Rapport. Diarienummer KF Miljörapport 2016

Transkript

1 Rappor Diarienummer KF Miljörappor 2016

2 Käppalaförbunde 2 (27) Innehållsföreckning 1. Verksamhesbeskrivning Allmän E projekinensiv år Ansluning av Öseråker och Vaholm Ny rökammare och anläggning för högflödesrening Renovering av Anuna pumpsaion Renovering av Långängssrand pumpsaion Miljöaspeker och miljöpåverkan Cerifieringar Befolkningsillvä/föräning i uppagningsområde Tillsånd 7 3. Anmälningsärenden besluade under åre 8 4. Andra gällande beslu 8 5. Tillsynsmyndighe 9 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 9 7. Gällande villkor i illsånd Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m Koldioidfoavryck Ufall miljörelaerade nyckelal Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Ombyggnaion av Nackaledningen Renovering av pumpsaionerna Anuna och Långängssrand Renovering av märänna Hagängen Ombyggnad av renshanering, OBYR Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor m.m Uökad larmövervakning Renovering Långängssrand... 22

3 Käppalaförbunde 3 (27) 13. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Ersäning av kemiska produker m.m Kvicksilver Kravsällning vid inköp av kemiska produker Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Slamprodukion och avsäning Uvecklingsmål Alernaiva slamanvändningsområden Revaq och uppsrömsarbee Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Nybyggnad R300 och högflödesrening Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar Bilageföreckning 27

4 Käppalaförbunde 4 (27) 1. Verksamhesbeskrivning 4 1. Korfaad beskrivning av verksamheen sam en översiklig beskrivning av verksamheens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som ske under åre ska anges. Kommenar: De bör vara illräcklig a beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom a.e. ange a påverkan ugörs av usläpp ill luf, usläpp ill vaen, buller, luk, avfall, påverkan genom produker eller genom illverkade produker eller genom a produkionen kräver en sor insas av energi, råvaror eller omfaande ransporer Allmän Käppalaförbunde renar avloppsvaen från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öser om Sockholm. Reningen sker i Käppalaverke som är e modern och effekiv avloppsreningsverk. Käppalaförbundes uppdrag är a rena medlemskommunernas avloppsvaen inom ramen för en ekonomisk och miljömässig hållbar uveckling. De innebär a förbundes fokus har vari, föruom rening av avloppsvaen, a få ill e resurseffekiv kreslopp med minimal negaiv miljöpåverkan och en ökad andel av förnybar energi. Käppalaförbunde ar illvara på den näring och energi som finns i avloppsvane och åerför slam och biogas ill samhälles kreslopp. År 2016 var, ur drif- och processperspekiv, e relaiv lugn år med sabila förhållanden och goda marginaler ill usläppsvillkoren. 51,0 miljoner kubikmeer (61,0 miljoner kubikmeer år 2015) avloppsvaen renades. Grovrena avloppsvaen bräddades vid re illfällen. Den ena bräddningen var planerad och genomfördes i samband med e underhållsarbee, den andra ufördes på grund av höga flöden in ill verke och den redje skedde i samband med en processörning. Sammanlag bräddades 0,3 procen av den oala mängden inkommande avloppsvaen. Käppalaförbunde forsae a vara en neoleveranör av energi. Under 2016 producerade förbunde 7 GWh (7 GWh år 2015) mer energi än vad som konsumerades E projekinensiv år Käppalaförbunde är inne i en inensiv inveseringsperiod. Flera sora projek var under åre i genomförandefas och yerligare några i projekeringsfas Ansluning av Öseråker och Vaholm E sor projek pågår som har som syfe a anslua Öseråker och Vaholm ill Käppalaförbunde och rena dessa kommuners avloppsvaen i Käppalaverke. Överföring av avloppsvane är änk a ske via sjöledningar ill Svinninge och vidare i en bergunnel som ansluer ill Käppalaförbundes befinliga avloppsunnel i Karby. Tidplanen har revideras och avloppsvaen från Öseråker och Vaholm kan idigas komma a renas på Käppalaverke år 2023.

5 Käppalaförbunde 5 (27) Ny rökammare och anläggning för högflödesrening En ny rökammare byggs för a säkersälla en forsa sabil drif och process när de gäller slambehandling och fordonsgasprodukion. Den nya anläggningen för högflödesrening byggs med syfe a kunna snabbrena avloppsvaen vid de illfällen då flöde in ill verke är högre än verke har kapacie a a emo. Anläggningarna beräknas vara klara vid halvårsskife Den försa sprängsalvan avfyrades i februari. Omfaande sprängningsarbeen och borranspor av bergmassor pågick sedan hela åre parallell med mark- och byggarbeen Renovering av Anuna pumpsaion I Anuna pumpsaion i Upplands Väsby lyfs avloppsvane från bergunneln cirka 20 meer för a därefer rinna vidare med självfall ill Edsberg. Under åre påbörjades en renovering av pumpsaionen med syfe a modernisera hela anläggningen. Bland anna ska fasaden rusas upp, all mekanisk urusning byas u och lufreningsanläggningen uppgraderas och effekiviseras. Projeke är beräknad a pågå ill halvårsskife Under hösen genomfördes både ovanjordssprängningar och sprängningar under mark. Parallell med dea pågick dealjprojekering Renovering av Långängssrand pumpsaion I Långängssrand i Danderyd leds avloppsvane via en dykarunnel under Lilla Väran ill Spisen på Lidingö. En omfaande renovering av anläggningen påbörjades hösen 2015, pågick under hela 2016 och beräknas vara sluförd sommaren Miljöaspeker och miljöpåverkan Miljöaspeker kan vara båda posiiva och negaiva. Käppalaförbundes verksamhe har överlag en posiiv påverkan på miljön. Näringsämnen såsom fosfor och kväve renas i Käppalaverke och en sor del av fosforn och en del av kväve fångas upp i slamme. Näringen åerförs sedan ill kresloppe när slamme sprids i jordbruke. Kvalieen på slamme säkersälls ack vare a Käppalaförbunde är Revaq-cerifiera. Ämnen i inkommande avloppsvaen som kan medverka ill syrebris i recipienen brys ner under reningsprocessen. Verksamheen är energikrävande. Mes energikrävande är de biologiska reningssege i och med inblåsning av luf i bassängerna. Andra energikrävande poser är venilaion, pumpning av avloppsvaen och slam sam en mindre del ill belysning. Tack vare illvaraagande av biogasen åerförs energi ill kresloppe och förbärar energibalansen. Merparen av biogasen förädlas ill fordonsgas. Verksamheen är delvis självförsörjande beräffande de egna värmebehove, vilke bland anna möjliggörs genom värmeväling av avloppsvaen och slam.

