deltagarna att de inte vet speciellt mycket om förutom att de upplever den som hård och ansträngande. En av eleverna lyfter fram att folk har den stereotypa bilden som att byggbranschen är tråkig, jobbig och tung. När deltagarna får diskutera vilka yrken som finns inom byggbranschen framkommer det att det är yrken utan akademisk utbildning såsom snickare, betongläggare, elektriker och målare. Informanternas övertygelse om branschens stämning är att det råder en skämtsam och social kultur samt att det är lätt att komma in i gänget som ny. Deltagarnas föreställningar kring varför byggbranschen inte är så attraktiv idag menar de är eftersom den yngre generationen har andra intressen och att det är mer IT eller kontorsarbeten som gäller. Eleverna förklarade att den yngre generationen idag har andra intressen och att det är vanligare att följa sina drömmar. De konstruerar byggbranschen som omöjlig att drömma om. Fokus ligger mer på arbeten med högre löner såsom exempelvis kirurg men att det kanske inte är alla som kan bli det. Trots det här försöker de ändå nå dit. Det framkommer även att yrkesprogram där utbildningar mot byggbranschen finns inte är så lockande då yrkesprogram upplevs som en återvändsgränd och att man inte kommer kunna bli något annat i framtiden mer än det en väljer till gymnasiet. 31