6 Käppalaförbunde 6 (27) Uppsrömsarbee i form av ä samarbee med medlemskommuner och ansluna indusrier sam informaion ill allmänheen är en förusäning för a uppnå en minskning av de inkommande avloppsvanes innehåll av mealler och organiska föroreningar. Dea bidrar sark ill a Käppalaförbunde kan släppa u e renare vaen och producera slam av hög kvalie Cerifieringar Käppalaförbunde är cerifiera enlig miljöledningssyseme ISO Under 2016 genomfördes en omcerifieringsrevision, vilke sker var redje år. Förbunde uppgraderades i samband med den ill den senase ISO sandarden: ISO 14001:2015. Den säer sörre fokus på livscykelperspekiv vid både inköp och idenifiering av verksamheens miljöaspeker, någo som förbunde har arbea med under flera år men nu höj ribban för och förydliga sina inerna processer kring. Den eerna revisorn bedömde a Käppalaförbunde har e väl fungerande miljöledningssysem. Förbundes laboraorium är forsa ackrediera enlig ISO Käppalaförbundes slamprodukion är cerifierad enlig Svensk Vaens cerifieringssysem Revaq. Eern revision genomfördes vilke resulerade i forsa cerifiering Befolkningsillvä/föräning i uppagningsområde Den procenuella ökningen av anale ansluna personer under 2015 var 3,4 % vilke är någo mer än de vå föregående åren (1,2 resp. 2,2 %). De ökade anale ansluna fördelar sig dock ine särskil jämn mellan kommunerna; ökningen är mellan 0,4 och 34 %. Anledningen ill den höga siffran är a en kommun har en hög ak av ansluning i si verksamhesområde, huvudsakligen från nerläggning av vå mindre avloppsreningsverk. Vid ingången av 2016 var fysiska personer ansluna ill Käppalaverke. Den officiella folkmängden i uppagningsområde ökade med 1,6 % under 2015 och uppgick ill personer den 1/

7 Käppalaförbunde 7 (27) 2. Tillsånd 4 2. Daum och illsåndsgivande myndighe för gällande illsåndsbeslu enlig 9 kap. 6 miljöbalken eller mosvarande i miljöskyddslagen sam en kor beskrivning av vad beslue eller besluen avser. Kommenar: Beslusmeningen i beslue om illsånd kan.e. anges. Villkor för verksamheen bör endas redovisas under punk 9. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Koncessionsnämnden Tillsånd ill behandling och usläpp av avloppsvaen från personekvivalener Koncessionsnämnden Tillsånd a vid Karby gård, Täby kommun, anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk Regeringen Beslu om uppförande av en 150 m hög skorsen för venilaionslufen från berganläggningen Koncessionsnämnden Beslu om ändrad höjd av skorsen ill 149,5 m Miljödomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Miljööverdomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Länssyrelsen Tillsånd a uppföra en uppgraderingsanläggning för biogasen Länssyrelsen Villkorsändring i gällande illsånd, villkor nr 10, lukrening Mark- och miljödomsolen Tillsånd a a emo och behandla avloppsvaen från Öseråker och Vaholm. En ansluning innebär a avloppsvaen från yerligare cirka personer kommer a renas i Käppalaverke och a förbunde i framiden kommer a beså av reon kommuner, jämför med dagens elva.

8 Käppalaförbunde 8 (27) 3. Anmälningsärenden besluade under åre 4 3. Daum och besluande myndighe för evenuella andra beslu under åre med anledning av anmälningsplikiga ändringar enlig 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Beslu angående underräelse om risk för drifsörning på grund av kommande renovering av Långängssrands pumpsaion, Danderyds kommun Länssyrelsen Beslu angående underräelse om kommande drifsörning på Käppalaverke, Lidingö kommun, ågärder i inloppe sam bräddning under okober Länssyrelsen Tillsynsbesök vid Käppala reningsverk 22 november 2016, Lidingö kommun Länssyrelsen Underräelse om uppgradering av syrsyseme för Käppala reningsverk, Lidingö kommun 4. Andra gällande beslu 4 4. Daum och besluande myndighe för evenuella andra gällande beslu enlig miljöbalken sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. I fråga om verksamheer som enlig 1 kap. 2 andra sycke indusriusläppsförordningen (2013:250) är indusriusläppsverksamheer redovisas beslu om alernaivvärde, dispens och sausrappor enlig 4 a. Kommenar: Kan.e. vara anmälningsärenden som är besluade idigare år och som forfarande är akuella, förelägganden mm. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Anmälan om ändringar av slamavvaningen Länssyrelsen Ansluning av delar av Värmdö kommuns avloppsvaen Länssyrelsen Moagning och behandling av sepicslam Länssyrelsen Medgivande a bya urusning för rening av venilaionslufen från Käppalaverke Länssyrelsen Vacuumbehandling i de biologiska reningssege Länssyrelsen Ökning av befinlig rökammarvolym Länssyrelsen Medgivande ill anläggande av förbärad bräddvaenrening.

9 Käppalaförbunde 9 (27) Länssyrelsen Medgivande a ine längre använda kemicondprocessen för behandling av röa slam Länssyrelsen Anmälan enlig miljöbalken om förlängd id för illfällig moagning av avloppsvaen från del av Järfälla kommun Länssyrelsen Anmälan enlig miljöbalken om insallaion av rensvä och renspress vid Käppala avloppsreningsverk Länssyrelsen Anmälan om uökning av befinlig rökammarvolym vid Käppala avloppsreningsverk ill oal m Tillsynsmyndighe 4 5.Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken. Namn: Länssyrelsen i Sockholms län 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 4 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion eller anna må på verksamheens omfaning. Tillsåndsgiven mängd /anna må Avloppsvaenrening för personekvivalener (pe). Fakisk produkion/annan uppföljning pe Kommenar: Den ovan angivna ansluna personekvivalener räknas u uifrån a varje person anas generera 70 g BOD7 per dygn. Vid flödesbaserad beräkning är den fakiska produkionen pe.

10 Käppalaförbunde 10 (27) 7. Gällande villkor i illsånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheen sam hur var och e av dessa villkor har uppfylls. Villkor Beslu Koncessionsnämnden 1 Om ine anna framgår av dea beslu, skall verksamheen - inbegripe ågärder för a minska vaen- och lufföroreningar, avfall och andra sörningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2 Ubyggnaden av Käppalaverke skall vara sluförd senas den 31 december Nya äorsområden som ligger uom förbundes medlemskommuner får ine ansluas ill Käppalaverke uan godkännande från länssyrelsen. Som förusäning för länssyrelsens godkännande gäller a ansluningen ill Käppalaverke i de ombyggnadsskede verke befinner sig i skall vara av fördel från miljösynpunk jämför med de alernaiva omhänderaganden av avloppsvane som sår ill buds. Om länssyrelsen och förbunde ine kommer överens får frågan hänskjuas ill Koncessionsnämnden. 4 Val och bye av fällningskemikalie får ske endas efer godkännande av illsynsmyndigheen. 5 Förbunde skall vida reglering av avrinningen från unnelsyseme ill reningsverke i syfe a ujämna flöde och begränsa omfaningen av bräddning. Regleringen skall ske genom unyjande av e magasin av mins m3, såvida hinder härför ine möer på grund av annan lagsifning. Regleringen skall ske enlig plan som godkäns av illsynsmyndigheen. Kommenar Verksamheen har i huvudsak bedrivis på de sä som beskrevs i förbundes ansökan ill koncessionsnämnden och vad som i senare ärenden redovisas. Den ombyggda gamla delen ogs i drif i januari Inga nya områden har ansluis under åre. Någo bye av fällningskemikalie har ine ske. Unyjande av Lidingöunneln som regleringsmagasin har under åre ske på samma sä som idigare år.

11 Käppalaförbunde 11 (27) 6 Bräddning på grund av hög illrinning av avloppsvaen får ske endas genom därför avsedd uloppsledning vid reningsverke. Bräddning i övrig vid bräddoch nödsopp i förbundes unnel- och ledningssysem får ske endas i samband med haverier eller reparaioner i överföringssyseme eller av därmed jämförlig anledning. Bräddning i samband med reparaioner eller i andra siuaioner som är påverkbara skall om möjlig ske i samråd med illsynsmyndigheen Under 2016 förekom re bräddningar. Den försa inräffade ill följd av e underhållsarbee i inloppsunneln för avloppsvaen från Nacka. Flödesmäarna för inkommande vaen från Nacka har uppvisa brusiga värden och var i behov av ombyggnad för a få en korrek mäning. Tillsynsmyndigheen informerades innan arbessar. Toal bräddades 4,3 usen m 3 grovrena vaen. Den andra bräddningen inräffade ill följd av hydraulisk överbelasning. Toal bräddades 35,3 usen m 3 grovrena vaen. Den redje bräddningen inräffade naen mellan och på grund av en sörning i processen. Hydraulaggregaen som driver renssilarna löse u vilke medförde a vaennivån i inloppskanalen seg över den nivå som soppar all inkommande flöde ill verke. Sörningen föranledde bräddning av inkommande flöde från Nacka och Värmdö, oal släppes ca 0,3 usen m 3 grovrena avloppsvaen u. Händelsen rapporerades som en avvikelse ill illsynsmyndigheen. I övrig var drifen sabil. Förbunde höll sig väl inom de illsåndsvärden för usläpp som gäller för verksamheen.

12 Käppalaförbunde 12 (27) 7 Förbunde skall verka för a de ill förbunde ansluna kommunerna dels förbärar sina ledningssysem i syfe a begränsa illflöde av anna vaen än spillvaen, dels meddelar noggranna anvisningar och uför erforderlig konroll beräffande indusriell avloppsvaen som illförs ledningssyseme. 8 Vid drifsörningar i reningsverke eller i avloppsanläggningen i övrig eller om del av anläggningen as ur drif för underhåll, reparaion o dyl skall förbunde vida lämpliga ågärder ill moverkande av vaenförorening och andra olägenheer för omgivningen. Tillsynsmyndigheen skall vid sådana illfällen underräas snaras möjlig. Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläpp i recipienen, skall förbunde vida ågärder för a i möjligase mån begränsa sörningarna. 9 Slamme från reningsverke skall omhänderas på sådan sä a olägenhe för omgivningen ine uppkommer. Avvana slam skall borransporeras med fordon. Transporer naeid ( ) får, anna än undanagsvis, ske förs efer godkännande av illsynsmyndighe. 10 Förbunde skall senas från och med den 1 juli 1995 behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en skrubber. Villkore ersa i beslu från länssyrelsen den 17 december 2010 med följande e: Förbunde ska behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en anläggning för effekiv lukrening. 25 priorierade ansluande illflöden ill unnelsyseme mäs, följs upp och säms av med medlemskommunerna. Flödesmäningen ligger ill grund för debieringen av avgiferna som de har a beala. Forlöpande konroll av kvalieen på avloppsvaen som illförs unnelsyseme genomförs, genom illsyn av indusrier och andra verksamheer som kan ha e avloppsvaen som skiljer sig från normal hushållsspillvaen. Försöker påverka den kemikalieanvändning som sker i samhälle och som kan påverka kvalieen på inkommande avloppsvaen sam drifen av förbundes anläggningar. Dea sker genom informaionsverksamhe, delagande i olika näverk och projek, årliga besök hos länssyrelsens miljöskyddsenhe, medlemskommunernas miljökonor m.m. Genomför provagning i unnelsyseme och i de lokala avloppsnäen för a lokalisera källor ill oönskade föroreningar uöver den konroll som sker vid Käppalaverke. Förbunde har vari i konak med illsynsmyndigheen vid e fleral illfällen under Slamme har ransporeras av förbundes enreprenör, Ragn Sells AB, vardagar under dagid, kl Transpor på helg sker endas undanagsvis, vid.e. drifproblem. De mes lukande venilaionssrömmarna behandlas i en lukreningsanläggning.

13 Käppalaförbunde 13 (27) 11 Förbunde skall senas från och med den 31 december 1994 behandla lufen från avloppsnäes venilaionspunker i Anuna, Rinkebyskogen och Spisen i biofiler eller ågärda luken på anna sä som i samråd med illsynsmyndigheen bedöms ge mins lika god effek. Om de behövs för a besämma vilka ågärder som skall vidas eller för a genomföra erforderliga arbeen för de fall a andra meoder än biofiler blir akuella, får illsynsmyndigheen förlänga genomförandeiden med högs e halv år. 12 All uvunnen biogas som ine nyiggörs för produkion av fordonsbränsle, eller på anna sä, ska samlas upp och förbrännas. Vid haverier eller underhållsarbeen av gasklocka, gasfackla och värme- eller elprodukionssysem ska Förbunde vida ågärder för a minimera usläppen. 13 Usläppen av kväveoider vid förbränning av rögaser får som rikvärde ej översiga 0,10 g NO/MJ. 14 Sprängning, borrning och uranspor av bergmassor skall ske så a onödig buller ine uppsår. Samråd skall ske med illsynsmyndigheen, innan arbeena påbörjas. Buller från arbeena får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer vid bosäder. 65 db(a) dagid (kl 07-18) 55 db(a) kvällsid (kl 18-22) 45 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. Om sörningar genom buller ändå uppkommer, skall förbunde i samråd med illsynsmyndighe vida skäliga ågärder för a minska bullre. Sprängning, borrning och borranspor av bergmassor under lördagar och söndagar och andra helgdagar får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen 15 Bullerbidrage från den ubyggda anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db(a) dagid (kl 07-18) 45 db(a) kvällsid (kl 18-22) 40 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. Se nedan kommenar över koncessionsnämndens beslu från den 14 december All meangas har förbräns eller uppgraderas ill fordonsbränsle. Konroll av halen kväveoider uförs varje år. Mängden som har släpps u har ine översigi 0,10 g NO/MJ enlig konroll uförd 28 november För villkor gällande projek för ubyggnad av redje rökammare och högflödesrening, se punk 3 nedan under Beslu anmälningsärende om uökning av befinlig rökammarvolym. En bullermäning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB som visade a bullernivåerna innehölls. Inga förändringar i avsedd anläggning har ske sedan dess. För bullernivåer i samband med pågående projek för ubyggnad av redje rökammare och högflödesrening, se punk 3 nedan under Beslu anmälningsärende om uökning av befinlig rökammarvolym. Beslu Koncessionsnämnden fassällande av villkor Venilaionslufen från reningsverke skall från och med år 1999 släppas u genom en skorsen som mynnar lägs 149,5 m över mark. En 149,5 meer hög skorsen har vari i drif sedan 1998.

14 Käppalaförbunde 14 (27) Beslu Miljödomsolen fassällande av villkor 17 och 18, i viss mån ändrade av Miljööverdomsolen i dom Reshalerna av föroreningar i de behandlade avloppsvane får som rikvärden respekive gränsvärden ine översiga följande: Rikvärde* Gränsvärde BOD7 8 mg/l (månadsmedelvärde) 8 mg/l (kvaralsmedelvärde) P-o 0,3 mg/l (kvaralsmedelvärde) 0,3 mg/l (årsmedelvärde) N-o NH4-N 10 mg/l (årsmedelvärde) 3 mg/l (medelvärde under juli okober) Samliga usläppsvillkor har innehållis. Usläppshaler och mängder redovisas separa i bilaga 1, emissionsdeklaraionen. Årsusläppe av BOD7 får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) Årsusläppen av kväve får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) *) Med rikvärde avses e värde som om de överskrids, medför en skyldighe för illsåndshavaren a vida sådana ågärder a värde kan innehållas. 18 Käppalaförbunde skall genom akiva insaser genemo indusrier och samhälle i övrig verka för a begränsa illförseln av ämnen som kan skada processerna i reningsverke eller som kan negaiv påverka slamkvalieen eller recipienen. En rappor över vidagna ågärder skall årligen inges ill illsynsmyndigheen. Se kommenar ill villkor 7 ovan. Årligen skickas en rappor ill Svensk Vaens Revaqgrupp med deadline sisa april. I den rapporeringen sammansälls alla vidagna ågärder uppsröms sam vilke ufall de ge. Beslu Miljööverdomsolen Käppalaförbunde överklagade en dom från Miljödomsolen av den 10 januari 2002 ill Miljööverdomsolen. I dea avsni kommeneras bara de sluliga villkor som fassälldes av Miljööverdomsolen. Av nedansående abell framgår a usläppsvillkoren i ovan angivna beslu innehålls. Usläppsvärden Käppalaförbunde 2016 kvaral och år Parameer Kvaral 1 Kvaral 2 Kvaral 3 Kvaral 4 Åre Rikvärde Gränsvärde mg/l on mg/l on mg/l BOD 7 <2 <2 <2 <2 < Toalfosfor 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 9 0,3-0,3 2 Toalkväve 8,5 8,5 9,2 8,8 8, Ammoniumkväve 1 <1 <1 <1 < Beslu Koncessionsnämnden A Koncessionsnämnden lämnar Käppalaförbunde illsånd enlig miljöskyddslagen a vid Karby gård i Täby kommun anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk. Anläggningen skall ha agis i drif senas den 30 juni Anläggningen - inbegripe ågärder för a begränsa usläppen ill luf och andra sörningar - skall uföras och drivas i huvudsaklig A och B: Markfiler har uppförs och agis i drif under försa halvåre 1995 vid Anuna (Upplands Väsby kommun), Karby (Täby kommun) och 1 Kvaralsmedelvärde 2 Årsmedelvärde 3 Årsmedelvärde 4 Medelvärde juli - okober

15 Käppalaförbunde 15 (27) B överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2. Venilaionsluf från anläggningen skall genomgå behandling i e biofiler. Om olägenheer genom luk ändå uppsår får illsynsmyndigheen enlig 20 miljöskyddslagen meddela de yerligare föreskrifer som kan behövas. Koncessionsnämnden förordnar enlig 27 miljöskyddslagen, med ändring av vad som föreskrivis i villkor 11 i nämndens beslu nr 174/93, a e biofiler vid venilaionsanläggningen i Rinkebyskogen i Danderyds kommun skall as i drif senas den 30 juni Rinkebyskogen (Danderyds kommun). Beslu Miljöprövningsdelegaionen, om fordonsgasanläggning A B C D E F Om ine anna framgår av nedan angivna villkor ska verksamheen bedrivas i överenssämmelse med vad Förbunde har uppge i ansökan eller i övrig åagi sig i ärende. Usläppe av mean ill luf från uppgraderingsanläggningen får som rikvärde ine överskrida 0,5 % av den oala mängden mean i ingående rögas. Processvaen från fordonsgasuvinningen ska ledas ill Käppala avloppsreningsanläggning för rening Hanering av rögas och fordonsgas ska ske på e sådan sä a risk för damning, luk, förorening och andra olägenheer förebyggs Uppkommer besvärande luk, damning eller nedskräpning från verksamheen ska effekiva moågärder omedelbar vidas. Villkor 15 i Koncessionsnämndens beslu, daera , ska gälla även denna del av verksamheen, nämligen: Bullerbidrage från anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db (A) dagid (kl 07-18) 45 db (A) kvällsid (kl 18-22) 40 db (A) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db (A) vid bosäder. Anläggningen är byggd enlig vad som anges. Meangas mäs online i syrsyseme. Mängden som har släpps u från uppgraderingsanläggningen har ine överskridi 0,5 % av den oala mängden mean i ingående rögas. Processvane leds ill inkommande avloppsvaen ill reningsverke. Inga avvikelser eller klagomål avseende hanering av rögas och fordonsgas har rapporeras under E fåal lukklagomål har inkommi under Dessa haneras i avvikelsehaneringssyseme. Produkionsavdelningen vidar nödvändiga ågärder för a eliminera eller minimera orsaken ill klagomåle. Kommunikaionsavdelningen sköer konaken med klagande. En bullermäning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB som visade a bullernivåerna innehölls. Inga förändringar i avsedd anläggning har ske sedan dess. För bullernivåer i samband med pågående projek för ubyggnad av redje rökammare och högflödesrening, se punk 3 nedan under Beslu anmälningsärende om uökning av befinlig rökammarvolym. G Om bullre från uppgraderingen av biogas innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener ska de i villkor F angivna värdena sänkas med 5 dba-enheer. Några impulsljud uppkommer ine i anläggningen.

16 Käppalaförbunde 16 (27) H I J K Kemiska produker sam farlig avfall ska förvaras och haneras så a evenuell läckage och spill ine förorenar mark, grundvaen, yvaen eller luf. Förbunde ska karlägga sin energianvändning och koninuerlig arbea för a effekivisera den. Arbee ska redovisas årligen i miljörapporen. Om verksamheen för fordonsgasuvinning i sin helhe eller i någon del upphör skall dea senas se månader före nedläggning anmälas ill illsynsmyndigheen. Evenuella kemiska produker och evenuell farlig avfall ska as om hand på e sådan sä som illsynsmyndigheen besämmer. För verksamheen ska finnas en insrukion för konroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I insrukionen ska anges mämeoder, mäfrekvens och uvärderingsmeoder. Dea program får inegreras med egenkonrollerna för den övriga verksamheen. Till den renade biogasen illsäs lukämne Terahydroiofen i syfe a kunna spåra läckage. De haneras enlig ruin så a läckage ine uppsår. Kommenar under avsni 8 här i miljörapporen. Ine akuell Käppalaförbunde har e egenkonrollprogram kalla Drifbasprogram, som anger mämeoder, mäfrekvens och uvärderingsmeoder för de olika paramerarna. Beslu Länssyrelsen, bräddvaenrening (delvis ändrade i beslu ) 1 Uppförande och drif av bräddvaenreningen ska uföras i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i anmälan. 2 Sprängning och borranspor av bergmassor ska ske så a onödig buller ine uppsår. Buller från arbeena får ine överskriva de rikvärden som framgår av Naurvårdsverkes allmänna så om buller från byggarbesplaser, NFS 2004:15. Om e värde överskrids ska ågärder vidas så a värde kan klaras senas vid den idpunk som illsynsmyndigheen besämmer. 3 Käppalaförbunde ska informera Länssyrelsen sam miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö om när byggnadsarbeen sarar och när bräddvaenreningen as i drif. Byggnadsprojeke har vari pågående under Högflödesreningen är ine färdigsälld men uförs i enlighe man vad som anmäls. Ersäs av punk 3 och 5 i beslu Byggsar är anmäl ill Länssyrelsen och miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö, daera Beslu Länssyrelsen, om uökning av befinlig rökammarvolym Försikighesmåen i punkerna 3 och 5 nedan avseende buller ska även inkludera buller från byggeablering och sprängningsarbee i samband med bräddvaenreningen (beslu ). 1 Den illkommande rökammarvolymen ska uföras i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde har uppge eller åagi sig i anmälan (dnr sam ) 2 Drifsbuller från den nu anmälda verksamheen ska rymmas i villkor 15 i Koncessionsnämndens beslu, daera 30 december Sprängning och borranspor av bergmassor ska ske så a onödig buller ine uppsår. Buller från arbeena får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer vid bosäder. Bullervärdena för ekvivalen ljudnivå är angivna som frifälsvärden under dag, kväll respekive na. Vid klagomål ska ågärder snaras vidas om värdena överskrids. 65 db (A) helgfri måndag - fredag, dagid (kl 07-18) 50 db (A) helgfri måndag fredag, kvällsid (kl 18-22) sam lör-, sön- och helgdag dagid (kl 07-19) 45 db (A) naeid (kl 22-07) sam lör- sön- och helgdag kvällsid (kl 19-22) Byggnadsprojeke har vari pågående under Rökammaren är ine färdigsälld men uförs i enlighe man vad som anmäls. Anläggningen var ej drifsa under Villkore gäller även för byggande av högflödesreningen. Bullernivåer mäs och följs upp regelbunde i projeke.

17 Käppalaförbunde 17 (27) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db (A) vid bosäder. 4 Sprängning ovan mark får endas ske dagid mellan kl Sprängning ovan mark har ske enlig villkore. 5 Sprängning under mark och borranspor av bergmassor ska i huvudsak ske dagid, Om sprängning under mark eller borranspor av bergmassor behöver ske på annan id, ska de anmälas ill illsynsmyndigheen senas io dagar innan akivieen påbörjas. 6 Förbunde ska informera Länssyrelsen sam miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö om: (i) när byggnadsarbeena sarar, (ii) vid evenuella drifsörningar i samband med anläggande sam (iii) när den nya rökammaren as i drif. Villkore gäller även för byggande av högflödesreningen. Sprängning under mark har ske enlig villkore. Byggsar anmäldes ill Länssyrelsen och miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö Beslu Länssyrelsen, svar på underräelse om kommande drifsörning, ågärder i inloppe sam bräddning under okober Arbee ska genomföras vid den idpunk på dygne då förvänad sammanagen bräddning blir som lägs. 2 Arbee ska avbryas vid regn, eller om flödena från Nacka blir oväna höga av annan orsak. 3 Arbee ska i övrig genomföras enlig åagande och så a bräddning minimeras. 4 Förbunde ska meddela Länssyrelsen sam Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Lidingö sad när arbeena inleds sam om arbeena riskerar a fördröjas. 5 Vidagna ågärder och bräddningar eller andra olägenheer som ske under arbee gång ska redovisas i kvarals- respekive miljörapporen för Arbee ufördes mellan kl. 04:00-12:00. Arbee behövde ine avbryas enlig villkore. Arbee ufördes enlig åagande i underräelsen. Toal bräddades 4,3 usen m 3 grovrena vaen (se villkor 6 i Koncessionsnämndens beslu från 1993) underräades Länssyrelsen sam Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Lidingö sad om arbees sar. Se kommenar ill villkor 6 under Koncessionsnämnden beslu 1993 ovan.

18 Käppalaförbunde 18 (27) 8. Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m En kommenerad sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar som uförs under åre för a bedöma verksamheens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjlig ska värden ill följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommenar: Här bör redovisas de mäningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av.e. villkor för verksamheen, föreläggande och de föreskrifer som ine omfaas av punk och kan gälla.e. usläpp, energi och råvaruförbrukning, produkion av avfall sam ransporer ill och från anläggningen Koldioidfoavryck 2016 visar Käppala på e minska koldioidusläpp jämför med Främs är de energianvändningen som har minska men även biogasprodukionen har öka vilke ger e negaiv bidrag ill usläppen. Under kommande år planeras on-linemäningar av vähusgaser i venilaionslufen för a bäre kunna följa upp processbeingelser och deras koppling ill usläppen. Den inköpa elmien kommer också uvärderas för sänka koldioidusläpp (on CO2e/år) 2016 (on CO2e/år) on CO 2e /år Energianvändning Slamhanering Avloppsvaenrening Kemikalier Recipien Transporer Rens- och sandhanering Biogasanvändning Toal klimapåverkan Figur1. Koldioidfoavryck per kaegori. För dealjer om: Usläpp ill vaen, luf och slam, se Emissionsdeklaraionen. Förbrukning av processkemikalier, se bilaga 2. Energisammansällning, se bilaga 3.

19 Käppalaförbunde 19 (27) 8.2. Ufall miljörelaerade nyckelal 2016 Nyckelal Enhe Mål 2016 Ufall 2016 Kommenar Minskad negaiv miljöpåverkan BOD7-haler i ugående vaen mg/l <2 <2 Fosforhaler i ugående vaen mg/l 0,2 0,2 Kvävehaler i ugående vaen mg/l 9 8,8 Kopparhal i ugående slam mg/kgts Se avsni 15. Kadmiumhal i ugående slam mg/kgts 0,78 0,7 Effekiv resursunyjande Andel slam ill åkermark % >75% 83% Neokosnad per omhänderagen volym Kr/m3 <3,72 3,62 Fordonsgasleverans miljoner Målvärde avser Nm3/år 4,1 4,2 årsmängd Polymerförbrukning Energibalans Bräddad volym i förhållande ill moagen volym g/kg TS <12 12,6 kwh-u/ kwh-in 120 Drifsäker anläggning % av inkommande mängd Se bilaga 2 för sammansällning av kemikalieförbrukning. 0 0,3 Se avsni 7, villkor 6 i Koncessionsnämndens beslu från Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjlig ska uppgifer redovisas i SMP:s emissionsdel. Konroll av usläpp ill vaen- och markrecipien från anläggningar för behandling av avloppsvaen från äbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskil marken, när avloppsslam används i jordbruke, SNFS 1994:2 Akuell Ej akuell

20 Käppalaförbunde 20 (27) Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer: SNFS 1990:14 Förbunde har e egenkonrollprogram som verifieras genom de revisioner, eerna och inerna, som följer av ISO14001 och ISO17025-cerifieringen. Ruiner för underhåll av mäurusning och rapporering ill illsynsmyndigheen finns. SNFS 1994:2 Förbunde är cerifiera enlig Revaq och därigenom sker revisioner av förbundes egenkonroll gällande haneringen av all slam. 10. Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningen (2013:252) om sora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommenar: Från och med år 2016 omfaas ine längre någon anläggning av NFS 2002:26 eller NFS 2002:28 Förordningen (2013:252) om sora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer: Ej akuell under Akuell Ej akuell 11. Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Redovisning av de beydande ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner sam för a förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Ombyggnaion av Nackaledningen Flödesmäarna för inkommande vaen från Nacka har uppvisa brusiga mävärden som en följd av a lufbubblor frigjors i ledningarna. För a moverka uppkomsen av lufbubblor och säkersälla pålilig flödesmäning höjdes ledningarnas ulopp i okober Resulae blev högre mäsäkerhe på inkommande flöde från Nacka.

21 Käppalaförbunde 21 (27) Arbee innebar a inkommande flöde från Nacka soppades under iden som arbee pågick och a flöde bräddades. Se mer om bräddningen under avsni 7, villkor 6 Koncessionsnämnden beslu Renovering av pumpsaionerna Anuna och Långängssrand Vid en invenering av förbundes yre anläggningar år idenifierades e behov av genomgående renovering och modernisering av pumpsaionerna. Dea ska ske på flera områden med syfe a uppnå förbäringar i och för: - drifsäkerheen - flödeskonroll - unnelvenilaion - arbesmiljön - energianvändning En del i dea är a ansluningen mellan Käppalaförbundes avloppsunnel och pumpsaionen Anuna byggs om för a läare kunna flödesujämna vid höga flöden. E ny hisschak skapas som är skilj från bräddkanalen. Tidigare lösning medförde behov av sanering av hissurymme efer varje bräddning. Bräddning i Anuna sker ill Käppalaförbundes unnelsysem, inge vaen avleds ill omgivningen. All mekanisk urusning såsom hissar, el och syrsysem bys u. De re pumpar som idigare fanns vid pumpsaionen ska byas u. Arbee påbörjades under 2016 och kommer pågå fram ill I Långängssrand pumpsaion har alla reglerluckor och illhörande reglerurusning uppnå sin mekaniska/elekriska livslängd och är i behov av a byas u. Projeke är komple på grund av a anläggningen renoveras under drif. Projeke påbörjades under 2015 och under renoveringsarbees gång uppdagades nya uppgifer om anläggningens skick, framförall vad avser beongkonsrukioner och yskik. Omfaande korrosionsskador orsaka av svavelväe idenifierades. Den nya informaionen innebar en omfaningsändring av projeke där renovering av pumpsaionens ingående beongkonsrukioner är nödvändig. Projeke bedöms pågå ill sommaren Renovering av märänna Hagängen Under en längre id har e läckage av spillvaen vid ansluningsbrunnen inne i unneln vid märännan Hagängen ske, samidig som kommunen har haf höga dämningsnivåer i uppsröms liggande spillvaenledningssysem. Anledningen ill dea är a ledningarna är underdimensionerade. För a ågärda dea har e projek för bye av ledningar och uanför märännan liggande brunnar planeras av förbunde. Förbunde informerade Länssyrelsen om de planerade projeke i okober 2016, planerad arbessar mien på december Tidsplanen och arbessaren för projeke har förskjuis, förbunde kommer underräa Länssyrelsen om ny idsplan när de är fassäll.

22 Käppalaförbunde 22 (27) Ombyggnad av renshanering, OBYR Förbunde planerar a bygga om renshaneringen. Rense innehåller, med nuvarande sysem uan rensvä och renspress, cirka 70 % vaen och dessuom papper, plas, rasor och anna organisk maerial. Efer insallaion av rensvä och press kommer mängden vaen a minska ill cirka 45 % och mängden lös organisk maerial kommer också a ha minska. Rense kommer a väas med behandla rena avloppsvaen. Mängden rens är idag on/år och den beräknas, efer insallaion av rensvä och press vara hälfen av dagens mängd de vill säga cirka 500 on/år. Förbunde informerade Länssyrelsen om projeke i okober 2014, planerad drifsäning Projeke har ompriorieras och projeksar har ine ske. Länssyrelsen informeras om ny idsplan när de är fassäll. 12. Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor m.m Redovisning av de beydande ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor eller liknande händelser som har inräffa under åre och som medför eller hade kunna medföra olägenhe för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Uökad larmövervakning Larmövervakningen på hydraulaggregaen vid renshaneringen är uökad ill följd av bräddningen , se avsni 7 villkor 6 Koncessionsnämnden beslu 1993, för a idigare kunna gå in och förhindra bräddning. Ombyggnaion av renshaneringen är planerad, se avsni 16. I och med ombyggnaionen byggs grunden ill probleme, hydraulaggregaen, bor och ersäs av elekriska rensgaller med 10 separaa drivenheer Renovering Långängssrand Under renoveringsarbee av Käppalaförbundes pumpsaion Långängssrand uppdagades nya uppgifer om anläggningens skick, framförall vad avser beongkonsrukioner och yskik. Omfaande korrosionsskador orsaka av svavelväe har kräv genomgående besikningar av beongkonsrukioner och kanaler. Under besikningsarbeena har luksörningar inräffa i samband med a illfälliga fläkanordningar har använs för a säkersälla riskfri arbesmiljö. Förbunde har vidagi följande ågärder för a minimera sörningar och informera kringboende:

23 Käppalaförbunde 23 (27) Informaionsräff för kringboende med konakuppgifer direk ill Käppalaförbunde. Löpande informaion om poeniella sörningar under arbees gång. Dealjerad planering inför varje ågärd för a så lång som möjlig bibehålla underryck i anläggningen och moverka sörre lukusläpp. I dea ingår a säkersälla så hög underryck som möjlig i unnelsysemes övriga delar. I den mån de är möjlig (halen av svavelväe ine är för hög) använda frisklufsmasker och undvika separa venilaion. Porabel lukreningsanläggning hyrs in vid illfällen då separa venilaion är nödvändig. 13. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Käppala har under åre illämpa e modern angreppsä vid upphandling av eknisk urusning för a inkludera miljöpåverkan. Genom a illämpa livscykelbaserade uvärderingar, så kallade LCA-upphandlingar, har urusningens miljöpåverkan värderas se över komponenernas hela avskrivningsid. Priser kan därefer normeras innan illdelning sker så a miljövänlig urusning premieras. Dea förfarande har illämpas även för mindre upphandlingar vilke leder ill e all mer energieffekiv reningsverk. Förbunde har även genomför grundliga modelleringar av reningsverkes samliga reningsprocesser i e sor forskningsprojek, SIMFRAM, för a finna sraegier och vägval som sänker verksamheens miljöpåverkan.

24 Käppalaförbunde 24 (27) 14. Ersäning av kemiska produker m.m De kemiska produker och bioekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under åre ersas med sådana som kan anas vara mindre farliga. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Kvicksilver Under 2015 genomfördes e samarbee mellan Käppalaförbunde, Gryaab (Göeborg) och Komlab (Örnsköldsvik) där man uvärderade re alernaiva analysmeoder för besämning av COD. De re meoder som esades var en fooelekrokemisk meod, PeCOD (ManTech) och vå ampullmeoder (Macherey-Nagel) s.k. Chlorid Deerminaion och Chlorid Eliminaion. Ampullmeoderna var fria från kvicksilver medan den fooelekrokemiska var fri från både kvicksilver och dikroma. Projeke avsluades vid årsskife 2015/2016. Resulae visade a ingen av de re meoderna hel kan ersäa nuvarande meod, CODcr. Chlorid Deerminaion är den meod som är bäs lämpad för avloppsvaen med hänsyn ill mäsäkerheen på dagens meod. De gäller framförall för inkommande avloppsvaen, någo sämre resula på ugående vaen, framförall på Käppalaverke och Gryaab. En nackdel med denna meod är a Cl måse analyseras separa. De vå andra meoderna, Chlorid Eliminaion och PeCOD, visade sig ine vara lämpliga för avloppsvaen Kravsällning vid inköp av kemiska produker Käppalaförbunde har väl fungerande ruiner för a hanera och bedöma kemiska ämnen och produker före inköp. Produkerna konrolleras ingående uifrån ingående ämnen och informaion om evenuella räffar i se olika daabaser/laglisor (Prio-daabasen, Begränsningsdaabasen, Vaendirekives lisa över priorierade ämnen, NFS 2016:8, SINlis och Kandidaföreckningen) sam en helhesbedömning dokumeneras. De hemsidor som främs används för a samla in daa om specifika ämnen är Tone, Kemikalieinspekionen sam ECHA. Uveckling av meodiken sker sändig, bl.a. genom ubildning. Även enreprenörers kemikalier undergår samma process. Vid upphandling av processkemikalier används livscykelbaserade uvärderingar både avseende miljö och pengar (s.k. LCA- och LCC-analyser) så lång som möjlig.

25 Käppalaförbunde 25 (27) 15. Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre i syfe a minska volymen avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Slamprodukion och avsäning Käppalaförbunde producerar slam vilke går under avfallsförordningen (2001:927). Under 2016 producerades cirka 7400 on orrsubsans (TS) slam på Käppalaverke (cirka 8000 on TS år 2015). Under åre spreds 83 procen (60 procen år 2015) slam som produceras på Käppalaverke på åkermark. Reserande andel användes ill jordillverkning. Förbunde har direkaval med fyra lanbrukare som illsammans og emo 730 on TS slam, vilke ugör cirka 10 procen av årsprodukionen Uvecklingsmål Alernaiva slamanvändningsområden I sepember 2016 avsluades uvecklingsmåle Alernaiva slamanvändningsområden och följande slamsraegi fassälldes: Käppalaförbunde ska slua kresloppe genom a sprida mins 75 % av slamme på åkermark. Övriga 25 % ska gå ill alernaiva användningar där fosfor och andra nyigheer i slamme åerförs i så hög grad som möjlig ill kresloppe. Käppalaförbunde kommer under 2017 och 2018 ureda alernaiva användningar genom a uföra en livscykelanalys och en livskosnadsanalys, de vill säga man ar reda på hur sor den oala miljöpåverkan och ekonomin är för olika alernaiv. Naurvårdsverke gick år 2013 u med e remissförslag angående en ny slamförordning. Förslage har ännu ine verksälls. Förordningen innehåller bland anna krav på hygienisering och srikare gränsvärden för mealler och organiska föreningar. Käppalaförbunde avvakar med a faa långsikiga beslu kring framida slamhanering ills förordningen har verksälls Revaq och uppsrömsarbee Käppalaförbunde är cerifiera enlig Revaq sedan Revaq är e cerifieringssysem som verkar för a minska flöde av farliga ämnen ill reningsverk, skapa en hållbar åerföring av vänäring sam a hanera riskerna på vägen di. Revaq-cerifieringen innebär bland anna krav på e akiv uppsrömsarbee, sändiga förbäringar av slamkvalieen och krav på spårbarhe. Käppalaförbundes uppsrömsavdelning arbear koninuerlig med kravsällande mo verksamheer, idenifiering av källor ill oönskade ämnen i spillvane,

26 Käppalaförbunde 26 (27) kemikalieinvenering, handläggning av planärenden, informaionsågärder, provagningar i ledningsnäe, uformning av riklinjer, uredningar och omvärldsbevakning. All för a minska illförseln av mealler, svårnedbrybara organiska ämnen och andra oönskade ämnen ill spillvaennäe. Särskild fokus under 2016 har vari: Uökad provagning i ledningsnäen för a bäre kunna spåra usläpp Eamensarbee - dricksvanes påverkan på kopparrör Eamensarbee hur förändra beeende hos hushållen kan leda ill mindre inflöde av mealler och organiska ämnen Ureda förusäningarna för a a fram en gemensam kemikaliehandlingsplan för hela Käppalaförbundes uppagningsområde Förbära kvalién på de kemikalieföreckningar som miljöfarliga verksamheer redovisar ill Käppalaförbunde Uföra en indusriområdesinvenering i Vallenuna kommun i samarbee med miljökonore Ureda hur kopparhalen skiljer sig från andra avloppsreningsverk. Resulaen visade bland anna a kopparhalen är högre i Käppalaverkes inkommande vaen och slam jämför med andra likvärdiga avloppsreningsverk medan kopparhalen i ugående vaen är lägre. Käppalaförbunde ska därför prioriera idenifiering av uppsrömskällor ill kopparusläpp inom de uökade spårningsarbee. Käppalaförbundes uppsrömsarbee har vari framgångsrik och de flesa sörre punkkällor har ågärdas. Idag kommer en sor andel av de oönskade ämnen som når Käppalaverke från diffusa källor som hushåll, mindre verksamheer och illskosvaen. Dessa usläpp är svåra för Käppalaförbunde a påverka på kor sik. Däremo leder uppsrömsarbee på lång sik ill renare vaen och slam samidig som användningen av miljöfarliga produker minskar i samhälle. 16. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Nybyggnad R300 och högflödesrening I projeken för ubyggnad av en redje rökammare, R300, och en högflödesrening har sor fokus lags på kommunikaion med närboende. En gemensam kommunikaionsplan har agis fram för de vå projeken och informaion har gå u ill närboende och närliggande verksamheer i flera olika forum innan och under projekens gång. Buller- och vibraionsmäningar genomförs koninuerlig och följs upp.